Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkning och hemlöshet Temarapport Max18 – 2016 INGET RUM FÖR TRYGGHET Innehåll Barnkonventionen 3 Definitioner 4 Förord 5 Inledning 6 Metod 7 Lägesbeskrivning 8 Vräkning av barnfamiljer 12 Sten-Åke Stenberg: ”Förmågan och samordningen brister allt för ofta” 15 Barn och unga om att bli vräkt från sitt hem 16 Barnombudsmannen om vräkning av barnfamiljer 19 Hemlösa barn 24 Barn och unga om hemlöshet 27 Joonas Terje: ”Det viktigaste är att det finns en planering” 31 Barnombudsmannen om hemlöshet 32 Barnombudsmannens förslag 36 Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, lands- ting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2 INGET RUM FÖR TRYGGHET Barnkonventionen FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER (barnkonventionen) innehåller rättigheter som varje barn ska ha och gäller alla upp till 18 år som bor eller vistas i ett land. Artikel 2, 3, 6 och 12 är barnkonventionens fyra grundprinciper. Övriga bestämmelser i barnkonventionen ska tolkas i ljuset av dessa. > Artikel 2 handlar om alla barns lika värde > Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och rättigheter. Inget barn får diskrimineras. och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör henne eller honom. > Artikel 3 anger att det är barnets bästa När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till som ska komma i främsta rummet vid alla barnets ålder och mognad. åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och > Artikel 27 slår fast barnets rätt till den levnads hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och standard som krävs för barnets fysiska, psyk- erfarenhet. Konventionsstaten ska, i enlighet iska, andliga, moraliska och sociala utveckling. med artikel 3, tillförsäkra barnet sådant Föräldrar, och andra som är ansvariga för barnet, skydd och sådan omvårdnad som behövs har det huvudsakliga ansvaret för att säkerställa för barnets välfärd. de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna ska bistå och > Artikel 6 understryker varje barns rätt vid behov erbjuda materiellt bistånd och utarbeta till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln stödprogram för att garantera denna rättighet, handlar inte bara om barnets fysiska hälsa särskilt gällande mat, kläder och bostad. utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. > Artikel 31 erkänner barnets rätt till lek, vila, fritid och rekreation som är anpassad till barnets ålder samt rätt till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 3 INGET RUM FÖR TRYGGHET Definitioner 50/10-kvot – En kvot som utgår från att inkomsten Formellt påtvingad avflyttning – Hyresgästen för medianinkomsttagaren (den som tjänar den godtar en uppsägning av hyresvärden efter en mittersta inkomsten) delas med den tionde percen- rättslig prövning och flyttar innan ett vräknings- tilen (den person som befinner sig så att de har 10 förfarande inleds. procent av populationen som tjänar mindre och 90 procent av populationen som tjänar mer än dem). Dold vräkning – Informellt och formellt på- tvingade avflyttningar. Dessa går inte att hitta i Percentiler – Delar upp en population i hundra lika statistiken. stora grupper i ordning, exempelvis efter inkomst. Den tionde percentilen har 10 procent under sig Vräkning/avhysning – Om uppsägningen är giltig och 90 procent över sig, för den 90 percentilen kan hyresvärden begära att Kronofogden genom- gäller motsatsen. Den femtionde percentilen är för en påtvingad avhysning av hyresgästen även detsamma som medianen. om denna inte godtagit uppsägningen. Median – Det mittersta värdet. I inkomstfördel- Hemlöshet – De olika hemlöshetssituationerna ningen motsvarar det den person som har lika omfattar personers akuta brist på tak över huvu- många personer som tjänar mindre som personer det, såväl som mer långvariga boendeformer som som tjänar mer. Då inkomstfördelningar tenderar beträffande kontraktsform inte kan jämställas att vara snedfördelade används denna ofta istället med eget boende. för medelinkomst. Akut hemlöshet – Avsaknaden av långsiktigt Inkomststandard – Kvoten mellan hushållets dis- boende såsom uteliggare och boende härbärgen, ponibla inkomst och hushållets baskonsumtion. hotell- och vandrarhem för bostadslösa och lik- Hushållets baskonsumtion består av riksnormen nande lösningar. för försörjningsstöd, schabloniserad boendeut- gift, utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Hotell och vandrarhem för bostadslösa – En barnomsorgsutgift, lokala resor för personer 18 bostadslösning där socialtjänsten hyr rum för att år eller äldre, fack- och A-kasseavgift för personer inhysa hemlösa personer på dygnsbasis. som är anställda och jobbar minst halvtid samt hemförsäkring. Tillfälliga boendelösningar – Boenden där den boende saknar alla former av kontrakt eller rätt Låg inkomststandard – En inkomststandard på till boendet. I rapporten skiljs dessa från sociala 1 innebär att inkomsterna precis räcker för att kontrakt på den sekundära bostadsmarknaden. betala för boende och de nödvändigaste levnads- Det handlar antingen om att bo på hotell- eller omkostnaderna. I ett hushåll med inkomststan- vandrarhem för bostadslösa eller utan kontrakt dard under 1, eller låg inkomststandard, räcker hos vänner eller släktingar. inkomsterna inte till att betala för boende och de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Sociala kontrakt – Ett kontrakt som kommunen äger och hyr ut i andra hand till hyresgästen, ofta Ekonomisk utsatthet – EU:s definition för med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. relativ fattigdom och innebär att inkomsten är mindre än 60 procent av medianens Sekundära bostadsmarknaden – Kommunernas inkomst (justerat för hushållets storlek). utbud av boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa sig en bostad, Informellt påtvingad avflyttning – eftersom de av olika anledningar inte Hyresgästen godtar en uppsägning blir godkända som hyresgäster på den av hyresvärden och flyttar utan ordinarie bostadsmarknaden. Dessa boende rättslig prövning. lösningar innebär någon form av hyres- avtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Denna grupp har ofta långsiktiga kontrakt. 4 INGET RUM FÖR TRYGGHET Förord Barnombudsmannens uppdrag är enligt lag att lyssna på barn och unga samt bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen i Sverige. Vad händer med de barn som blir vräkta från sina bostä- der? Hur tänker barnen själva om sin situation? Hur är det att som barn leva i hemlöshet, i tillfälliga otrygga bostads- lösningar? Barnombudsmannen har de senaste åren lyssnat på barn som lever i hemlöshet, en del efter att först ha blivit vräkta från sin bostad. De barn vi har mött representerar förstås enbart sig själva, men deras berättelser visar hur situa- tionen kan upplevas för barn och bidrar till att identifiera brister i samhällets stöd. Det har varit starka möten där barn och ungdomar bland annat beskrivit hur vräkningar och hemlöshet lett till Fredrik Malmberg, barnombudsman otrygghet, isolering, förstörd skolgång, drogmissbruk och självmordstankar. Liv berättar hur det är att växa upp på UNICEF visar i sin senaste rapport om barns ekonomiska ett hotellhem, i ett boende där hon dagligen tvingas möta situation i OECD-länderna att Sverige sedan 2010 fallit från vuxna med missbruksproblem och psykisk ohälsa. Molly femte till sextonde plats vad gäller ekonomisk jämlikhet beskriver att hon inte har berättat om vräkningen för sina för barn och att Sveriges utveckling avviker från de övriga vänner, inte för någon. Hasna orkar inte gå till skolan efter nordiska länderna. Rapporten visar också att ojämlikheten att ha varit med om att vräkas. i hälsa och utbildning också blivit större i Sverige under Undersökningar i en rad kommuner de senaste åren 2000-talet. Enligt UNICEF hänger ekonomisk ojämlikhet tyder på att antalet barn i hemlöshet ökar snabbt i Sverige. samman med andra former av ojämlikhet. Någon nationell enhetlig statistik finns dock inte. Det finns Enligt artikel 27 i barnkonventionen har barn rätt till den inte heller någon uppföljning av hur situationen faktiskt levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, blir för de barn som vräks. Vi har mött barn som är förvå- andliga, moraliska och sociala utveckling. Föräldrar, och nade och besvikna över att socialtjänsten inte lyssnade på andra som är ansvariga för barnet, har det huvudsakliga dem varken under eller efter vräkningen. Barn kan också ansvaret. Konventionsstaterna ska vid behov erbjuda ma- beskriva att de inte får information, att vräkningen kommer teriellt bistånd och utarbeta stödprogram för att garantera som en chock och att de därefter tvingas ta stort ansvar denna rättighet, särskilt gällande mat, kläder och bostad. inte bara för sig själva utan även för sin förälder. När barnkonventionen blir svensk lag blir den direkt till- För de barn vi har mött är det en ringa tröst att Sverige lämplig och det skärper kraven på att se över annan lagstift- generellt är ett bra land att växa upp i för barn. Barn är ning, förordningar och föreskrifter. Ett samhälle som tar barns inget genomsnitt, det handlar om individer. För att föreslå rättigheter på allvar kan inte acceptera att barn tvingas växa rätt åtgärder är det dock viktigt att förstå problemets upp under de förhållanden de barn vi mött vittnar om. omfattning och karaktär. I Barnombudsmannens statistik- Barnombudsmannen föreslår en lagändring som skärper tjänst Max18 finns bland annat indikatorer om ekonomisk kraven på socialtjänstens vräkningsförebyggande arbete utsatthet, låg inkomststandard och barn som upplevt och som säkerställer barns rättigheter till ett tryggt boende vräkningar. om en vräkning ändå inte kan undvikas. Socialstyrelsens Sammantaget visar dessa indikatorer och annan statistik öppna jämförelser från 2016 visar att det i endast 23 en komplex bild över utvecklingen på 2000-talet. Antalet procent av landets kommuner finns en aktuell rutin för att barn berörda av vräkningar har minskat, samtidigt ökar förhindra att barnfamiljer vräks.* andelen barnfamiljer som vräks för skulder under 10 000 Barnombudsmannen anser att det behövs nationell statis- kr till att omfatta mer än hälften av alla barnvräkningar. tik för att följa utvecklingen som rör hemlöshet bland barn. Andelen barnfamiljer med låg inkomststandard är i stort Vi föreslår också en tidsgräns för hur länge barn ska kunna oförändrad. Under samma tid har den relativa utsattheten placeras i tillfälliga boendelösningar. Barnombudsmannen för de tio procent av barnen som lever i familjer med de anser att en utredning behöver tillsättas med uppdrag att lägsta inkomsterna ökat. föreslå åtgärder mot hemlöshet och vräkning som rör barn, Enligt Boverket har boendeutgifterna för de allra mest exempelvis att barnvräkningar försvåras genom en förlängd utsatta ökat snabbare än den disponibla inkomsten och återvinningsfrist. därmed minskat de marginaler som redan innan var små eller obefintliga. I praktiken innebär det i kombination med *I rutinen ingår att socialtjänsten muntligen kontaktar barnfamiljer vid en alltmer ansträngd bostadsmarknad att det för barnfa- kännedom om att hyresskuld föreligger. Socialtjänsten har ansvararet miljer i ekonomisk utsatthet har blivit svårare att hitta en för att upprätthålla kontakten med barnfamiljen till dess att hyresskulden bostad eller behålla den bostad de har. är reglerad. I handläggningen ska barnperspektivet särskilt beaktas. 5 INGET RUM FÖR TRYGGHET Inledning INKOMSTKLYFTORNA I SVERIGE har enligt all tillgänglig det om att vara ny i Sverige, om ekonomiska svårigheter, statistik ökat snabbt under de senaste tio åren. Många social problematik eller sjukdom. Gemensamt för de barn barnfamiljer har fått det bättre samtidigt som de med vi träffat är att de påverkas starkt av den osäkerhet som lägst inkomster fastnat på en låg nivå. I kombination med det innebär att inte ha ett tryggt boende. Vardagen påver- en alltmer ansträngd bostadsmarknad och ökade hyror kas av trångboddhet och upprepade flyttar. Ofta tar barnet har detta inneburit att familjer i ekonomisk utsatthet har ett stort ansvar för familjens situation, ibland blir rollerna fått svårare att hitta och/eller behålla ett boende. helt ombytta. De senaste årens ökning av antalet barn i tillfälliga Ett eget boende är den starkaste önskan hos de barn boenden är enligt Barnombudsmannen mycket oroande. som Barnombudsmannen träffat. Att ha ett eget hem Ytterligare ett bekymmer är att det drabbar familjer som skulle innebära trygghet. Det som gör en pojke lycklig är redan befinner sig i en pressad situation, exempelvis i ”lugn och ro. Att känna mig trygg någonstans, att inte separationer eller våldutsatthet, samt utlandsfödda som ständigt vara i hot, att inte veta när nästa mål mat kom- ofta har svaga sociala nätverk i Sverige. Denna utveckling mer och om man får bo kvar. Att bara ha en stabil plats riskerar att skapa ett ännu större – eller i värsta fall perma- där man får vara och får kalla sitt, det gör mig fruktansvärt nent – utanförskap för de mest utsatta barnen. Boverket lycklig, att få göra något vettigt med sin tid.” har larmat om problemet för dessa grupper, men alltför Enligt artikel 27 i barnkonventionen har staten en viktig ofta saknas ett barnperspektiv när det talas om lösningar. uppgift i att tillförsäkra att barnet har en levnadsstandard Boendet blir en fråga för de vuxna trots de förödande kon- som möjliggör deras utveckling om vårdnadshavarna inte sekvenser vräkningar och hemlöshet kan ha på barnens liv. förmår göra detta. Detta gäller speciellt frågor som rör Barnombudsmannen har träffat barn som har blivit bostad, mat och kläder. vräkta och/eller lever i tillfälliga boendelösningar såsom I denna rapports första del beskrivs förändringar i hotell och vandrarhem för bostadslösa, i Socialtjänstens barnfamiljers ekonomiska utsatthet och hur det påverkat boenden, inneboende hos vänner och familj eller i andra deras boendesituation på en allt hårdare bostadsmarknad. tillfälliga lösningar. Barnen lever i familjer som aldrig kom- Den andra delen handlar om vräkningar där barn förlorar mit in på bostadsmarknaden, i familjer med ekonomiska sitt hem och den sista delen tar upp tillfälliga boenden svårigheter, missbruk, psykisk ohälsa, eller som av andra och hemlöshet. Dessa delar länkas samman genom att anledningar har haft svårt att behålla sin bostad. Orsaken barn som upplever konsekvenserna av denna utsatthet får till vräkning och hemlöshet varierar stort. Ibland handlar berätta om sina erfarenheter. 6 INGET RUM FÖR TRYGGHET Metod STATISTIKTJÄNSTEN MAX 18 tillfälliga korta boendelösningar. Barnombudsmannen är Statistiken i Barnombudsmannens statistiktjänst Max18 medveten om att det finns grupper av barn som riskerar beskriver hur barns levnadsförhållanden utvecklas över tid en särskild utsatthet när det gäller hemlöshet eller trång- och skiljer sig åt mellan grupper. Genom att dela in statisti- boddhet såsom exempelvis barn till EU-medborgare som ken efter kategorier som kön, familjesammansättning och lever i utsatthet, barn som saknar nödvändiga tillstånd utländsk bakgrund går det att identifiera grupper av barn och asylsökande barn. De barn som Barnombudsmannen som av olika skäl inte får sina rättigheter tillgodosedda. träffat inom ramen för Pejling och dialog och inom denna Den kunskap som hämtas från Max18 kan användas för att studie har inte haft denna bakgrund. Barnombudsmannen identifiera behov, fatta beslut och prioritera insatser som är menar att boendesituationen för särskilt utsatta grupper viktiga ur ett barnrättsperspektiv. behöver undersökas vidare och vi kommer att belysa ämnet I den här rapporten använder vi indikatorerna för ekono- inom ramen för kommande arbeten. misk utsatthet, låg inkomststandard och barn som upplevt De 28 barn som vi träffat representerar sig själva. Result- en vräkning. Då tidigare forskning visat att ensamstående aten är inte möjliga att generalisera till alla barn och unga mödrar och barn med utländsk bakgrund1 har en förhöjd som lever i hemlöshet eller som har erfarenhet av en vräk- risk att befinna sig i ekonomisk utsatthet har dessa grupper ning. Barnens berättelser ger däremot ett viktigt tillskott redovisats separat för de två förstnämnda indikatorerna. i kunskapen om hur barn och unga själva upplever sin sit- Vad gäller vräkning är inte denna statistik tillgänglig. uation och identifierar viktiga utvecklingsområden. Statistiken i Max18 är enbart beskrivande. Det innebär att den inte ger svar på varför dessa skillnader existerar. I EXPERTER PÅ SIN SITUATION denna rapport nöjer vi oss med att redovisa skillnader mel- Träffarna har skett utifrån metoden Unga direkt som utgår lan grupperna snarare än att söka ett svar på den frågan. från att barnet är expert på sin situation. Kärnan i metoden är att du på allvar lyssnar till vad barn och ungdomar har PEJLING OCH DIALOG att säga och att du låter dem tala till punkt. Vi har haft indi- Den här rapporten tar sin utgångspunkt i hur 28 barn och viduella samtal och gruppsamtal där barnen har fått prata unga med egen erfarenhet av vräkning, hemlöshet och tillfäl- fritt utifrån sin situation om hur de har upplevt samhällets liga boenden själva ser på sin situation och deras råd till för- stöd. Samtalen har varit frivilliga och barnen har själva fått bättring och förändring. De barn som medverkar i rapporten ta ställning till om de vill vara med, under förutsättning att träffade Barnombudsmannen inom ramen för regeringsupp- deras vårdnadshavare har samtyckt till detta. De har när draget Pejling och dialog. Regeringsuppdraget pågick mellan som helst kunnat avbryta samtalen. Alla barn är garante- 2012–2014 och syftade till att öka ansvariga statliga, regio- rade anonymitet, vilket innebär att de inte medverkar med nala och kommunala aktörers kännedom om den nationella sina riktiga namn i rapporten. Barnen kan förekomma med strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige.2 andra alias i andra delar av Barnombudsmannens arbete. Barnombudsmannen träffade 18 flickor och 10 pojkar i Efter att ha transkriberat samtalen har vi analyserat åldrarna 7–20 år under 2013–2014. Sju av dem har blivit materialet och lyft fram återkommande teman. Barnom- vräkta och 21 barn levde i hemlöshet eller tillfälliga boen- budsmannens analys utgår från de teman som barnen delösningar. De unga som var över 18 när vi träffade dem själva har pratat om och som vi sedan diskuterar ur ett hade alla erfarenhet av vräkning och/eller tillfälliga boen- barnrättsperspektiv. delösningen före 18 års ålder. Totalt pejlade vi 10 kommuner (Västerås, Gävle, Sollentuna, Sigtuna, Stockholm, Spånga– Tensta stadsdelsförvaltning, Skarpnäcks stadsdelsförvalt- ning, Malmö, Linköping och Norrköping) samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avdelning syd, sydväst och öst. AVGRÄNSNINGAR Barnombudsmannen är medveten om att rapporten med sin kvalitativa ansats inte tecknar en fullständig bild av situationen i Sverige för alla hemlösa barn eller barn som utsatts för en vräkning. Inte heller ger rapporten en heltäckande bild av situationen för alla barn i trångbodd- het. Rapporten avgränsas till att belysa och analysera olika aspekter av att bli vräkt, att bo tillfälligt hos släkt eller vänner, att bo på akutboenden såsom vandrarhem eller hotell, inom den sekundära bostadsmarknaden eller andra 1 I Max18 definierat som att barnet har minst en förälder född utanför Sverige. 2 Mer information om Pejling och dialog finns på vår webbplats www.barnombudsmannen.se där också den nationella strategin finns. 7 INGET RUM FÖR TRYGGHET Lägesbeskrivning Diagram 1 2,5 2,0 e dianinkomstb a r n e t M 1,5 De 10 % fattigaste barnen 1,0 Låginkomststandard 1,0 0,5 0,0 2000 2006 2013 Diagram 1 visar klyftan mellan medianinkomstbarnet och de fattigaste barnen (ur vilken den så kallade 50/10-kvoten kan beräknas) under 2000-talet. Källa: Rädda barnen. EKONOMISK UTSATTHET åt motsatta håll. Andelen barnfamiljer med låg inkomst- OCH DE ÖKANDE KLYFTORNA standard minskar snabbt åren före millennieskiftet för att Sverige har under ett antal år haft en ekonomisk tillväxt sedan stabilisera sig runt tio procent. Under samma period som är större än i många andra EU-länder. Detta innebär ökar dock andelen barnfamiljer som lever på inkomster lägre att fler barnfamiljer har fått ett ökat ekonomiskt utrymme. än 60 procent av medianinkomsten för att år 2014 omfatta Samtidigt som den ekonomiska tillväxten har varit god har nästan vart femte barn. inkomstklyftorna sedan 90-talet växt snabbare än i de flesta UNICEF, som publicerat en serie rapporter5 om barns OECD-länder3 vilket innebär att fler lever i relativ ekonomisk ekonomiska situation I OECD-länder sedan millennieskiftet, utsatthet idag än på flera decennier.4 Dessa två motsatta visar i sin senaste rapport hur de ökade inkomstklyftorna trender gör att det inte går att ge en entydig bild av hur drabbar de tio procent av barnen som lever i familjer med många barn som lever i ekonomiskt utsatthet då de två de lägsta inkomsterna. De visar att den relativa utsattheten måtten låg inkomststandard och ekonomisk utsatthet pekar för dessa barn ökat sedan 2010 då en liknande jämförelse 3 OECD. OECD Income inequality data update: Sweden. 2015. 4 SCB. Sverige lever gott, men risken för fattigdom ökar. 2016. 5 Serien Innocenti Report Card publicerar rapporter som undersöker utsatthet barn 2000. 8 INGET RUM FÖR TRYGGHET gjordes och att Sverige fallit från femte till sextonde plats6 men fortfarande befinner sig 27 procent av barn med ut- vad gäller ekonomisk jämlikhet för barn. Därmed avviker ländsk bakgrund, 19 procent av barn med ensamma mödrar Sverige från de övriga nordiska länderna som placerar sig och nio procent i populationen som helhet i hushåll med högt vid båda tillfällena och blivit mer ekonomiskt jäm- låg inkomststandard. Trots att andelen minskar mest i de lika för barn mellan mätningarna.7 Sedan rapporten 2007 mer utsatta grupperna förblir det relativa gapet konstant. har andelen barn som lever på mindre än 50 procent av Både i början och i slutet av perioden är risken ungefär dub- medianinkomsten – alltså ett strängare mått än EU:s offici- belt så stor att bo i ett hushåll med låg inkomststandard ella fattigdomsmått – fördubblats och ligger nu på 9,1 pro- om barnet lever med en ensamstående mor och tre gånger cent av alla barn.8 Rapporterna visar också att ojämlikheten så stor om barnet har utländsk bakgrund jämfört med ge- i utbildning och hälsa blivit större i Sverige under 2000- nomsnittet i befolkningen. Jämför vi med sammanboende talet.9 Enligt UNICEF hänger dessutom ekonomisk ojäm- föräldrar eller barn med svensk bakgrund blir utvecklingen likhet samman med andra former av ojämlikhet. Ekono- ännu tydligare. I gruppen barn med två infödda föräldrar misk utsatthet kan alltså inte isoleras från andra former har barn i hushåll med låg inkomststandard sjunkit från 12 av utsatthet och en ökad ojämlikhet mellan barns ekono- procent 1998 till fyra procent 2014. I gruppen med sam- miska situation kan därför antas ha negativa effekter för manboende föräldrar har andelen halverats under samma deras livssituation både nu och i framtiden. period och ligger på sex procent 2014. I diagram 3 ser vi det relativa måttet för ekonomisk ut- TRENDER HOS OLIKA GRUPPER AV BARN satthet, de som lever på inkomster som är lägre än 60 pro- En viktig fråga är om den ekonomiska utsattheten drab- cent av medianinkomsten. Med detta mått ökar den ekono- bar vissa grupper av barn hårdare än andra och vilka dessa miska utsattheten i samtliga grupper, men precis som med grupper i så fall är. I en artikel från 2012 om trender i barn- fattigdom i Sverige konstateras att det finns två speciellt Diagram 3 sårbara grupper: barn med ensamstående mödrar och barn med utländsk bakgrund.10 I en tilläggsrapport till UNICEF:s senaste rapport, som jämför barn med utländsk bakgrund med barn med infödda föräldrar, konstateras att Sverige har den största ekonomiska ojämlikheten i Europa och pla- Diagram 2 Källa: Max18 låg inkomststandard sker det från olika ursprungsnivåer. I början av perioden lever elva procent av samtliga barn i re- I Diagram 2 visas andelen barn i den mest utsatta situa- lativ ekonomisk utsatthet, en siffra som ökat till 20 procent tionen, de som lever i hushåll med låg inkomststandard. 2014. Under samma period ökar antalet barn i ekonomisk Källa: Max18 utsatthet med ensamma mödrar från 19 till 41 procent och hos barn med utländsk bakgrund ökar det från 33 till 51 pro- cerar sig i den absoluta botten vad gäller hälsa och välmå- cent. I denna grupp har alltså barn som bor med ensamstå- ende.11 I Barnombudsmannens statistiktjänst Max18 finns ende mödrar haft den sämsta utvecklingen över tid både det uppgifter om hushållets sammansättning och utländsk vad gäller absoluta och relativa skillnader till andra grup- bakgrund och vi väljer därför att studera utvecklingen för per. Precis som med den låga inkomststandarden förstärks de två grupperna i relation till befolkningen som helhet. bilden om vi jämför grupperna med barn till sammanboen- Här är skillnaderna mellan grupperna stora. 1998 befinner de föräldrar respektive barn med svensk bakgrund. I dessa sig 44 procent av barnen med utländsk bakgrund och 29 två grupper har andelen i ekonomisk utsatthet endast ökat procent av barn med ensamstående mödrar i hushåll med marginellt under perioden. I gruppen barn med samman- låg inkomststandard jämfört med 16 procent av barnen boende föräldrar från nio till 14 procent och i gruppen med som helhet. 2014 har andelen gått ner i samtliga grupper svensk bakgrund från åtta till elva procent.12 6 Antalet länder är fler 2016, men alla de som placerar sig före Sverige deltog även 2010. 7 UNICEF, Fairness for Children. Innocenti Report Card 13. 2016 och UNICEF, The Children Left Behind. Innocenti report Card 9. 2010. 8 UNICEF, Fairness for Children. Innocenti Report Card 13. 2016 och UNICEF, An overwiev of child well-being in rich countries. Innocenti Report Card 7. 2007. 9 UNICEF, Fairness for Children. Innocenti Report Card 13. 2016. 10 Lindquist, M. & Sjögren Lindquist, G. The Dynamics of Child Poverty in Sweden. Journal of Population Economics, Vol. 25, Issue 4, 2012. 11 UNICEF. Bottom-end inequality: Are children with an immigrant background at a disadvantage? 2016. 12 Det är dessutom så att i gruppen med sammanboende föräldrar finns många barn med utländsk bakgrund och i gruppen med svensk bakgrund finns många ensamstående mödrar. En vidare analys skulle kräva individdata, men det är sannolikt att andelen barn med svensk bakgrund som har sam- manboende föräldrar inte ökat alls under perioden. 9 INGET RUM FÖR TRYGGHET LÅG INKOMSTSTANDARD: ANDELEN BARN MED UTLÄNDSK BAKGRUND HAR ÖKAT KRAFTIGT Andelen barn i en viss situation riskerar alltid att från drygt 200 000 barn 1998 till drygt 60 000 bli missvisande om sammansättningen av olika barn 2014. I gruppen barn med utländsk bak- gruppernas relativa storlek förändras. Både det grund finns drygt 110 000 barn i familjer med totala antalet barn och barn med ensamstående låg inkomststandard både 1998 och 2014. Till- mödrar ligger förhållandevis konstant över perio- sammans har dessa förändringar inneburit den, men gruppen barn med utländsk bakgrund ett skifte där vi gått från att nästan dubbelt har ökat från drygt 250 000 till drygt 400 000 så många barn med svensk bakgrund levde över perioden. i familjer med låg inkomstandard jämfört med Antalet barn med svensk bakgrund som lever barn med utländsk bakgrund till nära nog det i familjer med låg inkomststandard har minskat omvända förhållandet. Diagram 4 350 000 Svensk bakgrund (Riket) Utländsk bakgrund (Riket) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1998 2006 2014 Källa: Max18 10
Description: