kastmynt vid Gustav II Adolfs begravning 16

24 Pages·2015·1.71 MB·Swedish

DECEMBER 8 • 2014
Sparbössor i ekonomi, som tradition och kulturbärare
En fascinerande myntgrupp –
kastmynt vid Gustav II Adolfs begravning 1634
Johannes Loccenius – en av 1600-talets lärda män och numismatiker
Pris 30 kr
SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFT
presenteras även på Svenska Numismatiska Föreningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor:
www.numismatik.se – www.myntkabinettet.se
Den tryckta tidskriften kommer ut första veckan i februari – maj, september – december.
På hemsidorna kan man sedan ta del av SNT i lågupplöst pdf-format.
1/12 sida 1/8 sida
47 x 50 72 x 50
mm mm
1/6 sida 1/4 sida 1/2 sida
250 kr 350 kr
47 x 105 72 x 105 151 x 105
mm mm mm Helsida
400 kr 600 kr 1 200 kr 151 x 214 mm
2 000 kr
2:a och 3:e
omslagssidan
2 500 kr
SNT har låga annonspriser även 2014 4:e omslagssidan
Annonser på årsbasis får dessutom 20 % rabatt! 5 000 kr
Behöver du professionell formgivare till din annons?
Kontakta: [email protected]
Annonsstopp senast den 1:a i månaden före utgivning
Radannonser: enskilda SNF-medlemmar erbjuds gratis annons med högst tre rader
att köpa, sälja eller byta samlarobjekt
Annonser som inte är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs
Innehåll SNT 8 • 2014
artiklar och notiser sid.
En fascinerande myntgrupp. Kastmynt vid Gustav II Adolfs begravning 1634 …………………………………… 172-174
24 liter öl för ett stycke näver ……………………………………………………………………………………………… 175
Sparbössor i ekonomi, som tradition och kulturbärare ……………………………………………………………… 176-178
Ett falskt 25-öresmynt ……………………………………………………………………………………………………… 179
Stor auktion av svenska besittningsmynt från Pommern hos WAG ………………………………………………… 180-181
Den svenska Tomten ……………………………………………………………………………………………………… 181
Höga sedelvalörer blev byte vid postrån 1854 ……………………………………………………………………… 182-183
Rikt myntfynd ……………………………………………………………………………………………………………… 183
Nyutgiven bok om Johannes Loccenius – en av 1600-talets lärda män och numismatiker ……………………………… 184
Lovisa Ulrikas myntgåva till Uppsala universitet ………………………………………………………………………… 187
fasta rubriker
Lokala numismatiska föreningar och myntklubbar i SNF ………………………………………………………………… 174
Auktioner & Mässor ……………………………………………………………………………………………………… 179
Frågespalten. Dubbelstämplade järnören. ………………………………………………………………………………… 179
Nytt om böcker. Johannes Loccenius. En skrift om en lärd man i 1600-talets Sverige …………………………………… 185
Personalia. In memoriam. Claude Arthus-Bertrand 1919-2014 …………………………………………………… 186-187
Litteratur till försäljning hos SNF ………………………………………………………………………………………… 189
omslag
Illustration på omslaget till julnumret 1928 av tidskriften Lyckoslanten. Den har getts ut av Sparbankerna sedan 1 oktober 1926 på
Världsspardagen i syfte att befrämja barns sparande och fostran i ekonomiskt tänkande. Lyckoslanten ges numera ut av Swedbank
och Sparbankerna. Teckningen på omslaget är utförd av Einar Norelius (1900-1985). Jultomten dras av en rätt glad gris genom
att hålla i dess svans. Grisen är en spargris och i myntspringan ses en Gustav V:s femöring till hälften nedstoppad. Läs mer om
sparbössor på sidorna 176-178.
skanning: mgl.
170 SNT 8 • 2014
HÖSTEN 2014
Föreningens aktiviteter
ges ut av
DECEMBER
SVENSKA 3 julfest
NUMISMATISKA Plats Banérgatan 17
18.00 Föreningens traditionella julfest
FÖRENINGEN
med glögg, lussekatter och
julgodis.
i samarbete med
L iksom föregående år kommer
KUNGL. en mindre julauktion att Julfest med auktion i
genom föras med enklare material SNF:s trevliga lokaler onsdag 3/12
MYNTKABINETTET
ur Sven Svenssons samlingar. Någon
förteckning sänds inte ut i förväg.
Kontant betalning vid auktionstillfället.
kansli och redaktion
Välkomna!
Banérgatan 17 n b
115 22 Stockholm Vårens program publiceras i SNT 2015:1 som utkommer första veckan i februari.
Tel. 08 – 667 55 98 Det kommer också att finnas på SNF:s hemsida så snart det är fastställt.
Måndagar
kl. 10 – 12 och 13 – 16 snt finns på facebook
Fax 08 – 667 07 71
[email protected]
Plusgiro 15 00 07 – 3
Bankgiro 219 – 0502
Svenska Handelsbanken
chefredaktör och
ansvarig utgivare Kungl. Myntkabinettets
Monica Golabiewski Lannby verksamhet
[email protected]
prenumeration KUNGL. MYNTKABINETTET
200 kr / år (8 nr)
Utställningsdelen Summa Summarum är stängd för ombyggnad.
Medlemmar erhåller tidningen
Nyhetsbrev, konferensbrev och skolbrev: Håll er gärna uppdaterade via våra nyhets-
automatiskt
brev så får ni också se vad som till exempel händer i jul på museet. I det allmänna
Kom ihåg att
nyhetsbrevet får du info om föreläsningar och om våra utställningar och samlingar.
meddela adressändring!
Konferensbrevet är för dig som hyr lokaler ibland och skolbrevet för dig som lärare
och anställd i skola och förskola. Se mer på om breven på www.myntkabinettet.se
SNT trycks med bidrag från
Gunnar Ekströms stiftelse för
numismatisk forskning samt kmk finns på facebook och twitter
Sven Svenssons stiftelse för
numismatik.
Redaktionen ansvar inte
svenska numismatiska föreningen
för ej beställt material.
Adress: Banérgatan 17 n b, Stockholm. T-bana Karlaplan; buss 4, 44
Texter och bilder i SNT
Kansli: måndagar kl. 10 – 12, 13 – 16
lagras elektroniskt och
Stängt: midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgerna
publiceras som pdf på
www.numismatik.se
SNF:s och KMK:s hemsidor.
Den som sänder material till SNT med- kungl. myntkabinettet
Adress: Slottsbacken 6, Stockholm. T-bana Gamla stan; buss 2, 43, 55, 59, 76
ger elektronisk lagring / publicering.
Utställningar: måndag – söndag kl. 11 – 17
Numismatiska boksamlingen: torsdagar kl. 13 – 16
tryck www.myntkabinettet.se
Kaigan tumba bruksmuseum
Adress: Sven Palmes väg 2, Tumba. Pendeltåg Tumba; buss 725
ISSN 0283-071X Utställningar: sept. – april, lörd. – sönd.; maj – aug. tisd. – sönd. kl. 11 – 16
www.tumbabruksmuseum.se
SNT 8 • 2014 171
En fascinerande myntgrupp
Kastmynt vid Gustav II Adolfs begravning 1634
Av Roland Falkensson
Kastmynt i allmänhet ... giltigt fastslå begravningsmyntens det kan mycket väl även ligga ett antal
Traditionen att ge ut speciella mynt identitet. Loccenius skrev nämligen exemplar i tyska samlingar.
till minne av olika begivenheter inom att kastmynten på frånsidan skulle
kungahuset påbörjades redan under vara försedd med texten: stans acie, Stampuppsättning 1
tidigt 1500-tal. Sten Sture den yngres pugnans, vincens, moriensque Hildebrand 180
stormynt från 1512 och Gustav Vasas triumphat, vilket betyder stånd- 1.1: 8 dukater (Riksbanken).
gyllenvalörer 1523 och 1528 hör sä- fast i striden triumferar han 1.2: 3 dukater (Antell).
kerligen till den kategorin. Dessa var segrande och döende. Se bild 4, 1.3: 2 dukater (KMK, Uppsala,
dock helt anonymt utformade och frånsidan. Svensson).
det är endast de präglade årtalen som Gustav II Adolf dog ju som bekant 1.4: ½ riksdaler (Bonde).
gör att man kan se sambandet mel- den 6 november 1632, men av olika Bild 1 (Bonde 3-225).
lan mynten och viktiga händelser. anledningar blev begravningen inte Åtsida: gustavus adolph, magn :
Det kastades även ut mynt i samband av förrän 22 juni 1634. Det var just d : g : suecor rex • august • etc.
med Erik XIV:s kröning 1561, de så denna fördröjning i kombination Frånsida: stans acie, pugnans,
kallade tronskiftesmynten, utan årtal med att präglingsåret inte finns utsatt vincens, moriensq : triumphat •
och med Gustav Vasas respektive Erik som skapade förvirring i de numis- 1632 • 6.• nove:
XIV:s porträtt på var sida. matiska leden. Förutom de ovan kända exempla-
Det var först i och med Karl IX:s Den myntgrupp som man nu iden- ren ska det finnas en dukatvalör på ett
kröning år 1607 som man började tifierat är stor, förmodligen den störs- museum i Wien, men Hemmingsson
prägla mynt som tveklöst framhäver ta som präglats i Sverige (vid mynt- (1979) kände inte till vikten på detta.
händelsen i fråga. Förutom vid Kristi- verket i Stockholm) för en enskild
nas och Karl XI:s kröningar, vid vilka händelse. Den består av fyra valörer i Stampuppsättning 2
endast medaljer präglades, hade man guld och två i silver och av hela 16 oli- Hildebrand 180a
kastmynt vid varenda kröning och ka typer/varianter. Till detta har man 2.1: ½ riksdaler (Antell, Ekström 2 ex).
begravning från 1607 till 1818. använt sju åtsides- och åtta frånsides- 2.2: ¼ riksdaler (Antell, Bonde).
Ett stort frågetecken fanns dock stampar. De olika stamparna har ofta Bild 2 (Bonde 5-242).
och det gällde Gustav II Adolfs be- använts till flera olika valörer, man Åtsida: gustavus adolph, magn :
gravning 1634. Enligt mynträkenska- har bara bytt tjocklek och/eller metall d : g : suecor • rex • august, etc.
perna från 1634 präglades "skådepen- i plantsen för att få rätt vikt/värde. Frånsida: stans acie, pugnans,
ningar" även till denna händelse, men Elva av stamparna hade en diameter vincens, moriensq : triumphat.
det var mycket länge okänt vilka spe- på cirka 29-30 mm och fyra på cirka 1632.6.nov:
cifika mynt det rörde sig om. 23-24 mm. De sistnämnda användes Förvillande lik nr 1 och Hilde-
enbart till dukatpräglingar. brand har heller inte givit den något
... och Gustav II Adolfs Här redovisas samtliga åtta stamp- eget nummer. Naturligtvis är det va-
begravningsmynt i synnerhet uppsättningar, rangerade i samma riationer på porträttet, men den enda
Det var först i och med en artikel i ordning som Hemmingsson och före påtagliga variantskillnaden på de
SNT 1979:7 som Bengt Hemmings- honom Hildebrand (1874) hade. båda ½-riksdalrarna (1.4 och 2.1) hit-
son lade fram en teori om att be- Beträffande sällsynthetsgraden är tar man på frånsidans datum: "nov:" i
gravningsmynten skulle kunna vara samtliga mycket svåra, speciellt mynt stället för "nove".
identiska med en serie mynt som i privat ägo, och flera kan till och
man fram till dess antagit varit slag- med vara unika. "Kända ex" – i större Stampuppsättning 3
na i Nürnberg. När sedan Lars O. samlingar – är listade nedan för varje Hildebrand 181
Lagerqvist året därpå i SNT 1980:7 variant, men det finns ingen garanti Mindre diameter.
redovisade en tidigare förbisedd re- för att dessa listor är kompletta. Man 3.1: 1 dukat (KMK 2 ex, Riksbanken,
dogörelse av den samtida historikern får till exempel komma ihåg att dessa Gotha, Antell, Hagander).
Johannes Loccenius kunde man slut- mynt tidigare förts till Nürnberg och Bild 3 (Hagander 4-7023).
172 SNT 8 • 2014
Samma åtsidestyp som på nr 4 men
nu är den inre omskriften borta. På
frånsidan har änglarna och drakarna
bytts ut mot andra figurer.
Stampuppsättning 6
Hildebrand 184
6.1: ¼ riksdaler (Antell 2 ex, Bonde,
1. ½ riksdaler (1634).
Ekström, Pripps).
Bild 6 (Bonde 6-169).
Åtsida: gustavus • adol : d : g : sve
• rex.
Frånsida: stans acie pugnans
vincens moriesque triumphat 6.
nove : 1632.
Än en gång är figurerna utanför
frånsidans textruta förändrade.
2. ½ riksdaler (1634). Största förändringen är dock att
årtalet (1632) nu ligger sist i texten.

Stampuppsättning 7
Hildebrand 184a
7.1: ¼ riksdaler (Bonde, Bruun).
Bild 7 (Bonde 3-226).
Åtsida: gustavus • adol : d : g : sve
3. Dukat (1634).
• rex.
Frånsida: stans acie pugnans :
vincens: moriesque triumphat • 6
• novem : 1632.
Åtsidan är stampidentisk med före-
gående och på frånsidan är det enda
nytillkomna några kolon i texten och
ett M i datumet. Hildebrand tyckte
4. 2 dukater (1634). uppenbarligen också att skillnaden
var liten.
Åtsida: gustavus adolph, magn. Ny åtsidestyp där porträttet delar Stampuppsättning 8
d : g : suecor rex • august, etc. omskriften och med en intressant Hildebrand 185
Frånsida: stans acie, pugnans, inre omskrift. Frånsidan är däremot Mindre diameter.
vincens, moriensq : triumphat: fortfarande i stort sett densamma. 8.1: 1 dukat (KMK, Riksbanken,
1632.6.nov: Bonde, Antell, Oldenburg m.fl.).
Samma stil som på föregående två ex- Stampuppsättning 5 Bild 8 (Bonde 3-204).
emplar, men nu i mindre skala (24 mm). Hildebrand 183 Åtsida: gustavus • adol : sve • rex
5.1: 3 dukater (Gotha). • 1634.
Stampuppsättning 4 5.2: 2 dukater (Bruun, Hagander). Frånsida: stans acie pugnans vin-
Hildebrand 182 5.3: ½ riksdaler (Antell, Bonde, cens • moriesque triumphat 6 •
4.1: 2 dukater (KMK, Uppsala, An- Bruun, Ekström). nove : 1632.
tell, Bonde, Hagander). 5.4: ¼ riksdaler (Antell, Bonde, Detta är det andra stampparet med
4.2: ¼ riksdaler (Bonde). Bruun). mindre diameter, tänkt enbart för du-
Bild 4 (Hagander 3-7518). Bild 5 (Bonde 5-244). katprägling. Jämfört med 3.1 ovan så
Åtsida: gustavus • adol : d : g : rex Åtsida: gustavus • adol : d : g • är ju detta en annan typ.
• suec : etc (en krona). Inre omskrift: rex • suec : etc. Speciellt med denna variant är
magnus augustus. Frånsida: stans acie, pugnans, också att den har årtalet 1634 präglat
Frånsida: stans acie, pugnans, vincens, moriesque triumphat under porträttet, alldeles intill myn-
vincens, moriensque triumphat. 1632.6. noveb. tets kant.
1632.6.nove:
SNT 8 • 2014 173
lokala numismatiska
föreningar och
myntklubbar i snf
Alingsås Numismatiska Förening
Roslagsgatan 27
5. ¼ riksdaler (1634). 441 57 Alingsås
Falu-Borlänge Myntklubb
www.fb-myntklubb.se
Göteborgs Numismatiska Förening
www.gwindor.net/gnf.htm
Halmstads Myntklubb
Öringe 111
312 91 Halmstad
Kalmar Myntklubb
www.kalmarmyntklubb.se
6. ¼ riksdaler (1634).
Katrineholm Flen Vingåker
Myntklubb
www.kfvmynt.se
Myntklubben Skilling Banco
www.mksb.se
Myntsamlarklubben Goten
myntsamlarklubbengoten.com
Nola Myntklubb, Örnsköldsvik
www.infoom.se/nolamyntklubb
7. ¼ riksdaler (1634). Norrköpings Myntklubb
www.norrkopingsmyntklubb.se
Numismatiska klubben i Uppsala
www.nku.nu
Samlarklubben Numis
Linvägen 5
930 10 Lövånger
8. Dukat med årtalet
Sigtuna Myntklubb
1634 på åtsidan.
www.sigtunamyntklubb.se
Stockholms Myntklubb
Begravningsmynt/likfärdsmynt Referenser www.stockholmsmyntklubb.se
Ytterligare ett förtydligande bör gö- Hemmingsson, B.: Gustav II Adolfs Strängnäs Myntklubb
ras och det är skillnaden mellan begravningsmynt. SNT 1979:7 s. 132-134. myntintresse.blogspot.se
begravningsmynt och likfärdsmynt. Hildebrand, B. E.: Sveriges och svenska Södra Dalarnas Myntklubb
konungahusets minnespenningar,
De i denna artikel nämnda mynten praktmynt och belöningsmedaljer. Del I. medlem.spray.se/sdmyntklubb
benämns begravningsmynt och är de 1874. Vetlanda Numismatiska Förening
som kastades eller delades ut i sam- Lagerqvist, L. O.: Gustav II Adolfs Ölandsgatan 7
band med begravningen i Stockholm begravningsmynt: ett tillägg. SNT 1980:7 574 37 Vetlanda
s. 138-139.
21-22 juni 1634. Villastadortens Myntklubb
Nu var det dock så att 1633 blev Auktioner Hedvägen 4
Fritz Rudolf Künker GmbH & Co. / Ulf 314 33 Hyltebruk
begravningsföljet kvardröjt ett halvår
Nordlind Mynthandel AB. Die Sammlung
i den tyska hamnstaden Wolgast, Julius Hagander, del 3, auktion 208 Westerbergslagens Myntklubb
medan man väntade på överfart till (2012), del 4, auktion 219 (2012). Platenbergsvägen 4
777 34 Smedjebacken
Sverige. När avfärden äntligen blev av Ulf Nordlind Mynthandel AB. Samling
Bonde på Ericsberg. Del 3 (2008), del 5
i juli 1633 kastades det ut mynt även
(2009), del 6 (2010).
när följet paraderade genom staden Ändringar och tillägg ?
och det är dessa som kallas likfärds-
foto: gabriel hildebrand. Kontakta: [email protected]
mynt. De präglades i Wolgast och har
årtalet 1633.
174 SNT 8 • 2014
24 LITER ÖL FÖR ETT STYCKE NÄVER
1. En påbyggd kolryss, så kallad storstig.
Siljansfors skogsmuseum, Mora.
Mängden träkol i denna storstig
betalades med två polletter.
2. Pollett gällande 1 läst kol, Wattholma bruk, näver, 1670-talet.
Diam 31,5 mm, vikt 0,79 gram.
vid wattholma gård anlades Wattholma bruk anlades på lant- 3. Karl XI, Avesta, 1 öre km 1662.
år 1638 ett järnbruk med masugn. I egendomen Wattholma i Lena socken Diam 34 mm, vikt 17,1 gram.
Ersättningen för 12 tunnor träkol
mas ugnen framställdes smält råjärn i Uppland. På 1670-talet var familjen
(= 1 läst) var 120 mynt i denna valör.
genom reduktion av järnmalm med Bielke ägare till egendomen. Bruket
träkol – och det gick åt stora mängder lades ned år 1991 och även arbetarbo-
träkol. Ved från skogen blev träkol i städerna revs, men dessa återuppför- Näverpolletter är sällsynta. Kanske
kolmilor och den värdefulla varan des i samma stil i modern tid för att gömdes just denna undan och glöm-
transporterades av bönderna till järn- bruksmiljön i möjligaste mån skulle des bort för lång tid. Dess öden är inte
bruket. Kolleveranserna uppmättes i bevaras. kända förrän den dök upp på auktion
läst och en läst motsvarade omkring Man kan förstå att ägaren till nä- misab 12 i Stockholm 2014. Innan
två kubikmeter i dagens mått. Det verpolletten var rädd om den och för- dess hade den ingått i Sten Anders
gick tolv tunnor på en läst. En tunna varade den väl. Den representerade Ivarssons samling.
fasta varor motsvarade 164,87 liter många timmars arbete vid kolmilan
foto: författaren.
(Carlsson 1993), så tolv tunnor mot- och kunde omsättas i värdefulla varor Lennart Castenhag
svarade 1 978 liter – i det närmaste två vid bruket. Värdet av 1 läst träkol un-
Referenser
kubikmeter. der andra halvan av 1600-talet mot-
Ahlström B. m.fl.: Sveriges mynt 1521-
För transporter av träkol användes svarade till exempel 24 liter öl. Det
1977. 1976.
flätade korgar med volymen 1 läst. kan man räkna fram genom att en
Carlsson, A. W.: Med mått mätt. 1993.
Korgarna var monterade på kälkar för tunna träkol om 164,87 liter betala-
Lagerqvist, L. O.: Vad kostade det? Priser
att dras av hästar. Sådana transport- des med 10 öre km (Lagerqvist 2011). och löner från medeltid till våra dagar.
anordningar kallades kolryssar eller 12 tunnor (= 1 läst) betalades således 2011.
kolstigar. Om volymen var 2 läst (= med 120 öre km. Stiernstedt, A. W.: Beskrivning över
svenska kopparmynt och polletter, del 2,
24 tunnor = 39,6 hl) benämndes an- År 1670 kostade en tunna öl 20 1872, sid. 191.
ordningen en storstig. Se fig 1. daler km (Lagerqvist). Eftersom det
Bondens ersättning för leverans av gick 32 öre på en daler kan öltunnans
1 läst kol (~ 2 kubikmeter) till Watt- värde räknas om till 640 öre km. Om Näver är björk ens ytterbark. Det
holma bruk på 1670-talet var en pol- en tunna öl kostade 640 öre, får man sägs att den kan ge positiv energi
lett (av näver eller läder). Se fig 2. 0,1875 tunnor öl för 120 öre. i århundraden. Näverpolletten i
artikeln har flera sekler på nacken.
På den här aktuella polletten visas En tunna flytande varor hade vo-
Som fallet är med de flesta näver-
bilden av en holme omgiven av vat- lymen 125,6 liter (Carlsson). 125,6
polletter har även denna rullat
ten. Detta är en rebus och syftar på gånger 0,1875 blir 23,6. En läst träkol
ihop sig. Näver bör från början
Wattholma. Omskrift: wattholma hade således samma värde som 24 li-
förvaras plant, gärna svalt och
• bruks kol. märke:. Vattholma var ter öl. torrt men inte alltför torrt. Var
ursprungligen namnet på själva byn Men antagligen användes polletten försiktig med redan hoprullade
och är, som ju hörs, sammansatt av för inköp av något nyttigare eller för näverpolletter. De är sköra – och
ordet vatten och holm/holme. betalning av arrende. vackra som de är.
SNT 8 • 2014 175
Sparbössor i ekonomi,
som tradition och kulturbärare
Av Susanna Rappe George & Monica Golabiewski Lannby
Att spara visar egentligen en Bikupor grisar finns från Nordamerika i väst
behärskad lust att spendera. En annan mycket tidig modell var till Kina i öst. Den äldsta i jorden
Det är en drivkraft hos både den som liknar en bikupa. Biet är än funna spargrisen har hittats i Tysk-
människor och djur. Många gånger i dag en symbol för flit – ”flitig som land och tros vara från 1200- talet. På
har sparandet varit livsviktigt, inte ett bi” – men också för rikedom. Biets Helgeandsholmen i Stockholm gräv-
minst när föda och proviant skulle hårda arbete ger riklig avkastning i des Sveriges hitintills äldsta spargris
lagras inför stränga vintrar eller form av honung och vax. Sparbössans fram, daterad till 1600- talet. Men gri-
svåra tider. Att ”samla i ladorna” är ägare anses samla pengar i bössan likt sen som sparandesymbol är mycket
ett gammalt uttryck för att skapa en biet samlar sin honung i kupan. äldre än så. En kista med en inristad
viss trygghet inför framtiden. Det i bild av en gris på locket hittades vid
dag aktuella uttalandet om ”tomma Spargrisar utgrävningar i Pompeji och är när-
lador” vill påvisa att någon inte tagit Inte bara det oumbärliga lilla biet mare 2 000 år gammal.
sitt fulla ansvar. förknippas med sparande. Grisen är I många kulturer förknippas gri-
Att spara innebär i sig en förmåga ett av flera djur med starka band till sen med lycka och välstånd. Den
att avstå från något för stunden och sparbössan och dess historia. Spar- kan matas med avfall och är därför
att i stället tänka framåt. Men rent billig i drift: ”Sparbössan skall fyllas
konkret förutsätter det förstås ända- i köket och tömmas i fähuset” är ett
målsenliga förvaringsmöjligheter. gammalt svenskt ordspråk. Grisen är
Sparbössan förknippar vi med spa- alltså ett symbolladdat djur som för-
rande av mynt och senare även sedlar. knippas med fruktsamhet, rikedom
Dess konstruktion där ett mynt enkelt och glädje. Men även många andra
läggs i men med svårighet tas ut har djur har stått modell för sparbössor,
i stort sett varit densamma under två såsom fåglar, elefanter, katter, kor och
årtusenden, men formen har varierat. hundar.
Upplåsbara lås eller enkla gummilock Inom kristendomen symbolise-
har kanske förtagit spänningen att rar grisen också frosseri. Ändå finns
plocka ut ett eller annat mynt i smyg spargrisar i de flesta kristna områden.
eller till och med att slå sönder ler- Den egyptiske eremiten Antonius,
sparbössan som man gjorde förr. som levde på 300-talet e.Kr., motstod
frosseriets lockelse och avbildas till-
Urnformer sammans med en gris. I tysk tradition
Sparbössans historia går långt tillbaka i slaktades ett Antoniussvin varje år till
tiden, i stort sett så länge mynt funnits. fattiga. Så kan den än i dag klart po-
Den äldsta funna sparbössan härleds
till Babylon – nuvarande Irak – och
dateras till 300-talet f.Kr. Vanlig vid
Den ideella organisationen
den tiden var den urnformade spar-
Svenska sällskapet för räddning
bössan med kulformad kropp och en
av skeppsbrutna – numera
knopp på toppen. Sådana återkommer
Sjöräddningssällskapet – grundades 1907.
genom historien och var ända fram till Ett exempel på en av de ovanligare
och med 1800-talet den dominerande insamlingsbössorna är den här till
modellen i Europa. Liggande med vänster, utformad som en fyr.
knoppen framåt är den inte helt olik Den utgör samtidigt ett askfat med
den senare spargrisen med sitt tryne. vidhängande hållare för tändsticksask.
Mässing. KMK.
176 SNT 8 • 2014
puläraste sparbösseformen, spargri- finländska Mumin och den svenska
sen, ha uppkommit. Bamse figuren med sin honungsburk.
Tomten som sparbössa eller som il-
Traditioner och sedvänjor lustration på sådana började tillverkas
Traditioner och sedvänjor har följt vid 1800-talets slut och blev mycket
i sparbössornas spår. Urnformade populär. Den mekaniska sparbössan
bössor med inristade gudabilder tros med Jona och valfisken är exempel på
ha varit en del av kulten i det antika bibliska figurer och berättelser.
Rom, placerade vid hemmets altare
där gudar dyrkades och offergåvor Människor och djur
skänktes. Sparbössor kunde där också Sparbössor finns i såväl mänsklig ge-
utgöra nyårsgåvor till fattiga och sla- stalt och som djur. Under 1800- talet
var. blev sparbössor ett vanligt och popu-
Även senare har traditioner omgär- lärt inslag i svenska hem och deras
dat sparbössornas användbarhet. Ny- utformning fick allt större betydelse.
blivna mammor kunde få en sparbös- Sparbössorna i form av såväl männ-
sa att fylla med mynt under barnets iskor som djur och bibliska personlig-
första år för att tömma den i tid till heter spreds till många hushåll.
dess ettårspresent. Under 1900- talets Den ovan nämnda äldsta funna
andra hälft var det vanligt att föräld- En humoristiskt utförd glad spargrisen i Sverige är försedd med
sparbössekossa. Plast. 1970-tal.
rar gav barnen personliga sparbössor tonhål och munstycke, precis som på
– gärna med sitt förnamn, sin bild en lergök. Sparbössor med utseende
eller födelseåret – för att uppmuntra igenom på 1900- talet började deras som enkla men dekorativa tuppar och
dem till att spara och lära sig hantera karaktärer introduceras i sparbös- även andra fjäderfän förekom redan
sin egen ekonomi. Än i dag kan en sornas värld. I dag finner man allt på 1600- talet. Tuppen har ju en stark
vacker sparbössa ges som dopgåva av från amerikanska Kalle Anka, Musse symbolik förknippad med omsorg
släktingar och vänner. Pigg och Snobben till belgiska Tintin, och försiktighet.
Det hände förr att den lokala spar-
banken gav sin egen utformade spar-
bössa som gåva till nyfödda barn
– vilket så småningom ibland kunde
ersättas med en mindre summa som
banken satte in på ett nyöppnat kon-
to. Allt för att stimulera barn och för-
äldrar att spara i just den banken.
Sagor och serier
Från 1800- talets mitt figurerade spar-
bössor i sagor, först ut var H. C. An-
dersen med Pengegrisen som trycktes
1855. Existerande sparbössor blev na-
turliga förebilder för illustratörerna. I
Pengegrisen visas den då vanligast fö-
rekommande långsmala grisen ritad
av dansken Vilhelm Petersen.
I sagor kunde sparbössorna få liv.
Det rörde sig ofta om sedelärande
berättelser som skulle lära barnen
sparandets dygd. Illustrationer i sagor
och serier kom i sin tur så småning-
om att påverka utseendet på verkliga
sparbössor. Kända karaktärer ur be-
rättelserna blev vanliga, den franska
elefanten Babar och engelska björnen Sparbankernas tidskrift Lyckoslanten har getts ut från 1926 för att befrämja barns
Nalle Puh är tidiga exempel. sparande och fostran i ekonomiskt tänkande. Här ses illustrationen på omslaget
Efter att tecknade sagoserier slagit till julnumret 1928 utförd av Einar Norelius (1900-1985).
skannad av mgl.
SNT 8 • 2014 177
Inte heller politiker undkom som svenska hushåll från sekelskiftet 1900
sparbössefigur. Ett fint och populärt men främst under 1900- talets första
exempel på det är den sparbössa som hälft. Idén var att bankens kunder
keramikern och konstnären Lisa Lar- skulle fylla bössorna hemma men
son skapade 1972, vilken föreställer att en banktjänsteman skulle tömma
den omtyckte förre finansministern dem och föra in summan på kundens
Gunnar Sträng iförd glasögon och bankkonto. Det var ett sätt att stimu-
slips (men utan sina karaktäristiska lera sparande och uppmuntra männ-
hängslen). iskor att hushålla med sin ekonomi.
Även nu för tiden finns många oli- Ett annat syfte var att befrämja spar-
ka djur, sagofigurer och kända perso- samheten bland barn.
ner – skådespelare, gärna komiker – På så sätt organiserades allmänt
representerade i sparbössornas värld, sparande, men för bankerna var det
men vanligast och kärast tycks ändå också ett sätt att marknadsföra sig
grisen fortfarande vara med olika, och knyta till sig kunder. Bössorna
nästan alltid glada, miner. Trots att antog med tiden olika fantasifulla
man skulle kunna tro att myntspa- former, mycket beroende på vilken
randet är över formges än i dag nya bank de hörde till. De fungerade
sparbössor av etablerade konstnärer, ju främst som marknadsföring av
nu med mer moderna och aktuella den egna banken. Mycket populär
förebilder, men även gulliga grisar var hemsparbössan formad som en
och andra mer traditionella utform- känd byggnad på hemorten. Bössan
Tomten som sparbössa kom vid ningar. förseddes gärna med en devis för att
1800-talets slut. Den här är av keramik uppmuntra till sparande.
och tillverkad i Tyskland. KMK. Insamlingsbössor Eftersom kunderna skulle fylla
Såväl insamlingsbössor som större bössan men det var bankens respekti-
Spardjur av olika slag förekommer fattigkistor är kända redan från ve försäkringstjänstemannens uppg ift
i de flesta länder. I Polen till exempel 1500-talet inom både fattigvården att tömma den, hindrades de enskilda
gäller ekorren, i Portugal tuppen, i In- och till exempel skråväsendet. Un- spararna från att själva ta pengar ur
dien är elefanten en viktig sparsymbol der 1800- talet blev sådana bössor allt bössan och förbruka dem på annat sätt
och i Peru laman. I dag finns de flesta vanligare i kyrkor, fattighus, fören- än de var avsedda. När tjänstemannen
djur i sparbössornas fauna. Lustiga ingar, barn- och sjukhem med mera tömt bössan skrevs summan av dess
sparbössor har skapats för att upp- för att samla in pengar till deras res- innehåll in på kundens konto eller
muntra barn till sparande. Omtyckta pektive verksamheter. blev en del av försäkringspremien.
husdjur som katter, hundar och kani- Ibland var insamlingsbössorna sta- Det var då det. I dag vet vet vi ju
ner i form av sparbössor vänder sig tionära och utplacerade i exempelvis alla hur det gick. Hundra år senare
också i första hand till barn. butiker och på kaféer, i kyrkor, på har elektroniken tagit över och kun-
banker eller andra offentliga platser, derna sköter själva sina ekonomiska
Konstnärligt utförande där folk rörde sig och förväntades an- förehavanden hemifrån vid datorn.
I slutet av 1800- talet blev som nämnts vända kontanter. Sparbössor av
sparbössor allt mer vanliga och po- Insamlingsbössor används i stort olika slag hör till
pulära i våra svenska hem och deras på samma sätt än i dag, det vill säga vår kulturhisto-
utformning därför viktigare. Mer tid ofta för specifika ändamål. Säkert ria och deras ut-
och möda ägnades deras konstnärliga har de flesta av oss någon gång lagt formning speglar
och hantverksmässiga utförande och en slant i en av Röda korsets bössor tiden de använ-
fler figurativa former utvecklades. eller lämnat bidrag till en aktuell des i. De berättar
I USA producerades finurligt ut- katastrofhjälp eller politisk kampanj lite om människor och deras längtan,
tänkta mekaniska sparbössor av gjut- och kanske lagt ett mynt i en tiggares möjligheter och förhoppningar.
järn under 1800- talets andra hälft. De pappmugg.
foto: gabriel hildebrand.
kunde återge för allmänheten kända
och okända personer men även bib- Hemsparbössor Litteratur
liska karaktärer i olika berättelser. I En sparfrämjande åtgärd var spar- Golabiewski Lannby, M.: Grisen – bästa
sparbössan? Moneta 5, s. 147-154. Skånes
Sverige tillverkades sparbössor som bankernas införande av hemsparbös- Numismatiska Förening. 2011.
föreställde busiga barn, gummor och sor och försäkringsbolagens sparur Körberg, I., Lindmark, E., Wiséhn, I.:
gubbar och rika bankirer. Ofta hade (klocksparbössor) för att samla in Sparbössor. Sparbössans historia under
figurerna rent komiska inslag. försäkringspremier. De delades ut till 2000 år. 1992.
178 SNT 8 • 2014