Historia i bagaget

188 Pages·2016·1.59 MB·Swedish

by  Helen Hed

Historia i bagaget
En historiedidaktisk studie om varför
historiemedvetande uttrycks i olika former
LARS ANDERSSON HULT
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå 2016
Umeå Studies in History and Education 15
Copyright © Lars Andersson Hult 2016
ISBN: 978-91-7601-582-7
Elektronisk version tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/
Tryck: Print & Media, Umeå universitet
Umeå 2016
Abstract
Author
Lars Andersson Hult
Title
Having a History - a study in history didactics on the origins of various expressions of historical
consciousness
Abstract
The purpose of this study was to analyze and discuss why historical consciousness may be
expressed in different ways and possible causes for these differences. High school students' and
history student teachers’ answers to a historical test were analyzed in relation to historical
consciousness. The German philosopher of history, Jörn Rüsen, has in numerous publications
presented four forms or expressions of narratives and historical consciousness and these have
been applied in the analyses. Rüsen’s four main categories of historical consciousness (i.e.
traditional, exemplary, critical and genetic) stretch from a simple understanding of history to a
more complex one. The main findings here show that expressions of historical consciousness
differed significantly among the respondents. In view of these findings, education and age seem
to affect respondents’ expressions of historical consciousness. Traditional expressions of
historical consciousness were less prominent among history student teachers than among high
school students, for instance. Gender differences were also prominent among the respondents:
the female respondents manifested exemplary forms of historical consciousness to a higher
degree than the male counterparts. There were also big differences among the gender groups as
the high school student boys expressed traditional forms of historical consciousness and male
history teacher students were more inclined towards a critical historical consciousness. Social
background also seemed to influence the expression of historical consciousness to some extent,
especially if the parents were university educated. However, some results in this study seem to
indicate that social environment is more relevant to explain differences in historical
consciousness than social background. For these reasons the school context has been highlighted
in this study.
Keywords
History, History didactics, Historical consciousness, Matrix, History test, High school students,
History student teachers, social background, gender differences
Förord
Många brukar uttrycka på ett metaforiskt sätt att ett forskningsprojekt är
som en resa. Jag kan intyga på ett konkret plan att det stämmer, speciellt för
mig som bor i Limhamn och var antagen vid Umeå universitet för vidare
forskarstudier. Mer än trettio resor har jag företagit mellan Sturup och
Umeå flygplats under dessa två år. Förutom flygresorna till Umeå har jag
under forskningen flugit till Sundsvall, Stockholm, Tallinn, Helsingfors och
till Rhodes University i Gramhamstown i Sydafrika. Nu önskar jag efter alla
dessa flygresor att jag kunde klimatkompensera genom att ligga på
sofflocket men så blir det troligen inte. Nya frågor pockar på.
För chansen att få beträda min Umeåresa kan jag tacka Daniel
Lindmark som var med i urvalsprocessen vid antagningsförfarandet. Mina
rumskamrater i Umeå, Inês Félix och Maria Deldén, men även grannarna
ovan i institutionshuset, Anders Persson och Synne Myreböe, vill jag också
tacka för glada skratt och uppmuntrande kommentarer. Anders har även
telefonledes fått utstå mina frågor om allt från Heidegger till gamla bilar.
Fredrik Alvén har också genomlevt samma typ av frågor. Jag vill också
nämna och tacka Robert Thorp och Anders Högberg för alla debatter kring
begreppet historiemedvetande men också för deras kommentarer kring min
avhandling.
Ett stort tack vill jag rikta till Niklas Ammert för hans rejäla
genomläsning av min text vid slutseminariet där också Johan Hansson,
Kristina Ledman och Anders Persson deltog. Jag vill även tacka mina
handledare Lars Elenius och Henrik Elmersjö Åhström för deras läsningar
av texter och goda råd. Speciellt i slutspurten blev kontakten tät. Utan er
hjälp hade det dröjt längre innan avhandlingen hade blivit klar. Tack.
Egentligen började min forskarresa i Lund och Malmö där jag skrev
min licentiatavhandling. Till er som nämndes i mitt förord i
licentiatavhandlingen som personer som är betydelsefulla för mitt
historiedidaktiska tänkande, ansvariga för forskarutbildningen, kursare,
handledare, släkt och vänner: Tack än en gång!
Till sist vill jag tacka min hustru Ulrika för läsning, tips och svar på
mina frågor kring psykologin men även vård av hemmet och familjen när
jag har varit borta på mina resor. Utan dig hade jag aldrig gått i mål. Till
mina barn Love, Siri, Joar och Lisa; nu blir det äntligen färre resor. Boken
tillägnas Ulrika och mina barn.
Limhamn november 2016
Innehåll
Abstract i
Förord ii
Innehåll i
Kapitel I. Inledning 1
Syfte och frågeställningar 5
Begrepp och definitioner 6
Relationen mellan ämnet historia och historiedidaktik 7
Tidigare forskning 10
Avhandlingens disposition 13
Kapitel II. Teoretiska ingångar 15
Del 1. Vad är historiemedvetande? 15
Minne och mening 17
Debatten om historiemedvetande 19
Del 2. Hur aktiveras historiemedvetande? 22
Uttrycksformer och kategoriseringar 25
Den moraliska dimensionen 27
Diskussioner kring Rüsens typologier 31
Valet av typologisering i undersökningen 35
Del 3. Varför uttrycks historiemedvetande på olika sätt? 44
Berättelserna i livsvärlden 44
Historievetenskapen som system och processer 47
Socialisation och identitetsbildning 52
Kapitel III. Metod 55
Materialinsamling 56
Lärarstudenterna i undersökningen 58
Fokus på två av skolorna 61
Bakgrundsvariabler 62
Intervjuerna 63
Etiska överväganden 64
Provfrågornas utformning 66
Jämställdhet 69
Demokrati 71
Analys och kategorisering av provsvaren 72
Den traditionella kategorin 73
Den exemplariska kategorin 75
Den kritiska kategorin 77
Den genetiska kategorin 79
Kritiskt innehåll i de andra nivåerna 81
Utanför kategoriseringen 82
i
Osäkra svar som tänjer på typologin 82
Zappande berättelser 83
Medbedömning och reliabilitet 86
Frågornas påverkan på historiemedvetande som uttrycks 87
Kapitel IV. Utbildning och kön 89
Utbildningens betydelse 89
Historiemedvetande i relation till kön 92
Tolkning 96
Det sociala sammanhanget 97
Pojkar och män mer känslosamma i sitt historiebruk 99
Flickor och kvinnor mer distanserade i sitt historiebruk 100
Anpassning till mottagaren av provsvaret 102
Kapitel V. Social bakgrund 105
Invandrarbakgrund 105
Inkomst 108
Boendeform 108
Utbildning 110
Tolkning 111
Ekonomiskt och symboliskt kapital 112
Kritik och politik 114
Kapitel VI. Två skolor – två världar 115
Social bakgrund på de två skolorna 117
Österskolan 119
Västerskolan 122
Tolkning 125
Språket 128
Skolans kompensatoriska uppdrag 130
Det sitter i väggarna 131
Kapitel VII. Slutdiskussion 132
Gymnasieelever och historielärarstudenter 132
Skillnad mellan könen i uttrycken för historiemedvetande 134
Social bakgrund och socialt sammanhang 135
Tanke och känsla 138
Utvecklingspsykologiska jämförelser 140
Nytta och skada 141
Det svenska skolsystemets förändring 142
Avslutande reflektioner 145
Summary 147
Methodology 151
Age and education 152
Gender differences in expressions of historical consciousness 153
The relevance of social background 153
Social context 154
ii
Referenser 155
Litteratur: 155
Websidor 167
Styrdokument 168
Bilagor 169
Bilaga 1. Provfråga med frågeformulär till lärarstudenterna 169
Bilaga 2. Brev till informanterna (lärare) 173
Bilaga 3. Samband mellan födelseland och historiemedvetande 174
Bilaga 4. Samband mellan slutbetyg i historia och historiemedvetande 175
Bilaga 5. Tabell provsvar 176
iii
iv
Kapitel I. Inledning

Pojke 1

Historien visar dock att inget är permanent och att man aldrig kan lita på att
demokrati och fred ska kunna bibehållas i all evighet [...] Jag tycker att
demokratin i Sverige hotas främst av EU, som är mycket odemokratiskt. Islam,
som är en totalitär ideologi likt marxismen. Det har i princip aldrig hänt att en
muslimsk minoritet har kommit till ett land och låtit sig ”integreras”. Således
kan man dra den historiskt uppbackade slutsatsen att vi är på väg mot a)
omfattande islamisering av muslimskt övertygande eller b) inbördeskrig

Kvinna 93

Sedan demokratins genombrott efter första världskriget byggdes välfärdsstaten
upp i Sverige vilket ledde till en stark känsla av social säkerhet och finansiell
trygghet. Båda dessa saker visade sig vara orsaker till en utbredd icke-acceptans
av extremistiska och auktoritära statsformer i andra länder som t ex Tyskland,
Italien och Ryssland. Dessutom har demokratin i Sverige genomgått och
överlevt kriser som andra världskriget och midsommarkrisen eller kalla kriget
där den demokratiska parlamentarismen visade sig tillräcklig stark att stå emot
olika former av hot.

Pojke 797

Sverige har varit det land i Norden som har haft mest inflytande i världen ända
sedan Roskildefreden och varit Nordens stormakt […] Sverige är ett av få länder
i världen som lyckats lära sig av sina misstag och många gånger lyssnat på folket.

Svaren ovan är utdrag ur provsvar, som svar på en fråga om demokratin
kommer att bestå i Sverige.1 De citerande pojkarna är gymnasieelever och
den citerade kvinnan är en lärarstudent i historia. Frågan och dess

1 Ur ”Historielärarnas Prov” som användes vid datainsamling till licentiatavhandling 2010. Om
provets historik och innehåll se Andersson (Hult) 2005, 2010, Andersson Hult 2012 och
Gunnemyr 2011, s. 41–43. Se även www.historieprov.se.
1