Det innovativa Sverige - Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext PDF
Preview Det innovativa Sverige - Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext
Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext DET INNOVATIVA SVERIGE Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext Martin Andersson Sergey Anokhin Erkko Autio Olof Ejermo Niclas Lavesson Hans Lööf Maxim Savin Joakim Wincent Håkan Ylinenpää Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext DET INNOVATIVA SVERIGE Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext REDAKTÖRER Åse Karlén och Jonas Gustafsson PRODUKTION ESBRI och Brunzell Design TRYCK Åtta.45 ISSN 1403-0195 ISBN 978-91-977728-2-2 STOCKHOLM, 2013 INNEHÅLL FÖRORD ......................................................... 05 1 INTRODUKTION ................................................. 07 2 BAKGRUND – Bilden av det (o)innovativa och (o)entreprenöriella Sverige .................................... 13 3 TRE VERSIONER AV DEN SVENSKA PARADOXEN ......................................... 37 4 VEM ÄR MEST INNOVATIV? – En jämförelse av elva europeiska ekonomier ..................... 69 5 NYFÖRETAGANDE OCH INNOVATION – Svenska entreprenörers bidrag till innovation i en internationell kontext ............................. 95 6 FÖRFATTARNA ................................................. 115 7 APPENDIX ..................................................... 121 6 FÖRORD Många nationer, regioner och företag står inför bety- Rapporten har utvecklats som en del i ESBRI:s arbete för dande utmaningar vad gäller innovation. De produkter att sprida forskningsbaserad kunskap. De senaste åren har som skapar dagens ekonomiska värde måste konti- ESBRI, i samarbete med VINNOVA, kontinuerligt arbetat för nuerligt ersättas av nya och förbättrade innovationer att göra den forskning som produceras på innovationsforsk- som når sin marknad, eller skapar andra värden i ningscentrumen mer lättillgänglig, bland annat i tidningen samhället. Sverige har under lång tid tillhört de länder Entré. Med denna rapport tar vi ytterligare ett steg i det ar- som satsar mest i världen på forskning och utveck- betet. Detta genom att tillsammans med forskarna utveckla ling (FoU). Satsningarna uppgick år 2011 till cirka 118 en mer lättillgänglig läsning av angelägen forskning. miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 3,4 procent av BNP. Näringslivets satsningar på FoU i relation till Rapporten har författats av forskare från tre världsledande, BNP ligger i världstoppen. Även forskningsvolymen VINNOVA-finansierade innovationsforskningscentrum: vid svenska universitet och högskolor ligger, i relation CESIS, CiiR och CIRCLE. 7 till BNP, i den absoluta världstoppen. Stockholm, oktober 2013 För att få störst utväxling på investeringarna i forsk- ning, utveckling och innovation krävs att vi har väl fungerande innovationssystem. VINNOVA stimulerar Klara Adolphson därför forskning som har hög relevans för samhället, bidrar med användbara underlag för innovations- Enhetschef politiska beslut och möjliggör kunskapsutbyten mellan VINNOVA forskare och innovationspolitiska beslutsfattare. Detta leder till mer effektiva innovationssystem. Sambanden Magnus Aronsson mellan forskning, innovation och hållbar tillväxt står i fokus för vårt arbete. Verkställande direktör ESBRI Denna rapport tar upp ämnen som ligger i forsknings- fronten. Det handlar bland annat om det (o)entre- Magnus Lagerholm prenöriella och (o)innovativa Sverige, den svenska paradoxen, var en investerad FoU-krona ger störst Programledare effekt, och om sambandet mellan nyföretagande och VINNOVA innovation. Samtliga kapitel bygger på kunskap från modern forskning, och de bidrar på olika sätt till bilden av Sverige som innovationsland. 1 INTRODUKTION Martin Andersson, Olof Ejermo, Niclas Lavesson, Hans Lööf, Håkan Ylinenpää och Joakim Wincent Sveriges ställning som kunskaps- och innovationsnation debatteras flitigt. Men de olika perspektiv och påståenden som förs fram i debatten är motstridiga, och kopplingen till aktuell forskning och statistik är ofta svag. Vi ser ett behov av att föra in mer kunskap i debatten. Kunskap som bygger på vad modern forskning och data egentligen säger om Sverige. H ur står sig Sverige som kunskaps- och innovationsnation i en internationell jämförelse? Finns det områden där vi konsekvent underpresterar, och vad karaktäriserar i så fall dessa? Inom vilka områden presterar Sverige väl? Vad kännetecknar dessa delar av den svenska ekonomin? Och finns det skäl att revidera den dominerande bilden av svensk innovations- och konkurrenskraft i den inhemska debatten? Frågor som dessa diskuteras i denna rapport. Utgångspunkten är modern forskning, aktuell data och nya analyser. Rapporten innehåller populärvetenskapliga bidrag från forskare vid tre ledande innova- tionsforskningscentrum: CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy) vid Lunds universitet, CESIS (Centre of Excellence for Science and Innovation Studies) vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping samt CiiR (Centre for Interorganisational Innovation Research) vid Luleå tekniska uni- versitet och Umeå universitet. Mer information om författarna och centrumen finns på sidorna 115–119. Paradoxala debatter I den allmänna debatten om Sverige som kunskaps- och innovationsnation återkommer regelbundet påståendet att vi inte presterar tillräckligt. I ett internationellt perspektiv 10 har svenska företag länge gjort stora investeringar i forskning och utveckling (FoU) som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Det är alla överens om. Men kritikerna menar att dessa omfattande satsningar ger ett magert resultat i form av nya produkter, nya tjänster, nya företag, större företag, fler jobb, högre produktivitet och ekonomisk tillväxt. Populärt går denna påstådda obalans mellan insatser och resultat under benämningen ”Den svenska paradoxen.” Ett representativt exempel på en paradoxuppfattning ges i en debattartikel av Urban Bäckström och Tobias Krantz på Svenskt Näringsliv: 1 ”[...] alltför få svenska företag lyckas växa och bli framgångsrika. För lite av vår forskning resulterar i framgångsrika varor och tjänster som skapar jobb och tillväxt.” Ett stort antal liknande ståndpunkter har torgförts i den svenska debatten under lång tid. Med referens till ett VINNOVA-seminarium i början av 2000-talet som handlade om ”det stora svenska systemproblemet”, skriver Maria Borelius på Svenska Dagbladets ledarsida 2 att ”Sverige borde ha goda förutsättningar. Det satsas ovanligt mycket pengar på forskning och utbildning, vi har forskning av hög internationell klass och många fors- karpatent. I många andra länder leder just dessa förutsättningar till tillväxt, med USA som den mest lysande förebilden. Men Sverige är ett undantag.” 1 DN Debatt 28 augusti, 2012 2 SvD 28 maj, 2002
Description:The list of books you might like
