det är ur-socialt arbete som vi sysslar med PDF
Preview det är ur-socialt arbete som vi sysslar med
”DET ÄR UR-SOCIALT ARBETE SOM VI SYSSLAR MED” - EN STUDIE OM SOCIALSEKRETERARES UPPLEVELSER AV ARBETET MED EKONOMISKT BISTÅND ALEXANDRA GOCAN Examensarbete i Socialt arbete Malmö Högskola 90-120 HP Hälsa och Samhälle Socialt arbete, masterprogram 205 06 MALMÖ Januari 2018 ”DET ÄR UR-SOCIALT ARBETE SOM VI SYSSLAR MED” - EN KVALITATIV STUDIE OM SOCIALSEKRETERARES UPPLEVELSER AV ARBETET MED EKONOMISKT BISTÅND ALEXANDRA GOCAN Gocan, A. ”Det är ur-socialt arbete som vi sysslar med” - En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av arbetet med ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2018. Den här undersökningen utforskar och berättar hur fjorton socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför. Undersökningen utgår från fyra fokuserade gruppintervjuer, vid vilka avsikten har varit att fånga socialsekreterarnas upplevelser av arbetet. Dessa upplevelser har sedan konkretiserats och förklarats med hjälp av ett regenerativt perspektiv på arbete samt ett sociologiskt perspektiv på hantering av emotioner i arbetslivet. Ekonomiskt bistånd är ett område inom det sociala arbetet som ryktas om inte vara socialt samt att enbart handla om pengar och siffror. Arbetet präglas dessutom av en hög personalomsättning, en stor del administrativt arbete och en hög arbetsbelastning. Min avsikt har varit att undersöka vad som gör att socialsekreterarna, trots dessa negativa aspekter, fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd och vad de anser vara viktigt på arbetsplatsen. En annan del av undersökningen har varit att ta reda på vad socialsekreterarna upplever arbetet ge samt ta. Resultaten visar på att socialsekreterarna har en komplex syn på det arbete som de utför. Utmärkande är att de anser arbetet vara viktigt, socialt och meningsfullt. Socialsekreterarna listar sina kollegor, arbetets utformning och ledningen som de största anledningarna till att de fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det även dessa aspekter, eller snarare förändringar i dessa aspekter, som skulle få dem att ge upp arbetet. Nyckelord: socialsekreterare, upplevelser, ekonomiskt bistånd, regenerativt arbete, emotioner ”IT’S ANCIENT SOCIAL WORK WE’RE DEALING WITH” - A QUALITATIVE STUDY OF SOCIAL WORKERS EXPERIENCES WITH FINANCIAL ASSISTANCE ALEXANDRA GOCAN Gocan, A. ”It’s ancient social work we’re dealing with” - A qualitative study of social workers working experiences with financial assistance. Degree project in social work, 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of institution for social work, 2018. This survey explores and explains what fourteen social workers that work with financial assistance think about the job they perform. The survey is based on four focus group interviews where the intention has been to capture the social workers experiences. These experiences have then been clarified and explained by a regenerative perspective on work and a sociological perspective on managing emotions in working life. Financial assistance is an area of social work that is rooted in rumors about the work not being social and therefore only about money and numbers. The work is also characterized by high staff turnover, a lot of administrative work and a high workload. My intention has been to investigate why the social workers, despite these negative aspects, continue to work with financial assistance and what they consider important at the workplace. Another part of the survey has been to find out what the social workers are experiencing the work give and take. The results of the investigation show that the social workers have a complex view of the job they perform. Most importantly they consider the work to be important, social and meaningful. The social workers list their colleagues, the design of the work and the management as the main reasons to why they continue to work with financial assistance. At the same time it is also these aspects, or rather changes in these aspects, that would make them give up the work. Keywords: social workers, experiences, financial assistance, regenerative work, emotions FÖRORD Jag vill tacka alla fantastiska och engagerade socialsekreterare som deltagit i min studie och därmed möjliggjort den här uppsatsen. Jag vill även tacka min handledare Pernilla Ouis för ett gott samarbete och det stöd som jag fått under studiens gång. Alexandra Gocan Malmö 171222 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ___________________1 1.1 Syfte ______________________________________________________3 1.2 Frågeställningar _____________________________________________4 2. BAKGRUND __________________________________________________4 2.1 Ekonomiskt bistånd ___________________________________________4 2.2 New Public Management ______________________________________5 2.3 Evidensbaserad socialt arbete ___________________________________7 2.4 Vad är arbete? _______________________________________________8 3. TIDIGARE FORSKNING ______________________________________10 3.1 Varför stannar de kvar? _________________________________________11 3.1.1 Arbetets innehåll och uppgifter ________________________________11 3.1.2 Organisatoriska villkor och formell organisering __________________12 3.1.3 Arbetets informella sida _____________________________________12 3.1.4 Slutsatser _________________________________________________13 3.2 Socialsekreterares arbetstillfredsställelse ___________________________13 4. TEORETISKT RAMVERK ____________________________________15 4.1 Regenerativt arbete ____________________________________________15 4.1.1 Exempel på en regenerativ arbetsplats __________________________17 4.2 Emotionshantering ____________________________________________18 5. METOD _____________________________________________________20 5.1 Metodens ansats ______________________________________________20 5.1.1 Fokuserade gruppintervjuer __________________________________20 5.2 Val av metod _________________________________________________22 5.3 Urvalsprocessen och avgränsningar _______________________________24 5.4 Genomförande av fokuserade gruppintervjuer _______________________26 5.4.1 Intervjuguide ______________________________________________26 5.4.2 Bearbetning och analys av det insamlade materialet _______________28 5.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet _________________________29 5.6 Forskningsetiska aspekter _______________________________________30 6. RESULTAT OCH ANALYS _____________________________________31 6.1 Att arbeta med ekonomiskt bistånd ________________________________32 6.1.1 Ett viktigt arbete ___________________________________________32 6.1.2 Ett socialt arbete ___________________________________________33 6.1.3 Energi och kraft ____________________________________________35 6.1.4 Emotioner i arbetet _________________________________________38 6.2 Meningsfulla aspekter __________________________________________39 6.2.1 Att göra skillnad ___________________________________________39 6.2.2 Att vara en del av någonting stort _____________________________41 6.3 Viktiga aspekter på arbetsplatsen _________________________________42 6.3.1 Kollegor _________________________________________________42 6.3.2 Arbetets utformning ________________________________________45 6.3.3 Tid och arbetsbelastning _____________________________________47 6.3.4 Arbetsbelastning som styrande faktor ___________________________49 6.3.5 Tankar kring förändrade arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning 51 6.3.6 Ledning _________________________________________________54 6.3.7 Lönefrågor _______________________________________________56 7. SLUTDISKUSSION ___________________________________________57 7.1 Resultatdiskussion ____________________________________________58 7.2 Relevans inom det sociala arbetet _________________________________60 7.3 Förslag på ytterligare forskning och studiens begränsningar ____________61 REFERENSER _________________________________________________63 Bilaga 1- Informationsbrev _________________________________________66 Bilaga 2 - Samtyckesblankett _______________________________________68 Bilaga 3 - Intervjuguide ___________________________________________69 Bilaga 4 - Presentation av socialsekreterarna som deltagit i studien _________70 1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING Socialtjänsten är en myndighet som varit omdebatterad under många år. Myndigheten kännetecknas av hög arbetsbelastning, hög personalomsättning samt hög andel sjukskrivningar, vilket är någonting som fackförbundet Vision har lyft fram (Vision, 2017). Inom arbetslivsforskning är det starkt konstaterat att stress hänger ihop med hur arbetet är organiserat. I april 2015 startade Arbetsmiljöverket en treårig granskning av den arbetsmiljö som socialsekreterare arbetar i. Målet med granskningen har varit och är att undersöka hälften av landets socialtjänstkontor och granskningen pågår till 2017. Vision (2017) diskuterar i rapporten Hur vi får balans mellan krav och resurser vad granskningen som Arbetsmiljöverket bedriver än så länge har kommit fram till. Granskningen har visat på att socialsekreterarna som arbetar inom Socialtjänsten har ett arbete som snabbt blir starkt psykiskt påfrestande, ett arbete som präglas av tidspress samt ett arbete där den höga personalomsättningen resulterat i en stor sårbarhet. Den psykiska ohälsan som socialsekreterarna upplever till följd av arbetsbelastningen och ovannämnda svårigheter anses vara ett stort problem (Arbetsmiljöverket, 2017). Enligt Arbetsmiljöverket (2017) har de stora förändringar som skett inom välfärdstjänsten inneburit ökade krav. De senaste decennierna har Socialtjänsten präglats av en ständig rationalisering och decentralisering. Det har lett till att hierarkiska nivåer uppstått inom myndigheten samtidigt som det decentraliserade ansvaret skapat stora glapp inom organisationen. Samtidigt som nya krav har uppstått har den höga arbetsbelastningen och de otillräckliga resurserna bestått. Utförandet av arbetet inom Socialtjänsten har därmed blivit ännu svårare att genomföra (Arbetsmiljöverket, 2017). Att hantera och skapa en balans mellan de krav som ställs och de resurser som finns för att utföra arbetet har blivit allt svårare. I och med decentraliseringen inom hela organisationen för Socialtjänsten har den enskilde socialsekreteraren även fått ett större ansvar för att hitta en sådan balans. Då resurserna inte matchar kraven som ställs riskerar socialsekreterarna att behöva ta till egna medel och strategier som kan vara skadliga för deras hälsa och sänka kvaliteten i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2017). Det kan handla om att socialsekreterarna behöver arbeta längre dagar, att de tar med sig arbetet hem eller att de behöver sjukanmäla sig för att orka. Ambitionerna sänks och kompromisser kring de professionella bedömningarna görs (Arbetsmiljöverket, u.å) Även annan arbetslivsforskning visar på att tydliga förändringar har skett de senaste tio åren. Thams (2014) forskning kring socialsekreterarnas arbetsvillkor visar på en tydlig förändring när det kommer till direktkontakt med klienterna. En allt mindre direktkontakt med klienter sker och arbetet styrs ofta av akuta händelser, någonting som gör att socialsekreterarna upplever en ökad otillfredsställelse på sina arbetsplatser. Jag anser att det mot denna bakgrund finns ett stort intresse i att undersöka hur socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten tänker kring deras arbetssituation och arbetsvillkor. Trots att socialtjänsten är en myndighet som varit flitigt omdebatterad och i ständigt blåsväder är det högt söktryck på socionomutbildningarna. Antagningskraven är höga och klasserna som utformas och därefter examineras är stora. Som jag tidigare har lyft fram finns det mycket 1 forskning som tyder på att socialsekreterarnas arbetsvillkor är bristfälliga och att förändringar måste ske. Ändå verkar det finnas någonting som lockar till att söka in till socionomprogrammet och ägna sitt yrkesliv åt socialt arbete. Efter erhållande av examen rekryterar socialtjänsten nya socialsekreterare samtidigt som myndigheten lyckas behålla tidigare anställda. Jag tycker därför att det är både spännande och intressant att vända på myntet och undersöka vad det är som lockar människor till att arbeta med socialt arbete. Det är dessutom av särskilt intresse att undersöka varför socialsekreterare fortsätter att utföra sina arbetsuppgifter, trots alla dessa brister inom området och på arbetsplatserna. Eftersom socialsekreterarna stannar kvar på sina arbetsplatser måste det finnas andra delar att undersöka än just de som handlar om arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Genom att istället studera hur socialsekreterarna ser på det arbete som de utför, vad arbetet ger och varför de stannar kvar på arbetsplatsen ämnar jag komma ifrån de delar avseende arbetet som handlar om den fysiska arbetsmiljön och istället närma mig de emotionella och psykosociala delarna av arbetet. Vad betyder arbetet för socialsekreterarna? Är det ersättningen i form av lön som är den huvudsakliga anledningen till att socialsekreterarna fortsätter att gå till sina arbetsplatser och utföra sina arbetsuppgifter? Eller handlar det om någonting annat, exempelvis kognitiva och emotionella aspekter? Vidare anser jag det även vara av intresse att rikta in mig på socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd. Många av de studier som finns gällande arbetsvillkoren och situationen inom Socialtjänsten har socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden som utgångspunkt. Ekonomiskt bistånd är en del av Socialtjänsten som inte får lika mycket uppmärksamhet eller utrymme, fastän det är en stor komponent i det som utgör vårt välfärdssamhälle och skyddsnät som riktar sig till personer som inte har möjligheten att vara självförsörjande. Det finns inte mycket skrivet om upplevelser kring arbetet med ekonomiskt bistånd och därför anser jag att det är viktigt att det lyfts fram. Lektyren om ekonomiskt bistånd handlar främst om socialsekreterarnas upplevelser kring arbetsvillkoren och de brister som finns på arbetsplatserna. Med den här undersökningen ämnar jag att istället fokusera på upplevelserna av arbetsuppgifterna. Också arbetsvillkoren kommer att lyftas, då de har stor betydelse för hur socialsekreterarna upplever sina arbetsuppgifter. Ekonomiskt bistånd kantas av en hög personalomsättning, präglas av administrativa arbetsuppgifter och är i allra högsta grad manualstyrt. Utöver detta är arbetsbelastningen hög och sjukskrivningarna många. Enligt en artikel i Sydsvenskan (2016) ansvarade varje socialsekreterare på stadsområdesförvaltning norr i Malmö för uppemot 85 hushåll, när det eftersträvas att varje socialsekreterare ska ha runt 45-50 stycken hushåll. Vidare uttrycks det i artikeln att socialsekreterarna tycker att det är svårt att hinna med det huvudsakliga arbetet som handlar om att betala ut bistånd till klienterna, att hjälpa klienterna att bli självförsörjande och fokusera på motivationsarbete när arbetsbelastningen är så pass hög. Socialsekreterarna uttrycker ett missnöje med att inte kunna ge det stöd till sina klienter som man i själva verket både vill och förväntas vara i stånd att göra. (Sydsvenskan, 2016). !2 I ytterligare en artikel i Sydsvenskan (2017) framkommer det att en nyligen gjord granskning av Malmö Stads revisionskontor visar på brister när det kommer till det ekonomiskt bistånd som betalats ut avseende boendekostnader. I rapporten har man granskat 45 ärenden avseende ekonomiskt bistånd till boendekostnader från alla stadsområdesförvaltningar i Malmö. I 19 av de 45 granskade ärendena har brister framkommit och den bristfälliga handläggningen har medfört att för högt försörjningsstöd har betalats ut (Hammar, 2016). Dessa brister härleds till de arbetsmiljöproblem som präglar socialsekreterarnas vardag. Hög personalomsättning, tidsbrist, bristfällig introduktion för nyanställda, lång tid innan personal som är sjuk eller säger upp sig ersätts är bara några exempel på det som listas som vanliga arbetsmiljöproblem. Återigen listas den höga personalomsättningen som ett avgörande och stort problem till varför brister i arbetsuppgifterna uppkommer. Då personalomsättningen är hög och socialsekreterarna dessutom arbetar under hög tidspress påverkas handläggningsprocessen och chansen att brister uppkommer ökar (Hammar, 2016). En annan motiverande faktor till att genomföra den här undersökningen och rikta in den på just ekonomiskt bistånd är för att jag själv är medveten om vilken bild av ekonomiskt bistånd som finns. Under socionomutbildningens gång kom jag i kontakt med rykten kring ekonomiskt bistånd och det fanns både en uttalad och en outtalad bild kring vad arbetet med ekonomiskt bistånd innebar. Av både lärare och studiekamrater hävdades det att arbetet inte var ett socialt arbete, att arbetet enbart handlade om pengar och siffror och att socialsekreterarna som arbetade där hade det tråkigaste arbetet inom socialtjänsten. Det här är en bild som även finns utanför utbildningen, vilket gör att det blir ännu mer intressant och relevant att göra socialsekreterarnas röster hörda. Jag vill därmed lyfta fram hur de som faktiskt arbetar med ekonomiskt bistånd och väljer att stanna kvar på arbetsplatsen ser på det arbete som utförs. Utifrån den här inledningen och problemformuleringen tycker jag att det är av stort intresse att undersöka hur socialsekreterarna som arbetar med ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de bedriver. Då jag tidigare har extrajobbat med ekonomiskt bistånd och därmed själv arbetat inom det berörda området tror jag mig även ha en förförståelse av arbetets natur. Jag anser att det kan vara till min fördel när jag ska närma mig ämnet och i min roll som undersökare. Jag anser dessutom att mina erfarenheter kan hjälpa mig att förstå socialsekreterarnas upplevelser på ett djupare plan. Min egen förförståelse kommer dock även problematiseras längre fram i metodavsnittet. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterarna inom ekonomiskt bistånd ser på det ständigt omdebatterade arbete som de utför. I fokus står socialsekreterarnas upplevelser av arbetet. !3 1.2 Frågeställningar Hur ser socialsekreterarna inom ekonomiskt bistånd på det arbete som de utför? Vad investerar socialsekreterarna i sitt arbete och vad får de ut av sitt arbete? Vad gör det värt att stanna kvar på arbetsplatsen? 2. Bakgrund I följande avsnitt redogör jag kortfattat för fyra olika områden som är viktiga att ha kunskap om när vi ska närma oss mitt valda ämne. Först presenteras en beskrivning av ekonomiskt bistånd vilket ger en förståelse för insatsen ekonomiskt bistånd. Sedan presenteras hur New Public Management (NPM) i socialt arbete kan förstås och hur evidensbaserat socialt arbete kan ta sig i uttryck, vilket ger en bakgrund till hur det sociala arbetet har utvecklats och varför det ser ut som det gör idag. Slutligen presenteras olika synsätt på arbete inom arbetslivsforskning vilket breddar perspektivet på vad arbete är och hur det kan förstås. Det här avsnittet syftar till att ge en förförståelse för det ämne som jag avser att undersöka. Med hjälp av dessa olika delar ämnar jag ge en bakgrund till utvecklingen inom det sociala arbetet. Både NPM och evidensbaserad socialt arbetet sätter scenen för det sociala arbetet som bedrivs idag och jag anser därför att det är viktigt att redogöra för dessa delar i studiens bakgrund. Dessa komponenter är av betydelse för studien, har en samhällsrelevans och ger tyngd till studiens resultat och analys. 2.1 Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är det stöd som kommunen erbjuder enskilda som inte själva kan bidra till sin egen försörjning. Reglerna kring ekonomiskt bistånd regleras i Socialtjänstlagen enligt kap. 4 §1 (Socialtjänstlag, 2002:453). Ekonomiskt bistånd kan betalas ut för att täcka den egna försörjningen eller andra behov som finns så som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning (Socialstyrelsen, u.å). Varje enskild klient eller enskilt hushåll som är aktuell eller aktuella på ekonomiskt bistånd har en socialsekreterare som handläggare. Handläggaren utreder och beslutar om rätten till ekonomiskt bistånd föreligger. Den enskilde har alltid rätt till att ansöka om bistånd och få sin ansökan prövad. Ekonomiskt bistånd prövas månadsvis och rätten till bistånd kan därför även komma att ändras (Socialstyrelsen, u.å). Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät och kan vara en aktuell insats först när försörjning inte kan tillgodoses på något annat sätt och inga andra ersättningar kan uppbäras eller räcker till. Innan ekonomiskt bistånd kan vara aktuellt ska därför alla andra ersättningar eller möjligheter till försörjning undersökas (Malmö stad, 2017). Exempel på andra möjligheter till försörjning är inkomst i form av lön, socialförsäkringsförmåner, studiestöd eller egna tillgångar (Malmö stad, 2013). Socialtjänstlagen styr arbetet med ekonomiskt bistånd och Socialtjänsten har två huvuduppdrag, att hjälpa enskilda med sin försörjning ur både ett akut och ett långsiktigt perspektiv (Malmö stad, 2013). Ekonomiskt bistånd ska vara en hjälp till självhjälp och i det långa loppet ska åtgärderna stärka den enskildes förutsättningar att förändra sin livssituation och klara sin egen försörjning. !4
Description:The list of books you might like
