Hur används IKT i slöjden?

65 Pages·2015·1.06 MB·Swedish

by  Jeanette Andersson

Linköpings universitet

Lärarprogrammet

Päivi Meriläinen
Jeanette Andersson

Hur används IKT i slöjden?

Hur kan IKT vävas ihop med didaktik och pedagogik i slöjd?

Examensarbete 15 hp Handledare: Ingrid Bergqvist
LIU-LÄR-L-EX--15/16--SE Institutionen för
Beteendevetenskap och lärande
Institutionen för Kultur och Kommunikation Seminariedatum

581 83 LINKÖPING
2015-06-04

Språk Rapporttyp ISRN-nummer
Svenska/Swedish Examensarbete grundnivå LIU-LÄR-L-EX—15/16--SE

Titel
Hur används IKT i slöjden? Hur kan IKT vävas ihop med didaktik och pedagogik i slöjd?
Title
How is ICT used when teaching crafts?
How can ICT be bound together with didactics and science of education when doing crafts?

Författare
Päivi Meriläinen
Jeanette Andersson

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att utifrån lärarperspektiv genomföra en kvalitativ undersökning om och hur satsningen
på IKT, informations- och kommunikationsteknik, påverkat, förändrat och utvecklat slöjdundervisningen. Hur
används IKT i slöjden? Frågan väcker många tankar och frågor kring slöjdlärarens arbete, undervisning, lärande och
bedömning. Hur kan IKT vävas samman med didaktik och pedagogik i slöjd? Citatet av Degerfält och Porko-Hudd
(2008) har inspirerat oss:

“Det roliga med kombinationen informationsteknik och slöjd är att det osannolika mötet mellan modern teknik och traditionellt
slöjdande har blivit en succéhistoria och att film, bild och ljud, ihopbyggt till klickvänliga multimedieprogram kan visa handens
kunskap och förmedla traditionella slöjdtekniker till nya generationer. När eleverna dessutom får lära sig att använda olika
dataprogram, databaser och portaler som naturliga delar i sina slöjdprocesser, kan vi säga att slöjd som skolämne har utvecklats i
takt med samhället och att informationsteknik har blivit ett redskap i slöjden”
(Degerfält och Porko-Hudd, 2008, s.122)

Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att ta del av tidigare forskning och genomfört en undersökning i två
delar, dels genom samtalsintervjuer med slöjdlärare och dels i form av en handling, aktion, där slöjdelever skrivit
loggbok digitalt.
Resultatet av studien visar att slöjdlärare använder IKT till att organisera undervisningen genom planering,
information, kommunikation och dokumentation. Arbetsmaterial blir lättillgängligt, det blir enklare att strukturera
upp lektionstillfällen och arbetsområden via program/appar enligt slöjdlärarna. Bilder och filmer används som
inspiration och instruktion för att variera innehållet och individanpassa undervisningen. Slöjdlärarens arbetssätt
förändras när digitala verktyg används i undervisningen. Studien visar också att digitalt loggboksskrivande
tillsammans med formativ bedömning, i t.ex. appen Showbie, ökade kommunikationen mellan lärare och elever.
Eleverna ökade medvetenheten om sin arbetsprocess, använde ämnesspecifika begrepp, blev mer delaktiga i sin egen
utveckling och kom bättre förberedda till lektionen. Resultatet av studien visar att den digitala loggboken inte kan
ersätta slöjdlärarens arbete i klassrummet och mötet med eleverna. Den kan däremot användas för att samla
dokumentation som rör lärande, för kommunikation genom positiv feedback varvat med elevernas egna tankar före,
under och efter genomförande.

Nyckelord
Digitala verktyg, IKT, slöjd, loggbok, synliggöra lärande
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att utifrån lärarperspektiv genomföra en kvalitativ undersökning
om och hur satsningen på IKT, informations- och kommunikationsteknik, påverkat, förändrat
och utvecklat slöjdundervisningen. Hur används IKT i slöjden? Frågan väcker många
tankar och frågor kring slöjdlärarens arbete, undervisning, lärande och bedömning. Hur kan
IKT vävas samman med didaktik och pedagogik i slöjd? Citatet av Degerfält och Porko-Hudd
(2008) har inspirerat oss:

“Det roliga med kombinationen informationsteknik och slöjd är att det osannolika mötet mellan modern
teknik och traditionellt slöjdande har blivit en succéhistoria och att film, bild och ljud, ihopbyggt till
klickvänliga multimedieprogram kan visa handens kunskap och förmedla traditionella slöjdtekniker till
nya generationer. När eleverna dessutom får lära sig att använda olika dataprogram, databaser och
portaler som naturliga delar i sina slöjdprocesser, kan vi säga att slöjd som skolämne har utvecklats i
takt med samhället och att informationsteknik har blivit ett redskap i slöjden”
(Degerfält och Porko-Hudd, 2008, s.122)

Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att ta del av tidigare forskning och genomfört
en undersökning i två delar, dels genom samtalsintervjuer med slöjdlärare och dels i form av
en handling, aktion, där slöjdelever skrivit loggbok digitalt.

Resultatet av studien visar att slöjdlärare använder IKT till att organisera undervisningen
genom planering, information, kommunikation och dokumentation. Arbetsmaterial blir
lättillgängligt, det blir enklare att strukturera upp lektionstillfällen och arbetsområden via
program/appar, enligt slöjdlärarna. Bilder och filmer används som inspiration och instruktion
för att variera innehållet och individanpassa undervisningen. Slöjdlärarens arbetssätt förändras
när digitala verktyg används i undervisningen. Studien visar också att digitalt
loggboksskrivande tillsammans med formativ bedömning, i t.ex. appen Showbie, ökade
kommunikationen mellan lärare och elever. Eleverna ökade medvetenheten om sin
arbetsprocess, använde ämnesspecifika begrepp, blev mer delaktiga i sin egen utveckling och
kom bättre förberedda till lektionen. Resultatet av studien visar att den digitala loggboken inte
kan ersätta slöjdlärarens arbete i klassrummet och mötet med eleverna. Den kan däremot
användas för att samla dokumentation som rör lärande, för kommunikation genom positiv
feedback varvat med elevernas egna tankar före, under och efter genomförande.
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
2. Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 2
3. Begrepp ................................................................................................................................. 2
3.1 IKT - Informations- och kommunikationsteknik .............................................................. 3
3.2 Kompetens och medievetenhet ......................................................................................... 3
3.3 Slöjdloggbok ..................................................................................................................... 3
4. Teoretisk bakgrund .............................................................................................................. 3
4.1 Lärarens roll i dagens skola .............................................................................................. 4
4.2 Digital kompetens ............................................................................................................. 5
4.3 Skolans satsning på IKT ................................................................................................... 6
4.4 Lärarnas mediemedvetenhet ............................................................................................. 6
4.5 Synliggöra lärande ............................................................................................................ 8
4.5.1 Kartlägga elevers lärande och finna belägg för prestationer ................................... 9
4.5.2 Att ge feedback som för lärandet framåt .................................................................. 10
4.5.3 Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.............................................. 10
4.5.4 Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande ....................................................... 11
4.6 Användning av IKT i slöjden ......................................................................................... 11
4.7 Loggbok som metod för dokumentation ........................................................................ 14
5. Metod ................................................................................................................................... 15
5.1 Del 1: Fenomenografi - Kvalitativ intervjustudie ........................................................... 15
5.1.1 Val av metod och forskningsetik .............................................................................. 15
5.1.2 Urval och genomförande ......................................................................................... 16
5.1.3 Analysmetod ............................................................................................................. 18
5.2 Del 2: En deltagande observation inspirerat av aktionsforskning .................................. 18
5.2.1 Val av metod, studier och forskningsetik ................................................................. 18
5.2.2 Urval och genomförande ......................................................................................... 20
5.2.3 Analysmetod ............................................................................................................. 21
5.3 Metoddiskussion ............................................................................................................. 22
5.4 Forskningsetiska principer .............................................................................................. 22
6. Resultat ................................................................................................................................ 23
6. 1 Resultat av intervjuerna (del 1)...................................................................................... 23
6.1.1 Digital utrustning ..................................................................................................... 23
6.1.2 Slöjdlärarnas IKT-kompetens .................................................................................. 24
6.1.3 Användning av digitala verktyg i slöjdundervisningen ............................................ 24
6.1.4 Slöjdlärarnas inställning till IKT ............................................................................. 27
6.1.5 Skolledningens satsning på IKT ............................................................................... 28
6.1.6 Slöjdlärarnas syn på utveckling av IKT i slöjden .................................................... 29
6. 2 Resultat av deltagande observation (del 2) .................................................................... 32
6.2.1 Målet med undervisningen ...................................................................................... 32
6.2.2 Elevernas förkunskaper ........................................................................................... 33
6.2.3 Feedback .................................................................................................................. 34
6.2.4 Stödja varandras lärande ........................................................................................ 37
6.2.5 Bedöma och styra det egna lärandet........................................................................ 38
7 Diskussion ............................................................................................................................ 39
7.1 Analys av intervjustudie (slöjdlärare) ............................................................................. 39
7.2 Analys av deltagande observation (digital loggbok) ..................................................... 44
7.3 Reflekterande diskussion ................................................................................................ 47
7.4 Vidare forskning ............................................................................................................. 49
7.5 Slutsats ............................................................................................................................ 49
Referensförteckning ............................................................................................................... 52
Bilaga 1 ..................................................................................................................................1(4)
Bilaga 2 ..................................................................................................................................2(4)
Bilaga 3 ..................................................................................................................................3(4)
Bilaga 4……………………………………………………………………………………..4(4)
1. Inledning

Skolverket vill att Sveriges kommuner satsar på IKT i grundskolan (Skolverket, 2011) för att
elever ska ha tillgång till de lärverktyg som krävs för en tidsenlig utbildning, d v s modern
teknik och läromedel av god kvalitet. I styrdokumenten Lgr 11, står det att skolan ska ansvara
för att elever på grundskolan ”kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Skolverket, 2011, s.14). Det är
rektorns ansvar att elever får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet, bl a
datorer, för att kunna söka och utveckla kunskaper. Likaså att personalen får den
kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Skolverket publicerar på sin Internetsida olika former av stöd för pedagoger att använda IT,
informationsteknik, i sin undervisning och utveckla användandet av de digitala verktygen
(Skolverket, 2013).

Skolverket har föreslagit olika insatser för att höja IT-användningen i svenska skolor
(Thullberg och Szekely, 2009): bl a att tydliggöra begreppet digital kompetens och fortbilda
lärare. Kommunala skolor satsar stort på IKT i undervisningen och skolledare skickar
pedagoger på kurser om digitala verktyg och program, däribland PIM 1-3, praktisk IT och
Mediekompetens (Hylén och Skarin, 2010). Under 2013 har många kommuner infört “en-till-
en-lösning”, dvs en dator/Ipad till varje elev för att användas i skolarbetet. Skolor som satsade
på elevdatorer utsåg också en grupp pedagoger till “IKT-kollegacoacher”. De har genomgått
en kurs på fyra heldagar om digitala verktyg och utbildats till IKT-kollegacoacher och
därefter fått i uppdrag att implementera och stödja resterande lärarkår i användandet av dessa.

Vi som genomför denna studie arbetar båda som textillärare på grundskolor i olika kommuner
i Sverige. Våra skolor har satsat på IKT och utbildat oss till IKT-kollegacoacher. Vi har god
inblick i vad och hur detta arbete har genomförts på våra skolor. Vi märker att pedagoger har
olika inställning till IKT, olika kunskapsnivå och olika syn på hur IKT kan utveckla
pedagogens arbete, undervisning och hur det kan synliggöra elevers kunskaper i olika ämnen
på grundskolan. Därför är det intressant att undersöka hur IKT-satsningen påverkat lärarens
roll i skolan. Likaså hur lärare i ämnet slöjd, som vi undervisar i, arbetar med IKT i sin
undervisning och hur de kan synliggöra elevers kunskaper. Styrdokumenten (Lgr 11,
1
Skolverket 2011) sätter elever i centrum och poängterar att de ska ges möjlighet att ha
inflytande över sin egen utveckling och sitt lärande i en flexibel lärmiljö. Lindström, Lindberg
och Pettersson (2009) beskriver att den didaktiska forskningen under senare år har förskjutit
tyngdpunkten från undervisning till lärande där läraren har en mer handledande roll än
tidigare. Detta har lett till en ny syn på att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap.
Bedömning och undervisning följs åt, och används bedömning rätt, enligt Petterson (2013),
kan det stimulera lärandet och på så sätt vara en viktig utvecklingspotential både för hur och
vad eleven lär sig, men också för elevens tillit till sin egen förmåga.
2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att fördjupa oss och utveckla kunskaper om hur IKT används kring
undervisning och lärande i slöjd. Den övergripande frågan vi ställer oss är: Hur används IKT i
slöjden? Med fokus på lärarperspektiv vill vi undersöka om och hur IKT-satsningen påverkat,
förändrat och utvecklat slöjdundervisningen, pedagogens arbete men även hur det kan
synliggöra elevers kunskaper i ämnet slöjd. Följdfrågan blir: Hur kan IKT vävas ihop med
didaktik och pedagogik i slöjd? Dessa frågeställningar är för omfattande att besvara i denna
studie. Vi begränsar därför studien till följande frågeställningar:

 Hur har IKT påverkat, förändrat och utvecklat slöjdlärarens arbete?
 Hur kan digitalt loggboksskrivande bidra till att synliggöra och utveckla elevernas
lärande i slöjd?
3. Begrepp

Innan en undersökning kan genomföras är det viktigt att skapa sig en kunskapsgrund. Det gör
vi genom att studera tidigare forskning, aktuell forskning om IKT i slöjden, samt de begrepp
och termer som används. Detta ger en ökad förståelse för det vi undersöker och för samman
vår uppfattning och kunskap för att kunna tillämpas i vår egen vardag. För att kunna ta del av
teoridelen samt för att förstå innehållet behöver följande begrepp förklaras och förtydligas:
IKT, kompetens och mediemedvetenhet och slöjdloggbok.
2
3.1 IKT - Informations- och kommunikationsteknik
I skolan används begreppet IKT för datorstödd undervisning (NE, 2014). IKT begreppet
omfattar mycket; bl a att klara av att använda digitala verktyg och program, förstå hur dessa
och hur olika webbsidor på Internet kan användas i undervisningen. Men även att känna till
möjligheter som finns, t ex pedagogiska appar och digitala lärresurser. Likaså ha vetskap om
hur olika program är uppbyggda, hur man arbetar med källkritik och källhänvisning samt hur
man använder sociala medier.
3.2 Kompetens och medievetenhet
I denna studie används begreppet digital kompetens eller IKT-kompetens och innebörden kan
beskrivas på flera sätt. Pålsson (2013) använder ordet mediekunnighet, för att förklara
begreppet, den kunskap som behövs för att hitta, värdera, analysera och skapa innehåll i
undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Professor Koppfeldt (Olsson och Boresson,
2004) använder det engelska begreppet media literacy, och översätter det med medievetenhet.
Läraren gör elever medvetna om medier genom att vara kritiska, utforska innehållet, men
även synliggöra vad medier förmedlar och diskutera detta med eleverna.
3.3 Slöjdloggbok
Loggbok i slöjd är en slags dagbok där eleverna dokumenterar och redovisar med egna ord
vad de har gjort i slöjden. De visar med text och fotografi hur deras slöjdarbete vuxit fram
från idé till färdigt alster. De planerar och utvärderar även sitt arbete i loggboken (Degerfält
och Porko-Hudd, 2008). I en digital loggbok har eleven möjlighet att själv välja vilket sätt de
vill dokumentera på. Skriftligt, film, foto, röstmeddelande eller en kombination av dessa. Den
digitala loggboken lämnas in på en nätbaserad lärplattform där både elev, lärare och förälder
kan ta del av den. Databasen blir en mötesplats med fokus på slöjdens arbetsprocess som är
tillgänglig dygnet runt.
4. Teoretisk bakgrund

Teoridelen omfattar flera synsätt på IKT och slöjden, hur IKT påverkar undervisningen och
förändrar lärandet och arbetsformerna i skolan. Först beskrivs lärarrollen i dagens skola ur
sociokulturellt och relationellt perspektiv, sedan skildras digital kompetens, skolans satsning
3
på IKT och lärarnas mediemedvetenhet. Därefter synliggörs lärande, användning av IKT i
slöjden och loggbok som metod för dokumentation. Teoridelen behövs för att kunna besvara
frågeställningarna vetenskapligt. Kunskaperna har inledningsvis skaffats genom att studera
litteratur och ta del av den forskning som finns inom problemområdet. Därefter genomförs en
analys av undersökningens resultat.
4.1 Lärarens roll i dagens skola
Lärarens roll innefattar både lärarskap och ledarskap (Granström, 2007). Lärarskap handlar
dels om att ha kunskaper i sitt ämne och dels om lärarens förmåga att förmedla kunskaper och
färdigheter. Ledarskap handlar om kunskap om interaktionen, det sociala samspelet i
klassrummet och grupprocesser, det som sker mellan individer i en grupp. Det handlar även
om lärarens förmåga att hantera samspelet mellan eleverna i klassrummet och i
grupprocesser. Miljön och sammanhanget påverkar båda rollerna och avgör hur läraren
använder sig av dessa.

För att beskriva mer ingående hänvisas till begreppet Classroom management som Forslund
Frykedal mfl (2013) använder för att ur sociokulturellt perspektiv förklara lärarrollen och
lärarens ledarskap. Det innebär att läraren planerar och organiserar för undervisningen och
skapar en lärande miljö för alla elever där de kan utveckla sina kunskaper, förmågor och
sociala kompetens. Att läraren är engagerad, är intresserad av sitt ämne/ämnen och skapar
meningsfulla uppgifter för att få elever motiverade och engagerade. Läraren handleder elever i
deras problemlösningsprocesser och utmanar dem att arbeta självständigt med uppgifterna.
Det innebär också att skapa relationer mellan elever och elever-lärare.

Aspelin och Persson (2011) använder sig av begreppet pedagogisk omtanke för att synliggöra
det pedagogiska förhållningssättet ur relationellt perspektiv. Läraren skapar först relationer
med eleverna, är omsorgsfull och visar genuint intresse för eleverna och deras livsvärld, sedan
fokuserar på lärande. Lärande sker i samverkan med eleverna och eleverna motiveras till att ta
ansvar för sitt lärande. Läraren ger elever möjlighet till positivt lärande, gör dem delaktiga,
utgår från deras förmågor, ger dem lämpliga verktyg att arbeta med och hjälper elever som
behöver extra stöd i form av särskilda anpassningar. För att bli mer medveten om elevers syn
och förhållningssätt på skolan och lärande behöver läraren enligt Nyström (Nyström 2012)
arbeta med pedagogisk överföring, d v s använda verktygen motivation och engagemang.
4
Läraren behöver lära känna eleverna, deras personlighet, intresse, styrkor och svagheter. De
behöver också lära känna varandra menar Forslund Frykedal m fl. (2013).
4.2 Digital kompetens
Projektledaren Axelsson (2014) menar att världen blir alltmer digitaliserad och många
organisationer arbetar redan i internationella projekt där all kommunikation sker via nätet.
Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva digital kompetens som en grundförutsättning.
Det handlar inte i första hand om teknik utan hur vi använder digitala verktyg för att
kommunicera, skapa, samarbeta, hitta information och studera. Axelsson menar att det
handlar om mediemedvetenhet och denna digitala kompetens innebär som tidigare nämnts
flera kunskaper. För att klara av detta behövs förmågan att kunna kritiskt granska och
analysera, sammanställa information och uttrycka sin åsikt. Det behövs även en allmän
förståelse för hur den digitala tekniken fungerar och hur den förändrar samhället.

Enligt Axelsson (2014) kan den digitala kompetensen utvecklas av de som vuxit upp med
tekniken, fått leka med den och använda den för seriösa ändamål. De har fått se dess brister
och fördelar, diskuterat dess konsekvenser med förnuftiga vuxna och sett den som en naturlig
del i samhället och vårt sätt att leva. Axelsson menar att digital kompetens kan utvecklas hela
livet, som en del i det livslånga lärandet. Dels för att kunna studera på egen hand med hjälp av
IT-baserat lärande, s k e-learning, men även för att kunna vara en reflekterande och
medskapande medborgare i vårt digitala samhälle och utveckla sin digitala kompetens. IT-
baserat lärande handlar ibland om flexibelt lärande och ibland om distansutbildning.

Pålssons artikel (2014) beskriver synen på kunskap och lärande i en digital värld. Information
och svaren på våra frågor finns lättillgängliga på Internet dygnet runt, vilket påverkar vad som
är viktigt att undervisa om i skolan och att det behövs större fokus på elevernas självständiga
lärande, men även på lärande tillsammans med andra. Eleverna behöver hjälp att utveckla
nödvändig medieförståelse, källkritik och reflektionsförmåga genom att lära sig hur
sökmotorer och sociala medier fungerar och hur information skapas och sprids. Enligt Pålsson
(2014) är det inte användningen av datorn och de olika digitala tjänster som är den stora
utmaningen i skolan, utan att skapa en vettig undervisning som drar nytta av dagens
förutsättningar och kan utveckla elevernas lärande på djupet.

5