globala värdekedjor och handelspolitikens nya arena PDF
Preview globala värdekedjor och handelspolitikens nya arena
GLOBALA VÄRDEKEDJOR OCH HANDELSPOLITIKENS NYA ARENA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SVERIGE KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA KONTAKT Jennie Cato Ansvarig för handelsfrämjande på Teknikföretagen 08-782 09 06 [email protected] [email protected] Författare: Martin Flack Amanda Stefansdotter Tine Jeppesen Eva Rytter Sunesen Jon Olofsson Förord Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Vårt välstånd bygger på en framgångsrik in- dustri som kan konkurrera på världsmarknaden, vilket förutsätter ett gott inhemskt näringslivs- och innovationsklimat. Ett fungerande och effektivt exportfrämjande spelar också en viktig roll och är i vissa fall helt avgörande i konkurrensen mellan länder och företag. I den här rapporten, som tagits fram av Copenhagen Economics på uppdrag av Teknikföretagen, analyseras både de övergripande handelsrelaterade faktorer som påverkar konkurrenskraften och det svenska systemet för indirekt och direkt offentligt exportfrämjande. En del är kvalitativ och bygger på intervjuer med företag och aktörer i systemet och en del kvantitativ och bygger på ett antal index som mäter hur Sverige står sig i förhållande till andra framgångsrika exportländer. Baserat på båda dessa delar har Copenhagen Economics tagit fram ett antal rekommendationer för hur den svenska internationaliseringspolitiken kan göras mer ändamålsenlig. Copenhagen Economics ansvarar för allt innehåll och fakta. Teknikföretagen ser rapporten som ett angeläget bidrag till den pågående debatten om svenskt ex- port- och handelsfrämjande med syftet att främja industrins konkurrenskraft. Rapporten vänder sig till beslutsfattare, politiker, tjänstemän och andra som verkar och har intresse för svenska handelspolitik och landets ekonomiska utveckling. stockholm november 2015 Jennie Cato 1 Innehåll Sammanfattning ............................................................................................................................................3 1. En allt mer sammanflätad och komplex världsekonomi ................................................................10 Ökad konkurrens om de mest värdeskapande segmenten ....................................................................10 Behov av en mer fokuserad och verksam handelspolitik .......................................................................12 2. Den lilla handelspolitiken .....................................................................................................................16 Exportfinansiering ...................................................................................................................................17 Rådgivningstjänster och marknadsföring ..............................................................................................19 Ekonomisk diplomati ...............................................................................................................................21 Avslutande diskussion ..............................................................................................................................24 3. Den stora handelspolitiken ..................................................................................................................26 Sveriges stora handelspolitik står sig väl i vissa kategorier, och sämre inom andra ............................28 Avslutande diskussion ..............................................................................................................................33 4. Framtidens handelspolitik – slutsatser och rekommendationer ..................................................35 Den lilla handelspolitiken – utmaningar och åtgärdsförslag ................................................................35 Den stora handelspolitiken – utmaningar och åtgärdsförlag ................................................................36 Avslutande diskussion och lärdomar från andra länder – samordning i fokus....................................39 Litteraturlista ...............................................................................................................................................44 Bilaga A – Intervjuer ...................................................................................................................................47 Bilaga B – Den stora handelspolitikens förutsättningar .....................................................................48 2 Sammanfattning En stor del av Sveriges välstånd bygger på vår för- Sverige har under senare år uppvisat tecken på en måga att effektivt producera varor och tjänster av negativ trend. Vi har exempelvis halkat ner från hög kvalitet, som efterfrågas av andra länder på den plats tre i världen år 2005/06 till plats tio år 2014/15 globala marknaden. För att detta ska vara möjligt i World Economic Forums konkurrenskraftsin- krävs att vi kan importera råvaror, komponenter dex. Sverige tappar också mark i relativt viktiga och kompetens från andra länder. Så har det sett ut konkurrentländer, exempelvis närvaro på växande långt tillbaka i tiden och de ekonomiska banden till marknader i Asien. Exportutvecklingen generellt andra länder har genom århundradena växt sig allt har mattats av under senare år och en allt större del starkare. I takt med den moderna kommunikations- av tillväxten drivs av inhemsk konsumtion. Bytes- teknikens framväxt under slutet av 1900-talet ökade förhållandet, det vill säga relationen mellan export- komplexiteten i dessa relationer snabbt. Fallande och importpriser, har samtidigt utvecklats negativt transportkostnader möjliggjorde en fragmentering sedan mitten av 1990-talet – Sverige har alltså totalt av företags produktionsprocesser, och de globala sett fått svårare att ta betalt för det vi producerar värdekedjorna sträcktes ut över större geografiska medan priserna på det vi importerar har stigit. avstånd. Regeringen har uppmärksammat dessa problem och Sverige har tack vare ett antal gynnsamma om- aviserat en ny strategi för att stärka Sveriges export ständigheter hävdat sig väl i denna nya verklighet. och internationella konkurrenskraft. Copenhagen Starka multinationella företag, framstående forsk- Economics har på uppdrag av Teknikföretagen i den ning och högutbildad arbetskraft hör till dessa här rapporten tagit fram kunskapsunderlag som kan omständigheter, liksom relativ politisk stabilitet bidra till en mer informerad diskussion vad som bör som möjliggjort viktiga ekonomiska reformer. Idag ingå i denna strategi. hör Sverige till tätklungan inom EU när det gäller Vår övergripande, och högst intuitiva, slutsats är tillväxt, produktivitet och innovation. Detta lägger att ett gott inhemskt näringslivs- och innovations- grunden för en stark exportindustri, vilket är en klimat behövs för att lägga grunden för en stark nödvändighet för Sverige där exporten står för näs- exportindustri och konkurrenskraft. Med detta på tan halva bruttonationalprodukten och en stor del plats kan väl fungerande direkta exportstöd spela en av sysselsättningen. viktig roll och i vissa fall vara helt avgörande i kon- Det finns dock tecken på att Sveriges tätposition kan kurrensen mellan länder och företag. Om dessa två vara hotad. Konkurrensen om de mest värdeskapan- system, som vi kallar för den stora respektive den lilla de segmenten i globala värdekedjor hårdnar, också handelspolitiken, harmoniseras kan synergier uppstå från tillväxtekonomier som i allt högre utsträckning som gör handelspolitiken än mer verkningsfull. Det vill klättra i värdekedjorna och konkurrera inom kan exempelvis handla om insatser för att främja högteknologisk industriproduktion och kunskap- enskilda små och medelstora företags export som sintensiva tjänster, områden som tidigare varit stödjs av en bred politik för att främja ett ambitiöst, förbehållna USA och Europa. Företag som inte tillväxt- och exportorienterat entreprenörskap på hänger med i utvecklingen tappar i konkurrenskraft, den inhemska marknaden. Redan starka, målinrik- liksom länder som misslyckas med att attrahera de tade företag har bättre möjligheter också att lyckas mest värdeskapande företagen och funktionerna i på andra marknader än hemmamarknaden. produktionsvärdekedjorna. Inom båda dessa system har vi identifierat potential till förbättringar i dagens politik, och också möjlig- heter till bättre koordinering dem emellan. 3 FIGUR 1 Den stora och lilla handelspolitiken Den stora handelspolitiken Övergripande handelsrelaterade faktorer Marknads Den lilla handelspolitiken tillgång, gräns Indirekt exportfrämjande administration, logistisk miljö, operationell Direkt exportfrämjande miljö (ex. skatter, Ekonomisk produktions diplomati, Finansiering (ex. riskavlyft, lender of last resort, exportkrediter/ kostnader, bistånds garantier), rådgivning och marknadsföring (ex. policyanalys, styrmedels företagsklimat) verksamhet analys, institutionellt kunskapsuppbyggande, ”varumärket Sverige”) Källa: Copenhagen Economics. Den lilla handelspolitiken behöver nationaliseringsstrategi – i praktiken innebär att allt fokuseras, koordineras och effektiviseras arbete på de danska ambassaderna ska syfta till att Den lilla handelspolitiken består av en lång rad främja tillväxt i Danmark. Det gör att flera minis- insatser som kan beskrivas som direkt och indirekt terier berörs av den danska exportstrategin och exportfrämjande. Det handlar i huvudsak om att bi- samordning dem emellan är en prioriterad fråga. stå svenska företag med information, analys, rådgiv- Utöver bristande samordning finns ett antal punkter ning och finansiering för att kunna ta steget till nya i Sveriges lilla handelspolitik som framträder som marknader, och att bedriva ekonomisk diplomati särskilt angelägna att adressera i en kommande som på olika sätt bereder vägen för dessa företag när nationell internationaliseringsstrategi: de väl bestämt sig för att ta steget, exempelvis ge- nom att över tid bygga upp en positiv bild av Sverige • Ekonomisk diplomati kan i högre utsträckning som land, bygga upp nätverk av beslutsfattare och påverka andra länders standardisering och tänkbara kunder till svenska produkter samt bedriva produktkrav. Svenska varor och tjänster är ofta institutionellt kunskaps- och kapacitetsuppbyggande relativt dyra jämfört med konkurrerande alter- som på sikt gynnar svenska lösningar. nativ från exempelvis Kina och det krävs därför tydliga argument som talar för dem. Genom De olika insatserna i den lilla handelspolitiken har informationsinsatser, forskningssamarbeten, mil- ofta olika inriktningar och även i vissa fall motstri- jösamarbeten och andra kunskapsutbyten riktade diga intressen. Konkurrens och överlapp mellan ak- mot landets beslutsfattare kan svenska myndig- törer och insatser skapar osäkerhet, ökar företagens heter bidra till att stärka bilden av svensk kvalitet kostnader och ger i förlängningen sämre exportre- samt påverka efterfrågan direkt: exempelvis kan sultat. Utvärderingar av Sveriges exportfrämjande efterfrågan för svenska lösningar inom hållbara insatser pekar som regel på att det finns många städer stimuleras om andra länder inför striktare brister, både när det gäller enskilda insatser och den miljöregler. övergripande programlogiken. Det finns samtidigt erfarenheter från andra länder som visar hur bättre • Många företag vill se en ökad roll för det svenska samordning kan bidra till en mer verkningsfull biståndet i att främja svenska företag specifikt. politik. En föregångare i att koordinera insatser i Detta sker i högre utsträckning i många andra sin lilla handelspolitik är Danmark, där konceptet länder, vilket uppfattas som en tydlig konkurren- ”ekonomisk diplomati ” – ledstjärnan i landets inter- snackdel för svenska företag. 4 • De exportfrämjande myndigheterna behöver viktiga att skilja på: för det första Sveriges placering säkerställa att företag möter personal med god jämfört med hela övriga gruppen av länder, och för kännedom om lokala förhållanden i landet de vill det andra Sveriges placering jämför med de ledande etablera sig i. Ett alternativ är här att se till det länderna inom respektive område. För Sverige, som tyska projektet Go International: ett program för är ett litet land i Europas periferi och som dessutom exportcoaching där coacherna oftast är pensione- har ambitioner att vara en ledande kunskaps- och rade chefer som arbetat inom företagets tilltänkta innovationsnation, är det rimligt att målet bör vara marknad och sektor. Svenska företag efterlyser att ligga i tätskiktet snarare än i nivå med genomsnit- även ökad dialog med Business Sweden och ett tet. Utifrån detta perspektiv finns stor förbättringspo- närmare samarbete med privata aktörer, såsom tential inom samtliga fyra områden. Handelskammare, experter och konsulter. Det bör noteras att Sveriges placering inom res- pektive kategori i realiteten naturligtvis har olika Den stora handelspolitiken behöver betydelse för den övergripande handels- eller inter- reformeras för att möta nya utmaningar nationaliseringskapaciteten. Infrastrukturens och Den stora handelspolitiken utgörs av grundläggande transportsystemets kvalitet är rimligtvis viktigare strukturer för handel av varor och tjänster, investe- än dokumentkrav för internationell frakt. I denna ringar över landsgränser och flöden av humanka- rapport har vi inte formellt tagit hänsyn till detta ge- pital. I rapporten har vi valt att dela in dessa i fyra nom att ge de olika parametrarna olika vikt, huvud- kategorier: marknadstillgång, gränsadministration, sakligen beroende på att det är svårt att utifrån ett logistisk miljö samt operationell miljö. Var och en av teoretiskt perspektiv argumentera för exakt vilken kategorierna består av ett antal parametrar som är vikt respektive parameter bör ha för hela denna viktig för ett lands handelsförutsättningar, exem- grupp av länder. Vi försöker där det är möjligt att pelvis effektiva processer för tullhantering, men kvalitativt visa hur de olika parametrarna påverkar också inhemska skattenivåer och förutsättningar för handelspolitiken totalt sett. utländska direktinvesteringar. Genom att konstru- Sverige placerar sig högst bland samtliga femton era index för dessa kategorier1 kan vi i rapporten länder inom kategorin gränsadministration, tätt kvantitativt beskriva hur Sverige presterar när det följt av det näst bäst presetarande landet Danmark, gäller övergripande handelspolitiska strukturer se figur 2. Detta innebär att vi relativt länderna i samt direkt jämföra Sverige med femton relevanta jämförelsen har effektiva rutiner för att transportera konkurrentländer. varor över gränserna, vilket är positivt för våra han- Tabellen på nästa sida sammanfattar Sveriges place- delsförutsättningar. Det ska poängteras att vikten av ring i de fyra kategorierna av parametrar och visar att denna kategori främst manifesteras på kort sikt. För Sveriges stora handelspolitik står sig väl i vissa kate- ett gott näringslivsklimat som fostrar exporterande gorier, och sämre inom andra. Två perspektiv är här företag på lång sikt är övriga kategorier överordnade. 1 Se kapitel 3 och bilaga B för en närmare beskrivning av indexberäkningarna och de data som används. 5 TABELL 1 Sveriges rankning i den stora handelspolitiken Sveriges Högst Kategori Beskrivning placering rankat land Gränsadministration Ett mått på landets effektivitet vad gäller administrativa processer 1 av 15 Sverige vid gränserna. Kategorin inkluderar en bedömning av hur handlande företag ser på olika länders gränsadministration, samt mått på de tider, kostnader och den byråkrati som företag ställs inför när de fraktar varor över gränser. Logistisk miljö Ett mått på hur goda transportmöjligheter landet har. Kategorin inklu 5 av 15 Tyskland derar kvaliteten i landets inhemska handel och transportinfrastruktur, prissättning av transporter, kvalitet på logistiktjänster, möjlighet att spåra försändelser och punktlighet i leveranser. Operationell miljö Ett mått på olika aspekter av affärsmiljön som kan påverka inhemska 7 av 15 Finland företags möjligheter att konkurrera internationellt. Kategorin inkluderar den tid det tar att administrera inhemska skattebetalningar, tillgången till handelsfinansiering, hur enkelt det är att starta ett nytt företag och möjligheterna att upprätthålla kontrakterade åtaganden. Marknadstillgång Ett mått på hur lätt utländska företag kan ta sig in på den inhemska 11 av 15 Nederländerna marknaden, och hur lätt inhemska företag kan ta sig in på utländska marknader. Kategorin innehåller ett mått på storleken och komplexi teten hos de tullar som åläggs import till hemmamarknaden och som möter exportörer på deras destinationsmarknader, ett mått på det kapital som krävs för att starta ett nytt företag samt landets öppenhet för utländska direktinvesteringar. FIGUR 2 Gränsadministration: Sverige och Danmark Tulleffektivitet Infrastruktur 0,5 0,71 Punktlighet Internationell 0,78 frakt Tidsåtgång Kostnader 0,92 0,8 0,9 Försändelsespårning Logistikservice Not: Vär0d,e7n8 har normaliserats från n0o,l6l 7till ett, Dokumentkrav där ett högre värde motsvarar ett bättre utfall. 0,6 Källa: Copenhagen Economics. Se kapitel 3 för Danmark Sverige utförligare analTyyss oklcahn dbilaga B för datakälSlovre.rige 6 Ett av de viktigaste områdena för att svenska företag blir denna situation särskilt allvarlig. I synnerhet ska interagera med aktörer i andra länder är goda vad gäller infrastrukturens kvalitet finns idag stora kommunikationer och transporter. Därmed är brister, vilket riskerar att öka näringslivets trans- kategorin logistisk miljö, där vi placerar på plats portkostnader och hämma dess konkurrenskraft på fem av femton, särskilt viktig. Här ligger vi markant sikt. Ökade investeringar och förbättrat underhåll efter ledande Tyskland på punkterna infrastruktur, kommer att krävas, men det är samtidigt viktigt att punktlighet, försändelsespårning och logistikservi- dessa insatser inte finansierar på ett sätt som leder ce, se figur 3. Mot bakgrund av Sveriges ambitiösa till en ökad skattebörda för företagen. Redan idag är mål om konkurrenskraft2, kopplat till det faktum skattesystemets utformning och den totala skatteni- att vår placering i Europas periferi gör oss mer vån en tydlig nackdel för Sveriges attraktivitet och beroende av transporter än exempelvis Tyskland, konkurrenskraft, se figur 4. FIGUR 3 Logistisk miljö: Sverige och Tyskland Tulleffektivitet Infrastruktur 0,5 0,71 Punktlighet Internationell 0,78 frakt Tidsåtgång Kostnader 0,92 0,8 0,9 Försändelsespårning Logistikservice 0,78 0,67 Not: Värden har normaliserats från noll till ett, Dokumentkrav där ett högre värde motsvarar ett bättre utfall. 0,6 Källa: Copenhagen Economics. Se kapitel 3 för Danmark Sverige Tyskland Sverige utförligare analys och bilaga B för datakällor. Sverige placerar sig i mitten bland de femton länder- Sveriges betyg. För skattenivåer placerar vi oss bland na vad gäller kategorin operationell miljö (plats sju de sista länderna i urvalet. Då dessa faktorer spelar av femton). Inom kategorin är det, som nämnt ovan, roll för att lyckas i konkurrensen om kompetens och främst skattenivåer för företag och upprätthållan- framgångsrika företag är detta ett klart förbättrings- det av kontraktsåtaganden områden som drar ner område. 2 Regeringens forsknings- och innovationspolitik innehåller till exempel mål om att Sverige 2030 är det främsta valet för globala tillverkningsindustrin att investera i utveckling och tillverkning av avancerade varor och tjänster. Sverige ska också år 2022 vara erkänt som världsledande för utveckling och användning av innovativa och konkurrenskraftiga lösningar inom processindustriell IT och automation. Se exempelvis http://www.vinnova.se/sv/Aktuellt--publicerat/Pressmeddelanden/2013/130627-Miljardsatsning-for-att- starka-Sveriges-konkurrenskraft/. 7 FIGUR 4 Operationell miljö: Sverige och Finland Öppenhet för handel Kontraktåtaganden 0,24 0,58 Enkelhet Handels- företagsetablering finansiering 0,72 0,85 Kapitalkrav Utländska 0,73 direktinvesteringar 0,72 Skattesats Tid skattebetalningar 0,31 0,78 Not: Värden har normaliserats från noll till ett, där ett högre värde motsvarar ett bättre utfall. Källa: Copenhagen Economics. Se kapitel 3 för Nederländerna Sverige Finland Sverige utförligare analys och bilaga B för datakällor. Det område där Sverige har störst förbättring- är inte direkt påverkbara av svensk handelspolitik. spotential är kategorin marknadstillgång, där vi De andra två parametrarna i kategorin, öppenhet placerar oss på plats elva av femton. Det låga värdet för utländska direktinvesteringar och kapitalkrav för på marknadstillgång drivs dock i stor utsträckning att starta ett företag, har dock stor potential för för- av parametern ’öppenhet för handel’, vilket är ett bättring. Här har Sverige generellt större kapitalkrav mått på storleken av och komplexiteten hos de tullar för att starta nya företag än de andra länderna i som åläggs import till hemmamarknaden och som jämförelsen, samt en restriktiv policy för utländska möter exportörer. Tullar förhandlas på EU-nivå och direktinvesteringar. FIGUR 5 Marknadstillgång: Sverige och Nederländerna Öppenhet för handel Kontraktåtaganden 0,24 0,58 Enkelhet Handels- företagsetablering finansiering 0,72 0,85 Kapitalkrav Utländska 0,73 direktinvesteringar 0,72 Skattesats Tid skattebetalningar Not: V0ä,r3d1en har normaliserats från0 ,n7o8ll till ett, där ett högre värde motsvarar ett bättre utfall. Källa: Copenhagen Economics. Se kapitel 3 för Nederländerna Sverige utförligare anFianllyasn odch bilaga B för datakSävlelorigr.e 8
Description:The list of books you might like
