Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1996

6 Pages·1997·0.6 MB·

by  Ryrholm, N

Intressanta fynd av fj5llfjiirilar i Sverige 1996
NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON
Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fj:illfjarilar i Sverige 1996. [Interesting
records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 1996.1 - Ent.
Tidskr.l l8(l): 43-48. Uppsala, Sweden 1997. ISSN 0013-886x.
This is the third report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and
adjacent areas which are generally not reported in the national lists for Micro- and
Macrolepidoptera. The season for mountain Lepidoptera was markedly delayed due to cold
weather during the spring and early summer of 1996. The weather along the ranges gradually
became warmer towards the end of June. July provided reasonably good conditions for insects
and entomologists in the very north and from approximately the middle of the month, also in
the southern part ofthe mountain range. Among the many interesting species captured during
July were: aColeophora species presumably new to science, from Ptiltsan, Oidaematophorus
rogenhoferi, Clossiana polaris, Acerbia alpina, Grammia qvenseli and Xestia borealis ftom a
new large, more easterly site. However, the very warm weather did not appear until the
beginning of August, when most entomologists had gone south again. Temperatures during
most of August were above average throughout NW Europe including the northern half of
Sweden. The combination of a previously delayed season and the warm and darkening nights
in August led to a number of captures in light traps of species that normally fly when the
northern nights are unsuitable for light captures. For instance most rarer northern Scandina-
vian Xestia species were captured e.g. distensa, gelida, laetabilis, lorezi and rhaetica in larger
numbers than normal. For both distensa and laetabilis some new provincial records were
made which corroborates the view that those species, before the time of industrial forestry,
have been much more widely distributed. It appears that the unusually warm summers during
the last years in the southern part of the mountain range have been advantageous for a number
of northern species. The populations of species like Syngrapha diasema, Apamea maillardi,
Hillia iris and Xestiq lorezi haye increased markedly in Hiirjedalen during these years. Also a
number of comparably "southerly" species like Pleuroptya ruralis, Cosmia trapezina,
Apamea monoglypha etc have established themselves in the region during these warm years.
Whether or not the warm summers are due to global warming is not known, but nevertheless,
warm summers clearly increase the Lepidopteran species diversity in the mountainous part of
Hiirjedalen. The warm weather in August with periods of prevailing SE winds also brought a
number of "southerly" species into Hiirjedalen. Among the most unexpected finds were:
Phycita roborella, Aplocera praeformata and Campaea margaritata.. Due to more suitable
migrating conditions further south there was a spillover of migrants like Cynthia cardui and
Autographa gamma from the south almost throughout the entire season.
j6
Nils Ryrholm, Zootogiska Institutionen, Uppsala universitet, Villaviigen 9, 5-752 Uppsala.
Anders Ohlsson, Persikevrigen I, 5-223 55 Lund.
Inledning
Detta blir tredje gingen gillt fdr sammanstell- som kan kallas normalt i fjiillviirlden, men flertalet
ningen av fynd av fjiirilar i fjiill och fjiilln[ra om- som var norrdver 1996 kom fcirmodligen hem med
riden och di passar det ju v[l att 1996 var det er negot av intresse detta ir.
som gett rikhaltigast utbud av dessa tre. Som Viidret dr som vanligt A och O fcir lyckade
framgir nedan blev resultaten iin rikligare iin "nor- entomologiska resultat och detta giiller i htigsta
malt". Visserligen iir det svirt att definiera vad grad i fj?illen och nordligaste delarna av Sverige.
43
Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. I l8 ( 1997)
Viren var mycket kall och sen i hela Sverige efter upptriidde i antal, exempelvis bligrfltt fjiillmott
en maj menad som lovade fciga gott infcir somma- P o lo p e us t i s a lt e ns i s, fj iillbastardsviirmare Zy gae -
ren. Visserligen hade det iinda lingt upp i Norr- na exulans, grcingul hdfjiiril Colias nastes, Frejas
land varit nigra varma dagar i slutet av april-btir- piirlemorfjiiril C lo ssiana fre ij a, arktiskt jordfl y
jan av maj, men underbart var kort iiven i detta Xestia speciosa, hcignordiskt jordfly X. alpicola
fall. I Kirunatrakten lig isen fortfarande kvar pi och rcidbrunt fjallfly X. tecta (minga rapportdrer).
sjciarna den 12 juni och pi myrmarkerna cister om Inne i Kiruna upptriidde exulans i stort antal dven
staden fl<ig endast nigon enstaka kilmal Plutella denna sommar. Sammantaget kan man nog kon-
xylostella i det soliga men svala viidret. Ingen statera attjulivddret var nflgorlunda vlilvilligt mot
viixtlighet hade iinnu nflgon tillstymmelse till flertalet fjiirilar och entomologer som befann sig i
grcint. Trots den sena viren fingades dock en fjhll- nordligaste Sverige.
grAsfjiiril Erebia pandrose ldngs vdgen mellan Sedan, n?ir flertalet entomologer ikt hem, kom
Nikkaluokta och Kiruna samma dag (RYRS)! det riktigt varma vhdret till norr! Augusti var un-
Samtidigt hade arter som spetsvingad malmiitare der 1996 frir en gings skull varmare iin juli i stort
Eupithecia conterminata och tallmalmiitare, E. sett i hela Norrland. Detta ledde till att ljusfiill-
indigata just b<irjat flyga i Lulei-Bodentrakten fingst i Norrland gick osedvanligt bra under 1996
tillsammans med siickspinnare av sl?iktena Siede- - fijrst hade niimligen minga arter fitt sin flygning
ria och Dahlica (RYRS). Juni fortsatte att vara f<irskjuten mot en mcirkare irstid ocb sedan blev
kall och fjlirilsfaunan var tydligt fcirsenad liingst i viidret ovanligt varmt och flyginbjudande. Exem-
norr. Dock var vddret riitt soligt i bcirjan av juni pelvis kan ndmnas att tva ex av Bohemans hedfly,
vilket gjorde att vissa arter brirjade kliickas trots Anartomima secedens fingades i en ljusfiilla i Hr,
kylan, exempelvis Disas griisfjiiril Erebia disa (se Tiinndalen under denna period vilket aldrig hiint
nedan), aurorafjliril Anthocharis cardamines och i frirut (KJCS, KJKS, RYRS). Detta vdder passade
Tornedalen strandveronikeblomvecklaren Aethes synnerligen viil ftjr det nystartade SNO-projektet
triangulana (RYRS). E. conterminara fl<ig fortfa- (Svensk Nattfjiirils Overvakning, se nedan) som
rande i Jukkasjiirvi i mitten av juli (LJRS, LNHS) hade fiillor gflende i alla landskap norr om Jdmt-
vilket visar hur kall viren och fcirsommaren var. land och Hiilsingland, samt dessutom vid Fulu-
Aven i scidra fjiillkedjan var viidret kallt, men trots fjiillet i Dalarna. Aven i Hiirjedalen och Dalarna
detta ibland soligt, under stora delar av juni och var augustivddret mycket gynnsamt vilket gav ex-
fcirsta halvan av juli. Den mest pitagliga fiiirils- tra rika fingster 2iven i dessa trakter. I september
aktiviteten under denna period bestod av brirjade kung Bore 6ter koppla sitt grepp civer
migranter som tistelfjaril Vanessa cardui och norra Sverige och fjiirilsiret i norr sinade ling-
gammafly Autographa gamma (KJCS, RYRS, samt ut under september och oktober.
SIRS, THMS). De senaste tre sasongerna (94-96) har bjudit pi
Frin slutet avjuni stabiliserade sig viidret nigot ovanligt linga viirmeperioder 6ver stora delar av
liingst i norr och under juli frirekom mflnga dagar Sverige. Undantaget frin denna bild var somma-
som mer eller mindre viil liimpade sig fcir fjiirils- ren 1995 i rivre Nonland som genomgiende var
fingst, dock var flertalet niitter kyliga. Som fram- kylig och ogynnsam fcir insekter. I scidra fjiillviirl-
gir av minga fynddatum nedan fl6g minga arter den har dock lflnga viirmeperioder fcirekommit
senare 6n "normalt". I Pessinki 16-24.7 var fcirdel- varje sommar under de tre senaste iren i avseviirt
ningen av flygande fjiirilar nigot ovanlig. I stort stcirre omfattning iin under den fcirutvarande tio-
sett alla dagflygande arter, inklusive smifjiirilar, irsperioden (KJCS, RYRS). Dock har somrarna
var pi sluttampen, exempelvis flrig endast enstaka iiven 1989-92 varit nagot battre an genomsnittet i
fjiillgr?isfjiirilar Ere bia pandrose och fjiillbastard- denna blcita region av fjiillviirlden. Effekterna av
svdrmare Zygaena exulans. Samtidigt b<irjade det varma och gynnsamma vddret i Hiirjedalen
flertalet Xestia-arter kliickas under dessa dygn. blir fcir niirvarande mer och mer p6tagligt fcir varje
Exempelvis bcirjade hcignordiska fiAllflyet X. sommar. Flera "nordliga" arter som knappt hitta-
laetabilis inte kl?ickas frirriin efter den 20.7 och des Sren efter 1987 btirjar nu i vissa fall bli van-
hcigflygningen hann inte komma igflng varken fcir li ga, exempelvis fj iilllingsfl y et Ap ame a mai I la rdi
denna art eller fdr det arktiska jordflyet X. och nordiska pilflyet HiLlia iris (se iiven nedan).
speciosa fdre den 24.7 (KJCS, RYRS). Vissa arter Diirutdver biirjar vissa oftast siillsynta arter som
44
Ent. Tidskr. 118 (1997) Fjtillfjririlar i Sverige 1996
lapskt fjiillfly Syngrapha diasema och norskt fjiill- fdrviinta sig att flera av dessa arter kommer att eta-
fly Xestia lorezi visa sig avsevdrt mer frekvent dn blera sig. Se dven Nils Ryrholms rapport om
tidigare ir. Dessutom har ett antal "sydliga" arter fjiirilsmigration pA den svenska hemsidan fcir fjii-
kommit, troligen friimst frin sydost, och etablerat rilar (http://www.fcom. se/butter/news.htm) fdr yt-
sig i Hiirjedalen under 1990-talet, exempelvis all- terligare detaljer om migrationen i Hiirjedalen
miint niisselmott Pleuroptya ruralis (flngades fdr t996.
fcirsta gingen i Hr l99l), ockragult rovfly Cosmia Svensk Nattfjiirils Overvakning (SNO) ar ett
trapefina (ny 1994), stort iingsfly Apamea mono- milj<iiivervaknin gsprojekt av nattfj ?irilar som ini-
glypha (ny 1992), fliickat stamfly Amphipoea ocu- tierades av Naturvirdsverket 1995. SNO ingir
lea (ny 1991), potatisstamfly Hydraecia micacea som en del i ett stdrre dvervakningsprojekt som
(ny 1989), rtidbrunt jordfly Diarsia brunnea (ny skall tAcka hela Norden, Baltikum och angriins-
I 994) och grihalsat jordfly Xestia triangulum (ny ande delar av Ryssland. Projektet var planerat att
1992; KJCS, RYRS). Som framgir ar ffenden att Itipa i tio 6r <iver hela landet. P.g.a. bristande me-
minga arter hiller pi att expandera norrut fdr nAr- del kunde programmet dock genomfriras endast i
varande mycket tydlig i Hdrjedalen. Samma ten- begr?insad omfattning under 1996 varvid rivre
dens kunde till en viss del iiven skcinjas i materia- Norrland prioriterades. Projektet lciper dessviirre
let frfln SNO-projektet, exempelvis fingades P risken att dci sotdciden redan det niirmaste 6ret ef-
ruralis pi m6nga platser i Norrbotten iinda upp till tersom nuvarande regering drastiskt har minskat
Kiitkesuando (tre-fyra mil scider om Karesuando!) Naturvirdsverkets milj cicivervakningsanslag.
trots att arten inte noterats i detta landskap tidi-
gare. Sammantaget indikerar dessa observationer
att varmt och soligt v2ider (itminstone pi kort sikt) Intressanta fynd och observationer
gynnar frirekomsten bflde av minga arter som Taleporia boreal is, nordisk r<irsiickspinnare. To, Paddus
klassas som sydliga och m6nga nordliga fjiirilsar- I ex 16.7, Snurritj6kka I ex 19.7(LTSS), Jukkasj?irvi
ter, vilket leder en tikad fjiirilsdiversitet i fjiill- ex 21.7 (LJRS, LTSS). 1
regionen. Om det varma vhdret beror pi naturliga Myrmecozela ochraceella, myrstackmal. To, Pessinki
temperaturfluktuationer civer liingre perioder eller flera platser ca l0 ex 16-23.'7, fjiirilarna fldg i och ovan-
en eventuell viixthuseffekt dr fdr ndrvarande f<ir triidgriinsen friimst i kviillssolsken (KJCS, RYRS).
okdnt, men effekten pi faunans sammansattning N e mapo g o n p ic are I la, porsvampmal. To, Jukkasjiirvi
2 ex 2l .7 (LJRS, LTSS).
iir i vilket fall synnerligen pitaglig!
N idit ineq t runc ico le lla, hiistmyrebomal. To, Pessinki
Flertalet av dessa nyetablerade s.k. sydliga arter 1ex23.'7 (KJCS, RYRS).
ddk upp i enstaka individer och tolkades som Phyllocnistis labyrinthella, aspsaftmal. To, 2 ex p5
migranter fdrsta gflngen de observerades i Hiirje- myrmark nedanfdr Paltsastugorna 6.7 (BEFS, PEBS).
dalen. Tviirt emot vad man kunde fcirviinta sig vid Plutella hyperboreella, fjiillsenapsmal. To, Snurri-
mer statiska fdrhillanden har denna trend med nya tjikka I ex 20.7 (LTSS).
immigranter accentuerats ytterligare under se- exR 3hi.g7o gpnio sstiysd vsieisntsilelulltatn, inggr i csean a1p0s0m0a l.m T.coi.,h P. i(ilBtsEaFnS I,
naste 6ret. Exempelvis togs bara under 1996 ytter-
PEBS).
rliegnafraen emfj iniisdte lr2m "ostyt dPl iI gaaty" p at ir ltiear no yca h rfot ird aHc itiyr jelad,a lger nA:- honCao 3le.7o pphio SraV -"spluattenlitnsge ll8a0"0. -T1o00, 0P iimlts.rai.nh . IF hdarmneo dolicghen I
brunt ekbladm ott, P hy c it a robo re I la, silverfl iickat endast kiind i 2 exemplar frfln 1990 (BEFS, PEBS). Be-
grAsmott Catoptria pinella, citrongul fiiltmiitare skrivning av arten planeras i en separat artikel (G.
Cidaria fulvata, hasself5ltmiitare Electrophaes Palmqvist in prep.).
co ry lata, vinklad fiiltmiitare Euphyia unan gulata, Chionodes violacea, sandstiivmal. To, P?iltsan flera ex
stor taggmatare Aplocera praeformata, granlav- pi grusvallar intill Bealccanjohka 10.7 (BEFS, PEBS).
matare Peribatodes secundaria, blekgrtin halv- Gnorimoschema herbichi, grinad smflstiivmal. To,
fmlydt alrpei mC aomrpphaeaa smubatrugsaari,ta stiaid, etvsiiiirnkgasnftlayt Avepcakmlaera- P(BiiEltsFaSn, fPleEraB Se)x. 10.7 pi samma lokal som friregiende art
sordens, och grcingritt lundfly Polia hepatica I ePx t yp cA e mraytar p1 2e .t7as ( Bit iE sF, Sfj,ii lPlsEkBriSp)m.al. To, Kaarinasvaara
(KJCS, KJKS, RYRS; se iiven respektive riks- Sophronia geIideIla, fiiillniibbmal. Fkig tiimligen all-
listor fcir smfl- och storfjiirilar). Om sekvensen miint 3.7 To, Piiltsan sydviistsluttning 800-900 m.<i.h.
med gynnsamma somrar fortsatter kan man nog (BEFS, PEBS).
45
Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. I l8 (1997)
Acleris implexar?4, rostgre videvirvecklare. Dr, Fulu- Clossiana thore, grirkantad piirlemo{iiril. To, nord-
fjiillet hanar av denna art fldg och krtip rikligt ovan sn6- sidan av Tornerask 2 ex20.7 (LJRS)'
tacket den 22.5 (RYRS). To, Nikkaluokta, Ylipiiii 9.7 C lo s s ia na fr i g ga, Friggas piirlemorfj iiri l. To, Jukkas-
plockades hopspunna toppskott av Salix lapponummed jiirvi I ex 3.7 (OLBS) och I ex 22.7 (UISS), Pessinki 6
larver i. 7 ex kliicktes 4.8-9.8 (OLBS). ex t6-23.7 (KJCS, RYRS).
Acleris arcticana, arktisk v6,rvecklare. I ex kliicktes C I o s s i ana i mp ro b a, d viirgpiirlemorfj iiril. To, S nurri -
frin larvplockningen ovan (OLBS). tjflkka ca 1000 m.6.h. 2 ex 20.7 (LNHS).
Olethreutes concretana, smalbandbrokvecklare. To, Euphydryas iduna, lapsk niitfjiiril. To, Abisko 6stra
Snunitjikka I ex2O.7 (UISS). vanlig pfl fjiillhedar 1.7 (HTIS), Piiltsan vanlig efter 5.7
Synanthedon formicaeformis, myrlik glasvinge. To, (BEFS, PEBS).
Jukkasjiirvi 3.7. Frfln puppor funna i Saft.r klticktes 2 ex Oeneis norna, gulbrun griisfjiiril. To, Piiltsastugorna I
(BZZS, GUSS). ex 7.7 (EQTS, IMBS), Jiebrencorru 4 ex 650-800 m.<t.h'
Synanthedon polaris, hcignordisk glasvinge. To, Juk- 20.7 (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.).
kasjiirvi 3.7 en puppa (BZZS, GUSS). Feromonlockning Oeneis bore, grigul griisfjiiril. To, Piiltsastugorna
gav 4 ex To, Nikkaluokta, Piertivoupio 21.7 (LJRS, flera ex 29.6-10.7 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS)'
LNHS, LTSS), Jukkasjiirvi nigra ex (ljtss). Nissunsnuohkki I ex 1.7 pi grusfls nedanfdr "snikken"
O idae matophorus ro g e nhofe r i, bru nbinkefj iidermott. (BZZS).
Hr, Funiisdalen, Funiisberget 6 ex 8.7-31 .8 (KJCS, Erebia disa, Disas gr?isfjiiril. Lu, Vuollerim ett ex 9.6
RYRS). (RYRS); To, Krokvik flera nykllickta ex 30.6 (HTIS).
Gesneria centuriella, stort ugglemott. To, Jukkasjiirvi Argiades glandon, h6gnordisk blflvinge. To, Piiltsan
2 ex 15.7 (LJRS, LNHS). nAgra ex 29.6-9.'l (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Torne-
Pyrausta porphyralis, porfyrljusmott. Hr, Funiisda- hamn, Kratersjtin 4 ex 17.7 (LJRS, LNHS, LISS).
len, Funiisberget I ex29.6 samt Bruksvallarna I ex 30.6. Epirrhoe hastulata, sorgkliidd faltmatare. Hr, Mitt-
(KJCS, RYRS). idalen I ex 3.7 (SIRS, THMS)
Loxo s te ge e phippi a li s, fjiilliingsljusmott. To, P2iltsan Entephria polata, hognordisk fiiltmiitare. To, Paddus
pe sydvastsluttning 800-900 m.6.h, I ex 3.7 och I ex 9.7 I ex 16.7 (tjISS), Snunidikka 2 ex 18.7, Jiebrencom.t
(BEFS, PEBS). ca l4 ex 20-21.7 (LJRS, LNHS, LTSS m. fl.).
Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Ptiltsan en- Entephria caesiata, blibiirsfiiltmiitare. I Hiirjedalens
staka ex 29.6-8.'7 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Bjdrk- fjiilltrakter hade arten en spektakuliir massfdrekomst un-
liden I ex 1.7 (HTIS), Nissundirro 2 ex 5.7 (OLBS), der augusti 1996. Fjarilen lockades i tusental till alla
Jiebrencorru allmiin 19.7-20.7 (LJRS, LNHS, LTSS lampor i trakten och sdndertrampade fjiirilar lig i drivor
m.fl.). vid vissa v2il upplysta affiirer i Funiisdalen. Atminstone
Hesperia comma, allmiin iingssmygare. To, Abisko sedan 1986 har inte nflgot liknande fdrekommit (KJCS,
turiststation 2 ex 21.7 (LJRS, LNHS, LTSS). KJKS, RYRS). Dock verkar massfdrekomsten ha varit
Colias hecla, hdgnordisk hdfjaril. To, Piiltsan enstaka lokal i H?irjedalens fjiillregionen, eftersom varken fing-
ex 29.6-8.7 (EQTS, IMBS), Jiebrencorru 650-900 sten vid Duvberget (Sveg; KJCS, KJKS, RYRS) eller
m.ri.h. mer lin 200 observationer 18.7-21.7 (LJRS, fingsterna i Dilarna (SNO/FYKS), Angermanland,
LNHS, LTSS m.fl.). Ramsele (AEPS;ATTS), Medelpad och tivriga Norrland
Vanessa atalanta, amiral. Hr, Funhsdalen nigra en- (SNO/EFAS) gav onormalt hciga numeriirer.
staka fjiirilar fl6g tillsammans med tistelfjiirilar (se Eupithecia fennoscandica, nejlikmalmiitare. Frfln de
nedan) och rapsfjiirilar pi FunZisdalsberget 29.6 (KJCS, iiggllarver som togs vid To, Kummavopio 14.7 1995
RYRS). Se iiven rikslistan fcir storfj?irilar. ktiicktes I I fj2irilar i maj och bdrjan av juni. (KJCS,
Cynthia cardui, tistelfjdril. Hr, Funiisdalen ett knappt RYRS).
dussin ex observerades besrikandes blommor pi Lycia lapponaria, lapsk vintermiitare. Dr, Fulufjiillet
Funiisdalsberget 29.6. Fjiirilarna verkade sdka sig upp 2 hanar observerade 22.5. Djuren gick inte att fenga
mot toppen pi berget. Dessutom observerades nflgra ex i p.g.a. det djupa sn0tiicket (RYRS). To, Paltsastugorna 2
Tiinndalen samma dag (KJCS, RYRS). Fortfarande den hanar och 7 honor 29.6 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS).
31.8 fldg det nflgra cardui pit Funiisberget (KJCS, Eriogaster arbusculae, dviirgbj6rkspinnare. Hr,
KJKS, RYRS). Nb, Pajala I ex 12.6 (BZZS); To, Piiltsan Tlinndalen, Skarvruet I ex 15.5-28.6 (KJCS, RYRS),
2 ex29.6-8.7 (EQTS, IMBS), Jiebrencorru 3 ex pi fjall- Mittidalen 2 larvkolonier 4.7 (SIRS, THMS).
hedar 750-900 m d h 20.7 (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Cosmotriche lunigera, fjiillspinnare. To, Pessinki en
Se iiven rikslistan fdr storfjarilar. hona hivad vid 0l-tiden niir hon kom fdr att lagga agg
Clossiana polaris, h6gnordisk piirlemorfjliril. To, pi en tall i triidgriinsen 20.7. Dessutom hittades en ny-
Borrasacohkka 4 ex observerade, varav 2 ex insamlades klackt hona sittandes pe en tall den 22.7. Denna hona
4.7 (HTrS). sattes i en provisoriskt hopkommen entomologisk jung-
Clossiana chariclea, arktisk pZirlemorfjiiril. To, frubur fcir lockning av hanar. FramiLt O0-tiden (n2ir vi si
Snunitjikka I ex20.7 ca 1000 m.ij.h. (LNHS). smett btirjat fOrlora hoppet) kom den fOrsta hanen och
46
Ent. Tidskr. I 18 (1997) Fjtillfjririlar i Sverige 1996
sedan fortsatte regelbundet enstaka hanar att komma de fdrdelningen kan man sluta sig till att arten har preferens
f<iljande tvi timmarna. Diirefter upphrirde anflygning fdr rippna marker och att irls fdrutom pA 6ppna kultur-
trots att honan fortsatte att locka (KJCS, RYRS). marker i skogslandet 2iven har starka fdrekomster pi
Pararctia lapponica, lapsk igelkottspinnare. To, Piilr griismarker i och ovan tradgransen.
sastugorna enstaka larver, puppor och imagines 29.6-8.'7 Sympistisfunebris, svartbandat hedfly. Lu, S. Ligga I
(BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Kalixfors skjutfiilt ca l0 ex 29.6 (BZSS); To, Pessinki ca 5 ex observerade 16-
ex3.7 (BZZS). 23.7 (KJCS, RYRS).
Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To, S. zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To, Tornehamn ob-
Nissunddrro | 2 kokonger sista dagarna ijuni, varav fler- serverad vid Kratersjdn 17.7 (LJRS, LNHS, LTSS). Ar-
talet klacktes nigon vecka senare (BZZS, GUSS, ten skall numera heta nigrita (Boisduval, 1840), se riks-
SRAS), listan ftir storfjiirilar.
Med hjiilp av en A. alpina hona som kliicktes den 4.7 Anarta cordigera, vitfliickat hedfly. To, Bjdrkliden I
vid ett besok i Jukkasjiirvi lockades iiven hanar av bide ex 1.7 (HTIS).
P. lapponica och G. qyenseli. Honan sattes ut en halv- Anartomima secedens, Bohemans hedfly. Dr, Fulu-
mulen dag pi en mossbiotop ca kl 14.30 och omedelbart fjallet 1 ex 15-21.7 fjiirde eller femte fyndet i Dalarna
bcirjade hanar av qvenseli dyka upp och inom fem minu- (SNO/FYKS); Hr, Tiinndalen, Skarvruet 2 ex 8.7-31.8,
ter hade 8 ex fingats. Hanarna av lapponica var pitag- tredje-fjiirde fynden i Hr (KJCS, RYRS); To, Jukkas-
ligt intresserade av alpina-honan ockse men kom inte jiirvi riklig flygning ca 75 ex observerade 3-4.7 (BZZS),
fullt si niira som qven,seli-hanarna vilket tyder pi att Pessinki ca 10 ex l6-23.7 observerade niir de besdkte
feromonlikheten mellan lapponica och alpina ?ir nigot blommande iingskovall (Melampyrum pratense) under
mindre (se iiven rikslistan fdr storfjiirilar; SRAS). eftermiddagen. Dessutom hittades en hona som satt och
Grammia qvenseli, alpigelkottspinnare. To, Duoibal I lockade tvfl meter upp pe en tallstam vid 23-tiden
ex 29.6 (EQTS, IMBS), Piiltsan 6 ex 29.6-8.7 (BEFS, (KJCS, RYRS).
EQTS, IMBS, PEBS), Jukkasjiirvi I ex 3 7 (OLBS), Hada staudingeri, hdgnordiskt hedfly. To, Piiltsastu-
Pessinki I ex20.'7 (KJCS, RYRS). gorna I ex 30.6 (EQTS, IMBS), Tornehamn, Kratersjdn
Autographa Bamma, gammafly. Arten har under 1996 7 ex insamlade samt ytterligare ett 15-tal observerade
haft en av sina stijrsta tidiga inflygningar till Sverige (LJRS, LNHS, LTSS). Arten fl6g vid l7-tiden.
observerade nigonsin. Exempelvis dominerade arten H. skraelingia, lappfjallfly. To, JukkasjZirvi I ex 2.7
fingsten i ljusfiillorna i Dr. Fulufjiillet 3-16.6 (SNO/ (OLBS), mer 2in 100 ex observerade 3-4.7 (BZZS\ och I
FYKS) och dessutom i Hr, (Bruksvallarna, Funiisdalen, ex 15.7 (LJRS, LNHS).
Tiinndalen) under juni minad (KJCS, RYRS). Vidare Polia richardsoni, Richardsons hedfly. To, Niss-
fflngades spridda exemplat av Bamma under hela som- undirro I hona 5.7 (OLBS), Jiebrencorru I ex 20.7
maren 6ver hela Norrland och i kustlandet iinda till mir (LNHS).
ten-slutet av september (AEPS, ATTS, SNO/EFAS). Polia lamuta, nordskandinaviskt lundfly. To, Jukkas-
Diirutdver observerades 2 ex vid To, Piiltsan 29.6-8.'7 jiirvi I ex 4.7 (BZZS), 5 ex 14.'7 och ett par in copula
(EQTS, IMBS). Se Ziven rikslistan frir storfjilrilar. 15.7 (LJRS, LNHS).
Syngrapha diasema,lapskt metaltfly har 6tminstone i Xestia lyngei, fjallhedfly. To, Nissunsnuohkki flera ex
sitt sddra utbredningsomrflde haft ett mycket gott ir. Dr, s.7 (HTrS).
Fulufjiillet ett ex l5-21.7 samt tvi ex l9-25.8 (SNO/ Xestia gelida, Meves fjiillfly. Hr, Sveg, Duvberget 2
FYKS); Hr, Bruksvallarna, Funiisdalen och Tiinndalen ex 9.7-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS); To, Jukkasjiirvi all-
inalles mer iin 50 ex 8.7-31 .8 (KJCS, KJKS, RYRS). m.in 21.7 dfl den ocksi togs pi bete (LJRS, LNHS,
Syngrapha parilis, hognordiskt metallfly. Lu, Kai- LTSS), Kiruna 3 ex 14-20.7 (SNO/EFAS), Pessinki ca
tum, Killingforsen I ex 11.7 hAvat bland stenblock vid 20 ex observerade 20-24.7 bide gm h6vning och pa bete
iilvkanten (OLBS); To, Nikkaluokta, Piertivoupio I ex (KJCS, RYRS).
21.7 lockat till feromon (LJRS, LNHS, LTSS), Pessinki Xestia borealis, nordiskt jordfly. To, Jukkasjiirvi 7
ca l5 ex l6-23.7 (KJCS, RYRS). hanar och I hona 3-4.7 (BZZS) samt 2 honor, varav en
Hillia iris, nordiskt pilfly foftsatter sin iterhZimtning pe bete, 21.7 (LJRS, LTSS), Pessinki, ny lokal fcir
efter katastrofiret 1987 di arten riverhuvudtaget inte vi- borealis, ca 30 ex (varav 5 honor) observerade 19-23.7
sade sig i fjiillviirlden de fdljande tvi 6ren. Nu tycks ar- bide genom hivning och pe bete (KJCS, RYRS). Cirka
ten ha iterhiimtat sig i hela Hiirjedalen iiven om den fort- en timme innan hanflygningen kom igflng, flrig honorna
farande zir mindre vanlig en 1986 (KJCS, RYRS). Sydli- upp och satte sig i grantopparna for att locka. Om man
gaste fynden fdr iret iir Dr, Fulufjiillet 2 ex 19-25.8 gick och tittade mot grantopparna tidigare pi kviillen
(SNO/FYKS). Dessutom har arten inom SNO-projektet kunde man upptiicka nar honorna kom flygande. Fem
fengats 6ver stora delar av norra halvan av Norrland, dvs honor fingades genom att sparka och ruska om det ut-
landskapen Vb, Nb, As, Ly, Pi, Lu och To. Flertalet djur valda triidet och sedan fflnga honan nar hon chockad
iir fingade frin mitten av augusti till bdrjan av septem- ramlade/vacklade ut fr6n grantoppen. F6r att klara detta
ber, friimst pi kulturmarker (SNO/EFAS). Av fingst- kriivs dock minst tvi man, stor barrtolerans och starka
47
Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. 1 l8 (1997)
benmuskler (KJCS, RYRS)! Se iiven rikslistan f6r stor- tresse. Dt Fulufjiillet allmiin mellan 14.7 och ,l0.8 med
fjZirilar. hdgflygning under 1996 mellan 29.7 och 4.8 (SNO/
Xestia laetabilis, h<ignordiskt fjallfly har uppenbarli- FYKS); rhaetica hade ett aven ett gott ir i Hiirjedalen
gen fortfarande spridda fdrekomster hiir och var 6ver med stora populationer bide i Funiisdals-Thnndals-
stijrsta delen av norra Sverige. Eftersom fynden giorda omridet och Sveg. Duvberget (KJCS. KJKS. RYRS)r
inom SNO projektet ger en mer detaljerad bild av artens dessulom var rhaetico vanlig i An, Ramsele frin slutet
svenska utbredning redovisas alla dessa fynd. Dr, Fulu- av juli till slutet av augusti (AEPS, ATTS) diirutdver
fjallet 7 ex 15.7-4.8 (SNO/FYKS); Hr, Funiisdalen all- fingades arten i fdljande landskap: Me, Vb, Nb, As och
mZin 8.7-31.8, iiven tagna i en handfull exemplar vardera Lu (SNO/EFAS). Andelen djur och lokaler in i Viister-
i T2inndalen och Bruksvallarna under samma period botten och Norrbotten var nigot st6rre an fdrviintat.
(KJCS, KJKS, RYRS); Me, Ange ett ex 24.7-4.8 (nytt Xestia lorezi, norskt fjiillfly. Dr, Fulufjiillet ett ex
landskapsfynd, SNO/EFAS); Vb, Viinniis tre ex 2-8.9 29.7-4.8, endast nigot enstaka fynd tidigare kiint fr5n
(obs datum, nytt landskapsfynd, SNO/EFAS);Nb, Sjuls- Dalarna (SNO/FYKS); Hr, Funiisdalen och Tiinndalen
mark ett ex Ojebyn fyra ex 4- 17.8, Boden ett ex ca 15 ex 8.7-31.8 (KJCS, KJKS, RYRS); To, Njulla ca
.18-24.8,
4-10.8 (SNO/EFAS); As, Dorotea tvi ex 4-10.8 samt ett l5-20 observationer, varav 8 ex insamlades 13.7 och 3
ex l8-25.8 (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); Lu, ex 16.7 (LJRS, LNHS), Snurritjikka 4 ex i rasbrant 650-
Vuollerim ett ex 28.7-3.8 (SNO/EFAS); To, Jukkasjiirvi 800 m.6.h. 20.7 (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.).
allmiin 14-15.7 och 21.7 di arten ocks6 togs p6 bete
(LJRS, LNHS, LTSS), Kiitkesuando ett ex 28.7-3.8
(SNO/EFAS), Kiruna tio ex 14-20.'7 (SNO/EFAS), Rapportiirer
Pessinki ca l5 ex observerade20-23.7 (KJCS, RYRS). AEPS = PederAndr6n, ATTS = Ulla Britt Andr6n, BEFS
Se iiven rikslistan f<ir storfjiirilar. = Christer Bergendorff, BZZS = Per Erik Betzholz.
Xestia distensa, dstligt fjallfly. Me, Ange, Gammel- EFAS = Stefan Ekroth, EQTS = Hikan Elmquist, FYKS
bodarna 4 ex 29.'l-4.8 samt tve ex 5-11.8 (nytt = Ingemar Fryklund, GUSS = Bertil Gunnarsson, HTIS
landskapsfynd, SNO/EFAS); samt Vb, Kige S<iderboda = Bertil Hallmer, IMBS = Lars Imby, KJCS = Clas
I ex 4-10.8 (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); To, Juk- Kiillander, KJKS = Karl Kiillander, LJRS = Jesper Lind,
kasjiirvi 4 ex 14-15.7 (LJRS, LNHS) samt mer iin l0 ex LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lindeborg, OLBS =
21.7 (LJRS, LTSS). Se iiven rikslistan fdr storfjiirilar. Bo Olsson, PEBS = Bert Pettersson, RYRS = Nils
Xestia rhaetica, Rhatiskt fjellfly brukar inte griras den Ryrholm, SIRS = Ingvar Svensson (Staffanstorp), SNO
iiran i dessa rapportet men informationen som fram- = Svensk Nattfjiirils Overvakning, SRAS= Ahti Saari-
kommit i SNO projektet btjr kunna vara av allmiint in- nen, THMS = Erik Tham
Riittelse
I min artikel om Skalbaggar pd Prristflon i ET nr 4 har fingats i ett ex. Elaphrus cupreus iir inte upp-
1995 sA publicerades en bild av jordldparen tagen i artikeln, men kan i och med denna rdttelse
Elaphrus uliginosus. Observanta ldsare har dock ocksi 1?iggas till Priistflons skalbaggsfauna.
upptackt att baggen pi bilden var felbestiimd och i
verkligheten lir det den allmlinna afien E. cupreus. Mats Jonsell
Elaphrus uliginosus finns likviil pi Prlstflon, och
48