en rättegång och dess bakgrund

72 Pages·2007·0.41 MB·Swedish

EN R˜TTEG¯NG OCH DESS BAKGRUND
Om svensk terroristlagstiftning i sp(cid:229)ren av 11 september

Examensarbete 20 po(cid:228)ng i allm(cid:228)n r(cid:228)ttsl(cid:228)ra

av Ingrid Stenbeck

Stockholm v(cid:229)rterminen 2007
1

F(cid:246)rord

Arbetet med denna uppsats har varit intressant och sp(cid:228)nnande, inte minst f(cid:246)r
att det st(cid:228)ndigt h(cid:228)nder saker i v(cid:228)rlden som ber(cid:246)r (cid:228)mnet f(cid:246)r uppsatsen. Det har
varit s(cid:228)rskilt givande att f(cid:246)lja r(cid:228)tteg(cid:229)ngar och f(cid:229) en n(cid:228)rmare kontakt med dem,
som har att till(cid:228)mpa lagar i praktiken.

Jag vill d(cid:228)rf(cid:246)r i detta sammanhang ta tillf(cid:228)llet i akt att tacka chefs(cid:229)klagare
Agnetha Hilding Qvarnstr(cid:246)m fr(cid:229)n Internationella (cid:229)klagarkammaren i Stockholm,
advokat Ola Salomonsson och chefsr(cid:229)dman Rune Viksten fr(cid:229)n Stockholms
tingsr(cid:228)tt f(cid:246)r att de var v(cid:228)nliga och l(cid:228)t sig intervjuas om sitt arbete med det
aktuella terroristm(cid:229)let.

Jag vill ocks(cid:229) tacka min handledare, professor Marie Sandstr(cid:246)m, f(cid:246)r
uppmuntran och viktiga synpunkter.

Stockholm 9 oktober 2007

Ingrid Stenbeck
2
Inneh(cid:229)llsf(cid:246)rteckning

1. Inledning (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).3

2. Bakgrunden till den nya lagstiftningen (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..3
2.1 Tidigare svensk lagstiftning om terrorism(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).5
2.1.1 1973 (cid:229)rs terroristlag(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)5
2.1.2 Terroristbest(cid:228)mmelserna i utl(cid:228)nningslagen fr(cid:229)n 1976(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...8
2.1.2.1 R(cid:228)ttsfall(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..9
2.1.3 Terroristlagstiftningen fr(cid:229)n 1989 till 2003(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...10
2.2 En f(cid:246)r(cid:228)ndrad terroristbild i v(cid:228)rlden efter 11 september 2001(cid:133)(cid:133)(cid:133).11
2.2.1 Hotet fr(cid:229)n al-Qaida(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)12
2.2.2 USA:s (cid:229)tg(cid:228)rder och krav efter 11 september(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...12
2.2.3 FN-resolutioner(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..13
2.2.4 EU:s (cid:229)tg(cid:228)rder: terroristlistor och rambeslut(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...14
2.2.4.1 Konsekvenser f(cid:246)r enskilda: fallet Ahmed Yusuf(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...14

3. Den nya terroristlagstiftningen(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)16
3.1 F(cid:246)rarbeten(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)17
3.1.1 EU-behandling(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).17
3.1.2 Rambeslutet(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).18.
3.1.3 Departementspromemorian(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..20
3.1.4 Lagr(cid:229)dets synpunkter och regeringens svar(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..22
3.1.5 Propositionen(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..24
3.2 De nya lagarna(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)25

4. F(cid:246)rsta (cid:229)talet enligt lagen (2003:148) om straff f(cid:246)r terroristbrott 27
4.1 R(cid:228)tteg(cid:229)ngen i tingsr(cid:228)tten(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)28
4.1.1 Tingsr(cid:228)ttens dom(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..32
4.2 R(cid:228)tteg(cid:229)ngen i hovr(cid:228)tten(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).37
4.2.1 Hovr(cid:228)ttens dom(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...42

5. Akt(cid:246)rerna (cid:150) intervjuer (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).45
5.1 ¯klagaren (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)45
5.2 F(cid:246)rsvarsadvokaten(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).48
5.3 Domaren(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..51

6. Slutsatser och kommentarer ..........................................................57
6.1 Epilog (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..57
6.2 Slutsatser(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).59
6.2.1 Terroristlagens (cid:228)ndam(cid:229)lsenlighet(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...59
6.2.2 Svensk r(cid:228)tt i globaliseringens tidevarv (cid:133)(cid:133). (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)60.
6.2.3 Juridiken i praktiken(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)62
6.3 Slutord (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).64

7. K(cid:228)llf(cid:246)rteckning (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133).65

8. Bilagor (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)69
8.1 Lag (2003:148) om straff f(cid:246)r terroristbrott(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)...69
8.2 R(cid:229)dets protokoll i samband med antagandet av rambeslutet (cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)(cid:133)..70
3
1. Inledning

Den lagstiftning ett land har f(cid:246)r att bek(cid:228)mpa terrorism verkar mitt i en
komplicerad verklighet. I denna uppsats redovisas dagens svenska lagstiftning
r(cid:246)rande straffansvar f(cid:246)r terroristbrott och det f(cid:246)rsta m(cid:229)let i Sverige d(cid:228)r denna
lagstiftning har till(cid:228)mpats.

Medan uppsatsen har vuxit fram har terrorismen hela tiden varit i fokus i
nyhetsf(cid:246)rmedling och samh(cid:228)llsdebatt. Debatten har g(cid:228)llt terrord(cid:229)d som de som
utf(cid:246)rdes i London sommaren 2005 och som visade att terrord(cid:229)d kan beg(cid:229)s
(cid:228)ven av v(cid:228)l integrerade unga muslimer i Storbritannien, inte bara av personer
fr(cid:229)n avl(cid:228)gsna muslimska l(cid:228)nder. Lagar och lagf(cid:246)rslag f(cid:246)r att bek(cid:228)mpa terrorism
har presenterats s(cid:229)v(cid:228)l i Sverige som i andra EU-l(cid:228)nder och v(cid:228)ckt intensiva
debatter. I Sverige har s(cid:228)rskilt diskussionen kring f(cid:246)rst(cid:228)rkta tv(cid:229)ngsmedel f(cid:246)r
polisen, som t.ex. buggning och telefonavlyssning i f(cid:246)rebyggande syfte, varit
h(cid:228)ftig. Fr(cid:229)gan (cid:228)r var gr(cid:228)nsen g(cid:229)r n(cid:228)r m(cid:228)nskliga r(cid:228)ttigheter st(cid:228)lls mot intresset
att bek(cid:228)mpa terrorism.

Fr(cid:229)gan om hur samh(cid:228)llet ska hantera hot mot samh(cid:228)llet i form av radikala
gruppers (cid:246)nskan att framtvinga nya samh(cid:228)llsm(cid:246)nster (cid:228)r s(cid:229)ledes br(cid:228)nnande
aktuell. Den v(cid:228)cker sp(cid:246)rsm(cid:229)l av s(cid:229)v(cid:228)l politisk, moralisk som r(cid:228)ttslig natur. Hur
skall det demokratiska samh(cid:228)llet skyddas? Hur agerar r(cid:228)ttssystemet f(cid:246)r att
bidra till en utveckling som inte leder till (cid:246)kad konfrontation eller bristande
r(cid:228)ttss(cid:228)kerhet, men (cid:228)nd(cid:229) tillvaratar samh(cid:228)llets legitima intresse av en lugn och
demokratisk utveckling? Den dynamiska utvecklingen i samh(cid:228)llet, n(cid:228)r det g(cid:228)ller
(cid:148)kriget mot terrorismen(cid:148), ger hela tiden nya perspektiv p(cid:229) ett komplicerat
problemomr(cid:229)de.

Uppsatsen (cid:228)r disponerad s(cid:229) att inledningen ger exempel p(cid:229) aktuella h(cid:228)ndelser
som st(cid:228)ller terroristlagstiftningen i fokus. Kap. 2 beskriver bakgrunden till
dagens lagstiftning och den utveckling som lett fram till behovet av ny
lagstiftning f(cid:246)r terroristbrott. I kap. 3 ges en bild av dagens lagstiftning och dess
tillkomstprocess. Kap. 4 redog(cid:246)r f(cid:246)r det f(cid:246)rsta m(cid:229)l som avd(cid:246)mts enligt den nya
lagstiftningen och i kap. 5 redovisas de synpunkter p(cid:229) arbetet med detta m(cid:229)l
som framf(cid:246)rts av n(cid:229)gra av r(cid:228)ttsv(cid:228)sendets akt(cid:246)rer, n(cid:228)mligen (cid:229)klagaren,
advokaten och domaren. Kap. 6 slutligen inneh(cid:229)ller en epilog med en
redog(cid:246)relse f(cid:246)r (cid:228)nnu ett m(cid:229)l, d(cid:228)r (cid:229)tal v(cid:228)ckts f(cid:246)r terroristbrott och kommentarer
om terroristlagstiftningens effektivitet och legitimitet.

2. Bakgrunden till den nya lagstiftningen.

Den svenska statens erfarenhet av terrorism i historisk tid har s(cid:228)llan handlat
om f(cid:246)rh(cid:229)llanden i Sverige. Terrormetoder har emellertid en l(cid:229)ng historia. Bj(cid:246)rn
Kumm ber(cid:228)ttar i boken Terrorismens historia om denna historia.1 I ett
intressant kapitel med rubriken (cid:148)Den svages krig(cid:148) beskriver han olika f(cid:246)rs(cid:246)k att
definiera begreppet (cid:148)terrorism(cid:148).2 Oenigheten har alltid varit stor om svaret p(cid:229)
fr(cid:229)gan om vem som ska kallas terrorist. Grova v(cid:229)ldshandlingar motiveras av

1 Se Kumm, Terrorismens historia, s. 8
2 Kumm aa s. 23 ff
4
den ena parten som r(cid:228)ttf(cid:228)rdigt sj(cid:228)lvf(cid:246)rsvar men kallas av motst(cid:229)ndaren f(cid:246)r
terrorism. I gamla uppslagsb(cid:246)cker (cid:246)vers(cid:228)tts begreppet (cid:148)terrorism(cid:148) med
skr(cid:228)ckv(cid:228)lde, vilket t.ex. ocks(cid:229) blev beteckningen p(cid:229) en period efter franska
revolutionen, la terreur. Man kan ocks(cid:229) tala om statsterrorism, d(cid:229) en
statsledning anv(cid:228)nder terrormetoder f(cid:246)r att kontrollera den egna befokningen
eller utf(cid:246)r terrord(cid:229)d i andra l(cid:228)nder, vars regimer man vill bek(cid:228)mpa.3 I andra fall
kallas terrorister frihetsk(cid:228)mpar. Denna problematik kommer till uttryck i de
skrivningar som f(cid:246)religger i anslutning till EU:s rambeslut om
terroristlagstiftning.4 D(cid:228)r s(cid:228)gs bl.a. att man vill f(cid:246)rtydliga gr(cid:228)nsdragningen
mellan terroristbrott och brott som beg(cid:229)s eller har beg(cid:229)tts av personer som
arbetat f(cid:246)r demokratins uppr(cid:228)ttande, t.ex. i motst(cid:229)ndsr(cid:246)relser under andra
v(cid:228)rldskriget. Syftet (cid:228)r vidare att brott av typen skadeg(cid:246)relse i samband med
demonstrationer eller liknande inte ska f(cid:229) rubriceras som terroristbrott. Det (cid:228)r
tydligt hur sv(cid:229)rt det (cid:228)r att s(cid:228)rbehandla terrorism i f(cid:246)rh(cid:229)llande till annan
brottslighet.

I modern tid (cid:228)r det framf(cid:246)r allt tv(cid:229) perioder av terrorism som direkt har ber(cid:246)rt
Sverige och p(cid:229)verkat den svenska lagstiftningen. P(cid:229) 1970-talet fanns dels
revolution(cid:228)ra v(cid:228)nstergrupper som Baader-Meinhof-ligan5 i Tyskland och R(cid:246)da
brigaderna i Italien, dels palestinska gerillar(cid:246)relser och nationalistiska r(cid:246)relser
p(cid:229) Balkan, som tog gisslan, m(cid:246)rdade m(cid:228)nniskor och kapade flygplan. ˜ven i
andra delar av v(cid:228)rlden f(cid:246)rekom terrorism, t.ex. i Nordirland, spanska Baskien,
Japan6, men dessa p(cid:229)verkade vid denna tid inte Sverige. Flera av dessa
gruppers medlemmar hade inb(cid:246)rdes kontakter och medverkade i varandras
aktioner.

Under slutet av 90-talet och b(cid:246)rjan av 2000-talet skedde ett antal terrord(cid:229)d
koordinerade av organisationen al-Qaida med Usama bin Ladin som ledande
f(cid:246)retr(cid:228)dare. Deras d(cid:229)d riktade sig i stor utstr(cid:228)ckning mot USA och kulminerade
i attackerna p(cid:229) tvillingtornen i New York och f(cid:246)rsvarsh(cid:246)gkvarteret Pentagon i
Washington den 11 september 2001, vilka ledde till omfattande mot(cid:229)tg(cid:228)rder
fr(cid:229)n USA, FN och EU i det som av USA utn(cid:228)mndes till (cid:148)kriget mot
terrorismen(cid:148).7 Denna utveckling innebar att Sverige ans(cid:229)g det n(cid:246)dv(cid:228)ndigt att
revidera sin lagstiftning. Sverige tvingades dessutom att vidta (cid:229)tg(cid:228)rder mot
enskilda svenska medborgare, som kunde misst(cid:228)nkas f(cid:246)r st(cid:246)d till
organisationer som bedrev terrorism i andra l(cid:228)nder.8

3 Se t.ex. webbsidan S(cid:228)kerhetspolitik.se, som g(cid:246)rs av Styrelsen f(cid:246)r psykologiskt f(cid:246)rsvar i samarbete med bl.a. F(cid:246)rsvarsmakten och
Krisberedskapsmyndigheten.
4 Europeiska unionens rambeslut om bek(cid:228)mpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002/475/RIF)2 samt r(cid:229)dets protokoll fr(cid:229)n antagandet av
rambeslutet.
5 Detta namn myntades i medierna efter tv(cid:229) av de ledande personerna i gruppen, Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Gruppen kallade sig Rote
Armee Fraktion (R(cid:246)da armØfraktionen) RAF.
6 Dock kom den Japanska r(cid:246)da armØn, med band till RAF, att ocks(cid:229) st(cid:229) p(cid:229) den svenska regeringens lista (cid:246)ver organisationer, vars medlemmar borde
avvisas fr(cid:229)n Sverige.
7 Kumm a.a. s. 23
8 F(cid:246)r ett kritiskt perspektiv p(cid:229) denna utveckling se Lagl(cid:246)st land. Terroristjakt och r(cid:228)ttss(cid:228)kerhet i Sverige, red. Janne Flyghed och Magnus H(cid:246)rnqvist.
F(cid:246)rutom av redakt(cid:246)rerna inneh(cid:229)ller den uppsatser av bl.a. Bj(cid:246)rn Kumm, Anna Wigenmark och Elisabet Abiri. I dessa visas hur lagstiftningen p(cid:229)verkats
av samh(cid:228)llsklimatet p(cid:229) ett s(cid:228)tt som riskerar minskad r(cid:228)ttss(cid:228)kerhet.
5
2.1 Tidigare svensk lagstiftning om terrorism

2.1.1 1973 (cid:229)rs terroristlag

H(cid:246)sten 1972 intr(cid:228)ffade en h(cid:228)ndelse vid OS i M(cid:252)nchen som kom att chocka
V(cid:228)sttyskland, Israel och resten av v(cid:228)rlden. Den (cid:246)vertygade ocks(cid:229) den svenska
staten om n(cid:246)dv(cid:228)ndigheten att vidta lagstiftnings(cid:229)tg(cid:228)rder f(cid:246)r att bek(cid:228)mpa
internationell terrorism.9 En bev(cid:228)pnad grupp tog sig in till den israeliska
olympiska truppen i olympiabyn och tog elva personer som gisslan.
Terroristgruppen tillh(cid:246)rde den palestinska Svarta september, vars namn
anspelade p(cid:229) f(cid:246)rdrivandet av al Fatah fr(cid:229)n Jordanien i september 1970.
Dramat slutade med ett blodbad; alla i den israeliska gisslan d(cid:246)dades liksom de
flesta av terroristerna.10

M(cid:252)nchend(cid:229)det fick det svenska justitiedepartementet att b(cid:246)rja utreda vad den
internationella terrorismen skulle kunna inneb(cid:228)ra f(cid:246)r Sverige. Strax d(cid:228)refter fick
det svenska folket uppleva en flygplanskapning med gisslantagning p(cid:229)
hemmaplan. Den 15 september 1972 kapades ett svenskt inrikesplan med ett
90-tal personer ombord av kroatiska separatister. Planet landade p(cid:229) Bulltofta
och kaparna kr(cid:228)vde att ett antal kroater i svenska f(cid:228)ngelser skulle friges. En av
f(cid:229)ngarna var Miro Baresic, som hade m(cid:246)rdat den jugoslaviske ambassad(cid:246)ren i
Stockholm. Detta d(cid:229)d betraktades som ett politiskt motiverat brott11. Gisslan
skulle friges om kaparna tillsammans med de frisl(cid:228)ppta f(cid:229)ngarna fick fri lejd ut
ur Sverige samt gavs en st(cid:246)rre summa pengar. Den svenska regeringen gick i
huvudsak med p(cid:229) kraven, gisslan sl(cid:228)pptes och planet fl(cid:246)gs till Madrid.

Denna h(cid:228)ndelse p(cid:229)skyndade arbetet med en svensk lag till skydd mot
terrorism. En kommission tillsattes med Carl Lidbom som ordf(cid:246)rande.12 I
december 1972 presenterades ett f(cid:246)rslag till lag (cid:148)om s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder till
f(cid:246)rebyggande av vissa v(cid:229)ldsd(cid:229)d med internationell bakgrund(cid:148). Detta innebar
att regeringen skulle uppr(cid:228)tta en lista (cid:246)ver organisationer, som (cid:228)gnade sig (cid:229)t
terrorism och att utl(cid:228)nningar som misst(cid:228)nktes tillh(cid:246)ra dessa organisationer
skulle f(cid:246)ras upp p(cid:229) en sp(cid:228)rrlista av polisen och avvisas eller utvisas fr(cid:229)n
Sverige. Polisen skulle ocks(cid:229) f(cid:229) r(cid:228)tt att vid misstankar mot s(cid:229)dana personer
g(cid:246)ra husrannsakan, kroppsvisitera dem och (cid:246)ppna misst(cid:228)nkta brev. F(cid:246)rslaget
utsattes f(cid:246)r h(cid:229)rd kritik, som i m(cid:229)nga stycken liknar den kritik som idag riktas
mot f(cid:246)rslag om ut(cid:246)kade tv(cid:229)ngsmedel som buggning m.m. Till skillnad fr(cid:229)n
dagens terroristlag riktade sig (cid:229)tg(cid:228)rderna enbart mot utl(cid:228)nningar och ans(cid:229)gs

9 Bakgrunden till den f(cid:246)rsta svenska terroristlagstiftningen (cid:228)r i huvudsak h(cid:228)mtad ur Dan HansØn & Jens Nordqvist: Kommando Holger Meins.
Dramat p(cid:229) v(cid:228)sttyska ambassaden och Operation Leo. En grundlig och saklig genomg(cid:229)ng och kritisk granskning av terroristlagen (cid:229)terfinns ocks(cid:229) i
Melander, G(cid:246)ran: Terroristlagen (cid:150) ett on(cid:246)digt ont.
10 Terroristd(cid:229)det i M(cid:252)nchen har f(cid:229)tt f(cid:246)rnyad aktualitet genom spelfilmen M(cid:252)nchen av Steven Spielberg. D(cid:228)r skildras attentatet i M(cid:252)nchen och dess
efterspel, d,v.s. n(cid:228)r israeliska staten skickade ut grupper f(cid:246)r att d(cid:246)da dem som antas ha planerat d(cid:229)det i M(cid:252)nchen. Filmen hade v(cid:228)rldspremi(cid:228)r 2005
och kom till Sverige i februari 2006.
11 Vid denna tid innebar politiska motiv f(cid:246)r ett brott snarare en f(cid:246)rmildrande omst(cid:228)ndighet ur straffr(cid:228)ttslig synpunkt , idag framg(cid:229)r det redan av lagens
utformning att p(cid:229) terrorbrott f(cid:246)ljer str(cid:228)ngare straff (cid:228)n p(cid:229) samma handling utf(cid:246)rd av annat sk(cid:228)l.
12 Redan tidigare fanns en arbetsgrupp inom departementen med uppdrag att unders(cid:246)ka vilka (cid:229)tg(cid:228)rder som skulle kunna komma ifr(cid:229)ga f(cid:246)r att hindra
utl(cid:228)ndska terrorister att vara verksamma i Sverige. Efter Bulltoftakapningen ombildades den till en parlamentarisk kommission med representanter f(cid:246)r
de fyra stora politiska partierna. Se vidare Melander a.a., s. 20.
6
d(cid:228)rf(cid:246)r diskriminerande av kritikerna, men (cid:228)ven i (cid:246)vrigt kallade motst(cid:229)ndarna till
lagen f(cid:246)rslaget f(cid:246)r r(cid:228)ttsvidrigt. 13

Terroristlagen antogs dock av en bred riksdagsmajoritet den 6 april 1973 14 och
g(cid:228)llde fr(cid:229)n 1 maj 1973 till utg(cid:229)ngen av 1975. 15 1976 uppgick delar av lagen i
utl(cid:228)nningslagstiftningen och resten blev en s(cid:229) kallad s(cid:228)rskild spaningslag 16
som g(cid:228)llde f(cid:246)r ett (cid:229)r i taget fram till 1989.

Den nya lagen (cid:148)om s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder till f(cid:246)rebyggande av vissa v(cid:229)ldsd(cid:229)d med
internationell bakgrund given Stockholms slott den 13 april 1973(cid:148) (SFS
1973:162), 17 som kom att kallas terroristlagen best(cid:229)r av 15 paragrafer. Den
f(cid:246)ljer i stort sett kommissionens f(cid:246)rslag. I propositionen framf(cid:246)rde
f(cid:246)redraganden18 att remissinstanserna i huvudsak har anslutit sig till
uppfattningen att (cid:229)tg(cid:228)rder m(cid:229)ste vidtas f(cid:246)r att f(cid:246)rhindra att Sverige blir
sk(cid:229)deplatsen f(cid:246)r fler politiska v(cid:229)ldsd(cid:229)d, (cid:228)ven om man beklagar att (cid:229)tg(cid:228)rder av
det h(cid:228)r slaget m(cid:229)ste tillgripas. F(cid:246)redraganden inst(cid:228)mde med
remissinstanserna och menade att skyddet mot politiska v(cid:229)ldsd(cid:229)d m(cid:229)ste
f(cid:246)rst(cid:228)rkas eftersom samh(cid:228)llets skyldighet att skydda befolkningen mot v(cid:229)ld och
andra (cid:246)vergrepp (cid:228)r ovillkorlig. (cid:148)Och vi f(cid:229)r akta oss att underskatta allvaret i
situationen.(cid:148)19 Inte heller f(cid:229)r man f(cid:246)rbise att deltagande i internationellt
samarbete f(cid:246)r att bek(cid:228)mpa terrorism f(cid:246)ruts(cid:228)tter att (cid:148)vi sj(cid:228)lva i v(cid:229)rt eget land g(cid:246)r
allt vi rimligen kan g(cid:246)ra f(cid:246)r att bem(cid:228)stra v(cid:229)ldsd(cid:229)d(cid:148). 20

Ett enda remissorgan, Riks(cid:229)klagaren, f(cid:246)rde p(cid:229) en punkt fram en principiellt
betonad kritik. Kritiken avs(cid:229)g den punkt i lagf(cid:246)rslaget som (cid:246)ppnade m(cid:246)jlighet
att anv(cid:228)nda tv(cid:229)ngsmedel i (cid:246)vervaknings- och spaningsverksamhet. R¯
menade att dylika regler borde utformas i (cid:246)verensst(cid:228)mmelse med
r(cid:228)tteg(cid:229)ngsbalkens best(cid:228)mmelser, d.v.s. tv(cid:229)ngsmedel borde inte kunna
tillgripas mot annan (cid:228)n den som i ett konkret fall misst(cid:228)nks f(cid:246)r brott.

Den v(cid:228)g lagstiftaren har valt f(cid:246)r att f(cid:246)rebygga terroristd(cid:229)d i Sverige21 framg(cid:229)r
redan av de f(cid:246)rsta paragraferna:

En utl(cid:228)nning ska avvisas vid ankomsten till Sverige om han tillh(cid:246)r eller verkar
f(cid:246)r en organisation eller grupp som kan befaras att h(cid:228)r i riket anv(cid:228)nda v(cid:229)ld, hot

13 Folkpartisten Sten Sj(cid:246)holm anf(cid:246)rde i riksdagsdebatten i april 1973 f(cid:246)ljande: (cid:148)En fundamental princip i en r(cid:228)ttsstat m(cid:229)ste vara att n(cid:229)gra r(cid:228)ttsliga
(cid:229)tg(cid:228)rder inte f(cid:229)r vidtas mot n(cid:229)gon m(cid:228)nniska (cid:150) utl(cid:228)nning eller svensk (cid:150) utan att misstanke av n(cid:229)got slag kan riktas mot denna m(cid:228)nniska. Lagf(cid:246)rslaget
g(cid:246)r v(cid:229)ld p(cid:229) denna grundl(cid:228)ggande princip, och det (cid:228)r, som jag ser det, djupt beklagligt att Sveriges riksdag kommer att sanktionera detta avsteg fr(cid:229)n en
v(cid:228)sterl(cid:228)ndsk r(cid:228)ttstradition, som fj(cid:228)rmat oss fr(cid:229)n de metoder som diktaturer av skilda schatteringar ansluter sig till.(cid:148) Citerat fr(cid:229)n HansØn & Nordqvist,
Kommando Holger Meins, aa, s. 85f
14 I en intressant uppsats i statsvetenskap fr 1999 belyser Cecilia Verdinelli-Peralta terroristlagens tillblivelse i ett samf(cid:246)rst(cid:229)ndsperspektiv. Efter en
hetsig debatt med m(cid:229)nga kritiska r(cid:246)ster i riksdagen, tas (cid:228)nd(cid:229) beslutet i stor enighet, n(cid:229)got som (cid:228)r typiskt f(cid:246)r svensk politik, d(cid:228)r man str(cid:228)var efter breda
majoriteter i fr(cid:229)gor som r(cid:246)r utrikespolitiska och s(cid:228)kerhetspolitiska fr(cid:229)gor.
15 Lagen (1973:162) om s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder till f(cid:246)rebyggande av vissa v(cid:229)ldsd(cid:229)d med internationell bakgrund.
16 Lag (1975:1360) om tv(cid:229)ngs(cid:229)tg(cid:228)rder i spaningssyfte i vissa fall
17 Man p(cid:229)minns om att detta skedde i en annan tid, innan v(cid:229)r nuvarande regeringsform tr(cid:228)dde i kraft. Formellt var det d(cid:229) fortfarande konungen som
utf(cid:228)rdade lagar och beslut skedde i konselj p(cid:229) slottet.
18 Prop. 1973:37 s. 20 ff
19 Prop. 1973:37 s. 20
20 Prop. 1973:37 s. 20 f
21 Lagen handlar enbart om att f(cid:246)rhindra v(cid:229)ldsd(cid:229)d i Sverige, inte att f(cid:246)rebygga eller f(cid:246)rhindra att m(cid:228)nniskor i Sverige f(cid:246)rbereder eller st(cid:246)der
terroristd(cid:229)d i andra l(cid:228)nder. Detta utg(cid:246)r en v(cid:228)sentlig skillnad mot dagens lagstiftning.
7
eller tv(cid:229)ng f(cid:246)r politiska syften. F(cid:246)r att detta skall vara m(cid:246)jligt (cid:229)ligger det
rikspolisstyrelsen att g(cid:246)ra en f(cid:246)rteckning (cid:246)ver s(cid:229)dana utl(cid:228)nningar. Skulle en
s(cid:229)dan utl(cid:228)nning redan befinna sig i landet f(cid:229)r denne utvisas. En komplikation (cid:228)r
dock att en s(cid:229)dan utvisning kan komma i konflikt med andra principer, t.ex.
asylr(cid:228)tten, och d(cid:229) inneh(cid:229)ller lagen ocks(cid:229) best(cid:228)mmelser om m(cid:246)jligheter att
meddela inskr(cid:228)nkningar och villkor f(cid:246)r utl(cid:228)nningens vistelse i Sverige. Det
inneb(cid:228)r s.k. kommunarrest och andra kontroll(cid:229)tg(cid:228)rder. Det f(cid:246)reskrivs ocks(cid:229) att
tv(cid:229)ngs(cid:229)tg(cid:228)rder som husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, liksom
telefonavlyssning och brev(cid:246)ppning, kan f(cid:229) anv(cid:228)ndas f(cid:246)r att bevaka en
misst(cid:228)nkt terrorist som inte kan utvisas.

Debatten och kritiken fr(cid:229)n 1973 k(cid:228)nns igen i den diskussion som idag f(cid:246)rs n(cid:228)r
det g(cid:228)ller att ut(cid:246)ka polisens arsenal av (cid:246)vervakningsmetoder f(cid:246)r att f(cid:246)rebygga
terroristbrott eller annan grov brottslighet. ˜ven kritiker som inte ifr(cid:229)gas(cid:228)tter
behovet av lagregler som m(cid:246)jligg(cid:246)r ingripande mot presumtiva terrorister
betonar att lagar som inskr(cid:228)nker den personliga integriteten m(cid:229)ste inneh(cid:229)lla
v(cid:228)lmotiverade best(cid:228)mmelser och st(cid:229) i (cid:246)verensst(cid:228)mmelse med svenska
r(cid:228)ttsliga principer. 22

Terroristlagen visade sig dessutom vara bristf(cid:228)llig n(cid:228)r det g(cid:228)llde att f(cid:246)rhindra
inresa av presumtiva terrorister. Ytterst kr(cid:228)vdes ju att regeringen hade f(cid:246)rt upp
misst(cid:228)nkta organisationer p(cid:229) sin lista f(cid:246)r att polisen i sin tur skulle kunna f(cid:246)ra
upp dess medlemmar p(cid:229) sp(cid:228)rrlistan. Trots att man vid tiden f(cid:246)r ockupationen
av den v(cid:228)sttyska ambassaden i Stockholm v(cid:228)l k(cid:228)nde till tyska RAF, (cid:228)ven kallad
Baader-Meinhofligan, s(cid:229) (cid:229)terfanns inte denna organisation p(cid:229) listan, eftersom
den inte troddes komma att genomf(cid:246)ra aktioner i Sverige. Dessutom var det
kanske v(cid:228)l naivt att tro att terrorister skulle resa in i Sverige i egna namn.
Gruppen som kallade sig Kommando Holger Meins hade allts(cid:229) inga sv(cid:229)righeter
att komma in i Sverige. Regeringen tvingades ocks(cid:229) t(cid:228)nja p(cid:229) regelverket f(cid:246)r att
kunna utvisa de terrorister som (cid:246)verlevt spr(cid:228)ngningen av ambassaden. 23

Bara 5 dagar efter gisslandramat, den 29 april, var det dags f(cid:246)r en sedan l(cid:228)nge
inplanerad riksdagsdebatt om att f(cid:246)rl(cid:228)nga terroristlagen.24 Med 283 r(cid:246)ster mot
17 besl(cid:246)t man att f(cid:246)rl(cid:228)nga lagen med ett halv(cid:229)r, fram till (cid:229)rets slut.

22 Se Melander, a.a., s. 111 ff. Hans kritik avser dels behovet av en grundlig f(cid:246)rberedelse f(cid:246)r en tv(cid:229)ngslagstiftning av samma slag som terroristlagen.
Han efterlyser en definition av vad som skall anses utg(cid:246)ra en presumtiv terrorist. Han menar vidare att stora delar av den nya lagen borde ing(cid:229) i
utl(cid:228)nningslagstiftningen samt att regler om tv(cid:229)ngsmedel borde ing(cid:229) i lagstiftning som g(cid:228)ller s(cid:229)v(cid:228)l utl(cid:228)nningar som svenska medborgare, liksom att
s(cid:229)dana medel borde reserveras f(cid:246)r konkret misstanke om brott. Dessa inv(cid:228)ndningar st(cid:228)mmer v(cid:228)l (cid:246)verens med de (cid:229)sikter som framf(cid:246)rs i dagens
diskussioner kring tv(cid:229)ngsmedel.
23 Kommando Holger Meins, s. 197 f. Regeringen var angel(cid:228)gen om att f(cid:229) ut de skadade terroristerna ur landet s(cid:229) fort som m(cid:246)jligt, f(cid:246)r att inte beh(cid:246)va
st(cid:228)lla dem inf(cid:246)r r(cid:228)tta i Sverige och riskera nya fritagningsaktioner. Carl Lidbom p(cid:229)pekade att det stred mot den svenska lagstiftningen, men genom att
snabbt besluta om utvisning, innan (cid:229)klagare hunnit anh(cid:229)lla och h(cid:228)kta dem samt f(cid:229) garantier om human behandling i Tyskland, kunde regeringen se till
att de (cid:246)verlevande f(cid:246)rpassades till Tyskland. En av de fem var sv(cid:229)rt skadad och avled senare p(cid:229) ett f(cid:228)ngelsesjukhus i Tyskland. Hans d(cid:246)d ledde f(cid:246)r
(cid:246)vrigt till nya h(cid:228)mndeaktioner i form av den planerade kidnappningen av Anna-Greta Leijon (cid:229)r 1977.
24 Aa s. 215
8
2.1.2 Terroristbest(cid:228)mmelserna i utl(cid:228)nningslagen fr(cid:229)n 1976

I oktober 1975 kom en proposition fr(cid:229)n regeringen25 med f(cid:246)rslag till (cid:228)ndringar i
utl(cid:228)nningslagen. I samband d(cid:228)rmed f(cid:246)reslogs ocks(cid:229) att best(cid:228)mmelserna i den
s.k. terroristlagen skulle (cid:228)ndras p(cid:229) vissa punkter och f(cid:246)ras in i utl(cid:228)nningslagen.
Bl.a. skulle best(cid:228)mmelserna bara kunna till(cid:228)mpas p(cid:229) viss person om det
f(cid:246)rel(cid:229)g en uttrycklig fara f(cid:246)r att han skulle medverka i terroristhandlingar.26
Regeringen angav att denna (cid:228)ndring innebar en anpassning av lagtexten till
den praxis som redan till(cid:228)mpats. I samband med integreringen av
terroristlagstiftningen i utl(cid:228)nningslagen f(cid:246)reslogs ocks(cid:229) att s.k. politisk utvisning
endast skulle f(cid:229) tillgripas n(cid:228)r det var p(cid:229)kallat av h(cid:228)nsyn till rikets s(cid:228)kerhet.
Best(cid:228)mmelserna i terroristlagen om telefonavlyssning, brevkontroll m.m. f(cid:246)rdes
tills vidare till en s(cid:228)rskild tidsbegr(cid:228)nsad lag.

I propositionen gjordes en (cid:246)versikt (cid:246)ver terroristd(cid:229)d i v(cid:228)rlden och hur lagen i
Sverige hade till(cid:228)mpats. Rikspolisstyrelsens f(cid:246)rteckning (cid:246)ver utl(cid:228)nningar som
skulle avvisas upptog h(cid:246)sten 1975 n(cid:229)got mindre (cid:228)n 80 personer. F(cid:246)re 1975
hade endast i ett fall en i f(cid:246)rteckningen upptagen person avvisats; detta skedde
under andra halv(cid:229)ret 1974. N(cid:228)r det g(cid:228)llde utl(cid:228)nningar som befann sig i Sverige
hade RPS f(cid:246)re terroristd(cid:229)det p(cid:229) v(cid:228)sttyska ambassaden i tolv fall beg(cid:228)rt att
regeringen skulle besluta om utvisning. I fem fall bif(cid:246)lls beg(cid:228)ran, men besluten
kunde inte verkst(cid:228)llas. Personerna (cid:229)lades i st(cid:228)llet vissa f(cid:246)reskrifter om
inskr(cid:228)nkningar och villkor f(cid:246)r att f(cid:229) stanna i Sverige. Det handlade om
vistelseort, f(cid:246)rbud att utan tillst(cid:229)nd byta arbete eller bostad samt viss
anm(cid:228)lningsplikt.

(cid:148)Terroristd(cid:229)det p(cid:229) Tyska F(cid:246)rbundsrepublikens ambassad har lett till utvisning
med st(cid:246)d av terroristlagen av fem v(cid:228)sttyska medborgare, tillh(cid:246)rande den s.k.
Baader-Meinhof-ligan. Besluten har verkst(cid:228)llts genom att de utvisade
befordrats till V(cid:228)sttyskland. Den sj(cid:228)tte deltagaren i d(cid:229)det omkom vid
spr(cid:228)ngningen av ambassadbyggnaden.(cid:148)27

Terroristlagen permanentades s(cid:229)ledes genom att den inarbetades i
utl(cid:228)nningslagstiftningen. Den preciserades ocks(cid:229) genom att det f(cid:246)rdes in ett
personligt rekvisit f(cid:246)r att en utl(cid:228)nning skulle hamna p(cid:229) f(cid:246)rteckningen (cid:246)ver
personer som skulle avvisas. Det skulle inte vara tillr(cid:228)ckligt att han eller hon var
medlem i en organisation som beg(cid:229)tt terroristd(cid:229)d utanf(cid:246)r sitt eget land, utan det
m(cid:229)ste finnas konkreta uppgifter om att den utpekade personen sj(cid:228)lv tidigare
har handlat p(cid:229) ett s(cid:229)dant s(cid:228)tt att det kunde befaras att hon skulle beg(cid:229)
terroristd(cid:229)d i Sverige. Den parlamentariska kontroll som ut(cid:246)vats genom att
terroristlagen hade varit tidsbegr(cid:228)nsad och att nytt beslut m(cid:229)ste fattas vid
f(cid:246)rl(cid:228)ngning, skulle nu i st(cid:228)llet att ske genom att regeringen (cid:229)lades att (cid:229)rligen i
en skrivelse redovisa f(cid:246)r riksdagen hur lagarna till(cid:228)mpats n(cid:228)r det g(cid:228)ller
terroristmisst(cid:228)nkta utl(cid:228)nningar. De restriktioner som kunde anv(cid:228)ndas mot
s(cid:229)dana personer d(cid:228)r en beslutad utvisning inte kunde verkst(cid:228)llas, begr(cid:228)nsades
till att g(cid:228)lla vistelseort och anm(cid:228)lningsplikt. Lagstiftaren ville markera att inga

25 Prop. 1975/76:18
26 Prop. 1975/76:18 s. 2 och s. 154
27 Prop. 1975/76: 18 s. 151
9
inskr(cid:228)nkningar f(cid:229)r g(cid:246)ras i utl(cid:228)nningars andliga fri- och r(cid:228)ttigheter28. De skulle
t.ex. ha t.ex. r(cid:228)tt att (cid:228)gna sig (cid:229)t politisk verksamhet. (cid:214)vriga tv(cid:229)ngsmedel som
tidigare hade kunnat anv(cid:228)ndas f(cid:246)r spaning i f(cid:246)rebyggande syfte f(cid:246)rdes till en
s(cid:228)rskild lag i avvaktan p(cid:229) en utredning om telefonavlyssning. Det (cid:228)r uppenbart
att regering och riksdag hela tiden brottades med avv(cid:228)gningen mellan
samh(cid:228)llets behov skydds(cid:229)tg(cid:228)rder mot terrord(cid:229)d och det fria demokratiska
r(cid:228)ttssamh(cid:228)llets krav p(cid:229) r(cid:228)tts(cid:228)kerhet f(cid:246)r den enskilde.

2.1.2.1 R(cid:228)ttsfall

De effekter av terroristlagstiftningen som mest uppm(cid:228)rksammades och
kritiserades i den allm(cid:228)nna debatten var de (cid:229)tg(cid:228)rder som drabbade de
utl(cid:228)nningar som av rikspolisstyrelsen klassades som presumtiva terrorister och
som regeringen besl(cid:246)t skulle utvisas, men d(cid:228)r f(cid:246)rh(cid:229)llandena var s(cid:229)dana att
utvisningen inte kunde verkst(cid:228)llas. S(cid:228)rskilt omdiskuterad var den s.k.
kommunarresten, d.v.s. att personen i fr(cid:229)ga enbart fick vistas inom ett
begr(cid:228)nsat geografiskt omr(cid:229)de f(cid:246)renat med anm(cid:228)lningsplikt hos polisen flera
g(cid:229)nger per vecka. Flera s(cid:229)dana fall kom att behandlas i domstol sedan
personerna underl(cid:229)tit att fullg(cid:246)ra sin anm(cid:228)lningsplikt.

Som exempel kan n(cid:228)mnas NJA 1989 s. 131. Fallet handlar om den turkiske
medborgaren Nezmi A. Regeringen besl(cid:246)t 10 dec 1984 med st(cid:246)d av 74 § 2 st
utl(cid:228)nningslagen j(cid:228)mf(cid:246)rt med 48 § 1 st samma lag att Nezmi A skulle anm(cid:228)la sig
hos polisen i Stockholm tre g(cid:229)nger i veckan. 1987 nedsattes anm(cid:228)lningsplikten
till tv(cid:229) g(cid:229)nger i veckan. Men Nezmi A underl(cid:228)t att anm(cid:228)la sig under tre
m(cid:229)nader (cid:229)r 1987. Han h(cid:228)vdade att regeringens beslut var olagligt och att
frihetsinskr(cid:228)nkningen stred mot Europakonventionen. I s(cid:229)v(cid:228)l tingsr(cid:228)tt som
hovr(cid:228)tt d(cid:246)mdes han till f(cid:228)ngelse i 1 m(cid:229)nad f(cid:246)r brott mot utl(cid:228)nningslagen 97 § 2.
M(cid:229)let avgjordes i HD, d(cid:228)r Nezmi f(cid:246)retr(cid:228)ddes av den legendariske advokaten
Hans G(cid:246)ran Franck 29 Det (cid:228)r ingen dj(cid:228)rv gissning att bakom brotten mot
anm(cid:228)lningsplikten har legat en (cid:246)nskan att f(cid:246)ra fallet till domstol, eftersom sj(cid:228)lva
besluten om utvisning bygger p(cid:229) ett f(cid:246)rfarande utan domstols medverkan.
Nezmi gjorde g(cid:228)llande dels att utl(cid:228)nningslagens s(cid:228)rskilda best(cid:228)mmelser om
terrorister inte varit till(cid:228)mpliga p(cid:229) honom, dels att beslutet om vistelseort och
anm(cid:228)lningsplikt inte var giltigt, eftersom det utgjorde ett grundlagsstridigt
frihetsber(cid:246)vande och dessutom var of(cid:246)renligt med den europeiska
konventionen om de m(cid:228)nskliga r(cid:228)ttigheterna. Han h(cid:228)vdade att inskr(cid:228)nkningen
att bara f(cid:229) vistas i en enda kommun var ett slags f(cid:228)ngelse och enligt
Europakonventionen skall frihetsber(cid:246)vande pr(cid:246)vas av domstol. HD fastslog att
den svenska regeringsformen medger s(cid:228)rbest(cid:228)mmelser f(cid:246)r utl(cid:228)nningar n(cid:228)r det
g(cid:228)ller inskr(cid:228)nkningar i r(cid:246)relsefrihet. Vid frihetsber(cid:246)vande med anledning av
brott eller misstanke om brott ska de dock vara ber(cid:228)ttigade till
domstolspr(cid:246)vning. Men ingrepp av det slag som Nezmi hade r(cid:229)kat ut f(cid:246)r
berodde inte p(cid:229) misstanke om beg(cid:229)nget brott utan p(cid:229) att han kunde befaras

28 Prop 1975/76:18 s. 158. Uttrycket syftar p(cid:229) att en utl(cid:228)nning ska (cid:229)tnjuta samma r(cid:228)tt till exempelvis yttrandefrihet och f(cid:246)renings- och f(cid:246)rsamlingsfrihet
som en svensk medborgare
29 Hans G(cid:246)ran Franck avled 1998. Aftonbladet den 9 april detta (cid:229)r: (cid:148)De var s(cid:229) m(cid:229)nga som kom. R(cid:229)sunda kyrka rymmer bara 250 sittplatser. Men det
kom (cid:246)ver 350 m(cid:228)nniskor fr(cid:229)n olika kulturer och l(cid:228)nder. M(cid:228)nniskor som flytt fr(cid:229)n diktaturer och f(cid:246)rtryck. M(cid:228)nniskor som tr(cid:228)ngdes utefter v(cid:228)ggarna f(cid:246)r att
hylla den man som betytt s(cid:229) mycket f(cid:246)r s(cid:229) m(cid:229)nga. Som ville tacka honom f(cid:246)r hans livsl(cid:229)nga kamp f(cid:246)r m(cid:228)nskliga r(cid:228)ttigheter.(cid:148)