ebook img

Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? PDF

59 Pages·2017·1.25 MB·Swedish
by  
Save to my drive
Quick download
Download
Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.

Preview Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande?

Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? - En explorativ studie om studenter inom bemanningsbranschen Flexibility, a mutual relationship? - An explorative study regarding students within temporary work agencies Åsa Jansson & Maja Kojić Organisation och ledarskap Kandidatuppsats 15 hp Termin: HT-2016 Handledare: Per Sederblad Sammanfattning Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. Nyckelord Annan huvudsaklig sysselsättning, anställningsotrygghet, bemanningsbranschen, flexibilitet, gränslöst arbete, kollektivavtal, prekariat, psykologiskt kontrakt, studentanställning, studenter Abstract This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained. Keywords Another major occupation, flexibility, precariat, precariousness in employment, psychological contracts, student-employment, students, temporary work agencies, union contract, work without boundaries Förord Vi vill rikta ett stort tack de som har medverkat i vår undersökning. De har delat med sig av sina erfarenheter och bidragit med en insikt i bemanningsbranschen. Deras deltagande i denna studie har varit fantastiskt givande och lärorikt. Vi vill även tacka vår handledare Per Sederblad för hans vägledning och stöd under denna process. Tack för dina tankar, visa råd och framförallt all uppmuntran. Slutligen vill vi även tacka Mother. #Jansson&Kojić2017 Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering.................................................................................................................... 3 1.3 Syfte ................................................................................................................................................... 5 1.4 Frågeställningar ............................................................................................................................ 5 1.5 Avgränsningar ............................................................................................................................... 5 1.6 Disposition ...................................................................................................................................... 5 2 Metod .......................................................................................................................................................... 6 2.1 Tillvägagångssätt .......................................................................................................................... 6 Sökord ............................................................................................................................................................. 8 2.2 Urval av ämnesområde .............................................................................................................. 8 2.3 Urval av undersökningsmetod ................................................................................................ 8 2.4 Urval av organisationer och respondenter ..................................................................... 10 2.5 Källkritik ....................................................................................................................................... 11 2.6 Etik .................................................................................................................................................. 11 3 Tidigare forskning .............................................................................................................................. 13 3.1 Bemanningsbranschen ............................................................................................................ 13 3.2 Studenter inom bemanningsbranschen ........................................................................... 15 4 Teori ......................................................................................................................................................... 16 4.1 Flexibilitet .................................................................................................................................... 16 4.2 Tre typer av flexibilitet ............................................................................................................ 16 4.3 The flexible firm ......................................................................................................................... 17 4.4 Två sätt att uppnå flexibilitet ................................................................................................ 19 4.5 Ett gränslöst arbete .................................................................................................................. 20 4.6 Ett psykologiskt kontrakt ....................................................................................................... 21 4.7 En otrygg anställningsform ................................................................................................... 22 5 Empiri ...................................................................................................................................................... 23 5.1 Studenter ...................................................................................................................................... 23 5.1.1 Fördelar .................................................................................................................................... 23 5.1.2 Bokning ..................................................................................................................................... 24 5.1.3 Upplärning ............................................................................................................................... 25 5.1.4 Informationsutbyte .............................................................................................................. 26 5.1.5 Annan huvudsaklig sysselsättning ................................................................................. 27 5.2 Bemanningsföretag ................................................................................................................... 27 5.2.1 Bokning ..................................................................................................................................... 27 5.2.2 Informationsutbyte .............................................................................................................. 29 5.2.3 Upplärning ............................................................................................................................... 29 5.2.4 Annan huvudsaklig sysselsättning ................................................................................. 30 5.2.5 Kollektivavtal ......................................................................................................................... 31 5.2.6 Studiebevis .............................................................................................................................. 32 6 Analys ...................................................................................................................................................... 34 6.1 Flexibilitet .................................................................................................................................... 34 6.2 Ett gränslöst arbete .................................................................................................................. 36 6.3 Introduktion till arbete ........................................................................................................... 37 6.4 Subjektiva löften ........................................................................................................................ 38 6.5 Kollektivavtalet .......................................................................................................................... 40 7 Avslutande diskussion ...................................................................................................................... 42 7.1 Förslag till vidare forskning .................................................................................................. 43 Bilaga 1: Intervjufrågor studenter .............................................................................................................. Bilaga 2: Intervjufrågor bemanningsföretag .......................................................................................... Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? 1 Inledning Denna studie behandlar studenter som är anställda via bemanningsföretag. Den syftar till att undersöka hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt vilka effekter dessa kan medföra. Vi undersöker även hur förhållandet mellan dessa två parter ser ut. Studien ämnar bidra med en insikt i denna anställningsform då den idag är relativt obeforskad. Med grund i tidigare forskning som bedrivits inom området gällande bemanningsbranschen i stort, vill vi belysa en arbetsgrupp som i och med sin sysselsättning ofta har en flexibel livssituation som är kompatibel med ett flexibelt arbete. Vi ställde oss till en början kritiska till att det finns ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning i de tjänster som läggs ut på visstidsanställning, och undrade varför inte vem som helst kunde anställas. Då vi påträffade SR P4 reportage Bemanningsföretagen kräver “annan sysselsättning” för att erbjuda jobb ställde vi oss frågan om detta kunde bero på att bemanningsföretag inte behövde betala ut garantilön för denna sortens anställning och därmed valde att rikta sig till en målgrupp som föll inom denna kategori. Vid undersökningar av branschen samt efter vår första intervju hos ett bemanningsföretag såg vi en annan sida av bemanningsbranschen. De har funnit ett sätt att tillmötesgå ett nutida behov och har i detta behov funnit en målgrupp som även dem kan dra fördel av denna form av anställning. I denna uppsats använder vi oss av begreppet studentanställd som ett samlingsnamn för studenter som är anställda via bemanningsföretag där annan huvudsaklig sysselsättning är ett krav. 1.1 Bakgrund Den svenska lagstiftningen ändrades 1993, vilket gjorde att det inte längre behövdes tillstånd för att starta ett bemanningsföretag. Bemanningsbranschens affärsidé är att erbjuda sina kundföretag flexibel arbetskraft i form av uthyrd personal. (Berg, 2008, s. 15) Idag är bemanningsbranschen väletablerad på den svenska arbetsmarknaden, trots att det är en relativt ung bransch (Bergström, Håkansson & Isidorsson, 2007, s. 86). Som uthyrd innebär det att du inte nödvändigtvis har ett fast kundföretag utan bör vara beredd på att arbeta hos olika kunder beroende på hur behovet ser ut. Längden på uthyrningsuppdrag kan variera mellan ett par timmar till flera år. Vanligast är hyresarbetskraft inom tillverkningsindustrin. (Håkansson & Isidorsson, 2004, återgiven i Håkansson & Isidorsson, 2011, s. 11) Det första kollektivavtalet för bemanningsanställda upprättades år 2000 inom Landorganisationen i Sverige, förkortat LO. Avtalet angår samtliga medlemsförbund i LO och upprättades med grund i två anledningar. Den ena anledningen var att de som arbetar som bemanningsanställda ska skyddas av ett 1 Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? kollektivavtal vilket motsvarar de villkor som existerar på resterande arbetsmarknad. Den andra anledningen var att försöka motverka risken för konkurrens angående anställnings- och lönevillkor bland olika anställningsformer på en arbetsplats. Avtalet ämnar även motverka risken för att ordinarie personal på ett företag blir ersatt av inhyrd personal, i de fall dessa blir en billigare arbetskraft baserat på lägre lön och sämre villkor. (LO, 2016b) I kollektivavtalet kan överenskommelse gällande visstidsanställning slutas med studerande samt med avtals- och ålderspensionärer. Det specificeras att den som studerar ska ha ett skriftligt intyg vilket bekräftar att denne är studerande. Vid anställning ska tillgänglighet specificeras och dokumenteras i anställningsbeviset. Detta anpassas utefter varje kontors förutsättningar och i detta fall avser tillgänglighet att den anställde ska vara anträffbar. Vidare nämner kollektivavtalet att den anställdes tillgänglighet inte ska hämma dennes rörelsefrihet i större mån än nödvändigt och får som högst innefatta nio fortlöpande timmar per dygn uppdelat på fem dagar per vecka. Tekniska hjälpmedel ska nyttjas i högsta möjliga mån. (LO, 2016c) Benämningen SMS-jobb används vid beskrivning av en arbetstagare som blir inkallad vid behov, vilket även kallas intermittent anställning. Tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning hör även de till intermittent anställning. Enligt lag får arbetsgivare avgöra från dag till dag ifall det finns behov för att erbjuda en anställd arbete eller ej. Det är inget lagbrott, men det kan däremot vara ett brott mot kollektivavtalet. För att en sådan anställning ska beviljas förutsätts det att den anställde inte fått löfte om ett visst antal arbetspass, i form av exempelvis arbetsschema eller att antalet arbetstimmar per vecka är specificerad i anställningsbeviset. Skulle så vara fallet, att den anställde blivit utlovad arbete för att senare få detta reducerat, blir arbetsgivaren skyldig till avtalsbrott. Detta kan resultera i att arbetsgivaren måste betala ut lön för den tid som blivit utlovad, även ifall den anställde inte arbetar i samma omfattning. (LO, 2016d) Lagstiftningen från 1993 möjliggör att bemanningsföretag inte behöver något tillstånd för upprättande av denna form av verksamhet eller någon statlig auktorisation för att driva verksamheten. Arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen har emellertid startat en frivillig auktorisation vilken ingår i medlemskapet hos dem. I denna auktorisationsnämnd sitter även representanter från fackliga organisationer och nämnden syftar till att organisera bemanningsanställda. (Håkansson & Isidorsson, 2011, ss. 11-12) Den statliga regleringen av branschen är, till skillnad från andra länder i Europa, relativt svag i Sverige (Arrowsmith, 2006, återgiven i Håkansson & Isidorsson, 2011, s. 12). Dock är detta i enlighet med den svenska modellen inom vilken förhållanden på arbetsmarknaden styrs genom kollektivavtal. Kollektivavtalet gällande bemanningsarbete ska tolkas och förstås av den ihopsatta auktorisationsnämnden. (Håkansson & Isidorsson, 2011, s. 12) 2 Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? Arbetsmiljöverket gick ut med ett pressmeddelande i september 2016 angående att inhyrd personal löper dubbel så hög risk att skada sig på arbetet än vad fastanställda gör. De anser att säkerhetsarbetet inte fungerar som det bör och ämnar granska bemanningsbranschens förebyggande arbetsmiljöarbete. Sveriges Radio (2016d) sände i samband med detta ett reportage där Heli Aarnipuro, nationell samordnare av inspektionsinsatsen, kommenterade de inhyrdas skador: “De faller mellan stolarna, det [introduktion till arbetet] blir inte av. När de hyrs in är det bråttom, de skulle helst varit där dagen före, och då har man kanske inte tid för introduktionen.” (SR P4, 2016d) Enligt lag har både bemanningsföretag som arbetsgivare till uthyrd personal och kundföretag som hyr in personal ett delat ansvar kring de inhyrdas arbetsmiljö. Aarnipuro fortsätter med att konstatera att de tyngsta arbetsuppgifterna ofta faller på den inhyrda personalen. Hon menar att det behövs en säker och grundläggande introduktion till arbetsuppgifterna för att kunna utföra dem riskfritt. (Arbetsmiljöverket, 2016) 1.2 Problemformulering Enligt Bemanningsföretagens årsrapport 2015 var det 74 400 årsanställda inom bemanningsbranschen under 2015. Under 2016 har det skett en positiv utveckling i branschen och Bemanningsföretagens tredje kvartalsrapport redovisar att omsättningen har ökat med 7.0 procent jämfört med samma period föregående år (Bemanningsföretagen, 2016). Med denna starka utveckling har även antalet tjänster med annan huvudsaklig sysselsättning som krav ökat. Detta visar ett reportage Sveriges Radio sände i oktober 2016, där problematiken kring denna form av anställning granskades. (SR P4, 2016a) Efter detta reportage framkom det att flera arbetssökande har skaffat studieintyg endast för att kvalificera sig som sökande till tjänsten (SR P4, 2016b). Med grund i detta uppdagande har det blivit aktuellt att bemanningsföretagens kollektivavtal med LO-förbundet ska skrivas om (SR P4, 2016c). I 3 § i kollektivavtalet framgår det att: “Överenskommelse om visstidsanställning kan träffas med den som är studerande och med avtals- och ålderspensionär. Studerande ska skriftligen ha styrkt att de är studerande.” (LO, 2016c) I och med att anställningen av studenter har ökat efterfrågar förbundsdirektör för branschorganisationen Bemanningsföretagen, Ann-Kari Edenius, ett moderniserat kollektivavtal anpassat efter situationen. Edenius anser att studenter är den grupp som finns tillgänglig att anställa och använda vid behov av flexibel arbetskraft. (SR P4, 2016c) 3 Flexibilitet, ett ömsesidigt förhållande? Arbetslivet idag har högre krav på flexibilitet och rörlighet vilket i sin tur kräver samma egenskaper av individen (Olofsdotter, 2008). Guy Standing (2011, s. 195) menar att den part som gynnas mest av detta är de som väljer att hyra in extern arbetskraft, för att fylla dess skiftande behov. Individer som har tidsbegränsade anställningar upplever generellt en starkare anställningsotrygghet än de med traditionella anställningar (Kinnunen & Nätti, 1994; Näswall & De Witte 2003; Sverke, Gallagher & Hellgren, 2000 återgivna i Näswall, Sverke & Hellgren, 2003, s. 43). Anställningsotrygghet innebär en osäkerhet kring anställningen och dess framtid, och de individer som upplever detta starkare återfinns ofta inom bemanningsföretag (Näswall m.fl., 2003, ss. 110, 43). Vi vill undersöka hur studenter upplever sin anställning hos bemanningsföretag och vilka effekter flexibiliteten som finns inom denna bransch medför. Vi finner just studenter som en intressant grupp att undersöka då de, i och med sin sysselsättning, ofta har en flexibel livssituation som är kompatibel med ett flexibelt arbete. Därav är det rimligt att bemanningsföretag ser studenter som en attraktiv arbetsgrupp. De uppfyller kravet om annan huvudsaklig sysselsättning samtidigt som de inte blir lidande av det skiftande behov som kundföretag inom bemanningsbranschen har, på samma sätt som en heltidsanställd skulle bli. Detta då studierna fungerar som en trygghet de kan falla tillbaka på samtidigt som de inte är låsta av sitt skolschema. Eftersom deras situation ser annorlunda ut såg vi det intressant att undersöka ifall de upplever flexibiliteten på ett annat sätt. Under hösten 2016 sökte 417 000 personer sig till högskoleprogram och kurser, en ökning på 2 procent i jämförelse med siffror från föregående år (SCB, 2016b). Statistiska Centralbyråns rapport Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 (2016a) visar att 60 procent av eleverna i årskurs 3 på gymnasieutbildningar planerar att påbörja studier vid högskola/universitet inom de närmsta tre åren. Samtidigt visar rapporten att ungefär 80 procent av dem kan tänka sig att kombinera högskolestudierna med arbete. Detta menar vi ytterligare stärker att studenter kan ses som en användbar arbetskraft av bemanningsföretag. Då 60 procent av gymnasieeleverna i årskurs 3 ämnar studera vidare och 80 procent av dessa är benägna att arbeta vid sidan av studierna, kan ett ömsesidigt förhållande skapas. Detta förhållande kan därmed bli något som både studenter och bemanningsföretag drar nytta av. Med grund i detta vill vi undersöka hur förhållandet mellan bemanningsföretag och studentanställda ser ut. Bemanningsbranschen är ett relativt beforskat område, dock finns det få studier där just studenter inom bemanningsbranschen har behandlats. Då det är en anställningsform som används i allt större utsträckning idag, samtidigt som den har fått mycket uppmärksamhet i media den senaste hösten, ansåg vi att det var aktuellt att undersöka branschen och anställningsformen närmare. 4

Description:
är anställda via bemanningsföretag där annan huvudsaklig sysselsättning är ett krav. 1.1. Bakgrund . Arbetslivet idag har högre krav på flexibilitet och rörlighet vilket i sin tur kräver samma egenskaper av Furåker, B., Håkanson, K. & Karlsson, J. Ch. (2007): Reclaiming the Concept of
See more

The list of books you might like

Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.