Den outgrundliga människan livsfrågor, psykoterapi och själavård PDF
Preview Den outgrundliga människan livsfrågor, psykoterapi och själavård
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 3 OWE WIKSTRÖM Den outgrundliga människan Livsfrågor, psykoterapi och själavård Ny, omarbetad utgåva NATUR & KULTUR N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 4 www.nok.se [email protected] Första e-boksutgåvan 2007 © 2007Owe Wikström och Bokförlaget Natur & Kultur E-boksproduktion: eLib 2007 ISBN 978-91-27-11524-8 N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 5 Till Erik N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 6 De som inte kan vistas någon annanstans än på sin framsida de som aldrig är tankspridda de som aldrig öppnar fel dörr och får se en skymt av den Oidentifierade – gå förbi dem! (”Guldstekel”, ur Tomas Tranströmer För levande och döda, 1989.) I går kväll handlade samtalet om jagets förhållande till Gud; i kväll om Guds till jaget. Århundradena gäspar. Ensam i ett hörn sitter någon vars tystnad övertygar om tankeutbytets meningslöshet. Han dricker ur en annan källa som bildas av stoftet från både skurkar och helgon. Utanför tjuter vinden; och stjärnorna, som en gång var fantasins illuminerade stad, är för honom eldar som släcktes långt innan ögats linser formades. Universum är en plats med mer mörker än ljus. Men sakta spinns ett nät därute när tankar som hans svingar sig fram och tillbaka. (”Lyssnaren i hörnet”, ur R.S. Thomas Minnen av eld, 1992. Tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius.) Det svenska ord som fascinerar mig allra mest är Aning. Att ana något. Det finns en aktivitet i det ordet som får en att tro att subjektet är den som anar, medan det är min fasta övertygelse att vi nås av Aningen. Aningens källa är utanför oss; den är fyren i mörkret, den är blixten som sveper runt himlavalvet, gång på gång och söker och stundtals händer det att en smula av det skenet nuddar vid oss, tränger in i de djupaste skikten av vårt medvetande. Jag skulle vilja säga: Jag blev anad. Han skänkte mig aningen. (Göran Tunström, ur Juloratoriet, 1983.) N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 7 Innehåll 11 Förord till första utgåvan 13 Förord till andra utgåvan 19 Introduktion 1 21 Inledning 11 21 . Om olika sätt att se Om konst och vetenskap 23 12 25 . Bokens uppläggning och grundteser 13 . Om studiet av relationen mellan själavård 32 och psykoterapi Synen på människan 34– Humaniora och psykologi 37 2 43 Varför är människan religiös? 21 43 . Ett religionspsykologiskt betraktelsesätt Har människan ett religiöst anlag? 45– Vilka behov svarar religionen mot? 47 22 48 . Individens perspektiv Bakgrund 48– Om tillit, gudsrepresentationer och övergångsområdet 51– Om religiös tillit som ”regression i jagets tjänst” 53– Mystikens enhet 55 – Relationen till och längtan efter den Andre 56– Övergångsområde och övergångsobjekt 61– Objekt- och gudsrepresentation 66– Samman- fattning 69 23 70 . Kulturens perspektiv Bakgrund 70– Myten som språkligt nät 72– Verkligheten som social konstruktion 76– Dialogen med ”allt som är” 79– Sammanfattning 83 N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 8 24 85 . Meningens perspektiv Bakgrund 85– Om existentiell ångest 88– Livsfrågor 90– Gränssitua- tioner 91– Existentialpsykologisk vetenskapskritik 97– Djuppsykolo- giska förutsättningar för existentiell ångest 99– Sammanfattning 101 25 101 . Människan mellan existentiell erfarenhet och språk Är behovet av mening detsamma som religion? 101– Symbolens styrka 103– Religion och symbol 105– Sammanfattning 108 26 109 . Förklarar psykologin bort Gud? Om reduktion och perspektiv 109– ”Ingenting annat än” -misstaget 111 – Skuldkänsla, skuld och mänsklig frihet 113 3 Existentiella och religiösa frågor 116 i psykoterapeutiska samtal 31 116 . Bakgrund 32 116 . Psykoterapi och religion 33 119 . Psykoterapeutens egen hållning till religion 34 121 . Religion i det psykoterapeutiska samtalet Den indifferente terapeuten 126– Den antireligiöse terapeuten 127– Den tidigare religiöst aktive terapeuten 127– Den sökande terapeuten 129 – Den religiöse terapeuten 130 35 133 . Religion i den psykoterapeutiska processen Den neurotiska religiositeten 137– Om överjags-religiositet och den icke- neurotiska tron 141–Några grundläggande frågeställningar 145 36 145 . Några teser 37 150 . Fallbeskrivningar Alva: ”Den hämmande ambivalensen 150– Beda: ”Den religiösa maso- chismen” 152– Celis: ”Den kristna tron som krislösning” 155– Ett fall: ”Religiös vindfobiker” 157 4 163 Psykoterapi och själavård – några jämförelser 41 163 . Bakgrund 42 164 . Tolkningsramen Kristen antropologi 166– Psykologisk teori 168– Vilken tolkningsram har företräde? 169– Ett exempel 172 43 173 . Den institutionella ramen Samtalets kontext och symbolspråk 178 N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 9 44 180 . I fokus för samtalet Själavårdens fyra dimensioner 183 45 189 . Om allmän och psykoterapeutisk själavård Livsåskådningens roll 192 46 193 . Om behovet av en fördjupad syn på själavården Tystnadens spiral 199 5 203 Själavårdens identitet 51 203 . Bakgrund Hur skall man avgränsa själavården? 203– Varför ”dimensioner”? 204 52 207 . Omsorgen 53 209 . Besinningen Besinningen inför intensiteten som erfarenhet av mystisk delaktighet 212– Det heligas sfär 215– Besinningen över existentiella gränsfrågor 216 54 221 . Tolkningen Tolkningens totala aspekt 223– Tolkningens olika led 225– Exempel på tolkningar 228– Sammanfattning 243 55 244 . Fördjupningen Medlen 246– Vägen 250– Ordo salutis: nådens ordning 255– Öknen eller Natten 259– Starka upplevelser 261– Själasörjarens roll i fördjup- ningen 262 6 264 Dostojevskij som psykolog 61 264 . Att läsa Dostojevskij Biografisk skiss 268– Medvetandet och friheten 272– Fantasins och konstens psykologiska nödvändighet 275– Det osynligas verklighet 278– Några teman 284– Kluvenheten och intellektet som ett fängelse 285– Friheten som människans särmärke 294– Förbindelsen med det osynliga 297– Medlidandet som läker 301– Om tomhetens ångest 307 62 . Att älska livet mer än dess mening: ett tema i Bröderna 310 Karamazov Existentiell ångest: samtalet på Café Metropol 312– Starets Sosima 316 63 319 . Dostojevskij i psykologins backspegel Kluvenheten och intellektet som ett fängelse 320– Friheten som männi- skans särmärke 322– Förbindelsen med det osynliga 324– Medlidandet som läker 326 N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 10 327 Efterskrift 327 Om respekten för det undanglidande 333 Appendix 333 I. Själavård i pluralismens tid Bakgrund 333– Andlighetens sociala bas har eroderat 334– Mottenden- ser 336– Kyrkornas reaktion på sin förlust av tolkningsföreträde 337– Religionspsykologi och själavårdens teologi 340– Teologi inifrån 342 345 II. Gudstjänstens psykologi Bakgrund 345– Att studera gudstjänsten som upplevelse 345– En preli- minär modell för gudstjänstens psykologi 348– Liturgi som agerande i ett religiöst språkspel 352– Gudstjänst som ”dialog” 353– Verbalt och icke-verbalt rollspel 355– Liturgins psykologiska funktioner 357– Liturgi som pendling mellan olika stämningslägen 359– Sammanfattning 360 363 Bibliografi med kommentarer N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 11 Förord till första utgåvan Denna bok har kommit till i olika omgångar. Föredragsutkast, samtalsfragment från klinikkonferenser och prästfortbildningar, reflexioner efter resonemang – allt sådant har sedan flera år hamnat i mina ”kokböcker”, anteckningsböcker med svarta vax- dukspärmar. De ligger för det mesta i portföljen. Där finns resu- méer av artiklar, iakttagelser, en fras ur Matteuspassionen, en re- plik från ett samtal, en scen ur en roman eller sammanfattningar från ett sammanträde. Drivor av papperslappar har dessutom samlats i lådor. Flera somrar har jag avbrutit bärplockning, bryggbygge och annat och gått undan en timme eller fler. Långa eftermiddagar – med barnen vid stranden eller uppe i skogen – har jag suttit med de slitna svarta Dostojevskijböckerna vid bryggan. Understryk- ningarna med barnens färgpennor har fyllt de sönderlästa voly- merna. Jag har inte bara läst Dostojevskij, i perioder har jag um- gåtts med hans gestalter. Jag hade hört talas om så kallade think-tanks vid amerikanska universitet. Nu har jag smakat på den välsignelsen. En period som Visiting Fellow vid Center for the Theological Inquiry vid Princetonuniversitetet gav mig möjlighet att sortera anteckning- ar och lappar, läsa Dostojevskij, diskutera med kolleger, dricka mycket kaffe och börja foga samman denna bok. Omgiven av forskare från de mest skiftande områden, inte långt från Bradleys jazzklubb vid University Place i New York eller Philadelphia Symphony Orchestra fann jag paradoxalt nog även tystnaden, datorn, böckerna. 11
The list of books you might like
