Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645 PDF
Preview Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645
kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien konferenser 75 Jä mtl a nd och den J ä mtl ä ndsk a vä r lden 1000–1645 kvhaa konferenser 75 Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645 Redaktör: Olof Holm Konferenser 75 kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Aka demien, Konferenser 75. Stockholm 2011. 298 s. Abstract This volume contains revised versions of papers presented at the conference Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645 (Jämtland and its world AD 1000–1645) held in Östersund 15–17 June, 2009. The conference was initiated by Landsprosten Erik Anderssons minnesfond, a founda tion that has been funding research into the history of Jämtland up to 1645 since the 1970s. 1645 was the year when Jämtland no longer belonged to Norway but became a part of Sweden. The aim of the conference was to sum up and evaluate some of the research done in recent decades, but also to point out and formulate new, interesting research problems for the future. The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities acted as a coorganiser. The conference gathered a number of Swedish and Norwegian scholars, representing the disci plines of history, archaeology and Scandinavian languages. Thus the papers range over a great number of issues concerning, among other things, Jämtland as a borderland, a periphery, a colonization area, a transit trade area, a peasant district and a Saami area. One paper deals with historiography and the last contribution in the book is a bibliography. Keywords Jämtland, Viking Age, Middle Ages, Medieval, early modern, periphery, trade © 2011 Författarna och Vitterhetsakademien ISBN 9789174024043/pdf ISSN 03481433 Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Box 5622, 114 86 Stockholm www.vitterhetsakad.se Distributör eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslag, typografi Lars Paulsrud Grafisk form Bitte Granlund/Happy Book Tryck Motala Grafiska AB, Motala 2011 Innehåll Förord 7 Maria Ågren, Inledning 9 Sten Rentzhog, Landsprosten Erik Anderssons minnesfond och forskningen om Jämtland före 1645 16 Stig Welinder, Människor i förändring och det samiska i Jämtlands län 900–1200 e.Kr. 23 Lars-Erik Edlund, Mellan väst och öst. Det jämtska språkområdet över tid ur ett nordiskt perspektiv 43 Jan Lindegren, Folk, hästar och bröd. Om Jämtland som agrarlogistiskt system under äldre tid 91 Anna Hansen, Egendom och maktstrukturer i Jämtland på 1600talet 97 Gabriela Bjarne Larsson, Jordmarknaderna i Jämtland/Härjedalen och Finnveden 1300–1500. Bönder och frälse i komparation 116 Steinar Imsen, Uppsalakirken og det norske grenselandskapet Jemtland 136 Per Sörlin, Jämtarna och överheten. Om kriminalitetsstudier som ett indirekt sätt att nalkas tidigmodern politisk kultur 176 Erik Opsahl, Jemtland fra dansk til svensk i 1645? Staten, riket og nasjo nen som identitets og lojalitetsgrunnlag i Norden i tidlig nytid 185 Olof Holm, Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645. Försök till en syntes och förslag till vidare forskning 206 Olof Holm, Jämtland före 1645. Bibliografi 1970–2010 242 Författarförteckning 298 Förord Artiklarna i denna bok härstammar från ett forskarseminarium om ”Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645”, som hölls i Östersund 15–17 juni 2009. Sedan 1970talet har en relativt omfattande forskning bedrivits om Jämtland un der vikingatid, medeltid och äldre tidigmodern tid. Starkt bidragande härtill har varit att Landsprosten Erik Anderssons minnesfond, som förvaltas av Swedbank Jämtland/ Härjedalen (f.d. Jämtlands läns Sparbank), funnits till och har kunnat initiera och fi nansiera sådan forskning. Initiativet till seminariet utgick då också från bedömnings kommittén för nämnda fond, bestående av f. landsarkivaren Kjell Hoffman, f. lands antikvarien Sten Rentzhog och fondens inspektor, professor Jan Lindegren. Bakom detta initiativ låg en önskan om att låta sammanfatta och utvärdera en del av de se naste decenniernas forskning och att samtidigt peka på och formulera nya, intressanta forskningsuppgifter för framtiden. Undertecknad har haft till uppgift att i samråd med nämnda kommitté planera seminariet samt att redigera föreliggande rapport. Föredragshållarna vid seminariet, som representerade disciplinerna historia, ar keologi och nordiska språk, var ombedda att låta sina respektive föredrag antingen utgöra ett försök till en syntes eller en fördjupning inom ett visst ämne, med ansatser till framtida forskning. Jag är mycket glad över att alla föredragen nu kan publiceras i artikelform i denna bok. Professor Maria Ågren, som presenterade den avslutande sammanfattningen på seminariet och som tillträder som inspektor för Erik Anderssons minnesfond under innevarande år, har skrivit en inledning till boken. Här sammanfattas en del av de mycket givande diskussionerna som uppstod i anslutning till de olika föredragen. Efter Ågrens inledning följer ett historiografiskt bidrag, skrivet av Sten Rentzhog. Rentzhog har ingått i bedömningskommittén för nämnda fond ända sedan dess allra 8 kvhaa Konferenser 75 första forskningsanslag delades ut år 1972 och ger här en inblick i vad fonden har be tytt för forskningen. Därefter följer föredragshållarnas artiklar, totalt nio stycken, där temat ”Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645” behandlas ur ett brett spektrum av infalls vinklar. Mitt eget bidrag, som handlar om det jämtländska samhällets mest utmärkan de karaktärsdrag under nämnda period, har jag valt att placera sist. Här har jag försökt att fånga upp och integrera några idéer och uppslag som kommit fram i samband med seminariet och även senare, genom min egen forskning. Allra sist i boken följer en forskningsbibliografi, utarbetad av undertecknad, som täcker perioden från 1970 till idag. Det är min förhoppning att boken som helhet kan tjäna som ett viktigt arbetsred skap för forskare som befattar sig med äldre jämtländsk historia och kulturhistoria i vid mening och att boken kan inspirera till vidare forskning, gärna med komparativa utgångspunkter. Jag vill varmt tacka alla författarna för deras gedigna arbete med att skriva artiklar till denna bok. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien stod som medarrangör av seminariet i Östersund och det är en mycket lyckad lösning att Akademien nu också står för publiceringen av denna bok. Jag vill härmed rikta ett varmt tack till Akademien och särskilt till dess ledamot Maria Ågren för dessa åtaganden. Ett varmt tack riktar jag dessutom till Kungliga Skytteanska Samfundet i Umeå, Östersunds kommun samt Jamtli för bidrag till seminariets genomförande. Slutligen vill jag rikta ett hjärtligt tack till Kjell Hoffman, Jan Lindegren och Sten Rentzhog för att jag fick förtroendet att förbereda seminariet och redigera denna rap port. Det har varit ett sant nöje att genomföra dessa uppgifter. Stockholm 31 januari 2011 Olof Holm Inledning Maria Ågren Under tre dagar i juni 2009 samlades en rad forskare från Sverige och Norge för att diskutera aktuella resultat och nya uppslag inom ramen för temat ”Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645”. Initiativtagare till och arrangör av seminariet, som ägde rum i Östersund, var Landsprosten Erik Anderssons minnesfond, och finansiellt stöd utgick även från Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Dis kussionen var, för att citera en annan konferensrapport, ”sterk i sak og vennlig i form”,1 och gav mig, som i någon mening var en utomstående betraktare, värdefull kunskap och nya idéer. Det är en ära att nu få sammanfatta några av de bestående intrycken. Vad slags samhälle var Jämtland under denna drygt sexhundraåriga period? Även om frågan inte alltid var så explicit formulerad så genomsyrade den diskussionerna vid konferensen. Frågan signalerar att ett samhälle blir historievetenskapligt intressant först när dess grundläggande karaktärsdrag lyfts upp, så att man förstår drivkrafter och spänningar och så att man kan jämföra dessa karaktärsdrag med andra, liknande sam hällen. En av arrangörerna uttalad ambition var nämligen att se Jämtland som exempel på en sorts samhälle som kanske har funnits på andra håll i världen. Man ville bort från synsättet ”det unika Jämtland” och snarare utveckla angreppssättet ”Jämtland som typ”. Frågan – vad för slags samhälle tittar vi på? – är en viktig grundbult i all historieforsk ning, som jag ser det, eftersom den tvingar forskaren att fundera över samhället i fråga som en helhet. Det spelar egentligen mindre roll om man sedan besvarar frågan på ett teoretiskt sätt (till exempel genom att sätta etiketten ”feodal” på samhället) eller om man ger en mer empirisk bestämning. Det väsentliga är den kontextuella helhetsför ståelsen, som skall genomsyra forskarens arbete med det konkreta delproblemet och som minskar risken för anakronistiska felslut. Den holistiska ambitionen var säkert ett av flera skäl till att konferensdiskussionerna blev så vitala. 1 Helle 1994, s. 15.
Description:The list of books you might like
