Genus och Företagande PDF
Preview Genus och Företagande
http://www.diva-portal.org This is a published version of a book published by Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). Citation for the original published book: Bonow, M., & Rytkönen, P. (Eds.). (2017). Genus och företagande : Ymer 2016. Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. N.B. When citing this work, cite the original published book. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32345 Genus och företagande Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi YMER 2016 Genus och företagande genus och företagande Genus och företagande YMER 2016 ÅRGÅNG 136 SvENSka SällSkapEt föR aNtRopoloGi och GEoGRafi © Svenska Sällskapet för antropologi och Geografi Redaktör: Madeleine Bonow och paulina Rytkönen Omslag framsida: ingun hjalmarsson och hästen k2 ken Foto: Joakim Engstrand © 2017 Baksida: tidningen idun sidhuvud 1920 Försättsblad: karta till 1913-års adresskalender https://stockholmskallan Eftersättsblad: Man spolandes häst. Foto: paulina Rytkönen © Sättning / formgivning: Bokpartner Tryck: Danagårdlitho, ödeshög 2017 iSSN 0044-0477:136 iSBN 978-91-982150-2-1 Innehåll paulina Rytkönen Genus, företagande och politik 7 therese Nordlund Edvinsson fåfänga till salu: manikyrister i 1910-talets Stockholm 33 Marcus Box & tommy larsson Segerlind Genus och grundarteam Nya företags överlevnad i Stockholm under 1900-talets första hälft 51 paulina Rytkönen ”Jag är en fäbodjänta” – arbetsdelning, institutioner företagande och identiteter inom gårdsnära mejerihantering igår och idag 79 Ursula hård Resurscentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare inom regional utveckling och politik 109 Malin Gawell Socialt entreprenörskap för kvinnors rättigheter 129 carin Nordström hur ser företagande kvinnor på företagandet? 145 Madeleine Bonow, Monica hammer, Mona petersson hästföretagande i storstadens närhet 159 författarna 183 Årsberättelse 184 Titel författare Genus och företagande = Genus, företagande och politik paulina Rytkönen Under de senaste decennierna har genusforskningen blivit alltmer framträdande både som en egen vetenskaplig disciplin och som ett bidrag till utvecklingen av exempelvis historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, psykologi, litteratur, geografi, sociologi och antropo- logi. Genusforskningen har bidragit till att belysa strukturella eller andra faktorer som påverkar kvinnors och mäns livsutrymmen och maktpositioner (eller bristande sådana). De diskussioner som uppstått har gett upphov till nya forskningsfält med egna institutioner i form av regler, positioner och organisationer (hasselberg, 2005). Ett forsknings- fält skapas utifrån gemensamma nämnare, normer och värderingar som fältets aktörer accepterar och blir delaktiga i (Göransson, 1987; hasselberg, 2005). Göransson (1987) menar att för att ett fält ska uppstå krävs att formella och informella nätverk bildas genom tillfälliga och återkommande möten, publikationskanaler, samt organisationer. Det krävs dessutom en kärna av gemensamma centrala frågeställningar, gemensamma forskningsproblem, angreppssätt och ett gemensamt empiriskt fokus. forskningen om genus och företagande uppfyller samtliga ovan nämnda kriterier. i detta kapitel presenteras en genomgång av några av bidragen inom fältet genus och företagande utifrån ett tematiskt och i viss mån krono- logiskt perspektiv 1. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktig- aste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att 7 Ymer 2016 = Genus och företagande främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. att studera genus och före- tagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som for- mar vår historia, vår samtid och vår framtid. Då utrymmet är begrän- sat och syftet här är att endast kortfattat introducera läsaren till ämnet och några av de viktigaste frågorna, inleds detta kapitel med en presen- tation av några av de tidigaste bidragen. Efter detta följer en framställ- ning av dagens diskussioner och begrepp och kapitlet avslutas med en något utförligare presentation av två teman som har varit särskilt fram- trädande och som på olika sätt ramar in temat för denna, nämligen osynlighet och underordning, samt genusinslagen i politiken främst under senare decennier. översikten avgränsas till i huvudsak svensk forskning om genus och företagande och i den mån det är möjligt kommer ett försök att göras att inte utelämna någon viktig referens. om detta ändå skulle ske hand- lar det inte om ett avsiktligt utelämnande. trots att många författare gör skillnad mellan begreppen företagande och entreprenörskap, samt företagare och entreprenör, kommer de i denna text att användas syno- nymt och inte problematiseras annat än ur ett genusperspektiv. Några föregångare Ett av de tidigaste bidragen inom fältet utgjordes av professor Gunnar Qvists forskning som år 1960 publicerade sin doktorsavhandling Kvin- nofrågan i Sverige 1809–1846. Studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena, där han belyser hur villkoren för kvinnors företagande förändrades och hur lättnader infördes i början av 1800- talet (Qvist, 1960). Ett av Qvists viktigaste argument, även efter avhand- lingsarbetet, var att kvinnor emanciperas inom ramen för regler och villkor som männen satte upp.2 Qvists postulat kom delvis att komplet- teras av professorn i nationalekonomi, Siv Gustafsson. hon började sin bana som forskningsassistent på handelns Utredningsinstitut år 1967, där hon samlade in data om fusioner inom svensk industri. Men det är främst genom det arbete som ledde till hennes doktorsavhandling, 8
Description:The list of books you might like
