Journalister och alternativa journalister på Twitter

110 Pages·2017·4.8 MB·Swedish

Bilder på omslaget
Jan Björklund – liberalerna.se
Ulf Kristersson – Fotograf: Fredrik Wennerlund
Ebba Busch Thor – kristdemokraterna.se
Annie Lööf – Centerpartiets officiella Flickr-konto
Stefan Löfven – Fotograf: Martin Hörner Kloo
Jimmie Åkersson – www.riksdagen.se
Jonas Sjöstedt – Fotograf: Jessica Segerberg
Isabella Lövins – Fotograf: Fredrik Hjerling
En elektronisk version av Snabbtänkt hittar du på
www.snabbtankt.se
Redaktörer
Lars Nord
Marie Grusell
Niklas Bolin
Kajsa Falasca
Ansvarig utgivare
Mittuniversitetet, Demicom, Sundsvall, Sverige
Holmgatan 10
851 70 Sundsvall
Kontakt
010-142 80 00
[email protected]
www.facebook.com/mittuniversitetet
www.twitter.com/mittuni
www.instagram.com/mittuniversitetet
Design och layout
Accidens Kommunikation
978-91-88025-99-9 SE Snabbtänkt
Detta är Snabbtänkt
Snabbtänkt är valkommentarer som medeldistanslopp. Inte alls lika explosivt
snabba som nyhetsanalytikers och ledarskribenters politiska bedömningar när
valresultatet börjar utkristalliseras. Men inte heller lika uthålliga som akade-
mins maratonlopp med konklusioner i antologier och publikationer långt efter
det att den aktuella valrörelsen ägt rum.
Snabbtänkt är i stället något ”mitt-i-mellan”. Förhoppningsvis i ordets bästa
bemärkelse. En samling analyser som lyckas fånga det bästa av två världar:
nyhetsmediernas snabbhet och forskarvärldens klokskap. Vår tanke med den
här volymen har därför varit att försöka bidra till en professionell och saklig
eftervalsdebatt. Nästan hundra av Sveriges ledande forskare har därför bjudits
in för att utifrån sina specialkunskaper tio dagar efter valet kort kommentera
vad de uppfattar som centrala trender och skeenden i valet och valrörelsen
2018.
Det är första gången som den här idén genomförs i Sverige. Hur väl vi
lyckas fylla en lucka i eftervalsdebatten är upp till läsarna att bedöma. Vi är
tacksamma för att så många av våra kolleger på universitet och högskolor i
och utanför Sverige har valt att medverka. Vi vill också tacka Mittuniversitetet
som lämnat stöd till projektet.
”Tänka fritt är stort, tänka rätt är större” lyder en välkänd akademisk devis.
”Tänka snabbt är inte så dumt det heller”, frestas vi nog tillägga.
Redaktörerna
Förord
Inledning 9
1 Kontexten 13
När den falska berättelsen (nästan) tog över 14
Åsa Wikforss
Hur vet du det? Valets (och mellanvalstidens) viktigaste fråga 15
Gustav Bohlin
Regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018 16
Torbjörn Bergman, Johan Hellström och Camilla Sandström
En rad politiska skandaler, men inget ”avgörande ögonblick” 18
Ester Pollack
Skandaler – bra nyheter i en klickekonomi? 19
Bengt Johansson
Bränder, klimat och val 20
Orla Vigsö
Vi har en ny vallag. Vad blir konsekvenserna? 21
Olle Folke och Johanna Rickne
Den kommunala parlamentarismens utmaningar 2014–2018 22
David Karlsson
Opinionsundersökningarnas träffsäkerhet i 2018 års riksdagsval 23
Per Oleskog Tryggvason
Mellan lättnad och besvikelse – om vikten av en berättelse även efter valet 25
Tommy Möller
2 Valkampanjen 26
En kritisk reflektion om medieskuggor, aktörsfokusering och preferenskamouflage 27
Jan Olsson
Valkampanjer – från teknikalisering till polycentrering 28
Peter Esaiasson
Arbetet med målgrupper blir allt viktigare 29
Marie Grusell
Micro-targeting och riktade budskap 30
Jesper Enbom
En kampanjkanalernas dinosaurie? 31
Nicklas Håkansson
Politik på plats: Jakten på autenticitet och de fysiska mötenas revansch 32
Jonas Harvard
(S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD) 33
Jesper Strömbäck
Miljöpartiets valkampanj 34
Malena Rosén Sundström
Historia i den politiska kampen 35
Jimmy Vulovic
Centerpartiets valrörelse 36
Mikael Sundström
Den gudomliga debuten 37
Magnus Hagevi
Den nya valrörelsen 38
Lars Nord
3 Väljare och resultat 39
Valutgången 2018 40
Henrik Ekengren Oscarsson
Ökat valdeltagande men alltjämt stora variationer mellan olika delar av Sverige 42
Maria Solevid och Richard Öhrvall
Urikesföddas valdeltagande – ett mått på integration 44
Karl-Oskar Lindgren
Förtidsröstning valet 2018 45
Stefan Dahlberg och John Högström
Taktikröstning på stora och små partier i valet 2018 47
Annika Fredén
En ny sorts klassröstning 48
Maria Oskarson
Vilka partier tyckte väljarna hade bäst politik i riksdagsvalet 2018? 49
Johan Martinsson
Att sova med fienden – leder det till belöning eller bestraffning? 50
Gissur Erlingsson
Det röda Norrbotten – inte längre så rött? 51
Charlotta Söderberg och Simon Matti
Generell tillit och andel röster på Sverigedemokraterna på kommunnivå i riksdagsvalet 2018 52
Susanne Wallman-Lundåsen
Min granne Sverigedemokraten 53
Mia-Marie Hammarlin
Svenskt väljarbeteende 2018: Nytt och gammalt värt att uppmärksamma 54
Sören Holmberg
4 Partierna 55
Det svenska partisystemet i europeisk belysning 56
Göran von Sydow
Blockpolitiken kan komma och gå 57
Nicholas Aylott
Valmanifest och ideologiska föreställningar 58
Marie Demker
Sverigedemokraterna och regeringsfrågan 59
Anders Backlund och Hanna Bäck
De svenska baspartiernas död? 60
Li Bennich-Björkman
Statsministerkandidaterna 61
Jenny Madestam
Kvinnor i riksdagen: Vilken betydelse har förstaplatsen på partilistorna? 62
Jessika Wide
Riksdagskandidater och deras nätverk i kampen om personkryssen 63
Sara Fransson
Socialdemokraternas förlorade själ? 64
Jonas Hinnfors
Utmanarna från höger 65
Ann-Cathrine Jungar
Känslomässig polarisering i valtider 66
Alexander Ryan
Det nya svenska partisystemet 67
Niklas Bolin
5 Politiska frågor 68
Jämställdhet som valfråga 2018 – en jämförelse med Stödstrumpevalet 1994 69
Lena Wängnerud
Tre skäl till att EU-frågorna försvann ur valrörelsen 70
Magnus Blomgren
Förutsättningar för att utrikespolitik skulle ta plats i valet 71
Ann-Marie Ekengren
Svängdörren, lobbyisterna och förtroendet 72
Elin Helgesson
Finanspolitiken i valrörelsen 73
Pär Nyman
Den offentliga verksamhetens villkor 74
Shirin Ahlbäck Öberg
Äldrepolitik i valrörelsen 75
David Feltenius
Med klimatfrågan i fokus 76
Pär Olausson
Integrationspolitik i lokala valkampanjer 77
Gustav Lidén
Mediepolitiken i valdebatten 78
Anna-Maria Jönsson
Skolfrågan i valrörelsen 79
Jon Nyhlén
Lång väg till hållbart ledarskap för klimatet 80
Catrin Johansson
6 Journalistik och medier 81
Påverkar medierna svenska väljares attityder till invandring? 82
Nora Theorin
Valet och mediekritiken: Strid om ämnesval och fakta 83
Torbjörn von Krogh
Tidningar når vissa förstagångsväljare 84
Ingela Wadbring
Journalister och alternativa journalister på Twitter 85
Ulrika Hedman
När valresultatets konsekvenser synliggörs på en millisekund 86
Gabriella Sandstig
Sanningssägarna – De politiska kommentatorernas roll i valkampanjer 87
Elisabeth Stúr
Från vovvar till valvaka – varierande fokus på hyperlokala nyhetssajter 88
Lottie Jangdal
Sjukvårdspartier valets bortglömda vinnare 89
Gunnar Nygren
Medierna som inte vann valet 90
Kristoffer Holt
Statsministern och medierna 91
Karl Magnus Johansson
“Det var över gränsen!” Politisk humor som vattendelare, ventil och katalysator 92
Sara Ödmark
De inte särskilt partiska nyhetsmedierna 93
Lars Nord
7 Digitala/sociala medier 94
Sociala medier har blivit en självklarhet 95
Sofie Blombäck och Linn Sandberg
En vuxen i rummet? Om sociala medier och kvaliteten på det demokratiska samtalet 96
Ulf Bjereld
Vem vann valet – på Facebook? 97
Anders Larsson
Mer än bara likes? 98
Anna Ehrhart
Instagram – det nya svarta? 99
Beata Jungselius och Marie Grusell
Under the influence: parasociala opinionsledare och valet 100
Christina Grandien
Vänd på telefonen – om behovet av empati och att rösta för varandra! 101
Elin Wihlborg
Immigration dominerar det politiska samtalet på Twitters #svpol 102
Peter Dahlgren
Nya mediedieter när vertikala och horisontella medier möts 103
Kajsa Falasca
8 Utland 104
Bullerbyn burned down 105
Christina Holtz-Bacha
Krise, kaos og kulturelle drillerier: Det svenske valg i de danske nyhedsmedier 106
Nete Nörgaard Kristensen
Elefanten i rummet – den svenska valrörelsen och politiken sedd med finländska ögon 107
Kim Strandberg
Har Sverige fått «norske tilstander»? 108
Eli Skogerbø
Swedish election: A view from the UK 109
Ralph Negrine
Inledning
9
Lars Nord – Professor i politisk kommunikation
Marie Grusell – Docent i medie- och kommunikationsvetenskap
Niklas Bolin – Docent i statsvetenskap
Kajsa Falasca – Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap
Ingenting är längre som förut...
Den 9 september 2018 har goda utsikter att bli ett historiskt Figur 1. 2018 samt 2014 års valresultatet
datum i Sverige. Kanske inte så mycket för själva valresultat-
et, som för att valet och valrörelsen kom att bekräfta stora
28,3 %
förändringar i politik- och mediesystem som sannolikt kom- (-2,8)
mer att vara betydelsefulla för lång tid framåt. Det är också
förändringar som går emot många invanda föreställningar om 19,8 %
(-3,5)
hur svensk politik och svenska valrörelser fungerar.
Svenska val brukar präglas av en spännande valkampanj 17,5 %
som blir allt mer intensiv ju närmare valdagen kommer. (+4,7)
Därefter redovisas ett valresultat som valrörelsens klimax och
den parlamentariska processen tar vid. Själva regeringsbild- 8,0 % 8,6 %
nseinfögrelonp äpre ot fntaäsrtm eans tf odremt aolmitevtä.n Ddean: vhaälkr agmånpgaennje vna rh hanändldaedle- (+2,3) 4(-,24, 5%) (+2,5) 5(+,50 ,%1) 6(+,13, 8%) 1,5 %
(-2,6)
mest om vad som skulle hända efter valdagen, och valresultat-
et (se figur 1) var tämligen väl diskonterat i en uppsjö av
opinionsmätningar och politiska analyser. Strängt taget var Övriga
samtliga rörelser i förhållande till resultatet 2014 förväntade.
Låt vara att Socialdemokraternas tapp inte var lika stort som Andel röster i 2018 års val, förändring jämfört med 2014 inom parentes.
många förutspått. Likaledes, hur paradoxalt den än må låta,
var det nog många Sverigedemokrater som missnöjt mottog
beskedet att partiet endast ökade med drygt fyra procent- Figur 2. Det effektiva antalet partier i riksdagen 1973-2018
enheter. Kampen om förstaplatsen blev intet – partiernas
6,0
prispall är intakt. Störst fokus riktades i stället mot tolkning-
en och konsekvenserna av det valresultat de flesta bedömare
förutspådde på förhand. 5,0
Valdeltagandet fortsätter öka. Likaså visar väljarrörligheten
nya rekordnivåer. Men trots att väljarna i allt högre utsträck- 4,0
ning tycks benägna att testa nya alternativ är antalet partier i
riksdagen oförändrat. Inga nya tillskott, men inte heller några
3,0
frånfällen trots mandatperiodens fyraprocentspärr-debatt.
Miljöpartiets första år i regeringsställning kantades av turbu-
lens (se Mätningarnas Mätning för en utförlig bild av opini- 2,0
onsläget 2014-2018). Språkrör avgick, ministrar entledigades,
vallöften sveks. När valnattens resultat inkommit befann sig 1,0
partiet ändå på rätt sida spärren. Möjligen ännu mer oväntat
var att Kristdemokraterna, som av många var uträknade och
0,0
vars framtida roll i svensk politik ansågs osäker, segade sig
19731976 1979198219851988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
på upploppsrakan inte bara över spärren utan spurtade också
förbi såväl Miljöpartiet som Liberalerna. Istället för en öken- Effektiva antalet partier (N) är ett mått på ett partisystems fragment-
vandring som utomparlamentariskt parti i fyra år kan Kristde- isering och beräknas enligt formeln N= , där p är parti i:s
i
mokraterna se fram emot en mandatperiod som landets sjätte mandatandel.
största parti. Att partisystemet numerärt förblir intakt är dock
knappast något tecken på parlamentarisk stabilitet. Tvärtom
bekräftade valresultatet att det svenska partisystemet inte samarbetsmönster kompliceras. Blockpolitikens dagar tycks
längre kan sägas skilja sig från övriga Europa. Socialdemokra- snart vara ett minne blott.
ternas hegemoni har redan tidigare förpassats till historie- Det brukar sägas att inget val kommer undan den verklig-
böckerna. Nu tycks utvecklingen fortsätta. De stora partierna het som finns omkring oss. Men den samhälleliga kontexten
sjunker ihop medan de flesta mindre växer. Styrkeförhål- verkar inte ha spelat någon större roll denna gång. Skogar
landena jämnas ut och väljarstödet splittras upp på ett sätt och bilar brann och sommaren var rekordvarm utan att detta
svensk politik inte tidigare skådat i modern tid. Aldrig tidigare satte några avgörande avtryck på valrörelsen. Den ekonomis-
har det svenska partisystemet varit lika fragmentiserat (se ka högkonjunkturen och de klassiska plånboksfrågorna gick
figur 2). Konsekvenserna är tydliga. Regeringsbildning och tämligen obemärkt förbi. Ett halvår före valet handlade det
Inledning 10