Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR

297 Pages·2013·17.52 MB·Swedish

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-
tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet.
Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att
den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bil-
der för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library. All printed texts have been
OCR-processed and converted to machine readble text. This means that you can search and
copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and
the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to deter-
mine what is correct.

Abstract
Title Open space - youth, the city and public life
Author Björn Andersson
Key words Youth, public life, public places, social space
Distribution Göteborg University. Department of Social Work.
Box 720. SE 405 30 Göteborg
ISSN 1401-5781
ISBN 91-86796-34-8
The study is about young people and public life. The public is investigated both
theoretically and empirically and different perspectives on the distinction between
public and private are presented and discussed. The theories are then applied to the
public life of youth. Empirical data has been collected in order to answer questions
like: How is the public life among young spread out and patterned? What social
structures and interplay can be defined? Which social problems occur in the public?
Is the public an environment for learning?
The study combines a quantitative and a qualitative approach when it comes to
data collection. Data have been gathered through interviews, observations and a
questionnaire. The young people who took part in the investigation were all between
13 and 18 years old. A total of 988 respondents answered the questionnaire. 21
interviews were conducted with totally 32 young people.
The results show that there are lots of gatherings in the local neighbourhood. In
these gatherings, age is important. The younger, the more time spent out. However,
the use of public space among young people varies a lot when different types of local
areas are taken into consideration. The neighbourhood is normally a well-known
area to young people, where they have been playing since they were small and
developed networks of relations. One typical feature of the local public life is that it
deals with passing borders and testing new things. In contrast to the local
neighbourhood, the city constitutes an exiting place, full of new things to discover
with its greater variety of meeting places and public amusements. In general, older
teenagers spend more time in the city. Boys dominate the open space; the ones from
the suburbs being the most active. Cafés, with ability to combine the intimate and the
public, have become very populär during the last years, especially among girls.
Special youth events have also been investigated in the study and it is shown that
most young people participate in these celebrations and that the most common place
for that is in the public. The results show that it is mainly girls who express feelings
of discomfort in the public. However, girls with that experience do not spend much
time in public places and have not seen many frightening situations by themselves.
The public sphere of young people is socially structured and organised. It is based
both on solidarity and on distinctions between the young. It is possible to distinguish
some general patterns when it comes to how youth use and move through different
public places. The important thing to young people is the social structures within
youthful public life. Both when young people have fun in public and when they
experience fear it is in relation to other young people. The social structures are of
vital importance for the understanding of the public life of young people.
GOTEBORGS
UNIVERSITET
• •
Öppna rum
om ungdomarna,
staden och det offentliga livet
Björn Andersson
av
Akademisk avhandling
som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för
vinnande av doktorsexamen framläggs till offentlig granskning fredagen den
8 februari 2002, kl 9.15 i Malmstenssalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1.
Opponent är docent Anders Persson, Arbetslivsinstitutet Syd, Malmö.
Göteborgs universitet
Institutionen for socialt arbete,
Box 720, SE 405 30 Göteborg
GOTEBORGS
UNIVERSITET
• •
Öppna rum
om ungdomarna,
staden och det offentliga livet
Björn Andersson
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete
Nr 2002:1
Skriftserien
Institutionen för socialt arbete
Göteborgs universitet
Copyright Björn Andersson
Institutionen för socialt arbete
Göteborgs universitet
Tryck DocuSys AB, Västra Frölunda 2002
ISSN 1401-5781
ISBN 91-86796-34-8
Abstract
Title Open space - youth, the city and public life
Author Björn Andersson
Key words Youth, public life, public places, social space
Distribution Göteborg University. Department of Social Work.
Box 720. SE 405 30 Göteborg
ISSN 1401-5781
ISBN 91-86796-34-8
The study is about young people and public life. The public is investigated both
theoretically and empirically and different perspectives on the distinction between
public and private are presented and discussed. The theories are then applied to the
public life of youth. Empirical data has been collected in order to answer questions
like: How is the public life among young spread out and patterned? What social
structures and interplay can be defined? Which social problems occur in the public?
Is the public an environment for learning?
The study combines a quantitative and a qualitative approach when it comes to
data collection. Data have been gathered through interviews, observations and a
questionnaire. The young people who took part in the investigation were all between
13 and 18 years old. A total of 988 respondents answered the questionnaire. 21
interviews were conducted with totally 32 young people.
The results show that there are lots of gatherings in the local neighbourhood. In
these gatherings, age is important. The younger, the more time spent out. However,
the use of public space among young people varies a lot when different types of local
areas are taken into consideration. The neighbourhood is normally a well-known
area to young people, where they have been playing since they were small and
developed networks of relations. One typical feature of the local public life is that it
deals with passing borders and testing new things. In contrast to the local
neighbourhood, the city constitutes an exiting place, full of new things to discover
with its greater variety of meeting places and public amusements. In general, older
teenagers spend more time in the city. Boys dominate the open space; the ones from
the suburbs being the most active. Cafés, with ability to combine the intimate and the
public, have become very populär during the last years, especially among girls.
Special youth events have also been investigated in the study and it is shown that
most young people participate in these celebrations and that the most common place
for that is in the public. The results show that it is mainly girls who express feelings
of discomfort in the public. However, girls with that experience do not spend much
time in public places and have not seen many frightening situations by themselves.
The public sphere of young people is socially structured and organised. It is based
both on solidarity and on distinctions between the young. It is possible to distinguish
some general patterns when it comes to how youth use and move through different
public places. The important thing to young people is the social structures within
youthful public life. Both when young people have fun in public and when they
experience fear it is in relation to other young people. The social structures are of
vital importance for the understanding of the public life of young people.

Förord
Man ska inte vänta till sist med att skriva förord. Det fungerar ju som en entré in i
texten för läsaren och som ett tillfälle till eftertänksamhet och reflektion för
författaren, kring den långa process som avhandlingsskrivande innebär. Det finns
också anledning att tacka många som hjälpt till på vägen. Då vill man gärna vara väl
formulerad så att det verkligen går fram hur tacksam man är. Trots denna vetskap
sitter jag nu och skriver på övertid. Den senaste tiden har inneburit ständigt arbete
på dagar och nätter, så det är svårt att hitta den där riktiga skärpan.
När jag tänker bakåt minns jag mycket väl den vinter när det här projektet tog sin
början. Professor Sören Olsson drev ihärdigt att vi skulle skriva en ansökan om en
studie kring ungdomar och offentligt liv. Jag var studierektor då och mycket pressad
av arbetsuppgifter. Sören ville vi skulle använda en del av julledigheten till ansökan
och jag bara hoppades att han skulle glömma bort alltihop. Pengar kunde vi ju ändå
inte räkna med att få. Sören var emellertid beslutsam och jobbade fram en
beskrivning av ett forskningsprojekt, med vissa tillkämpade insatser från min sida.
Ansökan föll dock i god jord och dåvarande Humanistisk-Samhällsvetenskapliga
Forskningsrådet beviljade pengar för studien.
För mig har det inneburit en fantastisk möjlighet att fördjupat ägna mig åt frågor
som ligger i centrum av mitt intresse. Nu är jag mycket glad att Sören inte lyssnade
på mig den där julen. Forskningsresurserna satte också fart på mina doktorand­
studier. Det är 18 år sedan jag antogs till forskarutbildningen, så vid uppnådd
myndighetsålder får det väl anses vara dags att ta examen.
Många har hjälpt och stöttat mig under arbetets gång. Först och främst vill jag
tacka Sören och då inte bara för den nyss beskrivna envisheten. Under många år har
du varit min lärare, arbetskamrat och nu även handledare. Jag har lärt mig mycket av
dig och många av de kunskaper som har fört mig framåt under den här studien,
härrör från vad vi gjort tillsammans. Du är en erkänt god läsare och prestigelös ifråga
om att dela med dig av både teoretiska infallsvinklar och metodiska tillvägsgångs-
sätt. Tack för det och jag ser fram emot fler intressanta projekt tillsammans!
Vidare vill jag särskilt tacka professor Sven-Axel Månsson och docent Ove
Sernhede som utgjort min läsgrupp. Sven-Axel har kontinuerligt bidragit med
konstruktiva synpunkter och idéer om vad som kan göras. Dina insatser handlar om
allt från att skapa en kreativ forskningsmiljö, till väl tajmad personlig support. Ove
har jag känt under många år och mina kunskaper om ungdom, kultur och samhälle
har rötter i den bekantskapen. Du hittar alltid nya spännande sätt att tänka och bra
perspektiv att pröva. Även med er båda hoppas jag på spännande samarbete
framöver!
Det finns många andra på institutionen som förtjänar att nämnas. Jag har fått ett
fantastiskt stöd i alla avseenden, som verkligen hjälpt mig framåt. Någon princip för
att skilja ut vissa av er har jag inte hittat, så det får bli som vanligt: ingen nämnd och
ingen glömd!
Jag vill vidare tacka docent Mats Lieberg som gjorde en förtjänstfull insats på mitt
slutseminarium. Det gav mig bra vägledning inför det fortsatta arbetet.
Låt mig också än en gång nämna att studien gjorts möjlig tack vare ett större
bidrag från Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet.