Michael Introduktion till de Heinrich tre volymerna av Marx Kapitalet TANKEKRAFTFÖRLAG Michael Heinrich Introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet Original: Kritik der politischen Ökonomie. Eine Einfuhrung. ÖversäHning Anders Ramsay och Henrik Sundberg Omslag och säHning Daily Magic www.dailymagic.se Tryck Bookwell, Finland 2013 ISBN 978-91-86273-39-2 Tankekraft förlag Hägerstensvägen l 30 126 49 Hägersten www.tankekraft.com [email protected] Michael Introduktion till de Heinrich tre volymerna av Marx Kapitalet Innehållsförteckning Förord till den svenska utgåvan 11 Förord 15 l. Kapitalism och "marxism'' 23 1.1 Vad är kapitalism? 1.2 Arbetarrörelsens uppkomst 1.3 Marx och "marxismen" 2. Kritiken av den politiska ekonomins objekt 41 2.1 Teori och historia 2.2 Teori och kritik 2.3 Dialektik - en marxistisk trollformel? 3. ~~e, arbete, pen~ 55 3.1 Bruksvärde, bytesvärde och värde 3.2 Ett bevis for arbetsvärdeteorin? (Individuellt handlande och samhällelig struktur) 3.3 Abstrakt arbete: realabstraktion och giltighetsf'orhållanden 3.4 "Spöklik objektivitet" - en produktions-eller cirkulationsteori om värdet? 3.5 ~årdeform och penningform (ekonomiska formbestämningar) 3.6 Pengar och utbytesprocess (varuägarnas handlingar) 3.7 Penningfunktioner, penningvaran och det moderna penningsystemet 3.8 Varu-och penningfetischens "hemlighet" 4. Kapital, mervärde och utsugning 101 4.1 Marknadsekonomi och kapital: "Övergången &ån pengar till kapital" 4.2 ~årdets "ockulta kvalitet": P-V-P 4.3 Klassf'orhållanden: "Den dubbelt frie" arbetaren Innehållsförteckning 4.4 Vårdet av varan arbetskraft, mervärde och utsugning 4.5 Arbetets värde-ett "fingerat uttryck" 5. Den kapitalistiska produktionsprocessen 123 5.1 Konstant och variabelt kapital, mervärdekvot, arbetsdag 5.2 Absolut och relativt mervärde, konkurrensens tvingande lagar 5.3 Metoder for produktion av relativt mervärdet: Samverkan, arbetsdelning, maskineri 5.4 Den kapitalistiska produktivkraftsutvecklingens destruktiva potential 5.5 Formell och reell subsumtion, fordism, produktivt och improduktivt arbete 5.6 Ackumulation, industriell resevarme, utarmning 6. Kapitalets cirkulation 161 6.1 Kapitalets kretslopp. Cirkulationskostnader, industriellt kapital och köpmanskapital 6.2 Kapitalets omslag. Fast och cirkulerande kapital 6.3 Det samhälleliga totalkapitalets reproduktion 7. Profit, genomsnittsprofit och "lagen 173 om profitkvotens fallande tendens" 7.1 Kostnadspris, profit, profitkvot - kategorier och vardagliga mystifikationer 7.2 Genomsnittsprofit och produktionspriser 7.3 "Lagen om profitkvotens fallande tendens" - en kritik 8. Ränta, kredit och "fiktivt kapital" 189 8.1 Räntebärande kapital, ränta och foretagarvinst - kapitalfetischens fulländning Innehållsförteckning 8.2 Kreditpengar, banker och "fiktivt kapital" 8.3 Kreditsystemet som den kapitalistiska ekonomins styrningsinstans 9. Kris 207 9.1 Cykel och kris 9.2 Finns det en sammanbrottsteori hos Marx? 10. De borgerliga förhållandenas fetischism 219 10.1 "Treenighetsformeln" 10.2 Exkurs om antisemitismen 10.3 Klasser, klasskamp och historiedeterminism 11. Stat och kapital 245 11.1 Staten - ett instrument for den härskande klassen? 11.2 Den borgerliga statens formbestämningar: rättsstat, socialstat, demokrati 11.3 Världsmarknad och imperialism 12. Kommunismen -samhälle honom 271 vara, pengar och stat Om översättningen 279 Noter 283 Litteratur 303 ll Förord till den svenska utgåvan När denna introduktion utkom för första gången, i april2004, hade den globala kapitalismen just övervunnit krisen för "the New Economy". Visserligen förekom det protester från den globaliseringskritiska rörelsen, liksom ett - i jämförelse med 1990-talet - starkare intresse för den marxska teorin. Men de kapitalistiska förhållandena framstod i stort sett som eko nomiskt och politiskt stabila. När det heter i förordet från 2002 att "återigen förekommer det protester", så uttryckte det framför allt att inte heller efter kapitalismens skenbara slutseger var oppositionen mot dess prövningar fullständigt utslagen. Ändå var en grundläggande kapitalismkritik, till och med i de olika proteströrelserna, fortfarande något som angick mindre kretsar. Under tiden har det hänt en del. Finanskrisen, som inföll 2007, förde 2008 nästan till sammanbrott för det internatio nella banksystemet. Endast tack vare att de stora kapitalistiska staterna intervenerade med direkta finansiella stödåtgärder och garantier i en dittills okänd omfattning, kunde detta sammanbrott förhindras. Den nyliberala· sagan om den effek tiva marknaden som så mycket som möjligt borde överlåtas till hade uppenbarligen misslyckats i mötet med verkligheten.