kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien konferenser 78 FR Å N N Y ENS SK A NS TILL N YA SV ER IGE språken i det svenska riket under 1600-talet kvhaa konferenser 78 Från Nyens skans till Nya Sverige Språken i det Svenska Riket under 1600-talet Redaktörer: Bo Andersson & Raimo Raag Konferenser 78 kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien Från Nyens skans till Nya Sverige. Språken i det Svenska Riket under 1600-talet. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser 78. Stockholm 2012. 380 s. Abstract The papers in this volume are based on presentations given at a symposium at Uppsala University in 2007. In the 17th century, Swedish was the everyday language of a majority of the population in Sweden proper and the main language of government, but several other languages were also used in speech, in writing, or in both. The population of Sweden proper included speakers of language varieties now considered dia- lects of Swedish, but also indigenous minority groups speaking entirely different languages, such as the Saami. There were also groups inhabiting territories that had been part of Sweden for several centuries, like Finland, and territories that gradually had been incorporated into the Swedish realm when Sweden emerged as a great European power. Numerous immigrants contributed not only to the development of the growing administrative and military apparatus, to economy, research, and higher education, but also to the linguistic diversity of 17th century Sweden. Keywords Sweden, 17th century, multilingualism, historical sociolinguistics, Swedish, Danish, Scanian, Got- land dialect, Saami language, Finnish, Latin, German, Dutch, French, English, Karelian, Estonian, Votic, Ingrian, Latvian, Livonian, Russian, Polish, Lenape © 2012 Författarna och Vitterhetsakademien ISBN 978-91-7402-409-8/pdf ISSN 0348-1433 Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Box 5622, 114 86 Stockholm www.vitterhetsakad.se Distributör eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslag, typografi Lars Paulsrud Grafisk form Bitte Granlund/Happy Book Tryck Danagård LITHO, Ödeshög, 2012 Innehåll Bo Andersson och Raimo Raag, Inledning 7 Stig Strömholm, Språk och kultur i 1600-talets Sverige – en barock historia 10 Aleksander Loit, Sveriges stormaktstid 19 Gun Widmark, Svenska 40 Stig Örjan Ohlsson, Danska och svenska i Skåne 55 Lars Wollin, Gutniska 70 Lars-Gunnar Larsson, Samiska 88 Erling Wande, Finska 104 Hans Helander, Latin 122 Bo Andersson, Tyska 137 Ingrid Wikén Bonde, Nederländska 163 Sigbrit Swahn, Franska 182 Daniel Ogden, English 193 Tapani Lehtinen, Karelska 207 Raimo Raag, Estniska 222 Virve Raag, Votiska och ingriska 249 Pēteris Vanags, Lettiska 260 Riho Grünthal, Liviska 281 Ulla Birgegård, Ryska 296 Lennart Larsson, Polska 315 Kim-Eric Williams, Laughing with the Lenape 335 Avbildningar ur handskrifter och äldre tryck 350 Författarförteckning 353 Personregister 355 Ortregister 367 Inledning Bo Andersson och Raimo Raag När man ägnar sig åt det förgångna är det lätt att förbise språkets viktiga roll; historia handlar oftast om politik, religion, handel och ekonomi, sociala förhållanden, kanske också lite om folklig kultur, litteratur, arkitektur, konst och musik. Språket och språ- ken däremot, människans främsta medel för tänkande och kommunikation, glöms däremot lätt bort. När man börjar intressera sig för frågan vilka språk som talades i 1600-talets Sve- rige blir man genast förvånad över mångfalden. Sverige hade genom omfattande geo- grafisk expansion sedan andra hälften av 1500-talet blivit till det som historiker kallar en konglomeratstat: riket bestod av en kärna och en rad provinser som alla uppvisade stora kulturella, språkliga och rättsliga olikheter sinsemellan. Dessutom hade ett bety- dande antal människor invandrat till landet. Dåtidens stat, med en enorm militärap- parat, en expanderande förvaltning och ett dynamiskt näringsliv, hade stort behov av ”experter” på olika områden. Både den geografiska utvidgningen och den stora invand- ringen ledde till att en rad språk kom att talas inom det dåvarande Sveriges gränser. Men kanske ännu mera påfallande än det stora antalet språk i sig är hur problemfri användningen av olika språk verkar ha varit i det svenska stormaktsväldet. Det vikti- gaste skälet finner man i den dåtida synen på vad som egentligen håller en nation sam- man. Om man ställer upp ett enkelt schema över de föreställningar som alltsedan slutet av 1700-talet har bildat utgångspunkt för tänkandet kring konstruktionen av nationer, så kan man konstatera att språklig och etnisk enhet har ansetts vara en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Om man försöker beskriva detta tänkande med hjälp av ett enkelt schema ser det ut så här. Man tänker sig att en modern nationalstat nor- malt sett präglas av följande: 8 kvhaa Konferenser 78 Homogen Heterogen Språk + – Nationell härkomst / etnicitet + – Religion – + Politik – + Till föreställningen om den moderna nationalstaten knyts alltså förväntningen att denna har en språkligt och etniskt homogen befolkning, även om detta i praktiken knappast någonsin är fallet. I vår tid av etniska konflikter har vi dock sett sprängkraften i nationalistiska slagord som ”en nation – ett folk – ett språk”. Medborgarna i en mo- dern nationalstat förväntas dock ha frihet att välja religion och att hysa och framföra olika politiska åsikter. Mot homogeniteten i språkligt och etniskt avseende står en heterogenitet när det gäller religion och politik Om man ställer upp ett liknande schema för en tidigmodern stat, exempelvis Sve- rige på 1600-talet, blir resultatet ett helt annat: Homogen Heterogen Språk – + Nationell härkomst / etnicitet – + Religion + – Politik + – Under 1600-talet ansåg man alltså att det fanns andra faktorer än ett gemensamt språk och en gemensam kultur som bidrog till sammanhållningen i en stat. Det viktigaste fundamentet för en harmonisk statlig gemenskap var i stället enighet i religionen; en- dast en konfession kunde vara tillåten. I 1600-talets politiska teori talar man om reli- gionen som samhällets kitt – religio vinculum societatis. I Sverige bestod detta vinculum bo andersson & raimo raag 9 självklart av en evangelisk-luthersk religiös uppfattning. Vad gäller de politiska förhål- landena präglades den tidigmoderna staten av en stark bundenhet till fursten, till hans eller hennes dynasti. Inget utrymme fanns för avvikande religiösa uppfattningar eller ifrågasättande av furstens legitimitet. Varje undersåte måste vara beredd att med all kraft stödja och försvara monarkens och regeringens religiösa och politiska mål. Om undersåten i fråga var av svensk härkomst eller talade svenska någorlunda väl var där emot sekundärt. Religiös och politisk lojalitet var den avgörande faktorn. I månadsskiftet februari/mars 2007 samlades arton språkforskare till ett interna- tionellt symposium vid Uppsala universitet, arrangerat vid Institutionen för moderna språk. Efter inledande föredrag av universitetets förre rektor, professor Stig Ström- holm, och av professor em. Aleksander Loit gav varje forskare en presentation av sitt språk och vilken roll det spelade i 1600-talets mångspråkiga och mångkulturella Sve- rige. På ett mycket intressant sätt belystes de olika språkens ställning och funktion, och föredragen gav upphov till många intressanta diskussioner. Vi är glada över att vi nu kan lägga fram föredragen som uppsatser i bokform. Symposiet hade inte kunnat genomföras utan frikostiga bidrag från Kungl. Vitter- hets Historie och Antikvitets Akademien och Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Sam- fundet i Uppsala. Till dessa båda institutioner vill vi framföra vårt varma tack. Ett sär- skilt tack riktar vi dessutom till Vitterhetsakademien för vänligheten att ge ut volymen i sin konferensserie och till Anna Forsling och Martin Rundkvist för all hjälp i sam- band med publiceringen. Vitterhetsakademien och Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet har genom generösa bidrag möjliggjort tryckningen.
Description: