C-uppsats. Anders och Anton 12.0 PDF
Preview C-uppsats. Anders och Anton 12.0
Institutionen för samhällsstudier Kandidatuppsats i sociologi 15 hp One need not have been a lion to understand meat consumption - En surveyundersökning om svenskars miljövärderingar och konsumtionsbeteende av kött Författare: Anton Joelson & Anders Elgtberg Handledare: Robert Andersson Examinator: Per Dannefjord Termin: HT 17 Ämne: Sociologi Nivå: Kandidat Kurskod: 2SO30E Anton Joelson & Anders Elgtberg Abstract Titel: One need not have been a lion to understand meat consumption – En survey- undersökning om svenskars miljövärderingar och konsumtionsbeteende av kött By: Anton Joelson and Anders Elgtberg Indications show that the Swedish population is getting more aware of the environmen- tal impact high meat consumption has. At the same time, the meat consumption in Swe- den is breaking all previous records, and crossing the line for environmental sustainabil- ity by far. This resulted in us asking the question if this discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption really existed. Where environmental attitudes are defined as the perception and attitude in line with the norm for a good envi- ronmental behavior. Regardless of the discrepancy, we want to make an understanding of why meat consumption looks the way it does. Using a combination of theories, we manage to construct a useful foundation to explain the actions of eating meat. From both rational and non-rational causes where a survey created to collect the information needed. Ratios of sex were created to match the even distributed population of Växjö, where the survey was handed out. The discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption was found. People that consume more meat tend to be less positive to lower their intake of meat. But these persons are at the same time more aware of the consequences the impact that meat has on the environment. To future understand the consumption of meat we explain the behavior using one model con- structed of Weber’s social theory of action. Nyckelord: Köttkonsumtion, konsumtionsbeteende, miljövärdering, hållbar miljöutveckling, Weber i Innehåll 1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 2 3 Disposition _________________________________________________________ 2 4 Forskningsöversikt ___________________________________________________ 3 4.1 Miljöpåverkan ____________________________________________________ 3 4.2 Miljödiskrepans ___________________________________________________ 3 4.3 Diskrepant beteende _______________________________________________ 5 4.4 Webers sociala handlingsteori _______________________________________ 9 5 Teoretiskt ramverk _________________________________________________ 11 5.1 Teoribyggnation _________________________________________________ 11 6 Metod ____________________________________________________________ 16 6.1 Surveyundersökning ______________________________________________ 16 6.2 Enkätkonstruktion ________________________________________________ 16 6.3 Urvalsförfarande och access ________________________________________ 18 6.4 Inkodning i SPSS ________________________________________________ 20 6.5 Tolkning av sambanden i SPSS _____________________________________ 21 6.6 Etiska riktlinjer __________________________________________________ 23 6.7 Validitet och reliabilitet ___________________________________________ 23 7 Resultat och analys _________________________________________________ 25 7.1 Hur ser svenskars konsumtionsbeteende av kött ut i relation till deras miljövärderingar gällande köttkonsumtionens påverkan? ____________________ 25 7.2 Hur kan vi förstå vilka bakomliggande orsaker som påverkar svenskars konsumtionsbeteende av kött? _________________________________________ 27 8 Slutsats ___________________________________________________________ 34 9 Diskussion _________________________________________________________ 36 Käll – och litteraturförteckning _________________________________________ 38 Bilagor _____________________________________________________________ 43 Bilaga A – Typvärde och frekvensfördelning av använda variabler ____________ 43 Bilaga B – Politiska förslag i syfte att minska köttkonsumtionen ______________ 50 Bilaga C - Missivbrev ________________________________________________ 51 Bilaga D - Enkät ____________________________________________________ 52 Bilaga E – Sveriges köttkonsumtion i relation till andra länder ________________ 56 ii 1 Inledning Sedan barnsben har vi blivit lärda att kött ska tillhöra våra måltider i syfte att få i oss den näringen som vi behöver. Ständigt ser vi reklam, tallriksmodeller och andra influen- ser som uppmanar oss som konsumenter att äta kött och andra animaliska råvaror. Kött innehåller flertalet viktiga näringsämnen som kroppen behöver för att överleva men dessa näringsämnen finns även i andra produkter som är mer skonsamma för miljön. Fetter, vitaminer, mineraler och protein finns i köttet men går även att finna i mer mil- jövänliga substitut såsom soja, tofu, frön, nötter etcetera. Trots att det finns andra alter- nativ än kött, konsumeras kött i större utsträckning än någonsin tidigare. År 2016 går till historien som året då Sverige slog nytt rekord. Aldrig tidigare har Sverige importerat – och konsumerat så mycket kött. I genomsnitt konsumerade svensken 87,5 kilo/år eller 1,7 kilo/veckan. Att äta 1,7 kilo kött i veckan innebär en överkonsumtion eftersom de angivna rekommendationerna som finns i Sverige är 0,9 kilo kött. Att vi överkonsume- rar kött betyder att vi konsumerar över de angivna rekommendationerna för vad miljön klarar av. Fortsätter denna negativa trend kan detta medföra klimatförändringar som kan bli förödande för miljön. Samtidigt som vi överkonsumerar kött uppger allt fler svens- kar att de besitter stor kunskap om köttets miljöpåverkan och att de ställer sig positiva till de uppsatta normerna som finns om att tänka på miljöns bästa. Normerna praktiseras genom att äta veganskt, handla ekologiska – och/eller svenskproducerade köttprodukter eller byta ut köttmåltider mot substitut i syfte att upprätta en hållbar miljöutveckling. I Sverige finns ett stort engagemang gentemot miljöfrågor och miljöproblem, samtidigt visar statistiken att Sverige är i toppen av länder som konsumerar kött. (Lindén et.al. 1998: 5). Miljövärderingarna har ökat, vissa beteendeförändringar har skett men inte tillräckligt många och i tillräckligt stor utsträckning för att miljöutvecklingen ska vara hållbar. (Naturvårdsverket. 2011). Med bakgrund i det som har presenterats finner vår studie sitt forskningsproblem, nämligen motsättningen som tycks finnas mellan svenskars konsumtionsbeteende av kött i relation till deras miljövärderingar gällande köttkonsumtionens påverkan. Vår studie kommer att undersöka ifall det finns en mot- sättning, tillika diskrepans, och sedan försöka förstå vilka bakomliggande orsaker som påverkar konsumtionsbeteendet av kött. 1 2 Syfte och frågeställning Undersökningens utgångspunkt är att skapa förståelse för svenskars konsumtionsbete- ende av kött i relation till deras miljövärderingar gällande köttkonsumtionens påverkan. För att uppnå syftet ämnar vår studie att jämföra konsumtionsbeteendet av kött i relation till svenskars miljövärderingar. Med anledning av syftet har vi konstruerat två frågor, där den första ämnar att lokalisera ifall det finns en diskrepans eller inte och den andra hur vi kan skapa förståelse för vilka bakomliggande orsaker som påverkar konsumt- ionsbeteendet av kött. • Hur ser svenskars konsumtionsbeteende av kött ut i relation till deras miljövär- deringar gällande köttkonsumtionens påverkan? • Hur kan vi förstå vilka bakomliggande orsaker som påverkar svenskars kon- sumtionsbeteende av kött? 3 Disposition Dispositionen är uppdelad i en tematisk ordning, där det som är viktigast att veta för fortsättningen presenteras först. Under varje ny rubrik följer en kortare beskrivning om vad som skrivs i syfte att ge läsaren förståelse för varför det som har skrivits är kopplat till vår studie. Initialt presenteras bakgrunden till vårt valda problem, tidigare studier om diskrepant beteende och teoretiska inslag. I det teoretiska ramverket beskrivs hur den tidigare forskningen och teorierna har använts i vår studie. Metodkapitlet presenterar vad vi har gjort, hur det har gjorts och varför. I resultatet redogörs empirin i relation till vårt teoretiska ramverk, således skrivs resultatet och analysen i samma avsnitt. Slutsats- kapitlet summerar svaret på våra frågeställningar och ger även en analytisk inblick i hur vårt resultat går att tolka i mer sociologiskt generella termer. Avslutningsvis beskrivs förslag på fortsatta undersökningar men även oklarheter kring vår studie som behöver klargöras. 2 4 Forskningsöversikt 4.1 Miljöpåverkan Vår studie handlar om konsumtionsbeteendet av kött och därför anser vi att det är rele- vant att först presentera definitionen av kött och hur köttkonsumtionen påverkar miljön i syfte att ge insikt i hur vi förhåller oss till ämnet. Vår studie använder samma definition av kött som livsmedelslagstiftningen, nämligen att kött är muskulaturen från däggdjuren nöt, gris, får, vilt och fågel (Lärn-Nilsson et.al). Naturvårdsverket slog fast i sin rapport från 2011 att köttkonsumtionen står för en betydande del av de växthusgaser som släpps ut. Framförallt är det nötkreatur som släpper ut stora mängder metan med anledning av att dessa djur är idisslare. Men även andra djur som gris -, får -, viltkött och matfågel bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Det finns både en naturlig - och en förstärkt växt- huseffekt där den förstnämnda är nödvändig för att ge jorden värme och växterna foto- syntes. Den förstärkta växthuseffekten är skadlig för miljön därför att effekterna kan leda till en förhöjd vattennivå, risk för översvämningar men även uttorkning. Natur- vårdsverket rapporterar att det finns lösningar på problemet, exempelvis skulle en minskning av nötköttskonsumtionen till 1990 års nivå i kombination med åtgärder inom jordbruket och matsvinn reducera miljöpåverkan från ätliga råvaror med 40%. (Natur- vårdsverket. 2011). En annan potentiell lösning är att minska konsumtionen av anima- liskt baserad föda i syfte att minska uppfödningen av boskapsdjur. Studier visar att skulle en 50 procentig minskning av boskapsdjur göras i EU:s 27 medlemsländer så skulle en strukturell marknadsförändring ske och växthusgaserna skulle minska med 25–40 procent (Westhoek et.al. 2014). Denna förändring skulle förändra svenskars kon- sumtion påtagligt då Sverige både är ett medlemsland och ett av de länder som konsu- merar mest kött i världen. 1 4.2 Miljödiskrepans Köttets miljöpåverkan är grunden till vårt valda problem, men det är inte köttets miljö- påverkan som är vårt studieobjekt. Därför är det på sin plats att redovisa bakgrunden till det valda problemet. Detta görs genom att presentera hur konsumtionsbeteendet av kött ser ut i Sverige i relation till svenska köttkonsumenters miljövärderingar gällande kött- 1 Sveriges köttkonsumtion i relation till andra länder hittas i bilaga E. 3 konsumtionens påverkan. Bakgrunden leder slutligen fram till vår studies forsknings- problem nämligen motsättningen, tillika diskrepansen, som tycks finnas. De senaste åren har de svenska debatterna präglats av frågor gällande den förstärkta växthuseffek- ten. En av orsakerna bakom debatterna är rekordnoteringen av köttkonsumtionen i Sve- rige år 2016. I genomsnitt konsumerade svensken 87.5 kilo kött/år, en ökning med 0.5 kilo från året dessförinnan. (Lannhard Öberg & Johnsson. 2017). Jordbruksverket har tillsammans med SCB och Svensk fågel tagit fram statistik på andelen kött som konsu- meras i Sverige. Statistiken visar att lamm -, gris -, nötkött och matfågel både konsume- ras - och importeras i större utsträckning än tidigare år. (Jordbruksverket. 2017). Dagens köttkonsumtion ligger på 87.5 kilo kött/person om året medan rekommendationerna som är angivna i Sverige och internationellt visar att vi, av miljöskäl, inte bör konsu- mera mer än cirka 46 kilo kött/person om året (Hallström. 2015: 90). Samtidigt som köttkonsumtionen noterade en ny rekordnivå kan vi slå fast att Sverige är framträdande när det gäller engagemang rörande miljöfrågor och miljöproblem. Redan på 90-talet pekade flertalet studier på att tre av fyra vuxna var miljöengagerade, en siffra som förhöll sig högt gentemot andra länder. (Lindén et.al. 1998: 5). Under 1960-talet utvecklades den vetenskapliga förståelsen om samhällets påverkan på miljön vilket re- sulterade i en ökad miljömedvetenhet. Även utvecklingen - och expansionen av medial publicitet samtidigt som dagens politiska forum präglas av miljöfrågor har resulterat i att allt fler svenskar har skapat sig miljövärderingar. Regeringen slår fast att miljövärde- ringarna har ökat de senaste åren och bidragit till att svenska konsumenter är mer insatta i köttkonsumtionen och dess ohållbara effekter på miljön (Vänsterpartiet. 2017; Rege- ringen. 2017). En hållbar miljö innebär att resurserna inte används snabbare än vad jor- den kan återskapa. Dagens ohållbara miljö visas i att den genomsnittliga temperaturen på jorden stiger (Buttriss & Riely. 2013). En miljövärdering är ett begrepp som handlar om att följa de normer som är uppsatta om miljön. Enligt Adenling (2007) är miljövär- deringar en positivt laddad attityd som handlar om att tänka på miljöns bästa. Vår studie kommer att använda definitionen av en miljövärdering som en attityd som går i linje med det Adenling skriver om att tänka på miljöns bästa i relation till ens verklighets- uppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan. (Adenling. 2007). Anledningen till att attityden sätts i relation till ens verklighetsuppfattning om köttkonsumtions miljöpå- verkan är för att konsumenten måste vara insatt i köttkonsumtionens miljöpåverkan för 4 att hen ska kunna ta ställning till den uppsatta normen som finns om att tänka på miljöns bästa. (NE). Nedan följer vår definition av en miljövärdering i form av en ekvation. ”Verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan + En attityd som syftar till att tänka på miljöns bästa = Miljövärdering” Det finns flertalet exempel på miljövänligt beteende, såsom att konsumera miljövänligt, handla vegetariska – eller miljösmarta råvaror, delge sitt hållbara engagemang på soci- ala medier etcetera. Var och en av dessa beteenden har sina fördelar gentemot miljön, exempelvis har vegetariska råvaror 1–60 gånger mindre miljöpåverkan än kött och ses därför som ett mer hållbart alternativ. (Lannhard Öberg & Johnsson. 2017; Vänsterpar- tiet. 2017; Regeringen. 2017). Att skapa, inneha och omvandla sina miljövärderingar till handlingar har blivit en trend som associeras med egenskaper som trovärdighet. Att omvandla sina miljövärderingar till beteende kan också ses som identitetsskapande med anledning av det anses som ”inne”, trendigt och statusgivande (Haanpää. 2007; Grunert. 2006). Att inte omvandla sina miljövärderingar till beteende brukar oftast följas av ur- säkter eftersom det inte längre är socialt acceptabelt att inte förvalta sina miljövärde- ringar utan att ta hänsyn till miljön. (Adenling. 2007). 4.3 Diskrepant beteende Hittills har vi presenterat bakgrundsinformationen till vårt valda problemområde och nu är det dags att presentera tidigare undersökningar som liknar – och har inspirerat oss till vår studie. Det finns undersökningar som har studerat diskrepansen mellan attityd och beteenden i syfte att lokalisera vad som orsakar ett beteende. Bakgrunden till undersök- ningarna kommer från forskning från tidigt 1900-tal som visade att attityder påverkade beteenden. Detta eftersom flertalet studier visade att skilda gruppbeteenden hade sin förklaring i varierande attityder (Krantz Lindgren. 2001: 29). Vi har tittat på undersök- ningar som har undersökt diskrepansen mellan miljöattityder och körbeteende i syfte att inspirera oss kring möjliga orsaker bakom ett beteende. Jagers och Matti (2016) samt Kollmuss och Ageyman (2010) undersökte anledningen till varför vissa människor inte omsätter sina miljövänliga attityder i sitt körbeteende. Jagers och Mattis (2016) studie visade att utan en tydlig sänkning av de hinder som är förknippade med regleringar kommer majoriteten av befolkningen att reagera negativt på politiska försök att imple- mentera miljöförebyggande förändringar i trafiken. (Jagers & Matti. 2016). Men även 5 om människor reagerar negativt på föreslagna förändringar är det många som har ett stort behov av att delge hur sällan de använder bilen och om de ändå gör det används oftast efterrationella ursäkter såsom ”jag var tvungen” eller ”jag skulle inte köra så långt” i syfte att legitimera sitt beteende. En annan allmänt vedertagen uppfattning är att diskrepansen mellan attityd och beteende grundar sig i okunskap och att mer kunskap leder till ett mindre diskrepant eller ett icke-diskrepant beteende. Kunskapstesen motbe- visas genom att påvisa att det inte finns något samband hos människor som är mycket bekymrade över miljöutvecklingen och deras körbeetende, även de mest bekymrade miljökämparna kör bil. (Kollmuss & Agyeman. 2010). I Kollmuss och Ageymans (2010) studie förklaras diskrepansen mellan attityd och beteende utifrån tre faktorer. • Att direkta upplevelser är mer greppbara än indirekta. Exempelvis är visuell kontakt med röken ur bilens avgasrör en direkt upplevelse men om föraren bara vet att röken försvinner ur avgasröret utan visuell kontakt blir upplevelsen indirekt och detta kan resultera i skillnader mellan attityd och beteende. • Att sociala normer, kulturella traditioner och familjers inflytande kan forma individers attityder och beteende. Exempelvis kan ett hem där det dagligen körs bil och ständigt propageras bilkörning forma individer till att köra bil. • Att attityder kan ändras med tiden, exempelvis kan plötsliga händelser få individer att ändra uppfattning om ett specifikt fenomen. I Jagers och Mattis (2016) undersökning presenteras fyra grupper som deras undersök- ning kunde fånga in (Jagers & Matti. 2016). Jagers och Mattis kategorisering av grupper använder vår studie för att illustrera vilka grupper som vår studie kan fånga in. Deras kategorisering ändras från miljömedvetenhet till miljövärdering och från körbeteende till hållbar – eller icke hållbar köttkonsumtion eftersom det är vad vår studie handlar om. För att kunna kategorisera är det viktigt att klargöra definitionen av respektive egenskap. Som nämnts tidigare använder vår studie miljövärderingar som en attityd som går i linje med den uppsatta normen som finns om att tänka på miljöns bästa i relation till ens verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan. (NE). Ifall kon- sumenten har en verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan som kor- relerar med en attityd som går i linje med den uppsatta normen om att tänka på miljöns bästa, så besitter konsumenten en miljövärdering. Miljövänlig köttkonsumtion är den rekommenderade mängd av kött som högst kan konsumeras i syfte att nå en hållbar mil- 6 jöutveckling. De angivna rekommendationerna är cirka 46 kilo kött/person om år, unge- fär 0.9 kilo kött/person i veckan (Hallström. 2015: 90). Hamnar konsumenterna i fält B (i tabellen nedan) betyder det att vår studie har fångat in den grupp som inte omsätter sin miljövärdering i sitt konsumtionsbeteende av kött. Köttkonsumerar miljövänligt Köttkonsumerar inte miljövänligt Innehar miljövärdering A B Innehar inte miljövärdering C D Tabellen ovan visar vilka grupper som vår empiri kan fånga in. Vi har nu presenterat bakgrundsfakta, beteendediskrepansen som tycks finnas, tidigare studier och nu anser vi att det är lägligt att presentera relevanta teorier som kan vara behjälpliga när det kommer till att besvara våra frågeställningar. Lidskog och Sundqvist (2011) beskriver bakgrunden till varför vissa samhällsgrupper skiljer sig åt när det kommer till miljövänligt beteende. De skriver att miljöfrågor länge har varit bortglömda inom sociologin med anledning av att det sägs vara ett problem för naturvetaren. I och med att samhället och vetenskapen har utvecklats så har miljöfrågorna fått allt större plats inom sociologin. Med utvecklad vetenskap har forskare fått insikt i att miljöpro- blem produceras i samhället och således blir det en samhällsfråga. (Lidskog & Sun- dqvist. 2011: 11–25). Lidskog och Sundqvist (2011) skriver att det finns differentiering- ar i miljöbeteendet. Differentieringarna är dels hämtade ifrån deras bok ”Miljösocio- logi” (2011) men också Naturvårdverkets rapport om ”Konsumtionens klimatpåverkan” (2008) och Lindén et.al rapport om "Dagens livsstilar i framtidens perspektiv” (1998) och kan ses som exempel på olika bakgrundsegenskaper som kan skilja sig åt i ett bete- ende. Bakgrundsegenskaperna är inkomst, kön och ålder. (Lidskog & Sundqvist. 2011; Lindén et.al. 1998). 7
Description:The list of books you might like
