Film är bäst på bio och bio är bäst på film

73 Pages·2005·1.33 MB·Swedish

Film är bäst på bio
och bio är bäst på fi lm
Kommer digitaliseringen att
förändra biografen?
av Marie Öhgren
Malmö högskola
Konst, kultur och kommunikation
Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete
Vårterminen 2005

Film är en konstart som passar mig!
Att se fi lm på video är som att lyssna
på Mozart på telefon. Bio ger mig den
rätta upplevelsen (Svenning, 1999:112).
Kommer digitaliseringen att förändra biografen? 3
1. INTRODUKTION 6
1.1 Syfte 7
1.2 Frågeställningar 7
1.3 Varför intresserar jag mig för denna fråga? 8
1.4 Vetenskapligt perspektiv 9
1.5 Metod och material 10
2. FRAMTIDENS BIOGRAF SEDD UR HISTORISK BACKSPEGEL 12
2.1 Varför just biograf då? 14
2.2 Riktig fi lm 15
2.3 Varde ljus 15
2.4 Teknisk standard 16
2.5 Biografen blir masskultur 17
2.6 Borte med blaesten 18
2.7 Biografen tar upp kampen med tv 18
2.8 Landsomfattande biografdöd 19
2.9 Biografen rationaliseras och blir upplevelserum 20
3. AKTÖRER 21
3.1 Den svenska biografmarknaden idag 22
3.2 Filmdistributörer 23
3.3 Filmhyra 23
3.4 Strategier 24
3.5 Kommunikativa resurser 24
3.6 Filmkopior 26
3.7 Filmens olika fönster 27
3.8 Kataloger 28
4. VAD ÄR DIGITALBIO? 28
4.1 Bildkvalitet 29
4.2 E-bio/d-bio eller @-bio? 30
4.3 Digital leverans? 31
4.4 Investeringskostnader och drift 31
4.5 Vem ska betala? 33
4.6 Finns det digitalbio idag? 34
4.7 Digitalbio i övriga norden 34
4 Film är bäst på bio och bio är bäst på fi lm
5. VARFÖR DIGITALBIO? 35
5.1 Aktörernas syn på teknikskiftet 36
5.1.1 Vad bidrog till att Folkets Hus blev pionjärer? 36
5.1.2 Kulturpolitik 37
5.2 Diffusion 39
5.3 Folkets Bio 39
5.4 Paradigmskifte 40
5.5 Distributörernas synvinkel 41
5.5.1 Fortfarande distributörens fi lm 43
5.6 Nu och framåt 44
5.7 Nya aktörer 45
5.7.1 Power point 47
5.8 Ny fi lm och gammal fi lm 47
5.9 Tröghetskrafterna 48
6. TEKNIKSKIFTET AND BEYOND 50
6.1 Den globala byn 50
6.2 Folkets Hub 51
6.2.1 Doktor och underhållning på distans 52
6.3 Biografen som mötesplats 52
6.4 Tv på bio? 54
6.5 Antagonister 55
6.6 Light-on och light-through 57
6.7 Interaktiv fi lm 57
6.8 E-hallar 59
7. FINAL FRAME 60
7.1 Sammanfattning 60
7.2 Kritisk refl ektion 61
7.3 Slutsats 65
8. REFERENSER 67
9. APPENDIX 69
9.1 Triangelfi lm - Sandrew Metronome 69
9.2 Gestaltande arbete Calle Lager fi xar fi lmen 70
OMSLAGSBILD
Än så länge visas ”riktig” fi lm på bio. Ur Andrew Lloyd Webbers Fantomen på operan.
Svensk distributör Sandrew Metronome. Använd med tillstånd. Foto: Marie Öhgren
Kommer digitaliseringen att förändra biografen? 5
1. INTRODUKTION
Biograferna har sedan början av 1900-talet haft 35 mm celluloid, mekaniskt projicerad
med en hastighet av 24 bilder i sekunden som standardformat. Under årens lopp har
tekniska innovationer tillförts för att förhöja upplevelsen i salongen såsom ljud, färg, olika
bildformat som cinemascope och vidfi lm och som senaste innovation har ljudsystemen
förbättrats med digitalljud. Samtliga av dessa innovationer har inneburit synliga
förändringar för publiken. Grundformatet har dock alltid varit detsamma, 35 mm fi lm.
Biografbranschen kommer nu, liksom övriga medier, att övergå till digital distribution
inom en överskådlig framtid. Inom branschen talar man i dag om en övergång inom
tio till femton år. Tidsperspektivet kan ses som långt i jämförelse med övriga delar av
mediebranschen men hänsyn måste tas till de stora investeringar som krävs för att byta
ut biografernas maskinparker, framtagandet av en teknisk standard för visning samt ett
säkert sätt att distribuera den digitala fi lmen utan risk för piratkopiering. Det kommande
teknikskiftet är i allra högsta grad fascinerande och kan komma att innebära mer än att
fi lmens upplösning mäts i pixlar jämfört med korn som idag.
Till skillnad mot de tekniska innovationer som 35 mm fi lmen genomgått kommer det
digitala skiftet inte att innebära en synlig förbättring för publiken, åtminstone inte
inledningsvis. Tvärtom arbetar teknikföretag just nu intensivt med att få fram en digital
projektor som kan nå upp till 35 mm fi lmens kvalitet. Målet är att publiken inte ska
se någon skillnad. Den logiska fråga som uppenbarar sig är naturligtvis att varför då
genomföra detta teknikskifte? Jo, eftersom digitaliseringen kan medföra nya möjligheter
för biografen att utvecklas som mötesplats. Biografen har ända sedan början av förra
seklet varit det givna mediet för fi lmen, den rörliga bilden. Även om fi lm sedan 1960-
talet visas mycket i ett annat medium kallat television är det fi lm projicerad på den
stora vita duken (the silver screen) som ger fi lmen och dess aktörer störst status. Men
med digitaliserade biografer öppnar tekniken upp för andra events såsom direktsända
konserter, musikaler och sportevenemang. Förutom nöjessidan kan tekniken även
användas till företagspresentationer och direktlänkade föreläsningar via universitet och
högskolor.
På pappret ser framtiden onekligen ljus ut för biografen med alla dessa möjligheter
inom räckhåll. Men hur ser då verkligheten ut? Vill hela branschen genomföra detta
teknikskifte? Film- och biografbranschen består av en rad olika aktörer som ser olika
möjligheter och syften med digitaliseringen. Hur ställer sig dessa aktörer till framtiden?
Finansiering är ett stort problem. Vem ska stå för kostnaden av digitaliseringen?
6 Film är bäst på bio och bio är bäst på fi lm
Här kommer fi lmpolitiska aspekter in i bilden med Svenska fi lminstitutet och
Kulturdepartementet som tunga aktörer. Just nu, våren 2005, pågår förhandlingar om ett
nytt fi lmavtal där biografdigitaliseringen är en av punkterna.
Biografbranschen står inför ett vägskäl: att fortsätta köra analogt med de förutsättningar
som fi nns i dag eller att ta steget ut i cyberrymden och lita på att ettorna och nollorna är
lika pålitliga som celluloiden att förmedla upplevelser med. Mitt största intresse för den
här undersökningen är att se vilken roll biografen som mötesplats kan tänkas få efter
digitaliseringen. Är det fortfarande renodlade biografer eller mötesplatser för även andra
typer av event? Hur kommer den verksamheten att påverka biografen i sig? Även om
framtidens biograf ligger tio till femton år fram i tiden så är den helt beroende av hur
aktörerna agerar i dag.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka den svenska biografbranschen och se hur
biografens roll kan komma att förändras i och med digitaliseringen samt hur dagens
biograf-/fi lmaktörer ställer sig till framtida teknikskifte. I dag diskuteras endast hur
Folkets Hus, Sveriges minsta biografägare samt SF Bio, Sveriges största biografägare,
ställer sig till framtiden. Folkets Hus driver demokratifrågan att alla ska ha rätt att se
aktuella fi lmer i hela landet vilket den kommande tekniken kan möjliggöra. SF Bio,
som inte har några problem att få färsk fi lm ser inga fördelar med teknikskiftet just nu
utan endast en enorm kostnad. Om teknikskiftet enligt Folkets Hus kommer att göra de
traditionella biograferna till ”den moderna mötesplatsen” och förvandla biografen till
e-hall (visning av annat än fi lm) fi nns det då en risk att biografens huvudsyfte – att visa
fi lm – trängs bort till förmån för andra event?
1.2 Frågeställningar
Ovanstående resonemang leder till att följande frågeställningar kan vara relevanta för
undersökningen:
Vilka ekonomiska och politiska maktstrukturer kan skönjas inom fi lm- och
biografbranschen?
Hur ställer sig dagens aktörer inom biografbranschen till det kommande teknikskiftet?
Kan nya aktörer komma in på marknaden och påverka biografstrukturen?
Vilken framtida roll kommer biografen att spela i landsorten jämfört med storstäderna?
Kommer digitaliseringen att förändra biografen? 7
1.3 Varför intresserar jag mig för denna fråga?
Utgångspunkten för undersökningen kommer att basera sig på den erfarenhet som jag
själv byggt upp under 18 år i biografbranschen. De första åren endast som maskinist
och de senaste 12 åren även som biografägare i Landskrona. Som privat biografägare
är jag väl insatt i de förutsättningar som gäller för biografdrift både vad gäller bedriften
att få fi lm till sin biograf, fi lmhyresättning, kopiehantering, lokalt publikarbete samt
miraklet att få debet och kredit att gå ihop i slutet av året. Parallellt med biografdriften
har jag även arbetat som biografkonsulent under tre år för Film i Värmland, ett regionalt
resurscentra för fi lm, där fokus ställdes på att stärka den värmländska biografstrukturen.
Detta genom att arrangera lokala- och regionala fi lmfestivaler, initierandet av regionala
fi lmkedjor för att möjliggöra visning av aktuell fi lm samt initiera och stötta lokala
skolbioprojekt. Efter Film i Värmland arbetade jag som fi lmdistributör på Triangelfi lm
i Malmö. Arbetsuppgifterna bestod till större delen av att försöka få ut Triangelfi lms
titlar på Sveriges biografer och bland de största kunderna fanns exempelvis Sandrew
Metronome, SF Bio, Svenska Bio och Folkets Bio liksom Triangelfi lms egna biografer
i Malmö, Helsingborg, Göteborg och Stockholm. Triangelfi lm fäste även stort värde på
samarbetet med lokala fi lmklubbar såsom Sveriges Förenade Filmstudios och Folkets
Hus Bio Kontrast. Med denna erfarenhet som utgångspunkt anser jag mig ha ett brett
perspektiv på den svenska biografbranschen då jag med utgångspunkt från egen erfarenhet
kan sätta mig in både distributörssidans perspektiv liksom den lokale biografägaren samt
även rent regionalpolitiskt.
Jag är fullt medveten om att jag själv är en av aktörerna inom det område som jag
ämnar undersöka. Detta kan få konsekvenser för mitt objektivitet som forskare och
undersökningens trovärdighet. Jag kommer därför att vara ytterst noggrann med att styrka
mina påståenden dels genom litteratur och dels genom urvalet av mina informanter. Syftet
är att kartlägga de aktörer som är aktiva inom branschen nu, både kommersiella och icke-
kommersiella. Även om min egen biograf till största del är en såkallad repertoarbiograf
och visar mestadels boxoffi cefi lmer (populärfi lmer) kommer undersökningen inte enbart
att inrikta sig på biografer med liknande utbud. För att få en rättvis bild av branschen
och hur de olika aktörerna påverkar varandra är det ytterst viktigt att se helheten. I detta
sammanhang är Våra Gårdars åsikter lika intressanta och avgörande för undersökningen
som SF Bios. Sett ur fi lmdistributions synpunkt dominerar visserligen amerikansk fi lm
i Sverige men aktörer som Folkets Bio och Novemberfi lm som fokuserar mer på icke-
amerikansk fi lm eller independentfi lm är lika viktiga för den digitala utvecklingen som
sina amerikanska kollegor.
8 Film är bäst på bio och bio är bäst på fi lm
1.4 Vetenskapligt perspektiv
För att kunna få relevanta svar på mina frågor utgår jag ifrån medieforsknings-traditionen
inom Media and Cultures Studies som vetenskapligt perspektiv. Fältet Media and
Cultures Studies fokuserar på forskning inom tre områden: forskning inom produktion
och institutioner, forskning på texten som produceras samt publikforskning (Reimer,
2004-09-02). Inom fältet Media and Cultures Studies har fyra paradigm, baserat på vilka
utgångspunkter man har inom synen på samhället, utkristalliserat sig: funktionalism,
politisk-ekonomi, cultural studies och feminism (ibid).
Den kommande teknikutvecklingen inom fi lm- och biografbranschen i Sverige kommer
till stor del att vara beroende av hur dagens aktörer ställer sig till den framtida biografen.
För att förstå hur dessa aktörer interagerar måste en kartläggning till för att få klart för
sig vilka aktörer som fi nns och vilken relation de har till varandra och hur detta kan
komma att påverka utvecklingen. För att göra detta anser jag att ett politisk-ekonomiskt
perspektiv fi nner mest relevans. Det politisk-ekonomiska paradigmet anlägger ett
objektivt och förklarande synsätt på samhällsstrukturen men förespråkar samtidigt
behov av radikal förändring med utgångspunkt från blottläggandet av bakomvarande
ekonomiska faktorer (Reimer, 2004-09-02). Politisk-ekonomi lägger störst tyngdpunkt
vid produktionen av meningsbärande former/symboler och vilka strukturer som kan
skönjas, både på makronivå för att kunna se helheten som mikronivå för att förstå de
enskilda aktörernas förhållningssätt (ibid). Mediekoncentration och kulturindustri är
begrepp som forskning inom det politisk-ekonomiska paradigm dissekerar, begrepp som
oftast associeras med fi lmbranschen liksom amerikansk kulturimperialism. Forskning
inom forskartraditionen Frankfurtskolan myntade just begreppet kulturindustri i samma
andetag som standardisering och dessa begrepp har fått stor betydelse för efterkommande
forskningstraditioner. I dag lägger vi dock mer vikt vid publikens egen initiativförmåga
än vad Frankfurtskolan gjorde och därför anser jag att Nicholas Garnhams politisk-
ekonomiska teorier i Emancipation, the media and modernity (2000) har större relevans
för förståelsen och kartläggningen av dagens aktörer då han ställer individen i centrum
och ser medieproduktion i ett vidare perspektiv kopplat till upplysningens ideal och
samhällsutvecklingens förskjutning av den privata och offentliga sfären. Rudolf Stöbers
arbete om Media Evolution bygger vidare på Garnhams teorier men Stöber fokuserar mer
på betydelsen av den tekniska utvecklingen.
Kommer digitaliseringen att förändra biografen? 9
För att försöka förstå sambandet mellan biografens betydelse i samhällsutvecklingen och
för människors vardagsliv kommer ett mer humanistiskt perspektiv i form av Cultural
Studies att anläggas. Cultural Studies kan ses som motsatsen till politisk-ekonomisk
forskning då Cultural Studies fokuserar mer på den privata och upplevelsesfären i
jämförelse med politisk-ekonomisk som fokuserar på offentliga sfären och rationalism
(Reimer, 2004-09-02). Cultural Studies försöker även se mediefunktionen som en ritual
i samhället för att förstå dess relation till människors vardagsliv (ibid). Här kommer
bland annat Marshall McLuhans teorier om den globala byn att vara av central betydelse,
konkretiserat genom projektet Folkets Hub, och även Paul Levinsons vidareutveckling av
McLuhans teorier applicerade på just den digitala utvecklingen inom medieindustrin. En
diskussion i samband med undersökningen om begreppen privat och offentlig sfär och
hur dessa begrepp förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen fi nner även sin
relevans. Undersökningen kommer dock inte att röra sig om etnografi ska undersökningar
av biografpublik utan fokus kommer att ligga på fi lmen och biografen i sig och hur de
som medium spelar roll i människors vardagsliv.
1.5 Metod och material
Undersökningen kommer att basera sig på kvalitativa intervjuer med branschens nuvarande
aktörer, dels för att kartlägga den nuvarande situationen men fokus kommer att ligga
på det kommande teknikskiftet, dess förutsättningar och eventuella konsekvenser för
dagens aktörer. I dag tror man att detta skifte kommer att inträffa inom en tio till femton
års period och största fokus kommer därför att läggas på den tidsperioden. Men jag är
även intresserad av vad dagens aktörer tror att framtidens biograf kommer att utvecklas
till och då ser jag biografen om femton till tjugo år, efter det förmodade teknikskiftet
ägt rum. Undersökningen kommer även att bygga på tidigare forskning och stort fokus
kommer att sättas på biografen och dess utveckling från mötesplats till upplevelserum
(del av upplevelseindustrin). Här anser jag att biografhistoriker Kjell Furberg samt
etnolog Carina Sjöholms arbete fi nner stor relevans då de båda forskat kring just svenska
biografer och svenskt biografgående. Likaså är Magnus Mörck och Karin Ekström arbete
relevant då de gjort en tvärvetenskaplig studie av Digitala Hus. Jag har även deltagit i
biografseminarier som tar upp ämnet. Film- och idédagar i Tranås i november förra året
arrangerades av Våra Gårdar och innehöll föreläsningar av Carina Sjöholm från Lunds
universitet som studerat sociala koder kring biogåendet, Magnus Mörck från Centrum för
konsumentkunskap i Göteborg talade om framtidens biobesök och konsumtion av rörliga
bilder och Lasse Svanberg, redaktör för Teknik & Människa, talade om tröghetskrafter
och möjligheter runt den nya tekniken.
10 Film är bäst på bio och bio är bäst på fi lm