Table Of Content

Mats Börjesson Diskurser och konstruktioner En sorts metodbok ~ studentlitteratur rr~ \ "__ ) KOPIERINGSFÖRBUD ',, ~ Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 31236 ISBN 978-91-44-02773-9 Upplaga 1:9 ©Mats Börjesson och studentlitteratur 2003 www.studentlitteratur.se studentlitteratur AB, Lund Omslagsbild: "Assar" av Ulf Lundkvist Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2011 Innehåll Tack 5 Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades 7 Reflektion ett 11 Reflektion två 11 Reflektion tre 12 Del l Diskursanalys, konstruktionism och vetenskap 15 Frågestil och utgångspunkter 15 Diskurs- och samhällsanalys 25 Foucault 34 Kunskapssociologi och konstruktionism - några nedslag 39 Realism, relativism och vetenskapens möjligheter 49 Inledning 49 Att spegla eller konstruera? 53 Att foga in kultur och historia 60 Del2 Språk och berätta(n)de diskurser 69 Inledning 69 Narrativ analys-berättelser och förhandlingar 75 Några analytiska verktyg 86 Inledning 86 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur 3 Kategorier och metaforer 87 Ontological gerrymandering och 'fakta visar' 92 Modaliseringar och passivformer 96 Intervjun som faktaproduktion 100 Attitydmätningen som faktaproduktion 106 Del3 Välfärds- och skoldiskurser 115 Perspektiv på välfärd 115 Välfärdsstatens vetenskaper 115 Välfärdsbokslutet 122 Ett samtal på försäkringskassan 128 Förslag till analys 132 Skolledning: 'Rektor har ordet' 137 Inledning 137 Samtalskultur och modernt ledarskap: 141 Pedagogiskt ledarskap och plikten att vara aktiv 143 Skolan och samhällets framtid 146 Skolan är ute på marknaden 149 Några avslutande analyser 152 Del4 Mot en reflexiv samhällsvetenskap 159 De många materialtyperna för diskursanalys l 59 Samhällsvetenskap och absolutismens fällor 162 Exemplet teorigenerering 168 Hur stor är en diskurs- och vems är den? 170 Diskursanalys: de kritiska vs de reflexiva 179 slutplädering 183 Appendix l 189 Appendix 2 190 Litteratur 191 4 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur Tack Arbetet med denna bok har varit en del av två olika forskningssam manhang. Det handlar om projekten "Skolans styrning och ledning som diskurs och diskursiv praktik- De ledande orden" och "I sköt samhetens utmarker- Människaexpertis och missanpassade med borgare i den moderna staten". Projektansvariga är Gunnar Sund gren respektive Eva Palmblad och bägge dessa projekt finansieras av Vetenskapsrådet Utan någon särskild ordning, stort tack till Gunnar Sundgren, Eva Palmblad, Agneta Hugemark, Mats Benner, Helena Blomberg, Tho mas Wahl, Tora Holmberg, Jonathan Potter, Gunnar Falkemark, Marta Szebehely, Anita Nordzell, Moira von Wright, Monica Söder berg Forslund, Bo Nestor, Lars Svedberg, Marie Sundberg och Ylva Ståhle. Ni utses härmed till en kategori och får med det ytterligare en identitet. Grattis! Södermalm i november 2002 Mats Börjesson s Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © studentlitteratur Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades 8 mars 2002 Flera mycket farliga farsoter sprider sig på våra universitet och hög skolor. Det handlar om delvis olika fenomen som postmodernism, kulturanalys, social konstruktionism, diskursanalys och allmänna reflektioner kring vetenskapens plats i samhället. Men en sak har de gemensamt: de är, åtminstone potentiellt, relativiserande. Detta måste stoppas. Vetenskapens förnuft garanteras ju av teori, metod och beprövad erfarenhet. Man kan undra varför personer med sådana böjelser överhuvudtaget sökt sig till universiteten. Vissa saker måste man helt enkelt ta avstånd ifrån. l annat fall får man söka sig till kul turtidskrifterna- eller varför inte någon new-age-rörelse? De många relativisterna tycks inte längre tro på vetenskapligheten. De säger till exempel att historiens växlingar kräver ödmjukhet inför framstegs tanken, att kulturella variationer inte kan göra oss säkra på att vi står på den absoluta nollpunkten när vi forskar, att världen alltid är betraktad utifrån en av många tänkbara positioner. Var ska sådant sluta? Hur länge ska vi - vi som vet - låta irrlärorna få finnas kvar inom akademierna? Så låter det lite varstans numera. Vi har i vår tid en rad seniora fors kare och högskoleföreträdare som tycks ha gått ut i ett korståg för den sanna läran: Vetenskapen. Vi ser dem inte bara inom akade miska fora, utan också i dagspress och offentliga debatter dit all mänheten bjuds in för att få reda på vilka gränser som gäller mellan förnuft och vetande, å ena sidan och irrläror å den andra. Här ser vi företrädare för såväl samhälls- som naturvetenskap. Möjligen är detta ett svaghetstecken. En ideologi, lära eller tro som har en stark position i samhället behöver knappast försvara sig. Och jag tror att det på ett plan finns fog för vetenskapens traditionalister att ställa sig upp som en man, med fjäderdräkten tydligt visad och säga att nu är det nog. Farsoterna kommer nämligen allt närmare och mycket står på spel. Ett gap är på väg att öppna sig på många sam- Kopiering av kurslitteratur förbjuden.© studentlitteratur 7 Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades hällsvetenskapliga institutioner, ett gap som ofta går mellan etable rade forskare och 'deras' doktorander. Såväl äldre som nyare metodlitteratur från det samhällsvetenskap liga fältet präglas av en stor frånvaro av reflektion över vad man gör när man gör vetenskap. När jag själv befinner mig i en undervis ningssituation och förväntas reproducera idealbilden av forskning känns uppgiften närmast plågsam. De enkätstudier som hålls fram som ideala kännetecknas av saklighet, av kulturellt och socialt obe roende frågor. Intervjustudier, även i det hermeneutiska lägret, för väntas ha hanterat alla de snedvridningar som ledande frågor orsa kar och tolkningarna ska göras med tillräcklig inlevelse. De statistiska kartläggningarna av samhället förväntas stå ovanför inte bara personliga utan också kulturella utgångspunkter. Metoderna behöver, oavsett vilka man väljer, vara så väl avpassade till forsk ningsfrågan, att resultaten kan sägas vara en renodlad spegelbild av den verklighet som helt enkelt bara finns därute. När forskningsfyn den, vetenskapens 'data', 'empiri' och 'evidence' väl samlats in bortom all 'bias' och alla 'forskningseffekter' så tar så teoretiseran det vid. Nu ska spegelbilden av verkligheten sättas in i ett teoretiskt raster. Och vilka teorier som är godkända vet man om man varit vetenskapen trogen under sin grund- och forskarutbildning. Så ser själva grundformeln ut, formeln för hur vetenskapare skall kunna hävda gränserna mot subjektivism, tro, konst - men också mot intellektuella rörelser som kan förmodas bli ett hot mot de grund läggande anspråk som Mittens Vetenskap så gärna håller sig med. Ytterligare en självklarhet för mittfårans samhälls-och medicinfors kare är att man mycket väl kan använda sig av de uppgifter som samlats in av läkare, socialsekreterare, psykologer och andra profes sionella. De vet ju hur folk mår, inte sant? Så kan man på ett snabbt och enkelt sätt få fatt i 'basdata' om hur många som är utbrända, missbrukande, genetiskt defekta, hur många som lider av DAMP eller dyslexi, och så vidare. Kunskaperna om vari de sociala och medicinska problemen består ska garanteras av den vetenskapliga skolning som varje professionell person fått med sig ut i praktiken. Visserligen finns det kontroverser kring den mänskliga normalite ten men, får vi höra, dessa är ett uttryck för att vetenskapen går framåt - alltmer mot den yttersta beskrivningen av vad det är att vara människa. Vetenskapen har ju så generöst gett oss de verkliga 8 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlittt>ratur Upptakt: en debattartikel som aldrig skickades förklaringarna, efter århundraden av mörker. Men det gäller att för stå vad som är 'rimligt', förstås. Att polisens statistik, eller sjukhusens, styrs av en mängd institutio nella förhållanden får inte yppas. Att äldreomsorgens behovsbe dömningar är en avspegling av de behov som objektivt och faktiskt finns hos de äldre behöver här accepteras som självklart. Myndig hetsstatistik måste helt enkelt vara verklighetens motsvarighet för att det hela inte ska bli för krångligt. Och ve den som antyder något om de högst vardagliga föreställningar som alltid finns inbakade i de 'hårdaste' av vetenskaper- till exempel att ett kännetecken på ett barn med den neuropsykiatriska diagnosen DAMP är att denne inte kan klippa en tillräckligt snygg cirkel i papp, eller att biologiskt ärftliga sjukdomar ofta helt enkelt bevisas genom att fråga patien ten om det 'finns i släkten'. Denna triviala praktik ska ställas i rela tion till den bild som vetenskapare för fram när den ack så svårbe gripliga forskningen skall spridas till folket på ett sätt de förstår. Rationell politik bygger på rationell vetenskap, vilken i sin tur lever i symbios med samhällets byråkratier och kontrollinstanser. Och vetenskapen ställer så gärna upp i detta samhällsbygge- samtidigt som anspråket ligger fast: vetenskapare har den intellektuella renhet som tyvärr saknas på andra håll. Men nu finns det ganska många som inte längre tror på denna vision om vetenskapens förmåga att ställa frågor bortom den egna kulturella förståelsen av världens utseende. Att världen är perspektiv- och positionsberoende blir en allt mera självklar utgångspunkt bland samhällsvetare. Så öppnas det upp ett ibland ganska brett dike mellan dem som talar om vetenskapen i bestämd form och de som något tveksamt närmar sig denna forskar livets främsta plikt - att förvalta bilden av vetenskapen. För vissa av oss som sprider irrläror har forskartillvaron under eller efter forskarutbildningen i hög grad präglats av en avprograme rande process. Denna har sällan fått pågå utan påtryckningar från den sanna vetenskapens försvarare. Att fundera över det samman hang man ingår i som forskare är ju en farlig verksamhet. Att se världen som tolkad och (på ett specifikt sätt) begripen kan leda till att vetenskaparen helt enkelt går in i villfarelsen att man kan beskriva världen hur som helst. Om tolkningen kommer ur det his toriska och kulturella sammanhang som forskaren bär med sig blir Kopiering av kurslitteratur förbjuden.© Studentlitteratur 9