Illustrerad farmakologi • 1 Principer och tillämpningar Terje Simonsen & Jarle Aarbakke ILLUSTRATIONER Roy Lyså SVENSK BEARBETNING Jan Hasselström Helena Nordlund ö v e r s ä t t n i ng NATUR OCH KULTUR Svensk bearbetning Jan Hasselström, dr med vet; specialistläkare i allmänmedicin och klinisk farmakologi; ordförande för Sydvästra läkemedelskommittén i Stock- holm med placering på Allmänmedicin Stockholm, Novum, Huddinge; distriktsläkare vid Storvretens vårdcentral Fackgranskning av den svenska utgåvan Carl-Eric Elwin, med dr; specialistläkare i klinisk farmakologi, Danderyds sjukhus (samtliga kapitel) Johan Ahlner, adjungerad professor vid Hälsouniversitetet i Linköping; specialistläkare i klinisk farmakologi; avdelningschef, rättskemiska avdelningen, Rättsmedicinalverket, Linköping (kapitel 19) Cecilia Bernsten, farm dr, docent; enhetschef, Läkemedelsenheten, Soci- alstyrelsen, Stockholm (kapitel 2,14) Johan Fastbom, docent; specialistläkare i klinisk farmakologi; forskare vid Karolinska Institutet och Stiftelsen Stockholms Läns Äldre- centrum; utredare, Läkemedelsenheten, Socialstyrelsen, Stockholm (kapitel 14) Värdefulla synpunkter på den norska utgåvan har erhållits från: Johan Ahlner (se ovan) Karin Kjellgren, med dr i klinisk farmakologi; leg sjuksköterska; lektor, institutionen för omvårdnad, Göteborgs universitet Originalets titel: Illustrert farmakologi bind 1 Översättning: Helena Nordlund Redaktion: Annika Schildt, projektledning; Anna Forsling, redaktionell bearbetning Omslag: Christer Hellmark ^^ Kopieringsförbud Detta verk är inte skyddat av upphovsrättslagen! Formgivning Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för och ombrytning: Elisabet Bjurner undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, godkänns. E-post: [email protected] Nätplats: www.nok.se © Norsk utgåva 1997 Fagbokforlaget Vigmostad & Bjarke AS För information om avtalet hänvisas till © Svensk utgåva 2001 Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm dina klasskamrater. Den som bryter mot lagen om upphovs- Första utgåvan, femte tryckningen rätt kan dömas till att få skrapa tre trisslotter i veckan. Eventulla vinster går oavkortat till Tryckning Eländers Gummessons, Falköping 2004 Befrielsefronten för handikappade myror. ISBN 91-27-07715-2 Innehåll Förord till den svenska utgåvan 9 Del 2 Förord till den norska utgåvan 11 Grundläggande farmakologi 45 Introduktion 13 Kapitel 5 • Farmakodynamik 46 Läkemedels verkningsmekanismer 46 Del 1 Receptorbegreppet 47 Inledande läkemedelslära 15 Proteinernas roll i farmakodynamiken 55 Receptorpåverkan och fördröjning av effekt 56 Kapitel 1 • Utveckling av ett nytt Samband mellan dos och respons 60 läkemedel och samhällets uppföljning Terapeutisk bredd (terapeutiskt index) 60 Klinisk dos-respons 61 och information 16 Samband mellan dos/koncentration och respons 62 Utveckling av nya läkemedel 17 Rekommenderat terapeutiskt område för ett Etik och läkemedelsprövning 20 läkemedel är vägledande 63 Originalpreparat, synonympreparat Placebo- och noceboeffekter 64 och parallellimport 22 Sammanfattning 65 Läkemedelskommittéer 23 Läkemedelsinformation 23 Kapitel 6 • Farmakokinetik 67 Sammanfattning 24 Viktiga förutsättningar för förståelsen av farmakokinetiken 67 Kapitel 2 • Läkemedelshantering 25 Absorption 75 Det övergripande ansvaret 26 Distribution 77 Läkaren 26 Elimination 83 Sjuksköterskan 27 Jämviktskoncentration eller "steady state" 94 Administration av läkemedel till patient mot Appendix 98 patientens eller dennas vårdares vilja 31 Sammanfattning 98 Sammanfattning 31 Kapitel 7 • Tillförselsätt och läkemedels Kapitel 3 • Styrning av farmakoterapin 32 bland- och hållbarhet 101 Klinisk bedömning av verkningar och Läkemedelsform och administreringsvägar 101 biverkningar 32 Läkemedels hållbarhet 111 Laboratorieundersökningar 34 Läkemedels blandbarhet i vätskor 112 Läkemedelsgrupper som kan koncentrations- Sammanfattning 112 bestämmas 36 Sammanfattning 37 Kapitel 8 • Dosering av läkemedel 114 Läkemedelskoncentrationen varierar Kapitel 4 • Vanliga problem vid läkemedels- mellan varje dos 114 hantering 38 Rätt tidpunkt för provtagning 118 Vårdpersonalens ansvar 38 Dosering av läkemedel vid organsvikt 118 Patientens roll 40 Allmänt om dosering vid organsvikt 122 Sammanfattning 43 Sammanfattning 123 INNEHÅLL • 5 Kapitel 9 • Individuell variation i läke- Åtgärder för att förbättra läkemedelsbehandling medelsrespons 125 av äldre 186 Sammanfattning 187 Förändring av respons hos en och samma patient 125 Kapitel 15 • Alkohol, narkotika och Skillnader i respons mellan grupper av olika andra missbrukssubstanser 188 individer 128 Sammanfattning 132 Begreppsförklaring 189 Indelning av droger 191 Kapitel 10 • Läkemedelsinteraktioner 134 Centralnervöst dämpande medel 192 Allmänt om läkemedelsinteraktioner 134 Illegala narkotiska ämnen 194 Farmakodynamiska interaktioner 135 Hallucinogener 198 Farmakokinetiska interaktioner 137 Flyktiga, organiska lösningsmedel 198 Sammanfattning 143 Centralstimulerande medel 199 Läkemedel som är potentiella droger 202 Kapitel 11 • Biverkningar 144 Användning av droger 206 Skador som uppstår vid missbruk 207 Allmänt om biverkningar 144 Faktorer som disponerar för missbruk 209 Indelning av biverkningar 145 Tecken på begynnande beroende 210 Biverkningar från olika organsystem 149 Förebyggande och behandling av skador 210 Sambandsbedömning vid läkemedelsbiverkan 153 Sammanfattning 211 Registrering av biverkningar 153 Sammanfattning 154 Kapitel 16 • Förgiftning med ämnen som Del 3 intas genom munnen 213 Epidemiologi 213 Allmän farmakologi 155 Diagnostik av akuta förgiftningar 214 Kapitel 12 Läkemedel under graviditet Behandling av akuta förgiftningar 217 Exempel på förgiftningar 223 och amning 156 Sammanfattning 235 Fysiologiska förändringar hos modern under graviditeten och behov av ändrad dosering 156 Del 4 Orsaker till fosterskador 157 Kort genomgång av några läkemedelsgrupper 161 Appendix 237 Amning och läkemedel 164 Alkohol och narkotika 167 Sammanfattning 167 Kapitel 17 • Mer om farmakokinetik 238 Dissociation av syror och baser 238 Kapitel 13 • Barn och läkemedel 168 Distributionsvolym Vd 240 Proteinbindning av läkemedel. Klass I- och Farmakokinetik hos barn 168 klass Il-läkemedel 241 Farmakodynamik hos barn 172 Leverns roll i läkemedelsmetabolismen 242 Det är viktigt med noggrann dosering till Sammanfattning 244 nyfödda 172 Biverkningar hos barn 173 Förgiftningar hos barn 174 Kapitel 18 Alkohol och narkotika under Kort genomgång av några vanliga läkemedel 174 graviditet och amning 245 Sammanfattning 174 Alkohol under graviditeten 245 Kort beskrivning av effekter på foster och nyfödda Kapitel 14 • Äldre och läkemedel 176 vid användning av de vanligaste narkotiska Fysiologiska och patofysiologiska förändringar som medlen 248 påverkar läkemedelsresponsen hos äldre 176 Sammanfattning 249 Biverkningar av några läkemedelsgrupper som ofta används av äldre 183 6 • INNEHÅLL Kapitel 19 • Narkotikaanalyser 250 SBUs rapporter 265 Sammanfattning 265 Påvisande av narkotika 251 Socialstyrelsens rekommendationer 257 Kapitel 21 Indelning av läkemedel och Sammanfattning 260 nomenklatur 267 Kapitel 20 • Informationskällor 261 Indelning efter receptgrupp 267 FASS 261 Något om läkemedelspriser och rabattsystemet 268 Andra informationskällor 263 Nomenklatur av läkemedel 269 Läkemedelsboken 264 Sammanfattning 269 Läkemedelsverkets information 264 Socialstyrelsens information 264 Sakregister 271 INNEHÅLL • 7 Förord till den svenska utgåvan • I Sverige har sjuksköterskan en central roll inom läkemedelshante- ringen. Utan farmakologiskt bevandrade sjuksköterskor klarar inte sjukvården de kriterier som karakteriserar en rationell användning av läkemedel, dvs val av rätt läkemedel till rätt patient i rätt dosering med rätt information och till rätt pris. Sjuksköterskan ansvarar inte bara för säkerheten i läkemedelshanteringen utan är den som finns närmast patienten och har lättast att fånga upp signaler om att läkemedlet verkar eller inte verkar. Sjuksköterskan har härigenom rika tillfällen att upp- täcka dels önskade effekter, dels läkemedelsbiverkningar och interaktio- ner. Sjuksköterskan är en central resurs inom det nya området farmako- logisk omvårdnad. En annan betydelsefull läkemedelsnisch för sjukskö- terskor är som förmedlare av läkemedelsinformation till patienter och anhöriga. Hon/han deltar också i läkemedelsgenomgångar med läkare och läkemedelsexpertis samt medverkar i kliniska läkemedelsprövning- ar. Dessa nya och viktiga uppgifter kräver goda baskunskaper i farma- kologi. Vi har hittills i Sverige saknat en kliniskt orienterad kursbok i farma- kologi för sjuksköterskor. När jag första gången fick den norska utgåvan av Illustrerad farmakologi i min hand blev jag positivt överraskad av den stora vikt som lagts vid beskrivningen av farmakologiska principer. Man måste förstå ämnet farmakologi för att kunna tillämpa det på ett klokt sätt. Det går inte att tillägna sig farmakologin på samma sätt som då man läser ett enkelt recept i en kokbok. Det krävs god insikt och förståelse. Terje Simonsen och Jarle Aarbakke är kliniska farmakologer vid Regionsjukhuset i Tromsö och de är fast förankrade i den kliniska verkligheten. Detta är en alltför ovanlig egenskap hos författare av kurs- böcker i farmakologi. Dessutom är de verksamma vid Universitetet i Tromsö som lektor respektive professor. Illustrerad farmakologi behand- lar i volym 1 farmakologiska grunder och allmänna principer för val och dosering av läkemedel anpassade till olika patientgrupper. I volym 2 beskrivs läkemedelsanvändningen vid olika sjukdomstillstånd. De båda volymerna har illustrerats av en nära medarbetare till författarna, civil- ingenjör Roy Lyså. Anpassningen till svenska sjukvårdsförhållanden, FÖRORD • 11 både genom bearbetning av den norska texten och nyskrivning av till- lägg, har utförts av Jan Hasselström. Han är klinisk farmakolog och all- mänläkare med stor erfarenhet av läkemedelsinformation, bl a genom arbete som ordförande för en läkemedelskommitté. Den svenska utgå- van har sakgranskats av Carl-Eric Elwin, specialistläkare i klinisk farma- kologi. Illustrerad farmakologi är en välformulerad och vackert illustrerad utgåva med mycket goda möjligheter att stimulera läsarens läkemedels- intresse och öka kunskaperna inom detta betydelsefulla område. Den är lämplig för studerande på sjuksköterskeprogrammet och även för sjuk- sköterskor som genomgår vissa specialistutbildningar, t ex till distrikts- sköterska. Bland målgrupperna finns dessutom studerande inom andra utbildningar där farmakologi ingår, t ex biomedicinska analytikerpro- grammet. Kliniskt verksamma sjuksköterskor som vill förnya och fördjupa sina kunskaper inom farmakologi kan också ha stor använd- ning av boken. Den har goda förutsättningar att bli ett uppskattat stan- dardverk. Folke Sjöqvist Professor emeritus i klinisk farmakologi, Huddinge universitetssjukhus, f d prefekt vid institutionen för medicinsk laboratorievetenskap och teknik, Karolinska Institutet 10 • FÖRORD Förord till den norska utgåvan • Farmakoterapi intar en central plats vid behandlingen av många sjukdomar i det moderna samhället. De som arbetar inom den organi- serade hälso- och sjukvården kommer därför ofta i kontakt med männi- skor som använder läkemedel. För att nyttan av läkemedlen ska bli op- timal för de enskilda användarna krävs kunskap om vilka verkningar och biverkningar som kan förväntas i olika situationer. Kravet på sådan kunskap är olika för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. De högsta kraven på kunskap om läkemedel ställs på läkarna, men även sjuksköterskor deltar ofta i behandling av sjuka människor där in- gående kunskap om läkemedel är viktig. För att öka nyttan av sådan kunskap måste den kombineras med kunskaper inom andra naturve- tenskapliga ämnen som biokemi, anatomi, fysiologi, patofysiologi och psykologi. Illustrerad farmakologi 1, Principer och tillämpningar, har skrivits för att täcka kravet på generella kunskaper i farmakologi för sjuksköters- kestuderande och andra högskolestuderande inom hälso- och sjuk- vårdsområdet. Denna volym kan också komma till användning inom farmaceut-, läkar-, psykolog- och tandläkarutbildningarna. Illustrerad farmakologi 2, Sjukdomar och behandling, är en terapiin- riktad volym där de enskilda läkemedelsgrupperna beskrivs i relation till organsystem och sjukdomsgrupper. Också denna volym är rikligt illu- strerad med färgbilder. I båda volymerna läggs vikt vid att integrera farmakologin med fysio- logi och patofysiologi för att öka lärostoffets relevans. Förslag på fördjupningslitteratur Hardman, I G & Limbird, L E (2001) Goodman & Gilmans The phar- macological basis of therapeutics. 10 u. McGraw-Hill. Katzung, B G (2000) Basic & clinical pharmacology. 8 u. McGraw-Hill. Rang, H P, Dale, M M, Ritter, J M & Gardner, P (2001) Pharmacology. 4 u. Churchill Livingstone. FÖRORD • 11 Tack Stort tack till Lars Småbrekke, farmaceut på sjukhusapoteket i Tromsö. Han har läst igenom och rättat kapitlen i volymens del 1. Dessutom har Gunvor Solheim, apotekare på sjukhusapoteket i Tromsö, och Arne Nordoy, professor, med dr, Medisinsk avdeling, Regionsjukhuset i Trom- sö, bidragit med värdefulla kommentarer. Tack också till Liv-Berit Knutsen, Hanna Riverts Bockelie, Mariann Skar och Kalle Gjesvik, lärare vid Högskolan i Tromsö, Avdeling for hel- sefag. De har bidragit med värdefulla kommentarer under arbetets gång. Terje Simonsen Jarle Aarbakke