Döden och döendet etiska, existentiella och psykologiska aspekter PDF
Preview Döden och döendet etiska, existentiella och psykologiska aspekter
Jan Arlebrink (red.) Döden och döendet Etiska, existentiella och psykologiska aspekter Studentlitteratur Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av Lagen om upphovsrätt! Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 §. Förbudet gäller hela verket såväl som delar därav och inkluderar lagring i elektroniska medier, visning på bildskärm samt bandupptagning. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Inlagan är tryckt på miljömärkt papper Art.nr 6563 eISBN 91-44-10068-X © Maria Albertsson, Jan Arlebrink (red.), Lars-Olle Armgard, Bernt Eriksson, Gun Torstensson Nimby och Studentlitteratur 1999 Printed in Sweden Studentlitteratur, Lund Webbadress: www.studentlitteratur.se Tryckning/år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 03 02 01 2000 1999 Innehåll Förord 7 Författarpresentation 9 1 Patientberättelse 11 2 Moral, etik, och människosyn 16 Jan Arlebrink Moral 16 Etik 18 Människosyn 27 3 Att överlämna svåra besked 34 Gun Torstensson Nimby, Jan Arlebrink Samtalet 35 Reaktioner 41 4 Psykologiska reaktioner hos den svårt sjuke, närstående och vårdpersonal 44 Maria Albertsson, Gun Torstensson Nimby Den svårt sjuke 44 Närstående 53 Vårdpersonal 55 5 Existentiella aspekter på döden och döendet 59 Jan Arlebrink Vad är en livsåskådning? 59 Exempel på livsåskådningar 61 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 3 Existentiella frågor 65 Livsåskådning – psykologiska försvarsmekanismer 67 Formulerade livsåskådningar 70 Tolkningens grund och förlopp 71 6 Palliativ vård – Palliativ medicin – Hospice 74 Maria Albertsson Palliation 75 7 Eutanasi 79 Jan Arlebrink Definitioner 81 Aktiv eutanasi 82 Passiv eutanasi 86 Acceleration av döden 89 Döden som förutsedd men ej avsedd bieffekt av behandlingen 89 Läkarmedhjälp vid suicid 90 8 Finns det en mening med lidandet? 94 Lars-Olle Armgard Vad är lidande? 94 Den personliga frågan om lidandets mening 94 Kristen, muslimsk och buddhistisk belysning 95 Att ge lidandet en mening gör det uthärdligt 96 Hur kan vi minska lidandet? 97 Lidandet och det onda 97 En god och en ond makt? Reflexion och handlande 98 9 Suicid 100 Jan Arlebrink Bakgrund 100 Definitioner 102 Suicid som etiskt problem 108 Suicid som existentiellt problem 111 Suicid som psykologiskt problem 113 Suicid som sjukvårdsproblem 114 4 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 10 Religiösa och kulturella aspekter på döden och döendet 116 Jan Arlebrink Kristendomen 118 Judendomen 121 Islam 124 Buddhismen 126 Hinduismen 127 Sekter 129 Avslutande synpunkter 130 11 Förhållningssätt i det kulturella mötet 132 Lars-Olle Armgard Främlingskapet är ömsesidigt 132 Kultur, religion och moral är inte statiska utan föränderliga 134 Assimilering, smältdegel eller salladsskål – tre idealbilder 136 Ett mångkulturellt möte med döden 137 12 Kristen syn på döden i biblisk tid och idag 139 Lars-Olle Armgard Gamla testamentet 139 Mellan Gamla och Nya testamentet 140 På Jesu tid 140 Paulus 142 Den grekiska antiken 143 Den kristna traditionen 144 13 Barn och död 147 Bernt Eriksson Livet i kraftfältet kring det svårt sjuka och döende barnet 147 Barn som närstående och sörjande 156 14 Efter döden 162 Jan Arlebrink Vad sker med kroppen efter döden? 162 Behovet av riter i gränssituationer 164 Efter dödsfallet – på avdelningen 164 Begravning 168 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 5 15 Skiftande uppfattningar och föreställningar kring döden och döendet 170 Jan Arlebrink Den bemästrade döden 171 Döden som en yttre fiende 173 Synen under antiken 175 Medeltiden 176 1800-talet 178 Lögnen 179 Dödsbegreppet 182 Transplantationer 184 Inom dagens sjukvård 185 16 Efterord 187 Jan Arlebrink Kraftfältet kring den svårt sjuka människan 187 Sakregister 203 6 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur Förord Fram till för något decennium sedan var frågor och problem med anknytning till döden och döendet något man inte gärna talade om inom sjukvården. Det tog t.ex. många år innan det motstånd som för hindrade införandet av hospice i Sverige bröts. Trots vetskapen om att alla människor så småningom kommer att dö, och majoriteten av oss på någon form av institution, har undervisningen kring dessa frå gor haft en undanskymd plats på de olika vårdutbildningarna. Det är först under senare år som ett trendbrott kunnat skönjas. De böcker som publicerats på svenska har ofta varit inriktade på medicinska- och/eller omvårdnadsaspekter. Denna bok skall emel lertid ses som ett humanistiskt bidrag. Boken inleds med en patientberättelse som följer ett förlopp som är vanligt inom sjukvården. Utan att specifikt återknyta till denna berättelse i varje kapitel speglas emellertid, i de följande kapitlen, vad patienter i denna situation kan uppleva. Återknytandet till den inledande berättelsen görs sedan i efterordet. Vi har avstått från att ta upp de rent medicinska problemen, och även omvårdnadsaspekterna på vård i livets slutskede; boken är inte en lärobok i omvårdnad utan syftet med den är att ge en humanistisk grund för att kunna bedriva en optimal omvårdnad utifrån ett hel hetsperspektiv. De områden vi har inriktat oss på är etiska, existen tiella och psykologiska aspekter på de problem som uppstår i sam band med döden och döendet. Dessa frågor har dessutom satts in i ett historiskt, kulturellt och religiöst sammanhang. Frågor kring döden och döendet är inte isolerade, utan ingår i ett större sammanhang. Många frågor och problem, och även männi- Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 7 Förord skans förhållningssätt till döden, är tids- och kulturbundna. Hur hon ser på döden och hur hon reagerar inför vetskapen om nära förestå ende död kan skilja sig åt från en tid till en annan och från en kultur till en annan. I många länder är det t.ex. fortfarande praxis att inte berätta sanningen om sjukdomen för den svårt sjuka människan, och detta var också det vanliga förhållningssättet i vårt land för inte så länge sedan. Religionen är också en viktig faktor för synen på döden. Hur man förbereder sig inför döden, vad som händer med den döda kroppen och hur begravningen går till är till stora delar religiöst betingade. Inom de olika religionerna finns regler och praxis utarbe tade för hur den troende skall bete sig. En annan viktig fråga är hur vi ser på lidandet: finns det någon mening med det lidande som drabbar många människor? I boken behandlas även frågan om hur man överlämnar svåra besked och hur patient och omgivning reagerar inför en svår sjukdom. Ibland dör även barn och hur de ser på döden behandlas i ett av bokens kapitel. Vidare diskuteras frågan om vad som sker när det inte längre är meningsfullt att bedriva en aktiv vård. Både friska och sjuka männi skor kan, av olika skäl, överväga att ta sitt liv. Och när plågan blir för svår och den sjuke inte kan eller förmår att själv ta sitt liv, uppkom mer ibland ett önskemål om att få hjälp från sjukvården med att dö. Boken är till stora delar skriven mot bakgrund av de erfarenheter författarna gjort i sina respektive verksamheter och de möten de där haft med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Ingen verksamhet är emellertid teorilös eller sker utan relation till vad som tidigare skri vits i ämnet. Den litteratur som finns uppräknad i slutet av varje kapitel har varit inspirationskällor för respektive författare, och är samtidigt förslag till vidare läsning. Slutligen vill författarna tacka fil.lic. Märta Danielsson som läst manuset i dess helhet och givit värdefulla synpunkter. Malmö i januari 1999 Jan Arlebrink 8 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur Författarpresentation Maria Albertsson, docent i onkologi med många års erfarenhet av vård av cancersjuka och av undervisning av blivande läkare. Jan Arlebrink, redaktör för boken, har arbetat som sjukhuspräst i många år, men har för närvarande en forskartjänst med fokus på etiska och existentiella frågor. Han arbetar också sedan många år vid teologiska institutionen och vid medicinska fakulteten som lärare i etik för vårdpersonal och för blivande läkare. Lars-Olle Armgard är docent och universitetslektor i etik vid teolo giska institutionen och har även arbetat som sjukhuspräst. Sedan mer än tjugo år tillbaka arbetar han också med kurser i etik vid teologiska institutionen som vänder sig till dem som arbetar med människor. Bernt Eriksson har över 25 års erfarenhet som sjukhuspräst, framför allt inom barnonkologin, och lång erfarenhet av undervisning inom olika vårdutbildningar, samt för personal inom vården. Gun Torstensson Nimby är specialistläkare i psykiatri och sedan lång tid lärare i medicinsk psykologi på läkarlinjen. Samtliga författare är verksamma i Lund respektive Malmö. Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 9
The list of books you might like
