Exposé : samhällskunskap kurs 1 och 2 PDF
Preview Exposé : samhällskunskap kurs 1 och 2
. , OCH samhällskunskap kurs Mats Andersson Michaela Arlc FuacDeniz Kjell E11gelbrekt Hanns von Hofer Ci Holmgren Fredrika Lagergren Wahli11 Rolf Lidskog Börge Ring An11ika Sve11sson HenrikTham Li ber 0 INNEHALL SAMHÄLLSVETENSKAPENS GRUNDER 9 Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 9 Aktör och strul<tur 10 Det kollektiva handlandet och allmänningens tragedi 12 Det vetenskapliga studiet av samhället 14 San1hällsvetenskaphga förklaringsmodeller 15 San1hällsvete11skapliga forskningsmetoder 17 INDIVIDEN 25 MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 26 Förändrade uppväxtvillkor 27 Vi tillhör grupper 30 Ohka kulturer 32 Kt1lturmöten 37 ARBETE OCH PENGAR 48 Arbetsn1arl<naden 49 Arbetslöshet 52 En arbetsmarknad i förändring 56 Inl<omster och utgifter 58 Att spara pe11gar? 60 Att låna pengar 64 Det kostar att flytta l1emifrån 67 Försäkringar ger trygghet 69 Att tänka på som konsument 72 Olika stadier i livet 74 LAG OCH RÄTI 8 2 Vad är brott? 82 Varför utdöms straff? 85 Synen på straff i den svenska krin1inalpohtil<en 86 Från brott till straff 87 Vill<a är brottsoffren? 94 Vilka begår brott? 97 3 Hur ser brottsligheten ut idag? 98 Hur har brottsligheten utvecklats? 100 Hur ser brottsligheten ut i andra länder? 101 Hur m ånga brott klaras upp? 103 Kan man förutsäga vem som blir brottslig? 104 Kan brott föreb)rggas? 106 SAMHÄLLET 115 MASSMEDIER 116 Mass1nedier - medier som når n1assor11a 116 Massmediernas uppdrag 119 Vad gör en nyhet till en nyhet? 120 Vilka intressen styr medierna? 129 Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 132 Etik- är det något för journalister? 138 Massmedierna påverkar oss alla - och vi dem 141 SOCIAL VÄLFÄRD 5 14 Vad är social välfärd? 145 Välfärd i Sverige 146 Olika välfärdsstater - olika välfärd 153 Den svenska välfärdsstatens framväxt 157 Jämställdhet och jämlil<het 164 Världens välfärd 170 Välfärd i förändring 173 DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 176 Vad är demokrati? 176 De1nokratins utveckling 178 De1nokratins utn1aning 181 Politiska ideologier 183 De klassiska ideologierna 184 De totalitära ideologierna 190 Postmoderna ideologier 194 Ideologi och praktisk politik i Sverige 201 Riksdagspartierna 203 4 DET SVENSKA STATSSKICKET 211 Sveriges grundlagar 212 Det svenska valsysytemet 219 Statsorganen 225 Statschefen 225 Riksdagen 225 Regeringen 2 3 o Förvaltningen 233 Don1stolar och rättsväsende 236 Landsting ocl1 kom1nuner 237 DET CIVILA SAMHÄLLET 4 7 2 I11dividen och sa1nhället 24 7 Det offentliga och det privata 24 7 Det svenska civila samhället - folkrörelsernas framväxt 250 Folkrörelserna och staten 25 5 Det civila sa1nhället möter 2000-talet 257 SAMHÄLLSEKONOMI 6 6 2 Omättliga behov - begränsade resurser 266 Ekonomi innebär val 269 Mark:nadsel(onomi 269 Planekonomi 274 Blandekonomi 2 7 5 Kapitalism och socialism 277 Ett lands produktion 2 78 Ekonomis!( tillväxt 280 Ekonomisk politik 286 5 •• OMVARLDEN 297 INTERNATIONELL POLITIK 298 Vad är internationell politik? 298 Vem är vem i internationell politil{? 302 Staten 304 Mellanstatliga internationella organisationer 316 Icke-statliga internationella organisationer 319 FN 329 Vill{a mål l1ar FN? 330 Hur fungerar FN? 335 FN son1 mal{tfaktor 340 Sverige ocl1 FN 342 FN:s fran1tid 344 EU 347 Vilka n1ål l1ar EU? 347 Hur fungerar EU? 354 EU so1n maktfaktor 3 61 Sverige och EU 363 EU :s framtid 365 SVERIGES UTRIKESPOLITIK 36 9 Biståndspolitik 369 Säkerhetspolitik 372 INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 376 6 MASSMEDIER 379 MASSMEDIERNAS PÅVERKAN 38 o Ska nyheter roa eller oroa? 380 Kvinnors och mäns olika roller i media 387 Krig och katastrofer i medierna 395 EKONOMI 403 DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET 404 Finansiella n1arknader 405 De11 offentliga sektor11 407 Ett utvidgat kretslopp 415 EKONOMISK POLITIK 419 Att motverka konjunktursvängningar 420 Penningpolitik och räntebildning 426 Sveriges ekonomiska utveckling 431 Svensk ekonomisk politik i framtiden 4 38 INTERNATIONELL EKONOMI 442 Sverige - en liten öppen el(onomi 443 Betalningsbalansen 445 Varför handlar länder med varandra? 446 Frihandel 447 Utrikeshandelns l(onsekvenser 451 Globalisering 455 Vad innebär globaliseringen för svensk del? 460 Internatio11ellt sa1narbete 462 7 MAKT OCH POLITIK 469 DEMOKRATI I OLIKA STYRELSESKICK 4 70 Hur undersöker man ett styrelseskick? 471 Parlamentarism 4 77 Presidentstyre 480 Federation, konfederation och t1nion 484 Demokrati och diktatur 488 Västerländsk demokrati - den enda rätta? 489 INTERNATIONELL POLITIK 494 Internationell politik och demokrati 494 Två synsätt om internationellt beslutsfattande 498 ETT STÖRRE, STARKARE, MER DEMOKRATISKT EU? 508 Östutvidgningen 508 En europeisk arme? 512 EU :s demokratisering 514 INTERNATIONELLA RELATIONER 52 1 Välfärd och ekonomisk utveckli11g 522 Säkerhetspolitik, terroristbekämpning, krishantering 532 Statens roll förändras 540 GLOBALA FRÅGOR 551 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET 55 2 Vi och de andra 5 53 Staden och det urbana livet 560 Mångkulturalism 563 Värdetolerans ocl1 de1nokratins gränser 568 MILJÖ OCH DEMOKRATI 57 4 Vad är ett miljöproblem? 576 Miljö och demokrati - vänner eller fiende? 579 Vilka är dagens aktörer och i11stitutioner? 583 Tre modeller för globalt miljöstyre 588 REGISTER 594 8 •• • DEN MODERNA SAMHÄLLSVETENSKAPENS FRAMVÄXT en moderna san1hällsvete11skapen har sina rötter i 1700-talets upplysningstänl<.:ande. Enligt upplysnings idealen skulle religiös och politisk n1akt byggd på blind tro och underkastelse ersättas med förnuftiga reso11ema11g där varje påstående prövas genom t.ex. observationer eller logiska resonemang som bygger på tidigare bevisad ku11skap. "The Boston Tea Party"ses som en symbol i sk händelse som Ledde fram ti LL det nordamerikanska frihetskriget. nr 1776 förklarade kolonisterna Amerikas förenta stater som självständiga. I sam band med detta skrevs oavhängighetsförklaringen - Declaration of Independence - som i stora delar byggde p§ ideer frän upplys ningens tankar om individens frihet. 9 - SAMHÄLLSVETENSKAPERNAS GRUNDER Under 1800-talet förändrades san1hällslivet i hela västvärlden. Allt fler människor flyttar från landsbygden till nybyggda industristäder där nya samhällsgrupper eller klasser formas. De europeiska länder nas ekonomisl<.a n1al<.t ökar i världen och de stora l<.olonierna som grundats under 1600- ocl1 1700-talens "upptäcktsfärder" i Afrika, Asien ocl1 Amerika blir viktiga ekono1niska ocl1 politiska m al<.tbaser för 1nånga av Europas länder. D e stora politiska förä11dringarna i kombinatio11111ed upplysnings idealen leder till att e11 ny t)'P av empirisk dvs. verklighetsbaserad samhällsforskning växer fram för att kunna hantera de nya frågor som väcks. Samhällsvetenskaplig forskning kom därmed att spela en vik tig roll i utvecklandet av de västerländska demokratiska välfärdssta terna. Samhällsvetenskap utvecklas under 1900-talet till att omfatta många olika ämnen eller discipliner: nationalekonomi, företagseko nomi, kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap, psykologi, pedago gik, media- och kommunikationsvetenskap. Samhällsvetenskaplig forskning har också i hög grad bidragit till framväxten av nya tvärve tensl<.apliga forskningsområden såsom genusvetenskap och miljöve tenskap. AKTÖR OCH STRUKTUR Samhällsvetensl<.aplig forskning handlar idag om att med stöd i teo rier, modeller ocl1 metoder hitta nycklar som bidrar till att lösa de stora utmaningarna som bl.a. globaliseringen ocl1 klimatförä11dring ar ställer oss inför. För att åstadkomma detta tar saml1ällsvetenskap liga forskare utgångspunl<.t i klassiska frågeställningar on1 1nännis kans natur och förmåga att handla som individ och sa1nhällsvarelse. Vad är ett sa1nhälle? Frågan kan verka enkel men är egentligen mycket l<.01nplicerad eftersom "samhälle" handlar om sociala feno men. Samhällsforskare är inte såsom naturvetare i första hand intres serade av människan som fysikaliskt fenomen utan hur vi 1nänniskor interagerar eller samspelar när vi t.ex. ska fatta beslut i gemensamma frågor. Samhällsvetare skiljer mellan vad so1n kännetecknar människan när hon handlar som individ eller aktör och när hon handlar som en del av ett kollel<.tiv eller struktur. 10
The list of books you might like
