Det beror på att man är kvinna PDF
Preview Det beror på att man är kvinna
1997:12 DOCTORAL THESIS "Det beror på att man är kvinna..." gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologin Christina Mörtberg Doctoral thesis Institutionen för A rbetsvetenskap Avdelningen för Genus & Teknik 1997:12 • ISSN: 1402-1544 • ISRN: LTU-DT--97/12--SE ”Det beror på att man är kvinna ...” Gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologi Christina Mörtberg Innehåll Förord 5 FÖRSTUDIE Inledning 9 Att följa problemet dit det leder 10 Disposition 12 Från relämaskiner via datamaskiner till informationsteknologi 15 Utbildningar 21 Systemutveckling 22 KRAV- OCH SYSTEMFORMULERING Kvinnoforskningens positioner 29 Kvinnocentrering 32 Poststrukturalistiska strategier 34 Från kvinnofrågan till vetenskapsfrågan 40 Kvinnocentrering - poststrukturalism 44 På krokiga vägar från datainsamling till tolkning och analys 49 Ett eget rum - samtal med systemutvecklare 50 Deltagare i forskningscirkeln och forskningscirkel som metod 51 Från presentation till representation 52 Att mötas, lyssna och uttrycka mening 55 Teoretiska positioners avspeglingar i datainsamling 58 Reflektioner kring val av metoder vid tolkning och analys 59 Diskursanalys 61 (DE)KONSTRUKTION Gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologi 69 Identitet/Differens 70 Att känna sig annorlunda och längta efter likhet 71 Att vara under 40 och känna sig gammal 74 Att ha olika villkor och alltid vara fri 75 Arbetskultur 77 Cyborgen - en metafor för att överskrida gränser 78 Urvalskriteriers diskriminerande mening 81 När motståndet ger resultat 84 Ny teknik som dörröppnare för deltagande i utvecklingsprojekt 88 Längtan efter ett vanligt arbete 90 ”Det beror på att man är kvinna ...” 97 Bakgrundsscenens instängdhet 98 När solen återvänder kommer ljuset tillbaka 102 Likt regnbågens alla färger varierar kvinnors bilder 104 Spår av rädsla hos andra kvinnor 108 Att sitta på sitt rum och hacka på en dator 111 Det möjliga samarbetet och samarbetets möjligheter 113 Disciplinerande förståelser 115 Att balansera vardagslivet 118 Att hålla paradoxen vid liv 120 Den flexibla chefspositionen 124 Den skötsamma chefen 125 INTEGRATION OCH TEST Disciplinerande teknologier 131 Projektorganisation - en flexibel organisation 133 Projektets paradoxer 136 Tidsplaneringens disciplinerande effekter 139 Teknologi - som naturaliserat objekt 145 Den påtagliga tekniken 149 Speglingar i de yttre rummen 155 INFÖRANDE Balanserande av gungbrädan 163 Summary 171 Referenser 181 Bilaga 1 Intervjuteman Bilaga 2 Analys av intervjuer Bilaga 3 Kommentarer till redigeringarna i intervjuutskrifterna Förord Den här avhandlingen är frukten av mångåriga vandringar efter krokiga vägar. Först som yrkesverksam i databranschen och därefter genom forskarstudier. Avhandlingsarbetet är ett självständigt arbete, men jag ser det som en del i vårt kollektiva forskningsprogram vid avdelningen Genus och Teknik. Program- arbetet har inspirerat och influerat avhandlingsarbetet genom gemensamma diskussioner i seminarierum liksom i andra rum. Under mångårig yrkes- verksamhet har jag deltagit i olika projekt och alltid arbetat i grupper. Avhandlingsarbetet har gett mig nya erfarenheter genom att det i högre grad innebär ensamarbete. På grund av dess karaktär är det än mer angeläget att bereda rum för kollektivt arbete. Ett varmt tack till de kvinnor som ställt sin dyrbara tid och sina erfarenheter till mitt förfogande genom att delta i forskningscirkeln och i intervjuerna. Andligen har ni deltagit i många resor tillsammans med mig och utan er medverkan hade jag inte kunnat genomföra mina vandringar. Tack till mina handledare, Lena Trojer och Jan Johansson, som båda på ett prestigefritt sätt väglett mig fram till slutet. Lenas kunnande, entusiasm och att alltid se möjligheter har varit inspirerande under vandringarna. Jag hoppas att ett fungerande samarbete kan fortsätta i framtiden och att vi tillsammans kan företa nya utmaningar. Jan övertygade mig om att förändra ursprungliga planer och höja ambitionerna till doktorsavhandling istället för licentiatupp- sats. Elisabeth Gulbrandsen har också genom mångårig feministisk forskning och förmåga att lyfta arbetet bidragit med vägledning och värdefulla kommen- tarer. Hon har också varit vägvisare till poststrukturalistiska stigar. Ett stort tack! Tre Evor har på olika sätt bidragit i avhandlingsarbetsprocessen och slut- produkten. Ewa Gunnarsson, som lyckades övertyga anslagsgivare att bevilja medel till projektet Morgondagens systemutvecklare - en kvinna?, som ligger till grund för avhandlingen. Genom sin kvinnoforskningskompetens bidrog Ewa till formulerandet av frågeställningar vid starten av forskningsarbetet. När hon försvann in i sitt avhandlingsskrivande, kom Eva Magnusson att generöst fungera som inspiratör och diskussionspartner. Våra diskussionsseminarier och kontakter via elektronisk post har varit fruktbärande. Jag tänker särskilt på seminariet sommaren 1996 i Kasamark, då vi diskuterade och kommenterade min avhandlingsdisposition. Det kom att förlösa vissa knutar och blev starten på skrivandet. Eva Erson som läst och kommenterat ett ofärdigt manus fick mig att bli tydligare, och mer strikt samt att finna struktur för presentation av empirin. Tack! Britt-Mari Bergström vill jag tacka för kommentarer och korrekturläsning, samt Linda Al-Nehlaoui och Annelise Harnesk för utskrifter av intervjuerna. Annelise har också varit min samtalspartner och våra diskussioner om livets vedermödor har skett kontinuerligt under snart 10 år. Hon har varit ett stort stöd under avhandlingsarbetet och även bistått med kunnande för att lösa ordbehandlingsprogrammets svårigheter och egendomligheter. Andra som delat med sig av fackmässig kunskap liksom av omtanke och omsorg och därigenom gjort tillvaron ljusare är Marja Vehviläinen, Annika Forssén, Maria Udén, Marie Sterte, Tomas Stefansson och Lilly Ekenberg. Tack för det! Slutligen vill jag tacka Rådet för arbetslivsforskning som finansierat projektet Morgondagens systemutvecklare - en kvinna?. Avan den 31 mars 1997 Christina Mörtberg FÖRSTUDIE KUNSKAP Alla de försiktiga med långa håvar träffar havets jätteskratt. Vänner, vad söker ni på stranden? Kunskap kan aldrig fångas, kan aldrig ägas Men om du rak som en droppe faller i havet att upplösas, färdig för förvandling - då skall du vakna med pärlemorhud och gröna ögon på ängar där havets hästar betar och vara kunskap. Karin Boye Inledning Informationsteknologi, med integration av datateknik, kommunikationsteknik och TV-teknik, har gett fler tillämpningsområden, öppnar stora möjligheter men ställer också stora utmaningar på förändringar i våra vardagsliv. Internet, cyberspace, virtuella verkligheter, World Wide Web och elektronisk post adresser svämmar över oss. Däremot är det sällan som innebörden av begrep- pen diskuteras eller definieras - vi tar dem som något givet och tror oss veta vad som åsyftas. De framställs som trendmässiga utan historiska, sociala eller kulturella förankringar och konsekvenser. Virtuell verklighet t.ex. är inte någon ny företeelse som uppkommit med informationsteknologin utan har funnits de senaste femhundra åren.1 Om informationsteknologi som framtids- teknologi skriver Bo Dahlbom och Lars Erik Janlert följande: Som varje äkta framstegsteknologi är informationsteknologin självgenere- rande: liksom heroin skapar den själv de behov som den är medlet att tillfredsställa.2 Dahlbom och Janlert menar att informationsteknologi ger förändrade mönster i hur vi kommunicerar och möts, genom att tillfälligheter får större spelrum. Teknologin väcker vår nyfikenhet som leder till sökanden efter något, vi vet inte alltid vad, men det kan resultera i slumpartade möten och oplanerade kontakter. I boken The Saturated Self visar den amerikanska psykologen Kenneth J. Gergen (1991) hur teknologiska innovationer på ett drastiskt sätt förändrat våra livsmönster och relationer, vilket inneburit känslor av mättnad - technologies of saturation. Gergen klassificerar teknologi i två kategorier - low- tech och high-tech. Till den första hänför han järnvägar, offentlig postservice, bilar, telefoner, radiosändningar och tryckkonsten. Och i den andra ingår 1 I artikeln Den virtuella verklighetens väsen heter makt (Dagens Nyheter, 1995-01-13) ger Norman M Klein exempel från historien om simulerade världar som t.ex. kyrkointeriörer med effekter för att gestalta krisen i påvedömet i renässansens Italien. I dåtidens cybervärldar gestaltades Gud, vilka maktsystem gestaltas i dagens simulerade världar? 2 Dahlbom & Janlert (1995:157)
Description:The list of books you might like
