en historiedidaktisk analys av Bruce Springsteens album Wrecking Ball

51 Pages·2016·0.57 MB·Swedish

Individ och samhälle

Examensarbete i historia och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Mellan den amerikanska drömmen och
verkligheten- en historiedidaktisk analys
av Bruce Springsteens album Wrecking
Ball

Between the American dream and reality- a didactic analysis of
Bruce Springsteen`s album Wrecking Ball

Emelie Arvola

Grundlärarexamen med inriktning Examinator: Cecilia Axelsson
Historievetenskap och lärande 210hp
2016-01-14 Handledare: Mats Greiff
2
Abstract

Syftet med min uppsats var att studera huruvida det är möjligt att fördjupa ett
historiemedvetande genom Bruce Springsteens låtar We take care of our own, Easy
Money och Jack of all trades från albumet Wrecking Ball. Jag valde att göra en
kvalitativ analys och studera innehållet i låtarna. Det gjorde jag på en sociohistorisk
nivå och resonerar utifrån begrepp så som autenticitet. Processen var den att jag gjorde
min analys av låtarna och fick fram ett tema som bestod av hur olika individer upplevde
finanskrisen i USA. Därefter undersökte jag genom uttalanden av Bruce hur väl min
tolkning stämde överens med det han ville förmedla. Den stämde väl överens. Nästa
steg var att jag forskade mer i Bruces bakgrund samt det politiska klimatet i USA kring
tiden för finanskrisen. Efter detta kunde jag konstatera att det Bruce förmedlade kom
från en legitim plats och kunde anses autentiskt. Jag resonerade kring komplexiteten i
begreppet historiemedvetande och kom fram till att man möjligen skulle kunna påstå att
det finns viss potential att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce´s låtar. Att
hävda något bestämt kan jag inte genom mitt arbete. Däremot bedömer jag, utifrån
Adlers resonemang, möjligheten att utveckla historisk empati genom musiken som
väldigt stor. Han menar att historisk empati handlar om att man genom inlevelse i
aktörens situation kan utveckla en förståelse för dennes känslor, utifrån dennes villkor,
och utifrån det uppleva ett ansvarstagande med handlingsberedskap. Vidare kom jag
också fram till att musiken kan ha en möjlighet att fungera som något av en
”hjälpkrycka” åt historieämnet.

Bruce Springsteen Historiemedvetande Historisk empati Musik Populärkultur

3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning…………………………………………………………………...6-7
2. Syfte och frågeställning ................................................................................ 8
3. Teori
3.1 Historiemedvetande………………………………………………………9-11
4. Tidigare forskning
4.1 Musik och inlärning .................................................................................... 12-14
4.2 Att analysera populärkultur ........................................................................ 14-16
4.3 Andra om Bruce politiska engagemang...................................................... 16-17
5. Metod
5.1 Uppsatsen som helhet ................................................................................. 18
5.2 Kvalitativ metod ......................................................................................... 19-20
5.3 Proceduren .................................................................................................. 20-21
5.4 Analysförfarandet ....................................................................................... 22-23
5.5 Undersökningens tillförlitlighet .................................................................. 23-24
5.6 Avgränsning ............................................................................................... 24
6. Resultat och analys
6.1 Innehållsanalys av låtarna
6.1.1 We take care of our own .......................................................................... 25-27
6.1.2 Easy money ............................................................................................. 28
6.1.3 Jack of all trades ...................................................................................... 29-30
6.1.4 Sammanfattande innehållsanalys ............................................................. 31
6.1.5 Bruce uttalade intentioner och ståndpunkter ........................................... 32-34
6.2 Bruce bakgrund .......................................................................................... 35-39
6.2.1 Bruce bakgrund och låtskriveriet ............................................................. 39
6.3 Det politiska klimatet i USA ...................................................................... 40-41
6.3.1 Konstaterat tema och verkligheten .......................................................... 42
6.4 Avslutande analys ....................................................................................... 42-43
7. Diskussion .................................................................................................... 44-45
..........................................................................................................................
Källförteckning ................................................................................................. 46-48
Bilaga ................................................................................................................ 49

5
1.Inledning

Låt mig citera Ulf Jederlund ”Utan musiken skulle jag dö!”. Att gå på en riktigt bra
konsert är för mig en närmast spirituell upplevelse. Jag blir så otroligt närvarande och
har så nära till mina känslor. Gemenskapen och allsången som ofta uppstår är för mig en
närmast helande kraft. En form av sinnesfrid infinner sig.
Musiken har en viktig roll som identifikationsobjekt, skriver musikterapeuten Jederlund
i sitt verk, 1 och det är nog något de flesta av oss kan hålla med om. Den kan förena
människor på ett alldeles speciellt sätt. Onekligen är den viktig i våra liv. Den finns ju
ständigt där. Den finns där när vi festar och när vi sörjer, den finns i fred och krig, den
finns i arenorna och rummets ensamma lilla vrå. Musiken är så mångfacetterad att den
passar in i alla sammanhang och i alla känslolägen. Något som självfallet beror på att
skaparna inte lever i något vakuum, utan känner och upplever ting själva. Det finns låtar
som berör de flesta ämnesområden, ändå används inte musik som ett verktyg för att
utveckla förmågor och tillgodogöra sig kunskaper i skolan. I förskoleverksamheten
förekommer det, mer sällan upp i de högre åldrarna. Där har musiken en plats på
schemat, ytterst sällan i läroprocesserna. Jag har vid ett par tillfällen varit med om att
lärare spelat upp en låt som de tyckt passat till ett tema, men de gångerna har musiken
blivit en välbehövlig paus mellan allt tal, sällan så mycket mer. Troligtvis för att
musiken ej integrerats i undervisningen på ett naturligt sätt. Musikpedagogerna Ericsson
och Lindgren skriver att musiken kan fungera som ”didaktiska lockbeten.” 2 Men musik
och film är fortfarande lågt värderad populärkultur i skolans värld. De tillåts inte vara de
fantastiska källor till kunskap och insikt de (ofta) har potential att vara. Magnus
Persson, författare till, Populärkulturen och skolan, beskriver det hela som någon form
av maktkamp. Han skriver att skolan har förlorat sitt bildningsmonopol och att
populärkulturen blivit ett alternativt bildningsmedel som konkurrerar med skolan om
tid, uppmärksamhet och intresse.3 Något stycke senare så skriver han ”Att
populärkulturen spelar en central och helt avgörande roll i de flesta ungas liv är alltså
uppenbart. Lika uppenbart är att detta från skolhåll oftast betraktas som problematiskt.”4
Lärare ryter åt elever att skruva ner musiken eller att stänga av den, sällan verkar det

1 Jederlund Ulf, Musik och språk, Liber AB, 2011, s16
2 Ericsson Claes & Lindgren Monica, Perspektiv på populärmusik och skola, Studentlitteartur, 2011, s16
3 Persson Magnus, Populärkulturen och skolan, Studentlitteratur, 2000, s16
4 Persson, 2000, s17
6
visas något intresse för vad eleverna egentligen lyssnar på. Ericsson och Lindgren
skriver att det i ett pedagogiskt perspektiv är självklart att bygga på elevers musik.
”Detta skänker naturligtvis legitimitet åt ämnet, speciellt i en fas när elevinflytande ses
som angeläget.”5 Många forskare ställer sig positiva till att använda musiken som
verktyg för utveckling och lärande, att det inte sker i praktiken har flera orsaker. Min
spontana tanke är att det nog kan ses som en tidskrävande och diffus metod. Jag hoppas
på att kunna göra det hela mera konkret och att vidare inspirera till samtal kring musik
och det som finns bakom texten. Min uppsats kommer behandla historiedidaktik och
musik som politik. Mitt studieobjekt är Springsteen och tre av hans verk. Det jag
framförallt vill undersöka är huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande
genom hans musik. Utifrån detta, som ett exempel, vill jag i förlängningen försöka att
utröna och få bekräftat beträffande lärande med hjälp av musik.

5 Ericsson & Lindgren, 2011, s17
7
2. Syfte och frågeställningar
Jag vill studera på vilket sätt historia gestaltas i musik. Detta ska jag konkret göra
genom att studera Springsteens historiebruk och därefter dra slutsatser om huruvida man
kan fördjupa ett historiemedvetande genom hans verk. Bruce Springsteen är min
absoluta favoritmusiker och därför blev han mitt artistval. När det kommer till album
valde jag Wrecking Ball som kom ut 2012. Detta för att det finns ett politiskt budskap
och historiska referenser genom hela plattan. Ett bristande välfärdssystem, människor i
kläm och historiens sätt att upprepa sig är genomgående. Albumet har i pressen kallats
”Springsteens argaste”6, men ilskan tar sig olika uttryck precis som i verkliga livet.
Budskapet bekläds mer eller mindre av musikarrangemanget, metaforer och poetiska
formuleringar. Jag upplever att plattan har ett tema, men låtarna är ändå så pass olika
och djupa att jag nödgades välja tre att fokusera på för att hålla mig inom tidsramen.
Valet föll på We take care of our own, Easy money och Jack of all trades. Jag har för
avsikt att göra en innehållsanalys av dem och efter jag redogjort för innehållet
undersöka huruvida man kan anse det vara ”autentiskt” eller ej. Det gör jag genom att
sätta mig in Bruce uttalanden, samt bakgrund och fakta kring temat som skildras.
Därefter hoppas jag kunna bekräfta eller dementera en autenticitet, i förlängning också
svara på huruvida det är möjligt att fördjupa ett historiemedvetande genom Bruce
musik.
Min intention är att exemplifiera hur musik kan vara en resurs för att tillgodogöra sig
kunskaper i ämnet historia. Mitt mål är att visa på vilket underskattat verktyg musiken
är och att inspirera till ämnesintegrerande arbeten med musik. Jag önskar påminna om
att konstnärliga uttryck också kan användas som källor om man applicerar ett
källkritiskt tänkande.
Min frågeställning lyder som följer;
-Finns det förutsättningar för att fördjupa ett historiemedvetande genom Springsteens
album Wrecking Ball?

6 http://www.expressen.se/noje/recensioner/musik/bruce-springsteen---wrecking-ball/ Hämtad: 2015-11-
05
8
3. Teori
Historiemedvetande är det viktigaste begreppet i min uppsats. Min innehållsanalys av
texterna ska leda fram till reflektion kring ”autenticitet”, vilket i sin tur ska leda fram till
reflektion kring historiemedvetande.

3.1 Historiemedvetande
”Historiemedvetande definieras som en symbiotisk relation mellan tolkningar av det
förflutna, förståelse av den samtida situationen och perspektiv på framtiden.”7
Historieprofessor Karlsson menar att varje människa har ett historiemedvetande och att
vi inte hade kunnat existera som individer utan det. I den egna identitetsbildningen
vänder vi oss till historien. Historiemedvetande handlar om ”den mentala process
genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska
erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”8
Frågan ”vad kan jag/vi lära av historien i nuet inför framtiden?” aktualiserar perspektiv
som kontinuitet och förändring. Men också resonemang om alternativ till värdering av
och ansvar för den valda vägen.9 Karlsson betonar dock att historien aldrig kan förstås
enbart med hänvisningar till det förflutna. Vi iakttar och förhåller oss till historien från
vår sentida plattform.10 Enligt historieprofessor Rűsen hänger historiemedvetande nära
samman med vad man kallar en narrativ kompetens, den beskriver han som ”förmågan
att artikulera de historier som behövs för att ge ens liv en meningsfull temporal riktning
i tidens förändringar.” För att nå dit menar han att det krävs att den historiska
berättelsen drivs av tre principer, vilka kan översättas som konkretion, kontinuitet och
kontext. Konkretion syftar på att historien bör ligga nära och beröra människors minne,
egna upplevelser och erfarenheter av det förflutna. Berättande förutsätter intresserade
lyssnare. Kontinuitet i berättelsen innebär en garanti för att då, nu och sedan behandlas i

7 http://www.ne.se.proxy.mah.se/historiemedvetande Hämtad: 2015-11-15
8 Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Studentlitteartur, 2009, s49
9 Karlsson & Zander, 2009, s53
10 Karlsson & Zander, 2009, s51
9
ett och samma sammanhang. Kontext står för att orientering i tid kräver att människor
kan relatera till en större historia som överskrider gränserna för deras eget utmätta liv.11
Karlsson menar att ett historiemedvetande kan vara mer eller mindre kvalificerat.
”Innehållet och graden av reflexion skiftar från individ till individ och från grupp till
grupp.” Det finns därmed lika många historiemedvetande som det finns individer. Det
kan utvecklas genom skicklig framkallning och bearbetning i en förmedlingssituation.12
Historiedidaktikern Gustafson slog i en studie fast att historiemedvetande inte främst
utvecklas av undervisning i skolan, utan i hemmet eller i andra forum. Sådant som
filmer, romaner och spel påverkar i hög grad människors historiemedvetande.13 Per
Eliasson resonerar, i ett kapitel av Karlssons Historien är nu, kring hur ett
historiemedvetande kan utvecklas. Något som han nämner som speciellt effektivt är att
lyfta fram aktörer och visa deras samtida handlingsalternativ, och samtidigt de
strukturella begränsningarna. ”Det ger förmåga till empati och kompetens att tänka i
scenarier, till och med kontrafaktiska sådana.”14
Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk, är en av många som lyfter problemet
med att omsätta begreppet historiemedvetande till en metod. Han skriver att det inte går
att ställa en direkt fråga och att operationaliseringen kan ta många riktningar.15 Ändock
presenterar han själv en klassificering som utgår från ”logiskt möjliga idealtyper av
historiemedvetande.”16 Det finns i denna fyra typer av förhållningssätt. Inte nytt sker
under solen. ”Det som har hänt har relevans inte för att det har hänt i annan tid eller på
en annan plats, utan för att det gäller oss inom ramen för en och samma mänskliga
erfarenhet.” Det är framförallt ”det mänskliga”, det moraliska och existentiella
dimensionen som knyter oss samman till en enhet. Historien upprepar sig inte- förr helt
annat än nu. Kontrasten mellan då och nu står i fokus. Poängen är alltså inte
förändringen mellan det förflutna och nuet, utan skillnaden dessa emellan. Guldålder.
Här är det just förändringen som är poängen, men man utgår från nutid och skriver
historien baklänges. Man skulle kunna säga att förhållningssättet grundar sig en tanke

11 Karlsson & Zander, 2009, s53
12 Karlsson & Zander, 2009, s55
13 Karlsson & Zander, 2009, s294
14 Karlsson & Zander, 2009, s323
15 Aronsson Peter, Historiebruk; att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2012, s69
16 Aronsson, 2012, s79
10