Fyra pedagogers undervisning i läsförståelse i åk 4-6

44 Pages·2015·0.75 MB·Swedish

by  Ahmed Touman

Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Kultur, språk och medier

Examensarbete

15 högskolepoäng

Fyra pedagogers undervisning i
läsförståelse i åk 4-6

Four teachers’ teaching of reading comprehension in grades
4-6

Iman Touman
Nesrin Touman

Grundlärarexamen 240 hp Examinator: Lotta Bergman
Svenska och lärande Handledare: Kutte Jönsson
Datum: 2015-03-29

Förord
Vi vill börja med att tacka de lärare som har ställt upp på intervjuer och tagit av sin tid för
att medverka i vårt examensarbete. Vi vill även tillägna ett stort tack till vår handledare,
Kutte Jönsson, för den hjälp och de goda råd som han har bidragit med. Ett stort tack även
till våra familjer för deras stöd då vi har varit i behov av mycket tid för att utföra detta
arbete. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, även när stressen och det
dåliga humöret har tagit över.

Vårt examensarbete grundar sig på vår SAG som vi skrev gemensamt. Vi kan inte precist
redogöra för ansvarsfördelningen då vi har ansträngt oss för att göra allting tillsammans.
Sammandrag
En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att
förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella
läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study
(PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår
studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse.
Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet.
För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.
Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra.
Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer,
särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig
av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna
de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av
en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas
fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver
utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än
andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att
läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.

Nyckelord: Förförståelse, Läsfaktorer, Läsförståelse, Lässtrategier, Läsundervisning
Innehållsförteckning

1. Inledning…………………...……………………………………………………….7
2. Syfte och frågeställningar…………….…………………………………………......9
3. Forskning inom valt problemområde………………………………………….…...10
3.1 Tidigare forskning……………………………………………………………...10
3.1.1 Konstruktivism och sociokulturellt perspektiv………………………....10
3.2 Läsförståelse……………………………………………………………………12
3.3 Läsförståelsefaktorer………………………………………………………...…14
3.3.1 Ordförståelse och förförståelse………………………………………...15
3.3.2 Metakognition …………………………………………………………17
3.4 Explicit undervisning…………………………………………………………..18
3.5 Evidensbaserade modeller för läsförståelseundervisning……………………...18
3.5.1 Reciprocal teaching (RT)………………………………………………19
3.6 Boksamtal……………………………………………………………………...20
3.6.1 Läsandets cirkel………………………………………………………..21
3.6.2 Läsläxa…………………………………………………………………22
3.7 Högläsning……………………………………………………………………..22
3.8 Litteraturdiskussion…………………………………………………………....23
4. Metod………………………………………………………………………….......24
4.1 Kvalitativ intervju……………………………………………………………...24
4.2 Urval……………………………………………………………………...…....24
4.3 Genomförande………………………………………………………………....25
4.4 Etiska principer………………………………………………………………...26
4.5 Metoddiskussion……………………………………………………………….27
5. Resultat och analys ………………………………………………………………..28
5.1 Vad innebär begreppet läsförståelse? ................................................................28
5.2 Vilka faktorer påverkar dina elevers läsförståelse och hur arbetar ni för att
utveckla dessa………………………………………………………………….29
5.3 Beskriv hur du organiserar din läsundervisning………………………………32
5.4 Hur kan du som lärare motivera dina elever för en fortsatt läsutveckling…….35
6. Slutsats och diskussion…………………………………………………………….37
7. Referenser………………………………………………………………………….41
8. Bilagor……………………………………………………………………………...

1 Inledning
”Många tror att när ett barn väl har knäckt läskoden – då kommer resten av sig själv. Men
det stämmer inte. Det är först då som den riktigt stora utmaningen börjar: Att förstå det man
läser.” (Reichenberg 2014:5).
Som ovanstående citat nämner ställer dagens samhälle höga krav på att förstå det man läser.
Det är skolans ansvar att se till att eleverna utvecklar en god läsförmåga och se till att de
behärskar det svenska språket i tal och skrift. Läroplanen nämner att läraren ska undervisa i
”[l]ässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.” (Skolverket, 2011:224).
Därför är det intressant att undersöka hur lärare gör när de undervisar i läsförståelse i sina
klassrum. Lärarutbildaren och lektorn i läs- och skrivutveckling, Barbro Westlund, belyser
att ”lärare behöver inte bara veta hur läsförståelse utvecklas; de måste också få konkreta
undervisningsverktyg för att kunna utveckla elevernas läsförståelse” (Westlund, 2012:6).
Internationella läsundersökningar visar dessvärre att läsförståelsen hos svenska elever har
försämrats. Sverige har bland annat deltagit i två internationella läsundersökningar.
Reading Literacy (RL) genomfördes av IEA (The International Association for the
Evaluation of Educational Achievement) först 1970 och upprepades därefter både 1991 och
2001. Syftet med trendstudien är att mäta 9-åringars läskompetens, samt mäta om
förändringar i läskompetensen har skett över tid. RL undersökningen 2001 visade en
tillbakagång i svenska elevers prestationer. Förklaringarna till det försämrade resultatet kan
enligt Gustafsson och Rosén (2004) vara den kraftiga minskningen av elevernas
bibliotekslån, den minskade läsningen av skönlitteratur eller de ekonomiska resurserna som
har bidragit till större klasser/grupper (Gustafsson & Rosén, 2004).
Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) genomfördes med elever i
årskurs 4 år 2001 och 2006. Studien visar på elevers läsförmåga, läsvanor samt attityder för
läsinlärning. PIRLS- undersökningen fastställde att svenska elever ligger över EU/OECD –
genomsnittet men att under de senaste fem åren har andelen starka och mycket starka läsare
minskat. I samband med studiens resultat lade skolverket förslag på utvecklingsområden
såsom undervisning i och om läsförståelsestrategier (Skolverket 2007). Studien visar även
7
att eleverna klarar av att besvara frågor där svaren finns i texten jämfört med frågor som
kräver att eleverna bland annat ska göra inferenser, alltså frågor som innebär att tolka och
värdera det lästa. Vidare visar studien att elevers läsförståelse inte gynnas av det
individuella arbetet samt att svenska elever, jämfört med övriga länder, får mindre
undervisning i olika lässtrategier (Skolverket 2012).
Vi vill betona vikten av läsförståelse genom att hänvisa till Reichenberg (2008:11) som
skriver att ”[g]od läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och
grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare”.

8
2 Syfte och frågeställningar
Vi är medvetna om att skolan ska ge alla elever de förutsättningar som behövs för att de ska
utveckla sin läsförståelse och bli självständiga läsare. Därför har vi valt att undersöka hur
fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse.
Vi har valt att utgå från följande frågeställningar:
 Vilka faktorer anser lärarna är betydelsefulla vid utveckling av elevers läsförståelse?
 Hur beskriver lärarna sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse?

9
3 Forskning inom valt problemområde
I det här kapitlet kommer vi att presentera olika teorier som är relevanta för vårt
problemområde. Arbetet inleds med tidigare forskning; konstruktivismen samt det
sociokulturella perspektivet. Därefter kommer vi att redogöra för olika teori-områden som
exempelvis läsförståelse, läsförståelsefaktorer samt explicit undervisning i lässtrategier.

3.1 Tidigare forskning
Westlund (2012) nämner att tidigare forskning av läsförståelse visar att man tidigare ansåg
att om man kunde läsa, så kom förståelsen automatisk. Men forskningen visade att många
som kunde läsa inte förstod stora delar av det de läste. Reichenberg & Lundberg (2011)
menar att en studie av Durkin (1978/1979) visade att undervisningen i läsförståelse var
väldigt knapphändig, till skillnad från läsinlärningen. Slutsatsen som Durkin (1978/1979)
kom fram till var att undervisningen bedrevs på så vis att lärarna genom olika tester ofta
kontrollerade elevernas läsförståelse istället för att undervisa i och om
läsförståelsestrategier. Dessutom saknades det tillräckligt med stöd för eleverna. Så
småningom började läsförståelsen inom forskningen ses som en tankeprocess som går att
utveckla. Då utformade Davey (1983) en första modell (”Think-aloud”) som innebär att
lärarna visar eleverna hur man gör.

3.1.1 Konstruktivism och sociokulturellt perspektiv
Forskningen av läsförståelsen har även setts utifrån sociokulturella och kognitiva
perspektiv. Sweet och Snow (2002) ser sambandet mellan dessa två teorier enligt följande
modell:

10