Guinea-Bissau: folket, partiet och staten : om den fredliga kampen för utveckling PDF
Preview Guinea-Bissau: folket, partiet och staten : om den fredliga kampen för utveckling
Lars Rudebeck Nordiska afrikainstitutet, Uppsala Guinea-Bissau Folket, partiet och staten Guinea-Bissau Folket, partiet och staten Om den fredliga kampen för utveckling Lars Rudebeck Andra upplagan Nordiska afrikainstitutet Uppsala 1978 @Lars Rudebeck 1977 ISBN 91-7106-120-7 Första upplagan november 1977, andra upplagan september 1978 Tryckt hos Wikströms Tryckeri AB Uppsala 1978 I. Inledning II. Betingelser för utveckling i Guinea-Bissau Förhållandet mellan Guinea-Bissau och KapVerde III. Beroende och kamp för oberoende Införande av egen valuta - ett steg mot minskat beroende självförsörjning med ris - det första ekonomiska utvecklingsmålet PAIGCs ideologi och politiska stategi IV. Statsmaktens organisation och grundvalar Parti och stat i Kandjadja Ordinarie stormöte med baskommitten och med- borgarna i Kandjadja Stadsdelskommittéerna i Bissau Sektionen Sektorn Regionen Tombalis partisekreterare på jordbrukspolitiskt möte: ett exempel Regionala råd Den nationella nivån Valproceduren Folkets nationalförsamling Presidenten och regeringen "Samhällets ledande kraft" Statsmaktens sociala grundvalar Den traditionella sociala strukturen V. Den konkreta utvecklingsstrategin: landet som helhet 1. Jordbruket 2. Industriell utveckling 3. Handel och varudistribution 4. Utbildning 5. Hälso- och sjukvård 6. Ett nytt rättsväsen VI. Den konkreta utvecklingsstrategin: byn Kandjadja l. Jordbruket 2. Övrig produktion 3. Handel och varudistribution 4. Utbildning 5. Hälso- och sjukvård 6. Ett nytt rättsväsen 7. Några avslutande ord om Kandjadja VII. Ar det folket som är staten? VIII. Källor, bakgrundsmaterial, arbetssätt och tack för medverkan Notförteckning Tabellbilaga Har har vi ingen stat. Det ar vi själva som ar staten. Vad kan den politiske kommissarien göra utan baskommittkn? Vad kan baskommittén göra utan folket? Har i Kandjadja, om vi verkligen vill, så ar det vi alla tillsammans, alla man och alla kvinnor, som ar kommittén. (Politiske kommissarien vid medborgarmöte i byn Kandjadja i norra Guinea-Bissau, februari 1976) Inledning Underutveckling, exploatering, misshushållning, svält och fattig- dom mitt i en värld av rika möjligheter, det är problem som existerar konkret i miljarder människors dagliga liv varlden över. De grövsta exemplen finner vi i den s k tredje varlden: i Sydamerikas, Afrikas och Asiens länder, som i århundraden varit förtryckta och utsugna av Europa och Nordamerika men i vår tid inlett en mäktig resning. Men vi vet att misshushållning och fattigdom, ojämlikhet och förtryck, finns också i de ekonomiskt utvecklade industri- länderna. Vi vet vidare att underutvecklingen i tredje världen och misshushållningen i industriländerna hänger samman med varandra. De historiska orsakerna är hopkopplade. De meka- nismer som upprätthåller underutvecklingen är globala. Sam- tidigt som dessa mekanismer självklart ar förankrade i inre förhållanden i de underutvecklade länderna, kan de spåras till världens maktcentra - till de länder, samhällsklasser och politiska och ekonomiska grupperingar som tjänar på den nuvarande världsordningen. Underutvecklingen ar alltså ett världsomspännande problem. Det rör oss alla. Mycket kort sagt gäller det varldens framtid. På motsvarande sätt måste kampen mot underutveckling föras samtidigt på alla kontinenter, i alla Imder, på mängder av fronter och nivåer, och med medel anpassade efter omständig- heterna: politiska, fackliga, ideologiska, kulturella, vetenskap- liga. I tredje varlden har flera folk tvingats föra kampen med vapen i hand under de senaste decennierna. För att allt detta skall bli förståeligt, gripbart, måste vi ha ett språk som gör det möjligt att samtidigt tala abstrakt om den verklighet som spänner över hela varlden och konkret om dess otaliga effekter i människornas liv. Vi måste kunna gripa om både enheten och mångfalden. Det språk som på ett exakt sätt fångar enheten eller helheten måste vara abstrakt och teoretiskt, det kan knappast undvika "svåra" ord. Men det är inte de svåra orden i sig som gör språket vetenskapligt. Det utmärkande för vetenskap är istället strävan till saklighet, systematisk överblick och kunskap om
The list of books you might like
