Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie PDF
Preview Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie
Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie Inger Eriksson (red) Stockholms universitets förlag 106 91 Stockholm www.suforlag.se © respektive författare 2011 © Stockholms universitets förlag 2011 Omslag: Rita Jokiranta Inlaga: Eva Spångberg Foto: Alla fotografier är tagna av projektets medlemmar Tryck: Davidsons tryckeri, Växjö 2011 ISBN 978-91-7656-678-7 Innehåll Författarpresentationer 7 Introduktion 9 DEL 1: Tre introducerande kapitel 23 Enhetligt på den finska sidan men varierat på den svenska 25 Om kemiböcker i svenska och finlandssvenska klassrum Ulla Ekvall, Linnéuniversitetet Kemikemi eller samhällskemi 76 Skilda betoningar i finlandssvenska och svenska kemiklassrum Inger Eriksson, Ylva Ståhle och Viveca Lindberg, Stockholms universitet Vad krävs för godkänt i kemi? 114 Viveca Lindberg, Stockholms universitet Ragnhild Löfgren, Linköpings universitet Del 2: Fyra kapitel meddetaljerade studier 159 Att närma sig en naturvetenskaplig diskurs 161 Text och textanvändning i svenska och finlandssvenska kemiklassrum Kristina Danielsson, Stockholms universitet Bedömningshandlingar i två klassrum 238 Likartat kemiinnehåll men skilda inramningar Ragnhild Löfgren, Linköpings universitet Viveca Lindberg, Stockholms universitet Jämförelse mellan svenska och finlandssvenska elevers prestationer i ett för- och eftertest 275 Astrid Berg, Linköpings universitet Inger Eriksson, Stockholms universitet Att hitta svaret i eller bortom texten 302 En analys av elevers svar på PISA-frågan om ozon Ragnhild Löfgren, Linköpings universitet Inger Eriksson, Stockholms universitet Bilaga 1 311 Svenska och finlandssvenska kursplaner i Kemi från undersökningsperioden 2007-2009 Bilaga 2 Texter producerade inom eller i anslutning till projektet 318 7 Författarpresentationer Astrid Berg är filosofie doktor i oorganisk kemi och universitetslektor i na- turvetenskap i ett skolperspektiv vid Institutionen för samhälls- och väl- färdsstudier, Linköpings universitet. Hennes forskningsintresse handlar om vilket innehållsligt (kemi) lärande elever ges möjlighet att utveckla i olika undervisningspraktiker. Kristina Danielsson är filosofie doktor i nordiska språk och universitets-lektor vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Hennes forsk- ningsområden är literacy och särskilt textpraktiker i klassrum. I projektet undersöker hon textpraktiker i kemiklassrummen utifrån ett vidgat textbe- grepp, med särskilt fokus på vilka möjlighet eleverna ges ett närmande till de naturvetenskapliga genrerna. Ulla Ekvall är professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och gästprofessor i svenska språket vid Institu- tionen för språk och litteratur, Linnéuniversitet. Hennes forskning är till stor del inriktad mot läs- och skrivsituationer i skolan och mot texter som elever läser och skriver, både inom svenskämnet och inom andra ämnen. I detta projekt står kemiämnets skriftpraktik i olika klassrum i fokus, bl.a. med avseende på hur lärobokstexter och texter på t.ex. tavlan hanteras i undervisningssituationer. Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och lä- roplansteori vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms uni- versitet. Hennes forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Hon har varit vetenskaplig ledare för projektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. Viveca Lindberg är filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor med inriktning mot kunskap och bedömning vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen berör skolans kunskapsinnehåll bl.a. som det kommer till uttryck i klassrumskommuni- kation, uppgifter och bedömningssituationer. 8 Ragnhild Löfgren är filosofie doktor i medicinsk cellbiologi och universitets- lektor i naturvetenskap i ett skolperspektiv vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Hennes forskningsområde/intresse handlar om kemididaktiska frågor utifrån kemiinnehåll och formativ be- dömning. Ylva Ståhle är filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor vid Insti- tutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forsk- ningsintresse kretsar kring förutsättningar för lärande, kunskapskulturer och undervisningspraktiker speciellt i relation till uppgifter och redskap. 9 Introduktion Denna rapport utgör en sammanfattande slutrapport1 för det av Vetenskaps- rådet finansierade forskningsprojektet Kemitexter som redskap för naturve- tenskapligt lärande – en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum. Forskningsprojektet tog sin övergripande ut- gångspunkt i de uppmärksammade och signifikanta skillnader i naturveten- skapliga prestationer mellan svenska och finska elever som rapporteras från de återkommande PISA-mätningarna. I PISA 2003 placerade sig Sverige på 15:e plats, medan Finland (jämte Japan, Korea och Hongkong) uppvisade det bästa resultatet i NO-ämnen. De finska, men också de finlandssvenska, elevernas prestationer var signifikant bättre än de svenska elevernas. I PISA- mätningen 2006 förstärktes skillnaderna i naturvetenskapliga prestationer mellan Sverige och Finland något (Arinen & Karjalainen, 2007; OECD, 2007). I PISA-mätningen 2009 framkommer en liknande bild (OECD, 2010).2 Att Finland som enda nordiskt land uppvisar toppresultat i bl.a. naturvetenskap (sett till det som testas i PISA) väcker flera frågor eftersom de nordiska grann- ländernas skolsystem är rätt likartade i många avseenden. Även om länderna har utvecklats skilt från varandra finns det kulturella och organisatoriska likheter, som t.ex. en sammanhållen grundskola som ska vara tillgängliga för alla oavsett socioekonomiska förhållanden eller geografiska aspekter. I alla länder finns nationella läroplaner och kursplaner som till stora delar har likartade mål (angående kursplanerna se vidare Ekvalls kapitel i denna volym och Bilaga 1). Ett annat exempel på likheter speciellt mellan Sverige och Fin- land utgörs av att elever på grundskolans högre årskurser vanligen undervisas av ämneslärare. De finlandssvenska skolorna har också en annan stark kopp- 1. Denna rapport är skriven som en fristående text vilket innebär att det förekommer en del överlappningar till den första delrapporten Innehållet i fokus – kemiundervisning i finlands- svenska klassrum. Överlappningar kan även förekomma till olika artiklar som skrivits i relation till forskningsprojektet. 2. De starka resultaten till trots lyfter myndigheterna fram att de finska eleverna uppvisar något försämrade resultat i naturvetenskap denna omgång (se t.ex. pressmeddelandet från utbild ningsministeriet den 7 december 2010 http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2010/12/ pisa2009.html?lang=sv, hämtat den 23 juli 2011). De finlandssvenska elevernas prestationer uppvisar också en negativ trend men är ännu 2009 klart bättre jämfört med de övriga nordiska länderna (se tex http://www.astridthors.fi/tag/sprak/, hämtat den 23 juli 2011). 10 ling till svensk skola bl.a. genom att svenska läromedel under många år har varit vanligt förekommande i finlandssvenska klassrum (Hansén, 1985). Även på nationell nivå har, enligt utbildningsministeriet,3 svensk NO-didaktikisk forskning haft stort inflytande på utformningen av finska läromedel och re- kommendationer för undervisningens organisering. Det finns således skäl att anta att svenska elever och svensktalande elever i Finland, framför allt i relation till de läromedel som används, arbetar med ett likartat innehåll. Trots detta är elevernas prestationer i PISA-mätningar så olika. En fråga som reser sig handlar om vad som kan förklara dessa skillnader. Flera olika förklaringar till de höga finska resultaten har förts fram. Spe- ciellt har lärarnas status och lärarutbildningens kvalitet förts fram som de viktigaste förklarande faktorerna (Simola, 2005, 2008). I detta argument ingår ett antagande att lärarna i Finland är bättre utbildade och att de därför be- driver en mera kvalificerad undervisning. En annan förklaring till de finska elevernas framgång i naturvetenskap som förts fram är att de också genom- gående har höga resultat på lästesten i IEA-studierna och att PISA-frågorna kräver goda läskunskaper (Brunell, 2007; Fredriksson, 2008; Leino, Linnakylä & Malin, 2004; Liberg, 2008). Andra förklaringar som förts fram har handlat om lärarnas status, ordningen i skolan (disciplin) osv. Simola (2005, 2008) hävdar att det finska ”PISA-miraklet” behöver diskute- ras och förstås i relation till mera övergripande samhällstendenser som bland annat innefattar det värde och den betydelse skolan tillskrivs av samhället. Si- mola argumenterar för att Finland till skillnad från t.ex. Sverige till stora delar kan beskrivas som ett modernt snarare än ett senmodernt samhälle. Graden av modernitet-senmodernitet i ett samhälle brukar beskrivas med hjälp av flera olika aspekter, bl.a. tilltron till samhälleliga lösningar och institutioner (Giddens, 1996). Utbildning kan i ett modernistiskt präglat samhälle antas ha stor betydelse för ett framtida möjligt ”gott” liv. Detta innefattar bl.a. en stark tilltro till skolan. Simola hävdar också att det finska samhället ännu har en stark auktoritetstro där lärare har hög status. Att delta i skolan på skolans villkor är således något som man gör (tålmodigt) oavsett om undervisningen upplevs meningsfull eller inte (jfr även Roe, 2010). Det är alltså en komplex bild som målas upp och skillnaderna i prestationer låter sig inte förklaras med enkla enskilda faktorer och framför allt inte på skolnivå.4 Samtidigt kvarstår 3. Telefonintervju med undervisningsrådet i matematik och naturvetenskap Henrik Laru- rén vid Utbildningsstyrelsen i Helsingfors 050413. Utbildningsstyrelsen är den finska mots- varigheten till Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. 4. PISA-mätningarna bygger på ett slumpmässigt urval av 15-åringar, vilket innebär att re- sultaten inte säger något om elevernas kunskapsprestationer i en enskild skola. Att resultaten inte är möjliga att aggregera på skolnivå blev väldigt tydligt när en skola i 2003 års mätning fick bland de högsta poängen i hela Finland och i mätningen 2006 presterade på medelnivå.
The list of books you might like
