J ubileu:mshäfte 1632 1932 Gustaf II Adolf

46 Pages·2014·4.47 MB·Swedish

.
.,
TIDSKRIFT
.. .. I
S JOVASENDET ·
J
ubileu111shäfte
1632 1932
Gustaf II Adolf
UTGIVEN AV
KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET
I KARLSKRONA
TIDSKRIFT
.. .. I
SJ OVASENDET
J
ubileu:mshäfte
1632 1932
Gustaf II Adolf
UTGIVEN AV
KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET
I KARLSKRONA
TIDSKRIFT
.. .. I
SJOVASENDE T
JUBILEUMSHÄFTE
GUSTAF II ADOLF
1632-1932
UTGIVEN AV
KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET
I KARLSKRONA
NISS!MO ET POTENTISS!MO PRINCIP!.AC
MINOC.VSTAVOADOLPHO, D.C..SVE'.CORVM,C.OTHORVM ET VA
LORVM REGI,MAC.NO PRINCIP! FINLANDIR.,DVC! ESTHONI.~ ET
RELJJ'i.,DOMINO lNGRIR.. r6o HVM1LIME OTFERT. Luc.., Kl&u:
KARLSKRONA
K. L. Svenssons E!tr:s Bokindustri-Aktiebolag
1932
TILL SVENSKA FlOTTANS GUSTAF ADOLFS MINNE
av
EWERT WRANGEL.
VIKINGEN.
l' '
Drakarna glänsa med snidad stäv,
vinden lyfter i mastens väv.
Ut vill vikingen draga.
Nu lyster honom på havet att jaga.
Fast är snäckan timrad och skodd;
svennerna övats i rigg och Pid rodd.
Nu de vender och ester
ej längre må nalkas, de objudna gäster.
Svear och göter från Sveriges kust
havets idrotter lära med lust. -
Genom de ljusnande tider
ock korsets tecken med dem sig sprider. -
Nya välden se'n uäxa fått,
bygga skepp av långt större mått,
komma från södra landen;
men vikingens dmkar de multna vid stranden·
ÖSTERSJÖVÄ LDET.
En telning växer upp på Vasors stam.
Hans fader siar: ,,flenne skall det göra>> .
.la, han skall snart var oväns hot förstöra
och plåna ut en Elfsborgslösens skam
och föra Sverige fram.
7
6
Se, Danmark härskade ännu i Nord Så flottan blir vår fiendes fördärv. -
Med fjärde Christians årekrönta segel, Nu är den samlad. Gustav Adolf stiger
blott danska flaggan sågs i havets spegel. ännu en gång ombord. Sitt liv han viger,
>>På svenska skepp mig höves gå ombord», med fromhet lika djup som statskonst djärv,
åt Sveriges största värv.
var Gustav Adolfs ord.
l Stocklwlms skeppsgård köl vid köl blir sträckt
och Holmarna av sjöfolk bli befästa;
av hären tagas ut därtill de bästa. HEMFARDEN.
En sjömailsanda ny hos oss blir väckt,
som ärvs från släkt till släkt.
l Wolgast den svenska flottan
med örlogsskepp och galär
För Gustav Adolf vägen ligger klar. är redo till sista tjänsten
Med Gyllenstierna kan man ut sig våga. åt sin herre och konung kär.
Vår flotta syns på Neva och Ladoga.
Vid Östersjön ej ryssen lagrar skor,
Då varsnas i sjöfolkets skara
för djup den bäcken var.
på mång' fårad kind en tår·
'
men sorgen med mod är stålsatt,
Vid Duna känner man vår flotta väl. ty Sverige med segern står.
Nu eldas den av rätta krigarflamman:
vid Kokenhus med hären den går samman.
Nu vaja de svenska flaggor
Claes Fleming - under Gyllenhielms befäl -
i varje Östersjöhamn.
är svenska flottans själ.
Nu flyger kring hela Europa
i glans Gustav Adolfs namn.
Så turen kommen är till W eichsels flod,
där Danzigs späaning Polens fall bereder.
Du stolte, du ödmjuke hjälte,
Till nederlag ej ens en motgång leder:
Nils Stjernskölds kamp med äktsvenskt mannamod som göt i riket din själ,
så helt har ingen sig givit
är värd en ärestod.
som Du åt Sveriges väl!
På flottan vilar svenska viiidets grund
så han förstod det, Axel Oxenstierna.
Ej Wallenstein en gång mot den kan spjiima:
som >>baltisk amiral» slår nu hans stllnd,
och 11ndsatt är Stralsund.

Sjömaktens och sjöfartens roll i Gustaf II
Adolfs Sverige.
A v RiitgeT Essen.
Stormaktstidens svenska Östersjövälde var resultatet av
en naturlig utveckling. Det befästande och vidgande av det
svenska inflytandet runt de ost- och sydostbaltiska kusterna,
som utmärker Gustav Adolfs regering, var en ofrånkomlig
nödvändighet, om Sverige skulle kunna fylla sin just då mog
nande historiska uppgift alt låta det svenska folket inträda som
en fullmyndig, medlem av den västerländska kulturgemenska
pen, samtidigt därmed även vidgande Europa mot norr och öster.
Östersjöländernas fulla delaktighet i den västerländska kul
turutvecklingen, det blir ur denna synpunkt sett den främsta
innebörden av Gustav Adolfs historiska gärning. Utvidg
ningen av det svenska väldet mot öster och sydost var icke
erövringspolitik utan t'rygghetspolitik, icke äventyrspolitik
utan en naturlig uppgift för tidens svenska stam och dess
ledare. I det klara faltandet av denna uppgift samt i dess
djärva, beslutsamma och skickliga genomförande ligger i
främsta rummet Gustav II Adolfs för ådmnclraden beståen
de förtjänst om såväl Sveriges som hela den västerländska
kulturkretsens befästande, stärkande och mognad.
Det svenska Östersjöväldet blev emellertid icke resultatet
av en från början klart fattad plan. Ingen politisk teori låg
till grund för dess bildande. Det framväxte naturligt, orga
niskt, uneler ett par tre generationers offer och strävan såsom
12 13
en endast långsamt mognande enhetlig statsbildning. Varje sm egentliga begynnelse från 1600-talets första årtionden. En
steo i dess tillkomsthistoria har tagits under trycket av lägels stark befolkningstillväxt under 1500-talet utgjorde också en
kr:v. Grundtanken i den politik som ledde till dess slutliga förutsättning för den starka svenska aktivitet utåt som, för
avrundande var sålunda defensiv, även när det taktiska till beredd av Erik XIV:s och Johan III:s Östersjöpolitik, under
vägagångssättet var offensivt. Varje utvidgning av gränsn Gustav II Adolfs regering slår ut i full blom.
na eller den politiska kontrollen mot öster eller söder har mo Men med inträdet a v detta läge hade också upprättandet
tiverats av omtanken om att skydda och befästa folkets och av en kontroll över Östersjöns förbindelselinjer - Dominium
kulturens långsaunna landvinningar mot barbariska och otill Maris Baltici - blivit en ofrånkomlig förutsättning och dess
förlitliga grannar eller mot övermäktiga maktkonstellalion<'r stadiga vidmakthållande ett nödvändigt villkor för det sven
av en för vår åskådning och historia hotande och främmande ska circummarina väldets bestånd. Sjöhandel, sjöfart och
karaktär. Liksom i fråga om alla mänskliga strävanden blev sjövärn - med ett ord sjömakt - voro därmed blivna livs
det fulla och hela slutmålet aldrig nått, men vad som vanns villkor för det svenska folket på den väg dess utveckling nu
var dock tillräckligt för att för århundraden skydda det ur slagit in på. Det enda tänkbara alternativet: ett Sverige,
sprungliga svenska moderlandet mot krigiska invasioner och skyddat bakom sina skär och svårgenomträngliga gränssko
för att befästa en västerländsk samhällskultur, vars sedan dess gar, skulle möjligen kunnat ge ett torftigt uppehälle åt ett
bestående hållfasthet ännu i våra dagar visat sig kunna utgöm kulturellt och ekonomiskt stragneranc..e folk, levande i otrygg
grundvalen för nya livskraftiga st::ttsbildningar på europeisk het och betryck. Men detla alternativ stod knappast levande
grund. . . för någon av den tidens ledande män. Först tvåhundra år sena
Det svenska Östersjöväldets främsta skapares msats !JU- re skulle detta småsvenska program komma att te sig som
hör alltså den levande historien, d. v. s. den utgör en av de tidsenligt. Gustav II Adolfs Sverige däremot såg liksom dess
gärningar, på vilka Europas utveckling alltjämt är fotacl. konung och övriga ledare fmmåt mot den enda väg som för
Det ur geopolitisk synpunkt betydelsefullruste samman dem tedde sig naturlig: Sverige som en europeisk makt i po
hållande bandet i Gustav Adolfs och hans efterföljares sven litik, kultur och ekonomi. Genom detta accepterande av li
ska östersjövälde var just Östersjön, havet. Då, liksom oftast dens historiska uppgi:ft har det moderna Sverige blivit till.
i europeisk historia, var havet som färdeväg tryggare, sna~b~­ Konung Gustav II Adolfs politiska genialitet yttrade sig.
re och billigare än landförbindelserna. Handeln var ocksa tlil som all verklig statsmannablick, i en klar, säker och vidsynt
mer än nio tiondelar sjöhandel. Distanserna Östersjö-hmn uppfattning av det verkliga läget i samtiden. Genom snabb
narna emellan voro ing~nstans större än att de med elen då naturlig intelligens, mångsidig bildning, stark pliktkänsla, ti
tida genomsnittliga seglationshastigheten av 7 a 9 knop i all digt ansvar och en lång serie av }Jrövande och skiftande er
mänhet medgåvo fullt betryggande kontakt meHan den swn farenheter under sitt riksledande värv såsont konung redan
ska -huvudstaden och de transmarina besittningarna. Det från 17 års ålder hade han vunnit en rent direkt och person
svenska samhället hade också just vid Gustav Adolfs tid nått lig erfarenhet av den dåtida världens förhållanden, som stod
den punkt i sin ekonomiska utveckling, där en omfattan_de mycket få om ens någon av hans svenska samtid till buds.
utrikeshandel, el. v. s. sjöhandel, började utgöra ett nödvändigt Stora praktiska språkkunskaper, livligt umgänge n'led utlän
led i foll,ets hushållning. Den storproduktion för världs<lV ningar och talrika resor även utanför de egentligen nordiska
sättning av järn, koppar, tjära m. m., som skulle bli dcl~-ek~-- landamärena hade ytterligare skärpt hans känslighet för vad
·
nomiska grundvalen för s venges pol 1't '1 s k a s t or l1 e t s tid · r·' dwaJ som rörde sig i tiden. I-Jans klara insikt om sjöförbindelser-
15
14:
nas, sjöhandelns och sjövapnets betydelse torde ha vaknat och om sjövapnets betydelse för Sveriges trygghet. Den kom
stärkts icke minst genom den tragiska erfarenhet som be mande utvecklingen visar i vilken utsträckning dc visste dra
härskar hans första regeringsår; förlusten i det danska kri ga nylla av denna hårda erfarenhet.
oet av Sveriges mest betydande hamnar utom huvudstadPll, Det svenska krigsföretag i dc .ryska gränsprovinserna,
~{almar och Alfsborg, det tunga lösköpandel av den sistnämn som var det andra av de tre krig den unge konungen fått
da hamnen efter Knäredfreden 1613, vilken börda ända till ärva efter sin fader, innebar icke samma direkta fara för det
1619 hårt tryckte det svenska smnhället - allt olyckcr, vilka svenska kärnlandet som det danska kriget. Dessa östliga
kunde undvikits, om icke den danska flottan i Kal~~arkriget operationers framtidsbetydelse var emellertid kanske ännu
ännu behållit sin tämligen obrutna överlägsenhet på Ostersjön. större, och det intresse som Gustav Adolf efter danska kri~rets
Man har emellertid i detta hänseende fullt tillräckligt ta avslutande ägnade denna krigsskådeplats vittnar också 1;0o,,. _
lande vittnesbörd ur konungens och hans närmaste rådgiva samt om hans klara uppfattning av vikten för Sveri0a e att åt
res ecren mun eller penna. >>Skeppsflottan, på vilken all rik detta håll skapa en tryggad gränsposition.
sens :älfärd synes hänga, är i förledna krigstider mycket av Detta ryska krig, som avslutades med Stolbova-freden
sicrkommen och förminskad>>, skriver sålunda rådet år HH5. 1617, ?ch s01:1 fullbordade det svenska besittningstagandet
s:xton år senare skriver Axel Oxenstierna i ett underd:migt r~mt Fmska viken, fördes som ett rent lantkrig. Förutsätt
betänkande till konungen: >>- tyckes mig vara av nöden, aU nmgen hä1:för var dock den fria förbindelse över Östersjön,
Eders Maj :t före all ting beflitar sig om att skaffa sig en som hela tiden upprätthölls. Ä ven på Ladoga visade sig un
mäktia flotta till sjöss av goda skepp och särdeles till stort der detta krig den svenska flaggan, varigenom planerade
antal för att vara mästare i alla vinklar och vrår i Östersjön ryska infall i Finland över detta vatten hindrades.
->>. Och år 1633, två månader efter konungens död, skriver Det finnes dessutom talrika belägg på att konuneren och
rådet: ,, Uti flottan består näst Gud fäderneslandets konserva hans rådgivare just ur marin synpunkt fäste den stör~ta vikt
tian och befrämjelse>>. Liknande citat kunna mångfaldigas vid att Sverige nu lyckades få kontrollen över Finska vikens
Som bekant började Gustav n Adolfs regering i slutet U'.' hela kustlinje. Längst i öster bildade Ladoga, östra Inger
år 1611 i ett för Sverige utomordentligt betryckt läge. Kalmar manlands träskmarker och Peipussjön en utomordentligt för
kriget mellan Sverige och .J .nmark- Norge 1611- 13 kara~­ månlig försvarslinje. Som strategisk gräns var Stoboda
täriseras främst av en mödosam och delvis framgångsnk f~·ed~ns linje sålunda förstklassig. Konungen hyste emeller
svensk försvarsstrid på fastlandet, under det däremot hen·a tid aven de största förhoppningar på handelsutvecklingen i
väldet över Östersjön, som Sverige i nordiska sjuårskriget dessa farvatten, varom hans för Narva och Reval utfärdade
1563- 1570 med goda utsikter kunnat göra Danmark stridigt. bestämmelser nogsamt bära vittne. En huvudsynpunkt för
nu utan större svårighet erövrades av den sistnämnda makten. G~~t~v I~ Adolfs. regering var härvid också den att så långt
Detta var huvudorsaken till svenska kronans o fo.. rmao ga n'· tt moJhgt hmdra direkt handel mellan ryssarna och främmande
hävda Kalmar och Alfsborg och överhuvud till krigets olyck köpmän. Otvivelaktigt bidrog också den svenska erövringen
licra utgåncr och det tryck de hårda fredsbestämmelserna la a: Finska vikens innersta kustland till de ryska handelsför
d~ på Sver~ge. Hösten 1612 hade också cleri danska stor-flot hmdelsernas ökade orientering över Archangelsk, varigenom.
tan kunnat visat sig ända utanför Vaxholm - sista gån~cn trycket från detta håll på det svenska väldet lättades.
c·n dansk flotta hotat Stockholm. Allt detta blev för elen unge År 1617 hade Sverige sålunda efter att tidigare med nöd
konungen och hans män den tänkbarast tydliga läxa i fraga ha motstått Danmarks anlopp lyckats befästa det svenska väl-