Det didaktiska filtret

47 Pages·2009·0.27 MB·Swedish

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Det didaktiska filtret
Att didaktisera kursplaner

The Filter of Didactics
To didactify Curriculums

Daniel Jägestedt
Gustav Persson

Lärarexamen 300 hp Examinator: Bodil Liljefors
Religionsvetenskap och lärande Persson
Ht 2008 Handledare: Torsten Janson

Abstract
Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt
uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process
utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och
kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann
vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans
värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av
ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i
förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper
om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra
frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika
områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi
diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna
diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra
tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi
rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.

Nyckelord: läroplansteori, religionskunskap, didaktik, kursplan, religionsdidaktik,
hermeneutik

1. INLEDNING.....................................................................................................................................................1
1.1 SYFTE............................................................................................................................................................3
1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR.....................................................................................................................................3
2. KUNSKAPSBAKGRUND................................................................................................................................4
2.1 LÄROPLANSARBETE SOM DIDAKTISK VERKSAMHET......................................................................................4
2.2 LÄROPLANSTEORI.........................................................................................................................................4
2.3 DIDAKTIK OCH EN DIDAKTISK ANALYSMODELL............................................................................................5
2.4 RELIGIONSÄMNETS UTVECKLING..................................................................................................................7
2.5 KUNSKAPSSYNEN I LPO94.............................................................................................................................8
2.5.1 Värdegrunden i Lpo94..........................................................................................................................9
2.6 KURSPLANESTRUKTURER............................................................................................................................10
2.6.1 Religionsämnets struktur i kursplanen...............................................................................................10
2.7 LÄRARES ATTITYDER TILL LÄROPLANER.....................................................................................................11
2.8 ELEVERS ATTITYDER TILL RELIGIONSKUNSKAP - NU03..............................................................................12
3. METOD...........................................................................................................................................................13
3.1 HERMENEUTIK............................................................................................................................................13
3.2 INNEHÅLLSANALYS.....................................................................................................................................14
3.3 ANALYS AV KURSPLAN................................................................................................................................15
3.3.1 Intentionalitet.....................................................................................................................................15
3.3.1.1 Perspektiv eller idealtyp...............................................................................................................................15
3.4 ANALYS AV DIDAKTISKA TEXTER................................................................................................................16
3.5 VÅR SYN PÅ KUNSKAP OCH FORSKNING......................................................................................................17
3.6 METODREFLEKTION....................................................................................................................................17
4. RESULTATET AV VÅRA ANALYSER......................................................................................................19
4.1 VÅR ANALYS AV KURSPLANEN....................................................................................................................19
4.1.1 Intentionalitet.....................................................................................................................................19
4.1.1.1 Personlig utveckling.....................................................................................................................................19
4.1.1.2 Medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund..................................................................................20
4.1.1.3 Tolerans........................................................................................................................................................20
4.1.1.4 Samhällskunskap..........................................................................................................................................21
4.1.2 Tematik...............................................................................................................................................21
4.1.3 Metodik...............................................................................................................................................22
4.2 VÅR ANALYS AV DIDAKTISKA TEXTER........................................................................................................22
4.2.1 Författarnas didaktiska utgångspunkt................................................................................................23
4.2.1.1 Carl E. Olivestam.........................................................................................................................................23
4.2.1.2 Björn Skogar.................................................................................................................................................23
4.2.1.3 Ragnar Furenhed..........................................................................................................................................23
4.2.1.4 Edgar Almén.................................................................................................................................................24
4.2.2 Intentionalitet.....................................................................................................................................24
4.2.2.1 Personlig utveckling.....................................................................................................................................24
4.2.2.2 Medborgarfostran.........................................................................................................................................26
4.2.2.3 Tolerans........................................................................................................................................................27
4.2.2.4 Samhällskunskap..........................................................................................................................................28
4.2.3 Tematik...............................................................................................................................................28
4.2.4 Metodik...............................................................................................................................................29
5. DISKUSSION..................................................................................................................................................30
5.1 SYNTETISERANDE ANALYS..........................................................................................................................30
5.1.1 Syfte med kontra Syfte genom.............................................................................................................30
5.1.2 Deskriptiv kontra Normativ................................................................................................................31
5.1.3 Tolerans kontra Medborgarfostran....................................................................................................32
5.1.4 Skola kontra Föräldrar.......................................................................................................................32
5.1.5 Öppenhet kontra Integritet.................................................................................................................33
5.1.6 Teori kontra Autenticitet.....................................................................................................................33
5.1.7 Generell diskussion om didaktiseringen av kursplaner......................................................................34
5.2 DET DIDAKTISKA FILTRET – ATT DIDAKTISERA LÄROPLANER OCH KURSPLANER.........................................35
6. LITTERATURFÖRTECKNING..................................................................................................................39

1. Inledning

Den svenska skolan vilar på politiska beslut som implementeras av lärare och pedagoger i den
faktiska verksamheten som vi kallar skolan. Den läroplan som utarbetades i början på 1990-
talet kan på flera punkter ses som en kompromiss dels mellan olika politiska viljor, dels
mellan politiska viljor och pedagogisk forskning (Hartman 2002a: 226). Den struktur som
slutligen fastslogs gör gällande att riksdag beslutar om ett fastställande av nationella mål i
läroplaner och kursplaner. I och med skolreformsarbetet beslutades också att skolan skulle
regleras med målstyrning, till skillnad mot regelstyrning som tidigare var fallet. Läroplanerna
innehåller inte längre detaljerade direktiv om hur arbetet i klassrummet ska bedrivas, utan
korta anvisningar om mål och innehåll (Hartman 2002a: 222). Dessa mål specificeras sedan i
kursplaner, som på kommunnivå, då kommunen är huvudman för skolan sedan 1989
(Hartman 2002a: 13, 222), tolkas i en skolplan. Varje skola ska sedan göra ytterligare
tolkningar i lokala arbetsplaner som ska ligga till grund för lärares undervisning (Blidberg
2001: 136 – 137).
Inom läroplansteorin behöver dock inte ordet läroplan endast ses som det
slutliga dokument som fastställs, utan kan också ses i ett bredare perspektiv. Läroplansteorins
första fråga är: ”hur kan vi organisera vårt vetande, så att vi kan lära ut det?” (Lundgren 1981:
16). Begreppet läroplan kan alltså ses som ett sätt att tänka kring hur man ska organisera
lärandet. I engelskan motsvaras detta breda synsätt av ordet curriculum som även innefattar
den filosofi och tankesätt som ligger bakom en läroplan (Lundgren 1981: 21). Vi kommer
främst att se läroplan som det slutliga dokument (styrdokument) som är fastslaget av
riksdagen, även om vi kommer att förhålla oss till läroplan som ett bredare begrepp. När vi i
använder ”läroplanen” i fortsättningen kommer vi mena Lpo94, om inte annat anges.
För att läroplanens mål och syften ska få någon praktisk betydelse måste de till
slut operationaliseras i skolans undervisning. Här kan/bör didaktiska teorier/överväganden
vara vägledande för hur detta blir möjligt. Ordet didaktik har sitt ursprung i grekiskan och har
betydelsen att både lära ut och att lära in. I forskningen har det allt mer kommit att betyda
”konsten att lära ut” eller ”undervisningslära” (Blankertz 1987: 18 – 21). Begreppet har
använts i olika definitioner, men gemensamt är att de behandlar vad, hur och varför i
undervisningen. Vi kommer senare att problematisera begreppet och formulera en
arbetsdefinition.
1
Forskning har visat att läroplansformuleringar har en tendens att bli för
”bombastiska” och därmed föremål för breda tolkningsmöjligheter (Blankertz 1987: 149) och
flera studier visar på en skillnad mellan vad läroplansförfattaren har haft för avsikt och vad
som faktiskt sker i undervisningen (Smith och Lovat 1996: 14). Falkevall (1995) visar också i
en studie att lärare ser läroplaner som en perifer påverkansfaktor på vilket innehåll
undervisningen ska ha (Falkevall 1995: 17 – 20). Mycket tyder alltså på att det finns flera
svårigheter i förverkligandet av styrdokumenten. Det är därför både viktigt och intressant att
undersöka hur man operationaliserar de syften som finns formulerade i läroplaner.
En anledning som lyfts fram till varför det aldrig blir helt som man (samhället,
politikerna, läroplansförfattarna, kursplansförfattarna, lärarna, eleverna) tänkt sig är att varje
undervisningssituation är unik, och läraren måste alltid på något sätt alltid anpassa sin
planering efter detta. Skola, elev, resurstillgång, klassrum. osv. sätter praktiska ramar för hur
läraren i praktiken kan genomföra den undervisning han/hon planerar (Linde 2000: 15). I
detta arbete är vi dock mer intresserade av hur man som lärare i ett visst ämne ska förhålla sig
till de styrdokument som är de formella ramarna för den didaktiska planeringen.
Didaktik är alltså en övergripande ”undervisningslära”. Men den svenska skolan
är organiserad på det sättet att undervisningen är uppdelad i olika områden och ämnen. Härav
har det varit tvunget att utveckla specifika didaktiska teorier för varje ämne då dessa har olika
didaktiska svårigheter och möjligheter. I varje vetenskapligt arbete måste forskaren göra
begränsningar och även så i detta. Vårt huvudämnesstudium har skett i Religionsvetenskap
och lärande. Det har därför varit naturligt för oss att använda skolämnet religionskunskap och
religionsdidaktik som studieobjekt för vårt arbete.
Religionskunskapsämnet i den svenska skolan har inte alltid sett likadant ut.
Ämnet har funnits med i skolan sedan denna institutionaliserades men var då konfessionell
och fick mycket större tidsutrymme. Förändringen i ämnet har alltså gått från ett smalt ämne
med stort utrymme till ett brett ämne med allt mindre timliga resurser (Hartman 2002a: 231 –
233). I takt med att myndigheterna ändrat ämnets syfte och karaktär så har även de didaktiska
förutsättningarna, och därmed bör även religionsdidaktiken, ha omformats. Dagens
religionsdidaktik bör utifrån detta resonemang alltså vara anpassad efter de syften och mål
som framgår av skolans styrdokument som nu är gällande.

2
1.1 Syfte
Syftet med vår uppsats är att problematisera relationen mellan styrdokument och
ämnesdidaktiken så som den förekommer i litteraturen, för att få kunskap att kunna bedriva en
kvalitativ undervisning. Samt att utveckla religionsdidaktiken genom att diskutera
styrdokument som en förutsättning för denna. Motivet till detta är att lärare måste utgå ifrån
skolans styrdokument och har didaktiken som stöd och hjälp i utformandet av undervisningen.
Kunskap om relationen mellan styrdokument och ämnesdidaktik tror vi är mycket viktig för
den reflekterande praktikern.
1.2 Frågeställningar
• Vilka är religionskunskapsämnets syften utifrån styrdokumenten?

• Hur problematiseras dessa syftens förverkliganden i religionsdidaktiska
texter?

• Vilka specifika/generella svårigheter/möjligheter finns i den didaktiska
operationaliseringen av religionskunskapsämnets syften?

3
2. Kunskapsbakgrund

2.1 Läroplansarbete som didaktisk verksamhet
I en didaktisk antologi bidrar Björn Brandtzaeg Gundem (1997) med ett kapitel där han
behandlar läroplansarbete som en viktig del av lärarnas didaktiska reflektioner och
handlingar i skolan. Gundem menar att läroplansarbete i allt större utsträckning bör vara en
fokuseringspunkt för lärarens didaktiska överväganden av flera olika skäl. På
läroplansområdet skissas vissa internationella utvecklingslinjer upp men de som är mest
relevanta för detta arbete och den svenska erfarenheten handlar om decentralisering, lokalt
läroplansarbete och målstyrning (Gundem 1997: 246).
Den svenska skolans senaste läroplan har utformats enligt denna
utvecklingslinje där ansvaret för den didaktiska utformningen har decentraliserats i större
utsträckning än tidigare. Den nationella läroplanen är tänkt att ge övergripande mål som ska
uppnås genom lokala läroplaner där personalen på skolan utformar en verksamhet som passar
deras unika förutsättningar (Blidberg 2001: 136 – 137).
Gundem drar, bl.a. utifrån de utvecklingslinjer han skisserar upp, slutsatsen att lärare
behöver:

didaktisk och läroplansteoretisk kunskap och förståelse för att man skall kunna
reflektera och fatta de riktiga besluten i förhållande till både den nationella och
den lokala läroplanen /…/ För att kunna göra analyser genom reflektion och
överväganden behöver lärare och andra yrkesutövare begrepp att tänka i,
begrepp som sätter ord på fenomen i läroplansverkligheten som samtidigt blir en
analysapparat som kan fungera som redskap (Gundem 2000: 246, 251)

Det finns alltså en praktiskt motiverad grund till varför det är vikigt att
systematiskt/vetenskapligt behandla relationen mellan läroplan och didaktik, mellan kursplan
och ämnesdidaktik.

2.2 Läroplansteori
Vi har i detta arbete bland annat valt att analysera kursplanen i religionskunskapsämnet för
grundskolan för att få svar på vilka syften som finns med ämnet. Vi kommer alltså att
4