Agneta Bjuväng Margareta Kjellberg Harriett Rehle Ulla Åkesson Klinisk kemi och klinisk fysiologi Analyser och undersökningar Tredje upplagan KOPIERINGSTVÅNG Sprid gärna under det att du har nytta av det, utan att sko dig på andra genom det, är den mildaste tolkningen accepterad av upphovsmännen. Art. nr 6360 ISBN 91 -44-0439 7-X © Studenterna 200+ Tredje upplagan Omslagsbild: Corbis Omslagslayout: Pernilla Eriksson Printed in Denmark by Narayana Press Tryckning/år 1 2 3 4 5 6 7 89 10 | 2010 09 08 07 06 Innehåll Förord 7 1 Laboratorieservice och beställningar 9 Rutiner inom klinisk kemi 9 Rutiner inom klinisk fysiologi 14 2 Blodsjukdomar 17 Klinisk kemiska analyser och undersökningar 21 Hematologiska basdata 21 Kompletterande analyser 28 Klinisk fysiologiska undersökningar 34 Nuklearmedicinsk diagnostik av benmärg och blodkroppar 3 Blodkoagulation 41 Hemostas 41 Analyser i primär hemostas 44 Analyser i plasmakoagulationen 45 Analyser i systemen som motverkar plasmakoagulationen Analyser i fibrinolytiska systemet 48 4 Inflammatorisk reaktion 51 Introduktion 51 Klinisk kemiska analyser 52 5 Vätske- och syrabasbalans 57 Vätskebalans 57 Klinisk kemiska analyser 59 Syra-bas balans 62 Klinisk kemiska analyser 65 Analyser i cerebrospinalvätska ("likvor") 69 Analyser i ledvätska 71 6 Lungfunktion 75 Klinisk fysiologiska undersökningar 75 Spirometriundersökning 76 Test av bronkiell hyperreaktivitet: Metakolintest 80 Diffusionskapacitetsmätning 81 Lungmekanik 82 Regional lungfunktionsundersökning - lungscintigrafi 83 7 Njurar och urinvägar 89 Introduktion 89 Klinisk kemiska analyser och undersökningar 91 Klinisk fysiologiska undersökningar 97 Njurscintigrafiundersökningar 97 8 Kolhydrat-, fett- och proteinomsättning 105 Kolhydratomsättning 105 Fettomsättning 105 Proteinomsättning 106 Energiomsättning 107 Klinisk kemiska analyser och undersökningar 107 9 Digestionskanal med lever och pankreas 117 Klinisk kemiska analyser och undersökningar 118 Ventrikel 118 Pankreas 119 Tunntarm 120 Lever 121 Tumörmarkörer i serum 126 Klinisk fysiologiska undersökningar 126 Långtidsregistrering av pH i esofagus 127 Nuklearmedicinsk diagnostik av funktion och motorik 128 Nuklearmedicinsk diagnostik av malabsorption 129 10 Hjärtdiagnostik 137 Klinisk fysiologiska undersökningar 137 EKG-undersökningar 138 Ultraljudsundersökningar 152 Nuklearmedicinska undersökningar 155 Klinisk kemiska analyser 158 11 Perifer cirkulation 165 Klinisk fysiologiska undersökningar 165 Undersökning av benens artärer 166 Undersökning av benens vener 170 Ultraljudsundersökning av halskärl med duplexteknik 172 4 12 Endokrina organ 177 Introduktion 177 Klinisk kemiska analyser och undersökningar 179 Hypofys 179 Hypofys-Tyreoidea 180 Hypofys-Binjurebark 182 Hypofys-Gonader 186 Paratyreoidea 188 Binjuremärg 191 Klinisk fysiologiska undersökningar 191 Nuklearmedicinsk diagnostik av tyreoidea och paratyreoidea 192 13 Klinisk neurofysiologiska undersökningar 199 Klinisk neurofysiologiska undersökningar av centrala nervsystemet 200 Klinisk neurofysiologiska undersökningar av perifera nervsystemet 204 14 Klinisk fysiologiska undersökningar av skelettet 207 15 Klinisk kemiska analyser vid läkemedelsterapi, missbruk och intoxikationer 211 Introduktion 211 Analyser 212 Litteratur 221 Sakregister 225 5 Förord I denna tredje upplaga av Klinisk kemi och Klinisk fysiologi har samtliga kapitel omarbetats och uppdaterats. Ett par kapi- tel har tagits bort och ett nytt har tillkommit. Den mest omfattande revideringen har skett i de avsnitt som berör kli- nisk kemi. Däremot beskrivs inte provtagning för de enskilda analyserna, eftersom denna kan variera mellan olika sjuk- vårdsregioner. Istället rekommenderas varmt att ta del av det lokala laboratoriets föreskrifter. I de klinisk fysiologiska avsnitten har ytterligare fokusering gjorts på patientens för- beredelse inför undersökningarna, med intentionen att det skall skapa gynnsammare förutsättningar för utförlig infor- mation till patienterna. Klinisk kemi försöker återge och förklara biokemiska pro- cesser i kroppen. Genom analys och tolkning av biologiska ämnen i olika kroppsvätskor bidrar klinisk kemi till diagnos- tik och uppföljning av sjukdomar i klinisk verksamhet. Klinisk fysiologi beskriver hur fysiologiska kunskaper och metoder används för att ställa diagnos och följa effekten av behandling. I flera kapitel tas nuklearmedicinska undersök- ningar upp, eftersom dessa vid de flesta sjukhus utförs på kli- nisk fysiologiska avdelningar. Även de mest förekommande neurofysiologiska undersökningarna behandlas. Boken beskriver de vanligaste analyserna och undersök- ningarna som erbjuds på klinisk kemiska och klinisk fysiolo- giska avdelningar. I inledningen till varje kapitel beskrivs kort de normala bio- kemiska och fysiologiska processer som ligger till grund för analyserna/undersökningarna, vilka sedan tas upp i ett dia- gnostiskt perspektiv. Varje kapitel avslutas med praktiska till- lämpningar i form av fallbeskrivningar. Boken vänder sig främst till studerande i sjuksköterskeut- bildningen. Den kan även läsas av annan vårdpersonal som vill få kunskaper i klinisk kemisk och klinisk fysiologisk dia- r KLINISK KEMI OCH KLINISK FYSIOLOGI gnostik. Den kan också ge en grundläggande orientering i kli- nisk kemi och klinisk fysiologi för studerande i den biomedi- cinska analytikerutbildningen. Malmö i januari 2006 Agneta Bjuväng Margareta Kjellberg Harriett Rehle Ulla Åkesson 8 ) Författarna och Studentlitteratur Laboratorieservice och beställningar Rutiner inom klinisk kemi Verksamheten på en klinisk kemisk avdelning är främst inriktad på att, genom analys av provmaterial från patienter, bidra till diagnostiken av sjukdomar. Utbildning och information till vårdpersonal är en annan synnerligen viktig funktion, som har fått en alltmer ökad betydelse. En målsättning är att genom kunskapsspridning minska de felkällor i ett provsvar, som hör ihop med provtag- ning, transport och förvaring av provmaterial. Vårdpersonal behöver idag utbildas då den patientnära diagnostiken på såväl vårdcentraler som vårdavdelningar ständigt ökar i omfattning. Det är av yttersta betydelse att såväl provtag- ning som hantering av apparater är korrekt för att man skall få tillförlitliga provsvar. Andra viktiga åligganden för labora- toriet är att utveckla nya metoder samt konsultverksamhet. Flertalet större klinisk kemiska laboratorier är idag ackredi- terade. Detta innebär bl.a. att man noggrant måste doku- mentera såväl mätmetoder som kontrollen av dem. Detta görs efter särskilda föreskrifter, utfärdade av en statlig till- synsmyndighet, styrelsen för ackreditering och teknisk kon- troll (S WED AC). Som en del av laboratoriets informationsarbete ingår att upprätta en analysförteckning, som distribueras till vårdin- rättningar efter beställning. Analyslistor finns dessutom utlagda på laboratoriets hemsida, där även annan informa- tion finns tillgänglig. Analysförteckningen innehåller bl.a. uppgifter om innehållet i olika provtagningsrör, hur ofta de olika analyserna utförs och hur provtagning och transport bör ske. Den bästa informationen om provtagningsrutiner för enskilda analyser fås alltid från rutinlaboratoriet, antingen via provtagningsföreskrifterna, hemsidan eller direkt kontakt med laboratoriet. Provtagningsrutiner för enskilda analyser kom- 9 KLINISK KEMI OCH KLINISK FYSIOLOGI mer därför fortsättningsvis inte att tas upp utan vi hänvisar till det lokala laboratoriets provtagningsföreskrifter. Beställningsrutiner Beställning av de vanligaste analyserna sker på förtryckta remisser som innehåller färdigstämplade etiketter, vilka ska klistras på provtagningsrören. Elektroniska beställningar före- kommer också. Används andra remisser än de förtryckta bör analysen skrivas med de förkortningar som anges för varje enskild analys i analysförteckningen (se figur 1.1 och 1.2). På så sätt minimerar man risken för att fel analys utförs på labo- ratoriet. 10