Forskning och företag Forskning och företag

36 Pages·2005·2.98 MB·Swedish

Nummer 1 (cid:127) 2005
FFFFoooorrrrsssskkkknnnniiiinnnngggg
oooocccchhhh fffföööörrrreeeettttaaaagggg
ENHETSINDELNING (cid:127) LTH-DAGEN (cid:127) STARKA MILJÖER (cid:127) DESIGN FÖR MÅNEN OCH AFRIKA
(cid:38)(cid:41)(cid:50)(cid:51)(cid:52)(cid:0)(cid:41)(cid:46)(cid:0)(cid:51)(cid:48)(cid:47)(cid:50)(cid:52)(cid:51)(cid:0)(cid:53)(cid:52)(cid:41)(cid:44)(cid:41)(cid:52)(cid:57)(cid:0)(cid:52)(cid:50)(cid:33)(cid:46)(cid:51)(cid:48)(cid:47)(cid:50)(cid:52)(cid:33)(cid:52)(cid:41)(cid:47)(cid:46)
(cid:87)(cid:87)(cid:87)(cid:14)(cid:84)(cid:72)(cid:85)(cid:76)(cid:69)(cid:14)(cid:67)(cid:79)(cid:77)
2 LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005
(cid:127) Hedersdoktorer vid LTH 14
(cid:127) Framgångsrika forskare 16
(cid:127) Bjelms värdefulla fi asko 17
Tema: (cid:127) Gästprofessor från Ryssland 20-21
(cid:127) Kartan i din mobil 22-23
Forskning och företag
Året som gick 29-32
(cid:127) Univa hjälper de små företagen 6- 7
(cid:127) Forskning ska bli läkemedel 8-9
(cid:127) Storsatsning på matnyttig forskning 8
DDeessiiggnn fföörr MMåånneenn
(cid:127) Att göra pengar på nanoteknik 9
–– oocchh fföörr AAffrriikkaa..............1188--1199
(cid:127) Från LTH till Inkubatorn 10
(cid:127) Mjukvarustudier på företag 11
Marie Osbeck, Industri-
(cid:127) Klas skapar framtidens robot 12-13
design, har arbetat med
kalligrafi , skönskift och bl a
framställt vackra ord i vat-
ten i vackra fl askor.
LTH-nytt utges av Lunds tekniska högskola, Box 118, 221 00 Lund (cid:127) Ansvarig utgivare Per Göran Nilsson (cid:127) Redaktör Mats Nygren Telefon [phone]
E-post [email protected] (cid:127) Grafisk form Marie Nordgren, LTH(cid:127) Omslagsbild Clas Hall (cid:127) Annonser MP-media Telefon [phone] Fax [phone] E-post
[email protected] (cid:127) Tryck Elanders Gummessons AB, Falköping 2004 (cid:127) Upplaga 12.000 ex
Internet www.lth.se/press_media/lth_nytt.html (cid:127) ISSN 1400-5867
r
Forskning sker inte längre i ett sig till den Lundensiska scenen. Ibland blir forskaren även före- e
”elfenbenstorn”. tagare.
d
Å andra sidan har den nog Läs t ex på sidan 10 om hur många företag från LTH som
a
aldrig skett där förr heller. slussats ut via Teknopol bara i år!
Men den idealbild som fort- Riskkapital är en mycket viktig ingrediens i innovationssop- k
farande frodas bland humanister pan, en ingrediens som tyvärr ofta varit svår att fi nna på senare t
och kanske även samhällsv etare år. ö
är nog att forskaren är och ska Men det fi nns också etablerade företag som har stort intresse r
vara fri att undersöka vad honom av forskning som en grund för sin produktutveckling. I Lund är e
lyster. Sådan nyfi kenhets driven AstraZeneca och Ericsson ett par välkända exempel på forsk- n
forskning kan fortfarande vara ningstunga företag. Kontakten med dessa är dessutom viktiga
s
angelägen, men den är i praktiken mycket svår att fi nansiera, sär- även för forskarna, inte minst i deras roll som lärare.

skilt inom de resurskrävande natur- och teknikvetenskaperna. Några lärare på LTH arbetar idag särskilt nära företagen r
I dag fi nansieras en stor del av forskningen av externa aktö- även i undervisningen, se sidan 11. u
rer: forskningsfi nansierande myndigheter och storföretag. De Mera ovanligt är att etablerade små- och medelstora företag t
statliga grundbidragen räcker inte långt. Därför har företagen har forskarkontakter. Men till och med den kulturklyftan har a
en stor betydelse för att göra forskningen möjlig. Och att få den brutits idag. Läs t ex på sidan 6–7 om Univas många konkreta
att handla om relevanta saker. projekt bland sydsvenska småföretag.
Men kontakten mellan forskare och företag har många as-
pekter. I detta nummer försöker vi exemplifi era några av dessa.
Forskningen kan som bekant ge upphov till innovationer och
dem fi nns det idag många aktörer som hjälper till att föra vidare
till nya företag: LU Innovation, Lunds universitets bolag LUAB,
Teknikbrostiftelsen och forskningsbyn Ideon – för att nu hålla
LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005 3
LTHs nya laguppställning
40-talet enheter ersätter 80 avdelningar
Med det nya året har en del föränd- inte så dramatiskt som det kanske låter. budgetarbetet.
ringar inträtt i LTHs struktur. Antalet Omstruktureringen är tills vidare Nedan följer en sammanställning av
institutioner minskat med en – från 21 virtuell på så vis att personal i samman- den nya enhetsindelningen:
till 20 – och dessutom delas institutio- förda avdelningar inte behöver fl yttas om (cid:127) Arkitektur, Bygg och arkitektur
nerna in i cirka 40 enheter. Detta för så att man sitter samlad inom enheten. En ny institution, sammanslagen av två
att skapa en tillräcklig ”kritisk massa” Enheternas namn är därför inte heller så äldre. Den innehåller två enheter (A1 och
i varje enhet, så att den inte är för eko- viktiga. A2) motsvarande sju (Ark I, Ark II, Ark
nomiskt sårbar. Minimikraven på en enhet är: III, Byggnadsfunktionslära, Stadsbyggnad,
(cid:127) en hållbar ekonomi Formlära, Arkitekturhistoria och
Verksamheterna inom LTH kommer (cid:127) minst tre professorer Miljöpsykologi) respektive fyra avdelning-
ar (Bebyggelse vård/Arkitekturhistoria,
i fortsättningen att presenteras med (cid:127) minst en doktorsexamen per år
Energi- och byggnadsdesign, Boende- och
institutionsnamn och verksamhets- (cid:127) grundutbildning omfattande minst
bostadsutveckling).
område (till exempel Institutionen
40 helårsstudenter
för Fysik/ Kärnfysik). Avsikten är (cid:127) Bygg- och miljöteknologi
(cid:127) en personalstyrka på minst 25 perso-
inte att enheterna skall synas utåt. Tre enheter: (B&M-1) bestående
ner inklusive doktorander
Forskarutbildningsämnena kvarstår i sin av avdelningarna Byggnadsmaterial,
nuvarande form. (cid:127)ska delta i minst en forskningsportal Konstruktionsteknik, Byggnadsfysik och
Administrativt kommer verksamheten (cid:127) ska bedömas vara av strategiskt vär- Installations- och klimatiseringslära,
inom LTH att följas upp på enhets- och de för LTH (B&M-2) med Teknisk vattenr esurslära
institutions nivå. Detta innebär att begrep- och (B&M-3) Brandteknik.
pet ”avdelning” försvinner. Utifrån dessa krav har man alltså delat (cid:127) Byggvetenskaper
– Vi vill skapa tillräckligt stora grup- in verksamheten i nya enheter med var En ny institution med en enhet
peringar som är hållbara ekonomiskt, sin enhetschef. En enhet kan omfatta en med arbetsnamnet Byggnadsmekanik.
personellt, inom grundutbildningen och i eller fl era kostnadsställen. Varje enhet får Består av de tidigare avdelningarna
forskar utb ildningen och forskningen. Det ett enhetsbidrag utifrån sin storlek och Byggnadsmekanik, Teknisk akustik,
ställer vissa minimikrav på storleken, för- verksamhet (av det statliga s k fakultetsan- Datorstödd projektering, Byggnads-
klarar kanslichef PG Nilsson. Men det är slaget). Dessa bidrag omprövas varje år i ekonomi och BKL Helsingborg.
Premiär för LTH-dagen Lever LTH upp till sina stolta visioner.
Finns vi i ”gruppen av internationellt
ledande universitet”?
Jo, det vill man nog tro när man bevitt-
nat den första ”LTH-dagen” den 8 fe-
bruari, där det bland annat påpekades
att få andra högskolor har humorn som
en deklarerad målsättning.
Så lämpligt då att dagen slutade med spex!
För dem som missade evenemanget kan vi
berätta att rektor Gunilla Jönson öppnade med
en förklaring av just vart arbetet med visionerna
fört oss idag. LTH-dagen i sig är en av de idéer
Fo
to som kommit fram som en följd av visionsarbe-
: M
a tet.
ts
Nygren arna– t LilTl Hol ihkaar shtäovrad aatn ssilga gu,t mseänrkats it ahnasr öeknn rinagd-
SSF-ansökningar gått vidare till andra om-
Jing Liu, tekn doktor vid institutionen för bioteknik, tog emot 2004 års stipendium ur Gunnar Engströms gången. Men för att bli ännu bättre, i en tid när
ABB-stiftelse, 50.000 kronor. Detta för ett framgångsrikt arbete med styr- och reglerprocesser för biogas- tvärv etenskaplighet premieras, behöver vi nya
produktion. Utdelare var forskningschef Charlotte Brogren med eget förfl utet vid LTH. mötesplatser för forskargrupperna.
4 LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005
(cid:127) Datavetenskap Enheterna LMT-1 med (cid:127) Telekommunikationssystem
En enda enhet i samverkan med na- Livsmedelsteknik och Oförändrat en enhet
turvetenskapliga fakulteten. Livsmedelteknologi, LMT-2 med (cid:127) Värme- och kraftteknik
(cid:127) Designvetenskaper Industriell näringslära Oförändrat en enhet
DV-1 Ergonomi och aerosolteknologi (cid:127) Kemiska institutionen Utbildningsverksamheten i
samt Certec. Enhetsindelning pågår i samverkan Helsingborg är inte längre en egen insti-
DV-2 Maskinkonstruktion, med naturvetenskapliga fakulteten, idag tution utan drivs av fl era institutioner i
Industridesign, Förpackningslogistik, nio avdelningar Lund.
Innovations teknik. (cid:127) Maskinteknologi Avdelningar som avveck-
(cid:127) Elektrisk mätteknik MT-1 bestående av Mekanisk teknolo- las är Robotteknik och Geoteknik.
En enhet bildad av Elektrisk mättek- gi och verktygsmaskiner, Maskinelement, Personer och resurser därifrån över-
nik plus Teknisk geologi Mekanik och Materialteknik, MT-2, förs till andra enheter eller avvecklas.
Elektrovetenskap Hållfasthetslära i samarbete med en fors- Myndighetskapitalet övergår till LTH och
En institution som utgör en oföränd- kargrupp vid Malmö högskola. avdelningarna upphör både som ekono-
rad enhet (cid:127) Matematikcentrum miska enheter och forskarutbildningsäm-
nen.
(cid:127) Fysik Enheterna Matematik (tidigare
Akademiska verkstaden blir en sär-
Enheterna Atomfysik, Fasta tillstån- Matematik och Numerisk analys) och
skild arbetsenhet, som ska utvärderas
dets fysik, Kärnfysik, Matematisk fysik och Matematisk statistik, en enhet.
efter 2005. Styrels en godkände den nya
Förbränningsfysik. (cid:127) Reglerteknik
enhetsindelningen den 9 februari. Den
(cid:127) Industriell elektroteknik och automation Oförändrat en enhet
gäller interimistiskt från 1 januari och är
En enhet i viss samverkan med en fors- (cid:127) Teknik och samhälle, nu MBL-förhandlad.
kargrupp vid Malmö högskola Enheterna Miljö- och energisys- Institutioner med negativa myndig-
(cid:127) Informationsteknologi tem, Trafi kteknik, Kollektivtrafi k och hetskapital kommer att åläggas en återbe-
En oförändrad enhet Vägbyggnad och Fastighets v etenskap. talningsplan. Det innebär att de måste gå
(cid:127) Kemiteknik (cid:127) Teknisk ekonomi och logistik med överskott en period i framtiden för
En enhet bildad av Kemiteknik och En enhet av f d avdelningarna Teknisk att betala av underskott samt bygga upp
VA-teknik logistik och produktionsekonomi i samar- ett nytt myndighetskapital.
(cid:127) Livsmedelsteknik bete med Växjö universitet. MN
– Intressant är att Chalmers bett oss I övrigt gäller det i en allt mer konkurrensut-
komma med i arbetet för ”sustainability”. Det satt värld att framstå som en ”avsändare”, inte
är särskilt intressant när man läser om de 200 som det ser ut som på webben. Detta ska
öppna dörrarna mellan KTH och Chalmers. De utvecklas i en ny kommunikationsplattform i vår.
lång siktiga energifrågorna är så viktiga att vi kan Trendspanare Bengt Wahlström hade den
behöva revidera utbildningsprogrammen. fl ottaste presentationen.
Kårordförande Mattias Larsson förde sedan – Om man studerar omvärldsanalys är det
ett offentligt samtal med de två kanadensiska ganska lätt att se vartåt vi går men svårt att
kamraterna David Turner och Eric Ivy från bestämma tidtabellen, sa han. Vi lär av det vi
Waterlo, Ontario, som gav en mycket positiv bild gjort förr och som har funkat, men vi tänker inte
av LTH. De läser magister programmet Water-LU så mycket på att omv ärldsf aktorerna kan ha
och tyckte om läs systemet här med koncentre- ändrats.
rade studier i ett par ämnen åt gången. De var – Om vi i framtiden måste jobba till 79
Trendspanare Bengt Wahlström tycker att vi ska
imponerade av student staden Lund och av att års ålder ska vi kanske rekrytera studenter på
invänta det oförutsedda.
”allt var så gammalt”. ålderdomshemmet?!
Eva Johannesson, universitetets nya Att skapa uppmärksamhet som lärare hos
informationschef, presenterade sig med att bl en generation av ungdomar uppvuxna med tv- nik: Journalisten Anders Fagerström inledde
a säga att få saker är viktigare i profi leringen av zappning och dataspel är en utmaning som inte samtalet med Calle Åström, matematikprofes-
en verksamhet än att vara en bra arbetsplats ens Wahlström hade lösningen på. sor, professor Inger Björck från Functional Food
där med a rbetarna trivs. Policy och värderingar – Var aktörer och vänta in det oförutsedda, Science Center, Carl Borrebaeck, professor i im-
ska vara tydliga så alla förstår sin roll och kan var hans allmänna råd. munteknologi samt forsknings a ssistent Jonas
känna sig delaktiga och en ny kommunikations- Efterm iddagen rundades av med en Tegenfeldt, fasta tillståndets fysik.
plattform är under tillverkning. paneldiskussion om framtidens medicintek- MATS NYGREN
LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005 5
Forskning och företag
Univa hjälper de små företagen
För exakt fyra år sedan presenterade Just nu har Univa gått in i en lugnare och en handledare kring vitt skilda te-
LTH-nytt universitetets nya institut period efter ett mycket intensivt 2004, man: material, produktionsteknik af-
Univa – fast då hette det fortfarande då man oms atte 27,8 miljoner kronor. färsutveckling, organisation och ledar-
LU Development AB. (Omsättningen har i princip fördubblats skaps utveckling t ex. Man höll tolv träffar
I dag är det en verksamhet som sedan varje år sedan starten 2000.) Univa ligger under ett år. Nio grupper fi nns kvar i år.
dess haft drygt 150 projekt ihop med nu i startgroparna för att söka nya EU- Tango är ett stort, treårigt projekt, fi -
430 små och medelstora företag projekt i höst. Man hoppas komma med i nansierat av EU, som just har avslutats.
främst från södra Sverige och dragit in ett produktutvecklingsprojekt hos Nutek. Det bestod av en verkstadsdel och en livs-
ett antal miljoner kronor i intäkter till Forskare som deltagit mycket i Univas medelsdel och omslöt totalt 16 miljoner
Lunds universitet. verksamhet fi nns vid Designvetenskaper, kronor. Dessutom drevs inom verkstads-
Psykologi, Mekanisk teknologi och delen ett s k Demonstratorprojekt som ut-
Livsmedelsteknik. Dessutom har en del vecklade ett 30-tal utbildningsverktyg som
– Dessutom har vi lyckats närma två ekonomer medv erkat. används för att tydliggöra och visa olika
grupper som tidigare haft mycket litet – Eftersom småföretag sällan kan fi - typer av arbetssätt, metoder och teknolo-
kontakt med varandra, akademiker och nansiera hela utvecklingsprojekt har vi gier för småföretag. (Se även sidoartikel
småföretagare, påpekar lars svensson, stöd av fl era olika fi nansiärer: nedan om Tango Livsmedel.)
vd i Univa. Vinnova stöder två pågående projekt, – Dessutom förekommer det korta,
Han ingår i den lilla stab på c:a fem Vamp 30 och Vamp 34 – det förra om enkla och helfi nansierade projekt där
personer som arbetar med Univa i en lä- adiabatisk mjukgörning och formning av forskare utför konsultl iknande u ppdrag
genhet vid Bredgatan. polymert material och det andra kring åt företagen, men det är de långsiktiga
– Vi skulle gärna sitta på LTH efter- karbidstål i produkter. Sammanlagt deltar relationerna som är viktigast, menar Lars
som bortåt 90 procent av våra forskar- 27 företag i dessa båda projekt. Svensson.
kontakter fi nns där. På Ideon skulle vårt KK-stiftelsen har stött KrAft-projektet Verksamheten utvärderas nu genom
institut inte få en egen profi l men vi sitter nationellt med 60 miljoner. Under fjor- telefonintervjuer med de medverkande
gärna tills ammans med universitetets öv- året samlades bara hos Univa 15 grupper företagen. De icke hemliga delarna av
riga bolag. med 6–7 företag i varje plus en forskare projekten ska rapporteras i en skriftserie.
Eva ger maten hälsomervärde
En av de forskare som engagerat sig – Det samarbetet är guld värt. Vi är en-
mest inom Tangoprojektet är professor samma på svenska marknaden om denna
Eva Tornberg, Livsmedelsteknik. Hon produkt och till skillnad från den dans-
arbetar med tre projekt i samarbete ka konkurrentens produkt är den god.
mBäetdt rsem kåe tocchhu spt, onryat tliigvsamree fdeetlts oföcrhe tmaögr. - REveasus lftöartkelta arvin vgåarra, ssmägaekrt evdst tsthäommmaesr o mlaend- s Nygren
are kött är målen för dem. der till LTH-nytt. Mat
Korven säljs nu av fl era stora livs- oto:
F
medelskedjor.
Morotskorvar med växtfi brer istället för fett, en fett-
Mest uppmärksamhet har Hälsoprofi l är det på ytterli-
halt på 3 istället för 23, tillverkas nu på Ugglarps
dock hittills ett samarbete gare ett av Evas Tangoprojekt. Det slakteri i Malmö.
med Ugglarps slakteri fått, för bygger på att från en inhemsk ve- i sama rbete med Orkla Foods, TetraPak
där har man redan en ny pro- getabilisk växt utvinna en olja rik och fem mindre industrier. Syftet med
dukt, morotskorven med bara på omega 3-fettsyror, som sänker detta arbete är att lära mer om hur fi b-
tre procents fetthalt. Men det Eva Tornberg. kolesterolhalten i blodet. Det är ett rerna i tomater (och potatis eller äpplen)
är inte ett av Tangoprojekten samarbetsprojekt mellan Slöinge uppträder i de olika processer som an-
utan ett samarbetsprojekt mellan tre Lantmannaförening, Berthe Qvarn och vänds när man exempelvis gör ketchup.
småföretag i Skåne med stöd av Teknik- SIA-glace, alla verksamma i Halland, samt Ett annat projekt handlar om att ge-
brostiftelsen och där Forskarpatent är Skånemejerier och Södervidinge bageri nom marinering surgöra kött så att det
ägare av patentet. Den korven och sam- från Skåne. Teknikbrostiftelsen har även blir mörare utan att det smakar surt.
arbetet med Eva Tornberg överhuvudta- bidragit till detta projekt. Univa och Teknikbrostiftlsen samarbetar
get uppskattas mycket på Ugglarps slak- Ett av Tangoprojekten drivs nu vidare här med fem skånska företag.
teri AB. av en doktorand, Elena Bayod Tejedor, MN
6 LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005
EvaTornberg
skaper förs rakt in i föreläsningssalarna. och träffade föret agare, som kanske
– Det är just det som är tanken bakom knappt hade sett en professor ens på vy-
Univa, att vara en direkt länk mellan exis- kort tidigare.
terande företag och den akademiska värl- Kontakterna följer tre principer:
den, utan förmedlande mellanled. - rätt forskare som kan lyssna och tala till
Lars Svensson är psykologen som 1997 ickeakademiker
erbjöds att koordinera ett EU-projekt och - rätt företag med intresse av utveckling
sedan arbetade för universitets närings- - oerhört konkreta projekt
livsenhet, numera LU-Innovation. Där Till skillnad från mycken annan verk-
blev han involverad i en modell med kon- samhet handlar det inte här om innova-
taktforskare som med Jan-Eric Ståhl som tioner för nyföretagande utan om etable-
”barnmorska” utvecklades till embryot till rade företag, om än ofta små.
Univa. – Små företag har sällan haft nytta
Det handlar alltså om att få ut ett mer- av Lunds universitet. Vi ville vända på
värde ur de resurser i form av kunskaper det genom att starta så långt från univer-
och utr ustning som redan fi nns vid uni- sitetet som möjligt. Vår första kontakt
n versiteten. Det är en i grunden kommer- var Stenqvists i Åstorp, som gör de fl esta
e
Nygr siell verksamhet och därför bedrivs den av plastpåsar som vi bär hem från affärerna.
s
at Univa, som i sin tur ägs av LU:s holding- Mitt i IT-boomen valde vi att vända oss till
M
oto: bolag LUAB. tillverkningsföretag, som arbetar i metall
F
– Företagen har varit positiva och upp- – Det blir en forskarledd verksamhet, eller livsmedel.
skattat att vi (från början Univas ordfö- fast behovsstyrd och behovsmotiverad Region Skåne kom med som
rande Jan-Eric Ståhl och jag) aktivt har från företagen, säger Lars. Han och Jan- en fi nansiär och samarbetspartner.
sökt upp dem. Både de och forskarna har Eric Ståhl startade verksamheten genom Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta har
kommit över sin initiala skepsis till varan- att kontakta kommunernas näringsl ivs- också ställt upp som en viktig fi nansiär.
dra. Och för forskningen och undervis- enheter och bad dem ge förslag på före-
ningen betyder kontakterna att nya kun- tag. Sedan körde de själva ut i bygderna MATS NYGREN
Nytt skånskt samarbete
Det lundensiska samarbetet mellan
forskare och företag inom Univa blev Glada miner
när skånska
ett skånskt samarbete, då Malmös och
högskolor be-
Kristian stads högskolor skrev på ett
stämde sig för
samarbetsavtal. Nya kontakter för små
att samarbete
och medelstora företag till forskning- till fromma
ens värld ska därmed öppnas. för små- och
medelstora
Sådana kontakter har blivit Univas signa- företag. Fr v:
tur och i det praktiska arbetet med olika Jan-Eric Ståhl, Fo
företag har de andra skånska högskolor- Bengt Lörstad, to: M
na redan spelat en viss roll. Göran Bexell ats
rektDoer nG 6ö rdaence Bmebxeerl tlr,ä Kffraidsteias nLsutanddss ocOhl aLuesnsnoanrt. Nygren
Bengt Lörstad och Malmös Lennart till genom att de har alla forskningsinsti- tillåtelse åt högskolan att starta ett hol-
Olausson. Tillsammans med Univas tuten, förklarade Jan-Eric Ståhl. dingbolag. Lund och nu är även Malmö
ordförande, LTH-professorn Jan-Eric I dag är Univa helägt av Lunds uni- har sådana tillstånd och sådana bolag,
Ståhl, skrev de under avtalet. versitet men tanken är att Malmö och I bolagsformen kan affärsverksamhet
– Det här är bland annat ett sätt att ta Kristianstads högskolor ska bli nya delä- utvecklas och den där ofta nödvändiga se-
tillbaka resurser till Skåne, som normalt gare. För Kristianstads del blir det möjligt kretessen garanteras, vilket den inte kan
Stockholm och Göteborg har ett försteg först när regeringen kanske till våren ger inom ett offentligt universitet.
LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005 7
Forskning och företag
Forskning ska bli läkemedel
Under hösten har Läkemedelscentrum, inom läkemedelsindustrin: Pharmacia, representanter för AstraZeneca och san-
LMCLU, börjat fi nna fastare former. Novo Nordic, Perstorp och inom många nolikt Gambro.
En föreståndare, Christer Sjögren, olika områden, såväl kliniska som prekli- – För det behöver inte vara en mole-
har anställts och rektor Göran Bexell niska. Han var också en period konsult kyl, det kan vara en pryl, rimmar Christer.
har fattat beslut om föreskrifter för för Quintiles, det största konsultföretaget Det vill säga att det är inte bara piller utan
denna centrumbildning som ska samla inom medicinsk forskning. även ”medical devices” som kan vara av
intressanta läkemedels- och medi- Under senare år har han dessutom intresse för LMC.
cintekniska projekt bland forskarna varit adjungerad professor vid medicinska – Det behöver heller inte vara mogna
på Kemicentrum, både på LTHs och fakulteten i Uppsala. projekt, det duger gott att komma med
naturvetenskapliga fakultetens, liksom – Jag hoppas kunna utnyttja hela min prematura tankar om någon uppfi nning.
bland läkarna på BMC. breda erfarenhet och mitt kontaktnät i Speciellt värdefulla krafter ser han i
det nya arbetet, sa Christer, när vi träffade styrelseledamöterna professor anders
honom i det ljusa och fräscha men ännu axelsson med sin läkemedelstekniska
Förutom Christer Sjögren fi nns än så inte färdiginredda arbetsr ummet högst kompetens, naturvetaren torbjörn
länge endast sekreterarhjälp på 30 pro- upp i Kemicentrum någon vecka före jul. frejd och sjukhusdirektören bent chris-
cent av full arbetstid. I övrigt handlar det – Min uppgift är att paketera uppfi n- tensen Klar för styrelsen är också profes-
om bygge av ett nätverk. Sjögren är an- ningar på ett bra sätt. Patentera nya läke- sor karl-erik andersson på med fak,
ställd inom det så kallade tionde områ- medel, att addera kunskap och metoder bertil lindmark, utvecklingschef på
det direkt under rektor och utanför alla som fi nns inom universitetet kan öka vär- AstraZeneca i Lund, och per-olof hegg,
fakultet. det enormt mycket. I min roll ingår också LU Innovation, samt maris hartmanis,
Christer Sjögren, ej att förväxla med att utbilda forskare om hur läkemedelsut- forskningschef på Gambro.
en mycket känd svensktoppsångare, är veckling går till och att underlätta för den – Det är trevligt att folk får ventilera
ursprungligen veterinär och disputerade processen, förklarar Christer Sjögren. sina problem. De är glada att jag kommer
i farmakologi på Veterinärhögskolan. I styrelsen fi nns representanter för och ställer frågor. Då potentiella uppfi n-
Men därefter har han mest varit verksam de tre ”våta” fakulteterna och dessutom ningar hittats bildas en större eller min-
Att göra pengar på nanoteknik
”Commercialising bio-nano-techno- inom nanoteknologifältet och vi svenska och möjligheter om att kommersialisera
logy” var mottot för ett seminarium deltagare kunde bara häpna över de sum- spetsforskning inom nanometerkonsorti-
för forskare och företag inom biona- mor som brittiska staten satsar inom olika et inom ramen för det nystartade företa-
noteknologi som ägde rum på Fysiska initiativ. Sammanlagt gick de brittiska get Qumat Technologies AB (www.qumat.
institutionen den 9 februari. investeringarna upp till 320 miljon pund se).
under 2004. Speciellt intressant från Skånskt per-
Martin Magnusson, direktör för spektiv var de erfarenheter som Neville
Seminariet var arrangerat av Brittiska Pronano i Malmö (www.pronano.se) be- Freeman, Development Director vid
ambassaden i Sverige och Danmark samt rättade om de, jämfört med satsningar i Farfi eld Sensors (www.farfi eld-sensors.com),
British Council i Sverige i samarbete med Storbritannien, blygsamma försöken att framförde om statliga stödpengar fördelas
Lunds universitet. Brittiska, svenska och skapa en plattform över Öresund inom inom Storbritannien. Många av hans iakt-
danska företag gav presentationer och ut- nanoområdet. tagelser kändes igen. Seminariet avsluta-
byte erfarenheter kring temat att grun- Två företag med anknytning till LTH des med en reception av Brittiska ambas-
da företag och göra pengar med nano- var med och berättade om sina visioner sadören där man kunde få uppleva LTHs
teknologi. och erfarenheter. Lars Montelius be- rektor och ambassadören minglande med
Seminariet leddes av Julie Deacon, skrev hur forskningsresultat överförts till forskare och småföretagare.
Direktör för The UK Micro and Obducat AB i Malmö (www.obducat.com) Seminariet ingick i en serie av tre
Nanotechnology Network (www.micro- för att skapa ett världsledande företag nano-evenemang som hölls den dagen i
andnanotech.info). Julie gav en inblick i inom nano-imprintteknik. Lund och Malmö.
satsningar som görs inom Storbritannien Lars Samuelson skildrade visioner
KNUT DEPPERT
8 LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005
– Jag har hittat minst ett tiotal gruppe- igång fl er bolag.
ringar som har rätt avancerade aktiviteter. – Vi är som bekant bra på att satsa på
Inom ett år ska de bli 20 till. De ska för- forskning i Sverige men dåliga på att kom-
utom rådgivning också vid behov kunna mersialisera forskningen, starta företag.
stödjas med vissa ekonomiska medel. På Det fi nns i dag för lite av riskvilligt kapital
sikt är målsättningen att även industrin i Sverige och staten måste ta ett större
och offentliga samt privata fonder ska bi- ansvar för utvecklingen i tidiga stadier,
dra till verksamheten även utanför de spe- menar Christer.
ciella projekten och LMCLU:s verksam- Han jämför med hur i USA välbärgade
het ska bli självfi nansierad. alumni satsar stora belopp på forskningen
Hittills har läkemedelsindustrin visat på sina gamla universitet.
ett mycket positivt intresse. Bland kontaktpartnerna i regionen
– Min ambition är att även få med fi nns naturligtvis Medicon Valley och
övriga fakultet. Det fi nns t ex hälsoeko- Ideon. En sak Christer däremot saknar i
nomer, samhälls medicinare, psykologer, Lund är en farmaceutisk utbildning.
ekonomer och LU Education som kan ha Själv har han aldrig tidigare varit an-
glädje av denna centrumb ildning. ställd i Lund men har ändå arbetat här
En av de forskare som Christer och skaffat många kontakter.
Christer Sjögren. Sjögren redan kontaktats av är Bodil Den drivande kraften bakom bildan-
Jönsson på Certec, som han menar har det av LMCLU har varit Eva Hansson,
dre projektgrupp för att driva verksamhe- många intressanta projekt inom rehabilte- prefekt på Kemicentrum.
ten framåt. Mycket återstår att kartlägga. rings, vilka kan ges en LMCLU-inriktning. I slutet av oktober hölls ett symposium
Om jag bli mer känd ökar möjligheterna För att få del av Vinnova-fonderna och fl er workshops och seminarier plane-
att folk kommer spontant och berättar måste projekten vara tvärvetenskapliga ras under innevarande år.
om sina planer. och dessutom involvera industrin, där- MATS NYGREN
Därför är det viktigt att sitta nära verk- för representerat LMCLU en nödvändig
Mer information: http://www.lmclu.lu.se/
samheten, menar Christer, som också har strategi. Det fi nns dessutom ett samhälls-
ett rum nära BMC på lasarettet. intresse för sysselsättningens skull att få
Storsatsning på matnyttig forskning n
e
gr
Ny
s
at
Nyligen gick startskottet för dok- möjligheten att förvandla onyttigt o: M
torandprogrammet Funcfood. Som fett till nyttigt genom att förändra Fot
namnet antyder syftar programmet till fettmolekylerna. Bättre fett kan för
att lägga grunden till nya functional fl era grupper bli ett välkommet al-
food -produkter, det vill säga livsm edel ternativ till grädde, majonnäser och
som utöver näringstillförsel också ger andra mindre nyttiga varianter.
dokumenterat gynnsam hälsoeffekt. Ett annat ägnar sig åt att ut-
veckla en ny typ av fullkornspro-
De närmaste sex åren kommer tolv dukter, såsom pasta och bröd, med
doktorander att arbeta tillsammans med långsamt blodsockerhöjande effekt,
andra forskare, sjukvård och industri. Inte även kallat lågt glykemiskt index.
mindre än 40 miljoner kronor satsas på Förhoppningen är att sådana pro- Nyttigare fetter är målet med den nya forskningen.
projektet. Programmet utgår från tvär- dukter kan reducera riskfaktorer för
vetenskapliga Functional Food Science utveckling av typ 2-diabetes. kärlsjukdomar, magproblem och diabetes.
Centre med professor Inger Björck som Ett tredje eftersträvar att hitta den bästa Region Skåne, som är en av fi nansiärer-
verk samhets ansvarig. kombinationen av kolhydrater och levande na, har varit delaktig i beslutsprocessen
Vilka slags livsmedel, som följd av bakterier i livsmedel för bättre maghälsa. Två kring prioriterade forskningsområden.
forskningsresultaten, kan vi då förvänta övriga projekt berör kvalitetskontroll samt Andra samarbetspartners är Innovation i
oss dyka upp i butiksh yllorna i framtiden? konsument kommunikation. Gränsland, Sparbanksstiftelsen och fl era
PhD-programmets projektbeskrivning ger Gemensamt för samtliga delprojekt är livs medels industrier.
en fi ngervisning: att de tar sikte på vår tids stora folkhälso- KRISTINA LINDGÄRDE
Ett projekt studerar, något förenklat, sjukdomar, såsom just övervikt, hjärt- och
LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005 9
Forskning och företag
n
e
Nygr
s
Inte mindre än fem affärsidéer med ursprung at
M
från LTH sitter idag på Ideon Innovation - en oto:
F
inkubator för nystartade företag. Här fi nns
starthjälp i form av erfarna affärsutvecklare
som ger råd om fi nansiering, patent och bo-
lagsbildning.
Nya idéer
blir nya företag
Det som skiljer bra affärsidéer från dåli-
ga är människorna bakom. Idén kan vara
bra men utan entreprenöriell drivkraft
blir det inget livsdugligt företag. Vårt mål
är att tillföra den kompetens som saknas
eller hjälpa de mindre erfarna att växa in
i rollen.
Fem idéer från
Det är idag sammanlagt femton före- LTH har lett till lika
tag som utvecklar sin affärsidé på Ideon många nya företag
vid Ideon Innovation
Innovation. Fem av dem är företag vars
det senaste året.
tjänster och produkter bygger på forsk-
ningsresultat eller kunnande från LTH:
lymer i bilar. Forskningen kommer från som toner, ackord, basgångar, trummor,
Institutionen för förbränningsteknik. etcetera. Mjukvaran bygger på avancerad
signalbehandling för analys av musiken
Aventure – kolesterolsänkande öl
Silent Control – reduktion av onödiga larm och har ett lättförståligt gränssnitt för
Bolaget utvecklar ett nytt havrebaserat presentation av resultatet.
Genom att analysera historisk processda-
öl med kolesterolsänkande egenskaper.
taoffl ine kan inställningar på larmgrän-
Bolagets teknologi, att brygga öl med bi-
ser justeras. Föreslagna signalbehand-
behållet beta-glukaninnehåll, har sitt ur- Novosense – engångs EKG-plåster
lings metoder körs i en specialutvecklad
sprung i forskning på Institutionen för
programvara för simulering av metoder- Bolaget tar fram en ny generation EKG-
livsmedelsteknologi.
nas effekt. Metoden resulterar i att upp utrustning kallad Disposable Wireless
till 90 % av de onödiga larmen tas bort. ECG Sensing Technology (DWEST). Små
Bolagets grundare är två doktorander plåsterlika EKG-sensorer appliceras på
ComPower – småskalig kraftgenerering från Instutionen för informationstekno- patientens kropp och sänder en EKG-
logi. signal som talar om för läkaren hur pa-
Bolaget utvecklar kraftvärmeaggre-
tientens hjärta mår. När undersökning-
gat för småskalig kraftgenerering (mi-
en är klar kan man kasta EKG-sensorn.
croCHP, Combined Heat and Power).
Metoden bygger på en helt unik nyut-
Den unika produkten kan beskrivas som
Sienzo – ackordtolkning vecklad mätmetodik och signalbehand-
en villapanna som även genererar el.
ling, som kommer från Institutionen för
Kärnan i värmekraftaggregatet är en li- Bolaget utvecklar mjukvara för automa- elektrisk mätteknik.
ten turbin som driver en högvarvig gene- tisk transkribering av musik. Det inne-
rator. Konstruktionen kan liknas vid en bär att man kan analysera musik för att MALIN BERGHOLM
turboladdare som ju används i stora vo- få fram dess strukturella uppbyggnad så-
10 LTH-nytt nummer 1 (cid:127) 2005