Table Of Content

fntressanta fynd av storfjflrilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1994 NILS RYRHOLM Ryrholm, N.: Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1994. [Remarkable recordsof MacrolepidopterainSweden 1994.1 - Ent.Tidskr. l16(l-2): 3l-45.Uppsala,Swe- den 1995. ISSN 0013-886x. This is the 22nd consecutive annual report on interesting irnds and provincial records of Mac- rolepidoptera in Sweden. Due to the limited number of new provincial records and an increasing demand for information on Lepidoptera for faunal conservation purposes, this list also gives a brief summary of the present status for some of the endangered lepidopteran species in Sweden. There is still a most unfortunate lack of information about many of these species. Hopefully, this material will be accumulated by lepidopterologists before these species have become extinct in Sweden. Presently, the Swedish Threatened Species Unit is compiling current knowledge on red listed species and therefore, there is an increasing need to obtain all available data. After a disobliging spring and early summer, extreme summer warmth arrived at the end of June and remained for more than a month, resulting in the hottest Julyinthesouthemhalf of Swedensince 19l0.However,thenumbersof individualsof most Macrolepidoptera species were distinctly lower than average, presumably due to the cool summer and extremely cold autumn 1993. The most striking find this season was the noctuid moth Xestia atrata, which is new not only to Sweden but also to Europe. This species is previously known from Canada, Alaska and eastem Siberia. Among other interesting records from the Swedish fauna were Acerbia alpina which for the first time was found in numbers, Callimorpha dominula which appears to be colonizing new sites in southemmost Sweden and Xestia borealis which were found on a new, somewhat more southerly habitat. From the end of July until almost the end of September weather conditions favourable for migrating Lepi- doptera recurrently occurred over southem Sweden, bringing a number of rare migrant species such as: Orthonama obstipata, Agrius convolvuli, Macroglossum stellatarum, Daphnis nerii, Nycteola asiatico, Spodoptera exigua. A migration wave of Lymantria dispar the last days in July and beginning of August and a mass migration of Autographa gazna in August were also observed. A number of other interesting species were captured during this period e g: Pontia daplidice, Colias crocea, Araschnia levana, Drepana binaria, Cyclophora porata, Scopula marginepunctata and Lithosia quadra that might have been either migrants or natives. The finding of X. atrata brings the total number of Macrolepidoptera found in Swe- den up to 1060. The classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1987). N. Ryrholm, Ent. avd.,Zool. inst., Uppsala univers[tet, Villavdgen 9, S'752 36 Uppsala, Swe- den. Inledning Den Arliga sammanstdllningen civer intressanta vas av G<iran Palmqvist (Svartb?icksgriinsen 651, och nya fynd av storfiiirilar firar hiirmed sitt22:.a 136 59 Haninge). Rapporter skall vara honom till- Ar. Systematiken fciljer som tidigare Svensson et handa senast till trettonhelgen frir att med siiker- al. (1987) och de svenska namnen kommer frAn fte, komma med i fciljande ersrapport. Det tycks Svensson och Palmqvist (1990). Fr[n och med vara pfl sin plats att pApeka att ersrapport- nasta er kommer sammanstellningen att fcilja den manuskriptet meste lemnas till tryckeriet i fe- i nya svenska katalogen (Svensson et al. 1994) bruari fcir att hinna tryckas sommamumret av istiillet. Niista 6rs lista kommer Ater igen att skri- Entomologisk tidskrift. Precis som tidigare bcir 3l Nils Ryrholm Ent. Tidskr. ll6 (1995) kompletta etikettdata rapporteras (g[rna med ko- "normala" iiven om Arsmedeltemperaturen som ordinater) eftersom allt material arkiveras. Fcirsta helhet var i stort sett genomsnittlig pA de flesta delen av sammanstiillningen tar upp Arets mer in- platser i landet. Aret bjcid som bekant pA en "rik- tressanta observationer inklusive kommentarer till tig" vinter av det snitt alla i Mellansverige upp- dessa. Diirefter fciljer en lista med de nya land- vuxna tror sig minnas frAn sin bamdom. Efter en skapsfynd som noterats under Aret och de iildre mild inledning pA Aret slog kung Bore till med en fynd (med fAngst&r inom parentes) som inte rap- hel serie med hcigtryck vilket gav vackert vinter- porterats tidigare. viider iinda llngt ned i Sydsverige. Llingst i norr Inom den offentliga naturverden har intresset frirekom rikligt med sncifall i samband med att fcir insekter cikat stadigt 6r frAn 6r, friimst har detta sval och fuktig luft frjrdes in frAn Atlanten i bcirjan giillt fjiirilar och skalbaggar. ArtDatabanken sam- av Aret. I mars liittade vintem sitt grepp i Grita- manstiiller numera information om dessa grupper och Svealand och bldtvader tog dver i scidra flt m6nga olika organisationer och myndigheter Sverige. I april var vadret genomsnittligare iin pA (se Ehnstrcim et al. 1994). Diirfcir iir behovet av mycket llinge med bAde normala temperatur- och aktuell information stairre an negonsin bl a niir det nederbrirdsviirden. Samtidigt skred vAren mot norr giiller fjiirilar. Detta gcir att man som amatciren- ungef?ir som brukligt. I maj stannade vAren upp tomolog nu har stcirre chanser att paverka myndig- p g a kallt och torrt vdder river hela landet. I juni heter jiimfcirt med tidigare bl a genom att bidra blev det i och fcir sig mer nederbcird siirskilt i scidra med relevant information. Om vi som entomolo- Sverige, men det mycket svala v6dret bestod frln ger tar denna mrijlighet kan vi frirhoppningsvis norr till scider. Utvecklingen av sommaren segade stAvja ett och annat felaktigt beslut som annars sig fram i bide Gcita- och Svealand. I Norrland utifrln bristande kunskaper skulle fattats, samti- gick vAren i helt i stl och i stort sett all utveckling digt som mcijligheten till direkt samverkan pA alla stannade av, exempelvis hade varken mygg eller nivAer cikar. Av denna anledning har en viss tyngd bjcirkar kommit i glng i KirunaomrAdet civerhu- i denna Arsrapport lagts pe rridlistade arter (se vudtaget den 24 juni. Precis niir man starkt bdr- Ehnstrrim et al. 1993), som iir eller kommer att jade oroa sig fcir en vdder utveckling liknandes vara i farozonen om inga bevarandeAtgiirder vid- 1987 (se Palmqvist 1988) och dessutom lagom till tas. industrisemestem kom den fcirsta befriande varm- Den genomgAng av Stig Overbys samling som luftsmassan in civer s<idra Sverige strax frire m6- giordes vid UmeA universitet (BIG) fcirst av Sciren nadsskiftet juni-juli. Diirefter fortsatte varmluften Berggren och dSrefter av Marcus Forslund har re- norrut och tackte snart hela norra Europa. Den sulterat i flera noteringar av nordligaste fynd i lan- synnerligen ovanliga situationen uppstod att det det (se nedan). Detta visar att det fo(farande Ater- var vackert och varmt civer hela landet samtidigt. stAr mycket att upptacka i norra Sverige even ut- Bara nordvdstra fjiillviirden hade aningen siimre anfcir fj iill traktern a. viider med vissa dagar med kyligt vdder, regn och Fj-.5llen tycks ju fortfarande dock kunna bjuda blAst, iiven om solen sken en hel del liven diir. Det pA stora civerraskningar vilket mitt och Clas Kiil- varma och torra vAdret inte bara bestod civer hela landers zoogeografiskt sensationella fynd av Xe- norra Europa -det blev 6nnu varmare ocksA! Sista stia atrata (Morrison, 1874) i Hiirjedalen visar (se tio dygnen i juli var det pA mAnga platser uppAt nedan). Arten dr viisterut narmast kiind frAn Labra- ca 35 "C varje dag vilket gjorde att de flesta bijr- dor i Kanada men fcirekommer i hela norra Norda- jade undvika solen dagtid. Niitterna var som fciljd merika. Osterut ?ir den kiind fr6n Transbajkal till n[st intill tropiskt varma och menga av oss upp- Berings sund. I och med fyndet av X. atrata, en art levde hiiftiga flygkviillar under dessa fabuliisa som fciljaktligen dr ny bAde fcir Sverige och Eu- dygn. Strax fcire mAnadsskiftet juli - augusti bcir- ropa, iir antalet storfjiirilsarter funna i landet nu jade viidret sakta normaliseras. Hade denna frir- totalt 1060. iindring kommit nlgot eller nAgra dygn senare hade absoluta vdrmerekord fcir juli slagits pA de flesta platser sdder om Medelpad. Nu blev det Yiderutvecklingen under 1994 "bara" den varmaste julimAnaden pA 84 Ar i Gcita- Viidret fortsatte sin tradition frAn de senaste 8-9 och Svealandl Den varma luftmassan fcirskcits lren genom att delvis avvika kraftigt frAn det mycket IAngsamt At ost-ostnordost, bland annat av 32 Ent. Tidskr. 116 (1995) I nte s s ant a fy nd av s t orfi tir i l ar en 6nnu varrnare luftmassa med dagstemperaturer arter har extragenerationsdjur noterats'. Papilio civer 40 oC som lAg 6ver cistra Tyskland och Polen machaon, Pieris rapae, Inachis io, Aglais urticae, ungefiirligen under perioden 25. 7-6. 8. I griins- Pararge aegeria, Lycaena phlaeas, Tethea or, zonen mellan dessa luftmassor uppstod en del Ochropacha duplaris, Cyclophora pendularia, kraftiga Askfrontsystem samtidigt som det i scidra Idaea serpentata, I. biselata, I. dimidiata, I. aver- Sverige oftast bllste sydostlig vind. LAngsamt sata, I. straminata, Scotoptheryx chenopodiata, blev viidret normalare under fdrsta veckan i au- Catarhoe cuculata, Electophaes corylata, Horis' gusti i scidra och mellersta Sverige vilket flertalet me tersata, Opistigraptis luteolata, Selenia som blivit bortskiimda med vdrmen upplevde som dentaria, S. lunularia, S. tetralunaria, Boarmia ganska daligt viider. Liingst upp i norr diiremot roboraria, F urcula bicuspis, Notodonta dromeda- blev det verkligen dAligt redan i mitten augusti rius, N. torva, N. ziczac, Drymonia ruficornis, med flera ordentliga frostnatter resulterande i ett Harpyia milhauseri, Clostera curtula, C. anacho- abrupt slut pi en vacker s[song. Ftiljande mtnader reta, C. anastomosis, C. pigra, Calliteara abietis, blev ocks6 kalla och torra varfrir eftersiisongen Miltochrista miniata, Eilema lurideola, Diachri- och hdsten totalt sett blev bAde avsevdrt svalare sia sannio, Rivula sericealis, Schrankia costae' och torrare iin i allmiinhet i tivre Norrland. I s<idra strigalis, Hypena proboscidalis, Meganola stri- Sverige var september temPeraturmAssigt i stort gula, Earias chlorana, Pseudoips fagana, Colo- sett normal men avseviirt nederbcirdsrikare. Sam- casia coryli, Moma alpium, Acronicta leporina, tidigt fcirhirskade syd- och sydostvindar under Caradrina morpheus, Cucullia umbratica, Ma- fcirsta halvan av mlnaden vilket medgav mAnga mestra brassicae, Lacanobia suasa, L. oleracea, migrationstillfiillen fcir hugade fjiirilar och uppen- Hadena rivularis. barligen togs chansen av mAnga. Oktober var ne- Grdnsen mellan andragenerationsdjur kliickta i derbcirdsmiissigt i stort sett normal men n[got kal- Sverige och dito invandrade sciderifrAn blev lare tin medelviirdet. Samtidigt f<irekom lAnga pe- mycket svArdragen vid nAgra tillfiillen under sen- rioder med sydostliga luftstrdmmar, men vindstyr- sommaren och hcisten. I samband med viider- kan var ofta hcig och fA fjiirilar tycks ha kommit skiftet i Sydsverige i slutetjuli-bcirjan augusti med med hjiilp av dessa vindar (fr Ryrholm 1994). I en uppenbar inflygning av ltivskogsnunna (Ly- november dominerade svalare och torrare viider i mantria dispar, se under denna art) fingades ett Sydsverige fram till slutet av mAnaden di varmare antal arter vars ursprung kan vara vilketsom. Ex- och fuktigare luft ftirdes upp frAn scider. Denna empelvis fAngades: grcinfl iickig kAlfjaril (P o nt ia milda fuktiga v[dertyp kom sedan att vara fcir- da p I i d i c e), kartfj ?iril (A r a s c hn i a I e v ana), eksi ke l- hiirskande iinda upp till nedre Norrland under vinge (D re pana bi naria), brunvattrad gtirdelmdta- stora delar av december, norr diirom hiirskade re (Cyclophora porata), krcint malmiitate (Chlo' dock vintem sedan liinge. rocly sti s v -ata), Lkervindefly (Emme I ia trabealis), hasselfly (Colocasia coryli) och grcinaktigt kntil- fly (Heliotis viriplaca) under denna period. Extragenerationsdjur och migranter N?ista pAtagliga inflygningsperiod i Sydsverige Den kraftiga viixlingen mellan kallt och varmt vd- som med varierande intensitet varade ungef?irligen der gav en del likartade problem som ftiregAende mellan I och 24 september bidrog med mAnga up- ir, exempelvis ndr det giillde att veta hur lAngt sii- penbara migranter, bland andra arter som vand- songen framskridit dock med omvdnda fcirtecken rarefdltmdtare (O r t ho nama o b s t i p at a), Akervinde- denna gAng (fr Ryrholm 1994). Vilka djur htirde svArmare (Agrius convolvuli), stor dagsvdrmare till arter som blivit kraftigt fcirsenade i sin utveck- (Macroglossum stellatarum), oleandersvzlrmare ling och vilka hcirde till en eventuell extremt tidig (D ap hni s ne r i i), bredv ingad siilgfotsliipare (Nyc- andrageneration? Den varma hcigsommaren ledde teola asiatica) och smalvingat l<ivfly (Spodoptera dock till att ett mycket stort antal arter verkligen exigua). Samtidigt [terfanns ocksA ett antal "andra- hade partiella andragenerationer - vissa iinda upp tredjegenerationsarter" som: gulgrA lcivmiitare till Giistrikland. MAnga rapportdrer har skickat in (Scopula marginepunctata), brungrA hiigstjiirt listor p[ andragenerationsdjur men p g a en viss (C lo s t e ra anas t o mo s i s), blygri lavspinnare (Ei I e - tids- och utrymmesbrist kan inte alla dessa redovi- ma l ur ideola), sikelfl y (Las pey ria flexnla), allmiint sas separat denna gang. Bland annat av fciljande bAtspinnarfly (Pseudoips fagana) och grAtt JJ Nils Ryrholtn Ent. Tidskr. 116 (1995) kapuschongfl y (C uc ul I ia u mbra t ic a) vars ursprung fiiiril stcirre mcijligheter att nA fullbildat stadium i var okAnt. niirheten av vdgar och bebyggelse dlir hackspet- Arets sista, hittills kdnda, migrantionsfynd ut- tama inte kan verka ostcirt (ELHS). Av nAgon giordes av tve vittofsjordflyn (Peridroma saucia) egendomlig anledning tycks L. terebra flyga tidi- som fAngades sista veckan i november ner varm- gare i Viistmanland An i ristra Sverige och scidra luften Aterviinde efter vinterns fcirsta framstcit. Norge. MAnga arter, friimst dagfjiirilar, spinnare och Zygaena osterodensis, smalsprcitade bastard- flyn, upptriidde i avseviirt mindre antal iin iren svdrmaren, har bekriiftats vara utbredd och relativt fcire. Samma fenomen noterades iinda frAn norra vanlig iiven i scidra Ostergcitland, friimst i Kinda- Ural till Storbritannien, dvs civer hela Nordeuropa trakten (AJES, RPLS). Aven pi etr fetal. ofra och giillde s6vel fjiill- som sydliga arter. Exempel- mycket smA lokaler p& kalkgrund i Siljansringen vis noterade Nils Hyd6n under sina studier av mellan Riittvik och Furudal har arten visat sig fin- barrskogsfiflllflyet (Xestia sincera) i Dalama att nas kvar (fr Ryrholm 1994). Dock iir alla dessa de arter han hade statistik civer llg i medeltal pe antingen triidplanterade eller stadda i snabb igen- 40Vo av de tvfl fciregflende Arens numeriirer. Min viixning vilket gdr att arten iir dcimd att dri ut hiir tolkning iir att denna fcireteelse till stor del var en om inte Atgiirder snabbt satts in (HYDS). En sepa- effekt av fjollrets svala sommar och synnerligen rat artikel om fcirekomsten i SiljanomrAdet iir pla- kylslagna htist (fr Ryrholm 1994), miijligen med nerad (Hyd6n in prep.). effekten ytterligare pAspiidd av den kalla viren Z. mi no s, klubbsprcitad bastardsvdrmare. Aldre t994. uppgifter som framkommit tyder pi att arten troligen har haft en betydligt stcirre utbredning i Kal- mar liin fi,r 30-50 Ar sedan (fr Ryrholm 1994). Intressanta fynd och observationer Bland annat har arten frirekommit vid Branthult H e pialus fuscoarge nt eus, lapska rotfj?irilen, fl cig nordviist om sjdn Algunnen (John Kristofferson rikligt strax ovan tradgransen pA Njulla, i To, pers kom.). Hiir fl<ig arten tillsammans med bAde Abisko den 5. 8. Viidret var denna kviill ovanligt Z. lonicerae och Z. viciae, men ingen av dessa ar- gynnsamt eftersom det var varmt, ca 15 "C, och ter har kunnat Aterfinnas pA platsen. En tidigare mulet. Arten tycktes ha huvudflygningen mellan st<irre utbredning skulle ocksA kunna fd,rklara fri- kl. 20.30 och 21.30 denna kviill, dA mer En 40 ex rekomsten av arten i Sm, Orrefors, dlir arten fort- noterades. Hanarna fl<ig 0.5-l m dver marken och farande fcirekommer norr om orten i anslutning till mot vinden och scikte efter honor. NAgra honor vdgskiirningar mm (SOIS). hittades sittande i toppen av grdsstrAn och andra T hy me I ic us I i ne o I a, lilla tAtelsmygaren, fortsiit- uppstickande fciremil, en hona fldg dessutom "fri- ter att expandera i norra delen av sitt utbrednings- villigt" (fr iiven Kaila & Roslin 1986). De gynn- omrAde (fr Palmqvist 1993 och Ryrholm 1994). samma frirhillandena gav dven mcijlighet att ob- Arten var i somras allmiin pA flera platser liings servera paming och pamingsbeteende. Niir hanen scidra Giistrikekusten diir den helt saknades fcir tvt niirmar sig honan vevar hon med framvingarna ir sedan. Ett exemplar flngades till och med pA cin medan bakvingama hAlls stilla. Omedelbart niir Eggegrund lingt ute i Glivlebukten den 2. 8 hanen landat inleds kopulationen och den fortgAr (KJCS). Aven i Dalama fortsiitter arten breda ut sedan i mer iin fem timmar. Honor i fAngenskap sig och att fcirekomma i allt stcirre numerdrer lade mer An 300 vitgula mycket smt iigg vardera (RPLS). som kliicktes efter ca tre veckor. I likhet med fler- Ochlodes yenata, stora engssmygaren, visade talet andra fjeldjur tycks larven vara mycket svAr sig finnas ute pA <iama vid NederluleA 5. 7. Detta att fcida upp (LJRS). iir det fdrsta fyndet norr om UmeA, mcijligen Lamellocossus terebra, mindre triifjiiril. TvA indikerande att arten fcirekommer runt om hela hanar observerades dA de kliickte i Vs, Lindes- Bottenviken (KJCS & RYRS). berg, Karmansbo 30. 6 respektive l. 7 ur var sin P ar nas si us apo I lo, apollofjiirilen, har gliidjande $ov asp. BAda djuren klAcktes kl l8 p6 eftermid- nog iin en gAng visat sig finnas kvar hiir och var dagen. En grcingciling blev mycket intresserad av liings Bohuskusten. Ett ex observerades pA Valcin det fcirsta utstickande puppskalet vilket uppenbar- scider om Orust den 29.7 av Claes Pettersson och ligen attraherade fAgeln. Mcijligen har mindre trii- MAna Olsson (BPOS). Mindre trevligt ar aft arten 34 Ent. Tidskr. ll6 (1995) Intessanta fynd av storfjririlar tycks ha f<irsvunnit frAn branterna vid BrAviken Palmqvist 1991 och 1993 samt Ryrholm 1994). diir inget exemplar observerats de senaste fem Aven denna sdsong har artens upptrddande varit Aren. Dock finns dnnu en refug kvar utanf<ir Trosa notervdrt. Trots det kylslagna vddret var arten re- (SJTS). Aven i 69, vid Valdemarsvik, har arten lativt vanlig i scidra Sverige redan under andra hal- fortfarande goda ftirekomster och populationerna van av juni. Exempelvis pi norra Oland s[gs arten var extra talrika i bcirjan av juli denna siisong var dag niir viidret tilliit (Gciran Milbrink pers (JOBS). kom.). Aven i cistra Smflland observerades arten Pontia daplidice, grtinfliickig kAlfjaril. Expan- vid samma tidpunkt, bl a en iiggliiggande hona sionstendensen frAn ftiregiende Ar hAller uppenbar- (BZZS). Att dessa djur just di anliint till Sverige Iigen i sig (fr Palmqvist 1993 och Ryrholm 1994). styrks av att man pi Ottenby fAgelstation fAngade Arten har haft ett mycket expansivt Ar i hela mer iin hundra amiraler i fAgelryssjorna varje dag Nordvesteuropa. Over stora delar av Tyskland har under nAgra dygn runt den 20. 6 (via BZZS). Aven arten varit betydligt vanligare dn normalt. Siirskilt i till Mariestadstrakten i Viistergcitland hittade nAg- de sddra och de cistra delama har populationema ra amiraler i slutet av juni (DGAS). Under viirme- varit mycket kraftiga. Aven i Danmark, frf,mst perioden i juli-bcirjan av augusti var m[ngden Lolland, Falster, Langeland och Bornholm har ar- amiraler mindre pitaglig In veckoma innan, om ten upptrett i mycket stort antal (fr Henriksen en att arten hela tiden var frekvent i sydligaste 1994). Under andra halvan av juli-september Sverige. FrAn och med mitten pA augusti var ami- fAngades arten kontinuerligt, samtidigt som larven ralen sdrdeles vanlig i Gijtaland (JSNS, SVNS), hittades bAde pA mAnga platser och pa menga v6xt- Aven i vastra delen (BPOS, DGAS). Nflgon vecka arter. Detta uppsving har miirkts iiven i Sverige. senare dcik arten upp i miingd i norra Svealand och Fciljande fynd har rapporterats frin SkAne: Skan<ir nedre Norrland och frirblev sedan allmiin hiir till ett ex. 27.7 och ett 29.7, samtidigt observerades slutet av september (FYKS, KJCS). Exempelvis i flera andra individer sittandes pA marviol (HTIS), norr om Giivle var fjiirilen allmiin tradgerdar ytterligare ett ex vid Skantir 8 (WMAS) samt ett fram till det stora hdstrusket satte in (SJNS). Aven ,iO Li.t u-n 3. 8 (RYRS). A-1r.e ts sista ex togs den i Dalarna vid Ludvikatrakten var amiralen den 3 l. 8 vid Sege scider om Arlciv (WMAS). Troligen vanligaste fjiirilen frfrn slutet av augusti och en dr antalet observerade djur i Sverige avsevArt stdrre mAnad framflt (RPLS). Gtiran Ripler skriver: 'Jag lin det som anmiilts till Arsrapporten, bland annat ldr har aldrig i hela mitt Iiv sett sA mlnga amiraler en ornitolog frAn fAgelstationen i Falsterbo ha be- som denna eftersommar. Dessa observationer frAn rettat i naturmorgon i Pl om observationer av bide Dalama utgtir fler iin vad jag hittills har obseryerat P. daplidice och Colias crocea. sammanlagt dessftirinnan". Med stor sannolikhet Colias crocea, rcidgula hcifj?irilen, tycks iiven var majoriteten sensommar-hcist flygande indivi- den ha haft ett mycket bra Ar. Flera fynd giordes.i der kliickta i Sverige. SkAne under augusti. Fdrsta fyndet giordes vid O. Cynthia cardui, tistelfjiirilen, har ftirekommit i Ncibbeltjv 7. 8 (ORDS). Sedan togs 7 ex vid Svarte hela Svea- och Gcitaland frin juli till september, viister om Ystad den I 6 och 17. 8 (NIHS), dessutom men inte tillniirmelsevis i sfldana miingder som fci- ytterligare 5 ex pi samma obrukade luzemfAlt den regAende art (JSNS, SVNS). 22. 8 (JOBS) mtijligen kan dessa vara kliickta pi Araschnia levana, kaftfjerilen, tycks nu vara pl platseo eftersom de htill sig kvar pA samma fiilt un- veg att etablera sig pA svenska fastlandet igen efter der en liingre tid. Ytterligare tvi ex fingades vid kraschen 1987 (fr Palmqvist 1987 och 1993). Abbek[s 23. 8 (HTIS) och ett ex vid Falsterbo- Arets bAda exemplar har dock infAngats med nl- kanalen den 31. 8 (SOIS). Precis som fcir fciregA- got oortodoxa metoder. Ett ex togs d[ det satt och ende art, dr nog antalet observerade djur i Sverige scig pA frukter i ett grdnsaksstAnd pA Mctlle- avsevdrt stcirre 6n det som anmiilts till fusrapporten. vAngstorget i Malm<i den 30. 7 (via WMAS). Det Troligen iir det totala antalet svenska fynd av C' andia exemplaret f[ngades av Jan Ablcimssons crocea denna sflsong hcigre An motsvarande tal i femlriga dotter Moa m h a en synnerligen primitiv Danmark vilket ocksl styrker tesen om en viss utrustning den 31. 7 vid deras sommarstuga pA kliickning av arten i Sverige under sensommaren. Falsrerboniiset (ABJS). Dessutom har ett iildre Vanessa atalanta, amiralen, har blivit nAgot av ftirut okiint fynd frAn Sk, Sjtibo, Simontorps Slteri en fciljetong i Arsrapportema under senare Ar (se den26.7 1992 rapporterats (NYPS). 35 Nils Ryrholm Ent. Tidskr. 116 (1995) fcirekomma i fciljande regioner: An, SollefteA- trakten (se Palmqvist 1992); Hs, Norrbotrakten i anslutning till Dellensjciarna (EBCS); Alvkarleby- Skutskiirstrakten i griinsomr6det mellan Gdstrik- land och Uppland; nAgot mer utbrett men iindi lokalt i Viirmland, Viistmanland och Dalama (se bl a Berglind 1990 och Cederberg & Bj<irklund 1986). Dock har populationema i Vs, Lindesbergstrak- ten, minskat under senaste lren (ELHS). Ett fetal nyare fynd iir kitnda frAn S<idermanland, dock iir denna lokal nu planterad med gran vilket p[ sikt kommer att spoliera biotopen (ODAS). Gliidjande Fig. l. Arenprisniitfjiirilen, Euphydryas aurinia, rir en nog f<irekommer arten fortfarande i kalkomrAden av mdnga drter som hdller p,i att f(irsvinnd ur det vid Siljansringen mellan Raftvik och Furudal svenska kulturlandskapet eftersom dess biotoper fr)r- (HYDS). Den framtida prognosen fdr artens dver- stdrs, av exempelvis skogsplantering och igenviixning. levnad i trakten iir dock ratt dyster eftersom bio- juli Dalarno, Mora, Alderdngarna, 1981 . Foto: Nils toperna viixer igen eller exploateras (se Z. oste- Ryrholm. rodensis ovan, HYDS). Dessutom fcirekommer arten fortfarande pA spridda lokaler i SkAne. The Marsh Fritillary Euphydryas aurinia (Rottenburg 1775) is decreasing in Sweden due to the ropid change M e I I i c ta br it o mar t i s, veronikaniitfjiirilen, ver- of the agricultural landscape. kar ha tr:ingts undan mer en vad som varit kiint tidigare. Trots riktat efterscikande kunde bara ett ex hittas p[ artens klassiska marker i nordcistra F a b r i c i a na n i o b e, bastar dpiirle mo rfjiiri len, har SmAland fciregAende [r (DAJS & EFAS). Likasfl under senare Artionden fcirsvunnit frAn mAnga av har arten inte kunnat Aterfinnas nlgonstans i Giist- sina gamla lokaler troligen p g a att flertalet av rikland der arten var utbredd fcir 20 Ar sedan dem fcirstcirts (fr Nordstrrim 1955). De flesta se- (KJCS & SJNS). Aven eftersrikande pA liimpliga nare fynd har gjorts pA Oland och i tistra SkAne. lokaler i cistra Uppland gav negativt resultat Dock har en genomgAng av nyare uppgifter visat (ELHS). Dock hittades arten i ett fAtal ex i scidra att arten har lyckat hAlla sig kvar pA vissa kustndra Dalarna 1992 (Cederberg 1993). Alla fynd av ar- lokaler och Oar d[r klimatet tir gynnsamt och diir ten bdr rapporteras tills vidare. iildre typer av kulturmarker dnnu finns kvar. I Euphydryas aurinia, erenprisnetfjerilen (Fig. Uppland har dock inte arten noterats de senaste 16 1), dr ytterligare en art som farit mycket illa av Aren (FYKS, HYDS, KJCS, RYRS).I Stockholms landskapsomvandlingen. Fcir ndrvarande antas ar- s<idra sk[rgird finns fjiirilen fortfarande kvar pA ten fortfarande f<irekomma i fdljande regioner: nAgra <iar (PGAS). I Scidermanlands kusttrakter Oland; lokalt i Viistmanland, bland annat hittades vid Nyniishamn-Oxekisund fcirekommer arten rik- arten non om Kciping 1993 (ODAS); Alvkarleby- ligt pA flera lokaler (SJTS). Aven pA torriingar vid Skutskiirstrakten i griinsomrldet mellan Giistrik- Viistervikskusten iir F. niobe frekvent (DAJS & land och Uppland; scidra och centrala Dalarna (se EFAS). I scidra SkAne iir bastardpiirlemorfjiirilen Eklciv & Cederberg 1992).I Ludvikatrakten finns sedan gammalt kend frAn Vebercid-Revingetrakten arten fortfarande kvar pA flera platser (RPLS). diir arten fortfarande har starka populationer 1994 visade det sig att arten iiven finns vid (OAOS), vilket torde vara de minst kustniira loka- Siljansringen mellan Rettvik och Furudal, troligen lema som iir noterade i Sverige frir niirvarande. I iir detta den nordligaste kvarvarande fcirekomsten Ha, Veinge, hittades en riklig fcirekomst av fjiiri- i landet (HYDS). Dock iir populationerna hAr len den 1. 7 av Ingvar Svensson. Dessutom visade mycket smA och troligen redan dcimda till under- sig arten fcirekomma pA Sydkoster i norra Bohus- gAng (fr Z. osterodensis och M. diamina ovan). liin den 7. 8 (KJKS). Aven i Lindesbergstrakten i Vdstmanland har po- M e litaea diamina, kovetenatfjiidlen, har troli- pulationerna minskat under senaste Aren (ELHS). gen f<irsvunnit frAn mAnga av sina gamla fastlands- Alla fynd av f,renprisn6tfjiiril utanfrir kiinda loka- lokaler. Fcir ndrvarande antas arten fortfarande ler bcir rapporteras. 36 Ent. Tidskr. 116 (1995) Intressanta find av storfjtirilar Maniola j ur ti na, allmiinna slflttergriisfjirilen (Fig. 2), dr en art som inte gcir skiil ftir sitt svenska namn numera. Arten hade en expansionsfas under bcirjan-mitten av detta Arhundrade (se Ekholm 1975 och Nordstrcim 1955) som troligen nAdde sin kulmen under slutet av 1950-talet. Sedan har arten gAtt tillbaks mycket kraftigt och under de senaste trettio eren har den fcirsvunnit frAn scidra Norr- lands kustland och i stort sett hela Svealand. Arten fcirekommer dock fortfarande lokalt i Viirmland, friimst i den viistra delen (BSAS, Berglind 1990). Gliidjande nog tycks arten dessutom hAlla sig kvar pl vissa ciar liings dstkusten. PA Griisci i Uppland er arten fortfarande utbredd och kunde observeras i viss miingd 14-15.7 (ELHS). Aven pA cistra delen av Rldmansci fcirekommer arten sparsamt p[ F i g. 2. Al I mtinna s ld t t e r g rtisfj tir i I e n, M aniola j urtina, gamla kulturmarker (KJCS & RYRS). Dessutom gdr inte liingre sktil fdr sitt svenska nomn i stora delar av sitt mellonsvenska utbredningsomrdde, eftersom den hittades rikligt av arten vid inventeringsarbete l2- har fdrsvunnit frdn ntistan alla l<inda lokaler under de 15. 7 pn ciarna Llngci, Ringsci och Hartsci utanftir senaste 25-30 dren. Polen, Korzeniec, augusti 1980. Studsvik i Stidermanland (LJRS & SJTS). Foto: Nils Ryrholm. H ame a r i s I uc i na, gullvivefjiirilen, iir ytterligare en kulturmarks-lundskogsart som gitt starkt till- The Meadow Brown Maniola jurtina (L. 1758) was baka. Frirutom pA Oland och i mellersta delen av formerly common in South-central Sweden, but has now Kalmar lln tycks arten ha minskat kraftigt i hela become extinct in most of its old habitats. I sitt nordiska utbredningsomrAde. Viisterviks- trakten tycks fj?irilen ha ftirsvunnit de senaste 20 Aren och arten kunde inte Aterfinnas detta Ar trots land har arten endast observerats pA fyra isolerade riktat sdkande (DAJS & EFAS). Ddremot finns det lokaler de senaste fem [ren (BSAS). nAgra populationer kvar i Ostergcitland, bland an- Drepana binaria, eksikelvinge. Ett ex Sk, nat pA Omberg och vid Bjiirkfors (AJES) Sandhammaren 1. 8 (LNYS). Satyrium pruni, plommonsnabbvingen, tycks Tethea ocularis, rddaktig blekmaskspinnare. fortfarande fcirekomma i nordtistra SmAland. Ett Ett ex Vg, Ale-Skrivde, Biteglrd 8. 7 (IVAS). Tro- ex togs 10. 7 vid Ttimsfall (DAJS & EFAS). ligen det fdrsta fyndet av arten i Viistsverige p[ Lycaena helle, violetta guldvingen, iir en art itminstone fyrtio ir, troligen tredje fyndet civerhu- som tycks vara pA retratt norrut i Dalama. Ftir vud taget. nlgra tiotal Ar sedan var den fortfarande utbredd H emit hea ae stivar ia, brunfl iickig lundmiitare. p[ liimpliga kulturmarker i stora delar av landska- Har troligen sin nordligaste fasta Svenska frire- pet. Nyare fynd av arten i denna trakt saknas dock komst i Trosatrakten i Scidermanland, diir arten niistan helt. Aven om scikandet troligen har varit dock iir relativt vanlig pA flera lokaler (LJRS). ganska sporadiskt sA indikerar de fitaliga nyare Aven pA S<idertcirnsidan visade sig arten i er Vid fynden aft nagot hflller pl att hiinda. 1993 rappor- Stora Vika ett ex 22.7 (PGAS). terades ett fynd i Inocellia (Cederberg 1993) frAn C yc lo phora porata, brunvattrad g<irdelmiitare. Kcilsjtin 20 km ost Bingsjci av Ulf Flenberg. I som- Tre ex togs i Sk, Sandhammars-omrAdet de heta ras hittades en fj[ril vid Boda kyrkby 27. 6 netterna 31. 7 och l. 8 (UISS, LNYS & KURS). (OAOS), diirefter hittades dven nflgra iigg pi Timandra grisedta, syremdtare. Arten har delats samma lokal (HYDS). I norra delen av landskapet upp i tvA arter av Kaila & Albrecht 1994. En nord- finns arten fdr niirvarande dock kvar exempelvis lig T. griseata Petersen 1902 som tycks fcire- vid Hamra by (KJCS). Aven i Giistrikland har ar- komma etminstone fr6n norra Svealand och ten gAtt tillbaka kraftigt. Enda kiinda kvarvarande norrut. En sydligare T. comai Schmidt 1931 som lokalen finns vid Amot. Kiillsjcin der arten har va- tycks ftirekomma upp till nordligaste Svealand. rit klind sedan 1960- talet (KJCS). I norra Vf,rm- Eftersom arternas f<irdelning i Sverige i skrivande 37 Nils Ryrholm Ent. Tidskr. I t6 (1995) stund iir sA pass oklar Aterkommer vi med en ny augusti hittades aften aven i Ha, Halmstad, PAarp och ftirdjupad genomgAng i niista Arsrapport. ett ex 26.7 (LNYS), pA Oland vid Ottenbylund Scopula marginepunctata, gulgr| lcivmiitare. fyra ex 27. 7 (LTSS & WEDS) och Go, Norrlanda, TvA ex flngades i Sk, L6derup 5-20.9 (KJCS & Hammars ett ex 30. 7 (EQTS). Mcijligen kan det RYRS). Om dessa individer var migranter eller korta tidsintervallet mellan fynden tyda pA att det tillhcir en eventuell tredje generation iir svArt att rrirde sig om en migrationsvAg av arten. avgcira. Fcirhoppningsvis indikerar dock fynden Ourapteryx sambucaria, svansmAtaren, lyckas att arten hfller pA att bli mer frekvent i sydcistra tydligen hAlla sig kvar i Uppland trots det senaste Sk6ne igen. Arets delvis kyliga viider. Tvi ex Up, Uppsala, Lythria rotaria, allmiinna purpurmetaren, er yt- Ledinge 22.7 (AMKS & AKMS). terligare en art vars svenska namn blir alltmer P e r i ba t ode s r ho m bo i da r i a, frukttrAdslavmiita- missvisande och som i stort sett har frirsvunnit ur ren, fortsdtter sin expansion liings cistkusten (fr Svealand. Helt tiverraskande upptiicktes dock en Palmqvist 1987 och Palmqvist 1988. Sedan arten population p[ Griisii i Uppland, Nonboda 14. 7 togs ny fcir Sm, i Kalmar 1986, har frukttriidslav- (ELHS). Dessutom hittades arten vid invente- matarens numer6r cikat fcir vart Ar och denna som- ringsarbete 12 - 15.7 pe Hartsd utanfiir Studsvik i mar var arten den talrikaste fjiirilen inne i vdstra Scidermanland (SJTS). Annu en art som lyckas Kalmar under sin hcigflygperiod (LISS). hAlla sig kvar i det mindre "rationellt" skdtta Aglia tau, nagelspinnaren (Fig. 3), lever uppen- kulturlandskapet ute pA <iar. Diirutciver finns det i barligen i det fijrdolda lite varstans i scidra Svea- Viirmland [nnu kvar en helt isolerad population pA land. Vid en vArpromenad den 15. 5 i utkanten av Brattforsheden GSAS). Sci, Flen, vid sjcin Valdemaren fick Gciran Ripler O r t ho nama o b s t i pa t a, vandrarefiiltmiitaren, h if se en fjiiril som sAg obekant ut, som vid in- tades i Sverige dven denna siisong, ett ex Sk, f6ngandet visade sig vara just en nagelspinnar- Brantevik, 5-20.9 (KJCS & RYRS) och ett ex Sk, hanne. Niista helg (23. 5) niir tiden Ater medgav Maglehem,23.9 (SVNS). fjiirilsfAngst letade Gciran reda pA niirmaste bokbe- E p i r r ho e r iv a t a, jtimnbandade fiiltmiitaren, hll- stAnd och efter en stunds scikande fAngade han en ler uppenbarligen pA att etablera sig runt Vdnem. hanne, ddrefter observerades ytterligare en hanne. Tidigare ar arten kiind friimst fdr att fcirekomma i Arten har dessutom flugit rikligt pA flera lokaler i kusttrakter av de sydligare landskapen. Denna sd- trakten av Sm, Viistervik (DAJS & EFAS). song togs tre ex i Vr, dels tvA vid Edsgatan norr om Agrius convolvuli, Akervindesvdrmare. Ett ex Karlstad (BSAS) och dels ett ex vid Hammarci fl- Sk, Bonby. 17-24.9 (ORDS). Fem ex totalr Ol. N. gelstation (ETBS). Detta iir ytterligare ett exempel Mcickleby, Drirby, under perioden 21. 8-17. 9 p[ att Viinem dr sA stor att sjtin ger ett kustklimat i (KAHS). Eu ex Vs, Norberg 22. 8 (WEDS). sin niirhet som gynnar vissa arter som annars Macroglossum stellatarum, stora dagsvdrma- friimst ftirekommer liings Sveriges (havs-)kuster ren, observerades i Sverige dven denna sdsong. Ett (fr Ehrenroth et al. 1991). ex Sk, Kungshult 30. 8 satt p[ en viigg (SOIS) och Coenoclalpe lapidata, stenmetaren, 6r en av de ett ex Ha, Halmstad, PAarp 14. 9 bescikte triid- f[ arter som utvidgar sina domAner scider ut (fr glrdsblommor (LNYS). Palmqvist I 982, I 985 och 1992). Arten har expan- Dap hnis ner ii, oleandersvdrmare. Denna siill- derat i flera Ar i scidra G5strikland och iir nu allmiin synta glist i Sverige togs i ett exemplar pfl Oland i ett stort omrAde (KJCS). Fjiirilen visade sig fcir vid N. Mrickleby, Ddrby 28.8-2.9 (KAHS). civrigt vara allmiin i Up, Dannemora, Floroma, Peridea anceps, ektandvingen, fcirekommer re- Ristin, 2. 9 (EQTS, HHLS & IMBS) och den togs lativt utbrett upp till Stockholms scidra skiirgird 6ter i nordviistkanten av Uppsala 6. 9 (KJCS). och i Miilar- Hjiilmardalens lundmarker men i Dessutom har arten fcir fcirsta gingen fingats bAde stort sett inte norr ddrom, fcirutom mycket siillsynt i Dalarna, diir ett ex togs vid Krylbo, Brovallen 4. i kustbandet i Stockholms norra skiirglrd. Ett ex 9 (ACHS) och i Viistmanland diir ett ex togs vid flngades i Up, Harg, Fagercin 19. 6 (IMBS) vilket Fagersta 5. 9 (WEDS). torde vara det nordligaste fyndet hittills. Viirt att C hl o roc ly s t i s v - a ta, krdnta malmiitaren, river- notera er dven att arten ej fcirekommer i Finland. levde uppenbarligen den kalla sommaren 1993. Lymantria dispar, lcivskogsnunnan, hade en Ftirutom flera fynd i SkAne i mlnadsskiftet juli- stor inflygning till bide Danmark och sydligaste 38 Ent. Tidskr. 116 (1995) Intressanta fynd av storfjtirilar lyckokast pA att viidret, som liinge varit kallt, just slog om till varnare vid den tidpunkt ndr s[ mAnga rAkade befinna sig diir. Flertalet fynd som rapporteras hiir gjordes pn v[stsidan om 1370 meters- toppen av NissuntjArro. Den 4. 7 hittades en ny- kliickt hane pA en sten samt en larv i niirheten (FORS), dessutom den f<irsta kokongen p[ ca 1100 meters ht jd (SOKS). Den 6. 7 kliickte en hona ur denna kokong. Honan bcirjade snart locka och tre hannar kom (och Akte) dit. Den7.7 accele- rerade hiindelserna ytterligare, iinnu en hona hittades och bland annat med hjiilp av dessa honor ll Fig.3. Nagelspinnaren, Aglia tau, har visat sig ha vissa fAngades hannar. De lockande honorna attrahe- livskraftiga populationer dnda upp i sddra Svealand. rade dven sex Grammia qvenseli och en Anarta Tyskland, Seewiesen, april 1973. Foto: Ernst Priesner. cordigera (ADFS, AJYS, LLVS, MKES, SOKS). Samtidigt som lockningen pigick letades frene- Aglia tau has heen found to have resident populations tiskt efter ytterligare kokonger och fjfilar. Sam- also in South-central Sweden. ma dag infann sig iiven Jesper och Henrik Lind liksom Lars Kullmar och Anders Ohlsson pA Nissuntjflrro och ovetandes om civriga hittade de 26 kokonger och 7 fullbildade fjiirilar i hdjd- Sverige. Pi Bomholm var antalet individer vid intervallet 1200-127 5 m. Av dessa kokonger inne- n6got tillfiille under perioden26.7-2.8 sA stort att hdll 13 st levande puppor, resten var antingen man kunde gA omkring och fAnga flygande hannar d<rda (2) eller nyligen utflugna. Kokongema satt p[ dagen utan att direkt behciva leta efter dem. I dppet, om ock nAgot kamouflerade, pA eller mel- Sverige fAngades de fcirsta exemplaren den 26.7, lan stenar samt nigra i den sparsamma vegetatio- dels vid Bredsdtra pn 6land ett ex (LTSS & nen (LJRS & LNHS). Flertalet kokonger hittades i WEDS) och dels vid Yngsjti i SkAne 7-8 ex omrAden med fcirhAllandevis smA stenar (LJRS & (MDJS & WMAS). Den 27 .7 hittades arten i Sk, LNHS). De observationer som gjordes tyder pA att Simrishamn och diir togs den iiven flera av de ftil- hannama vanligen flyger mellan ca kl 14 och 18 jande niittema (ORDS). Over hela Sandhammars- och att honorna friimst lockar vid denna tidpunkt. omrldet togs ca 15 exemplar pA ndttema under Frln de funna kokongema kl?icktes nigra fjdrilar perioden 2 tlll5.8 GjfSS, RYRS, ORDS). Den 2. de nlirmaste dagama, men ett stort antal dog niir de 8 togs iiven ett ex vid Sk, Gisltivs ltige (HTIS). transporterades frAn NissuntjArro. Totalt bcir unge- Sista kiinda exemplaret togs pA Oland vid ftir 30 fjiirilar ha fingats och 50-60 kokonger ha Runsbiick 10. 8 (UISS). Vert att notera Ar att alla hittats sammanlagt under tiden 4-8. 7 i stenravlet nunnorna var hannar! pA NissuntjArro:s viistsida (ADFS, AJYS, FORS, Lithosia quadra, stor lavspinnare. Ett ex Ol, N. HGNS, KNLS, KPOS, KURS, LJRS, LLVS, Mtickleby, Drirby 3.9 (KAHS). LNHS, MKES, OAOS, SLRS, SOKS), samttvAej Ac e rb ia alp i na, nordiska igelkottspinnaren, hit- fullvuxna larver (FORS, LLVS) och en iigg- tades i Sverige detta Ar fiir fcirsta gAngen i antal. samling med ca 25O tigg (AJYS). Kliickta honor Nordisk igelkottspinnare var under mer iin ett och togs dven med till Njulla, SlAktatjAkka och Torne- ett halvt Arhundrade ett av den nordiska fjZillviirld- hamn den 9. 7. Dessa lockade idogt i hyfsat viider ens verkliga fabeldjur och tillhtjr vAl fortfarande men inga hannar uppenbarade sig (LJRS & en av de mer exotiska och svArfAngade arterna (fr LNHS) vilket indikerar att arten 5r begriinsad till Sotavalta 1963). Sedan arten upptiicktes i Sverige stenravelmarkema uppe pA htigfiiillet. Eftersom pfl Nissuntjlrro 1980 (Hellberg 1981) har enstaka damema som medfciljde i siillskapet saknar ZOO- larver letats fram och vissa av dessa har kliickts till TAX koder har dessa inte ndmnts ovan, men b6de fjiirilar (se Palmqvist 1989). I Ar hade ett antal Annalena Eriksson och Fahimeh Lind liir ha bidra- samlare, delvis oberoende av varandra, lyckats git avsevdrt till den totala fAngsten. En separat pricka artens flygtid exakt. Troligen berodde detta uppsats om expeditionens erfarenheter, vedermij- 39 Nils Ryrholm Ent. Tidskr. 116 (1995) dor och gl[djeiimnen fcirbereds (Sjcikvist m fl in prep). Callimorpha dominula, glansspinnaren (Fig. 4), har under senare Ar visat klara migrationstendenser och enstaka fynd har gjorts ett flertal gAnger utanfdr dess egentliga lokaler (se Palm- qvist 1988, l99l och 1993 samt Ryrholm 1994). Si iiven i Ar, di tre ex flngades i Sk, Yngsjii 11. 7 (SVNS). Mcijligen har dessa olika migrations- rcirelser lett till vissa nyetableringar av arten . En sammanstiillning av nyare fynd som torde hdrrcira frln lokala populationer tyder pA att arten har blivit nagot mer utbredd i cistra SkAne under de senaste Aren. Fiirutom fynd vid lokalema vid Fig. 4. Glansspinnaren, Callimorpha dominula, har vi- Brcinnestad och Degerberga iir fynd frAn friljande sat tydliga migrationstendenser under senare dr. Mi)jli- lokaler fdr tillfiillet kiinda: en sankiing vid Reb- gen har dessa rdrelser lelt till att ytlerligare populatio- betuarcid df,r arten har varit Arviss under senare Ar ner av arlen har etablerot sig i dslra Skdne. Imago ex (troligen finns det flera lokaler i niirheten, EBCS); larvae frdn Skdne, Brdnnestad, maj 1982. Foto: Nils pi en fuktiing utanfrir Andrarum hittades en stor Ryrholm. population 1992 som iiven fdljande Ar fcirekom pA samma plats (JRES), dock hittades bara en fly- Scarlet Tiger Callimorpha dominula appears to have gande fjiiril vid ert besiik 4. 7 94 (JRES & spread somewhot and to have become established on a WMAS); i en griissliint i Fyledalen strax utanfcir few new sites in eastern Skdne (southernmost Sweden) in recent years. Tomelilla tycks arten fcirekomma kontinuerligt sedan 1989 (EBCS), dessutom hittades en larv vid RamsAsa 19.4 94 (WMAS); iiven i Sjcibotrakten i & RYRS). Likasi i Uppsalatrakten har arten f<ire Fyledalens fcirliingning At vAster finns flera strci- 1994 varit betydligt fAtaligare lin tiden fdre 1987, fynd som tyder pi en lokal fcirekomst, niimligen dock har arten denna siisong Ater bcirjat upptrflda i ett ex vid Snogeholm 3.7 87 (NYPS), ett ex vid antal (AMKS a Axvts). Simontorps siiteri 10. 7 92 (NYPS) samt ett ex vid C. sponsa, vAgbandade ordensflyet, fcirsvann TAgra torp 6.7 94 (GELS). liksom C. fraxini helt fr6n Svealand efter 1987. Tyr ia j ac obaeae, karminspinnaren, har visat sig Till skillnad frfln fcireglende Catocala arter har ntgra gAnger utanfcir sina kiinda frirekomster pA det vlgbandade ordensflyet inte Aterkommit till Gotland och Scidertcirn under senare Ar. Ett ex togs sina gamla lokaler, varken i Nykcipingstrakten i Og, Borensberg, Magdesjcilund, ll. 6 1992 (SJTS) eller scider om Uppsala (FYKS, KJCS, (FAZS). RYRS). C a tocala fraxini, blAbandade ordensfl yet, fort- C. nupta, vinkelbandat ordensfly. Ett ex Ol, N. siitter cika stadigt i Mellansverige sedan katastrof- M<ickleby, Ddrby 17. 9 och ett ex pl samma plats iret 1987 dA arten helt slogs ut norr om Gcitaland 23. 9 (KAHS), arten iir troligen fortfarande inte (se Palmqvist 1989 och 1993). Nu ar arten lter all- bofast pA Oland. miin i Up, Uppsalatrakten (AMKS & AKMS), li- Neustrotia candidula, svartfliickat glansfly. Ett kasi har arten 6ter bcirjat visa sig i Vs, Lindesberg ex Go, Muskmyr 24.7 (LLVS) och ett ex Ol, N. (ELHS) och Norberg (WEDS) efter flera Ars frAn- Mcickleby, Dcirby 2.7 1993 (KAHS). varo. De ltote bankiana, tviirstreckade glansflyet, hil- C. promissa, ekordensflyet, civerlevde katastof- ler mcijligen pA att breda ut sig it nordviist. Ett ex 6ret 1987 iiven i Mellansverige om iin i kraftigt re- fingades vid Oskarstrcim i scidra Halland den 28. 6 ducerade numerdrer. Trots att arten hela tiden har (SVNS). Detta dr det fOrsta fyndet norr om SkAne funnits kvar har dess populationscikningar inte alls liings viistkusten. varit sA kraftiga som fciregAende arts i Svealand. Meganola albula, vita trAgspinnarflyet, togs fcir Ekordensfl yet iir fortfarande betydligt ovanligare fcirsta gAngen pA Oland. Ett ex i Ottenbylund den pi Rldmansci jamfdrt med 1985 och 1986 (KJCS 27.7 (LTSS & WEDS). 40