But then I realize

76 Pages·2012·0.65 MB·English

by  Jonas Ålander

__________________________________________________________________________________________  

(cid:180)(cid:37)(cid:88)(cid:87)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:44)(cid:3)(cid:85)(cid:72)(cid:68)(cid:79)(cid:76)(cid:93)(cid:72)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:76)(cid:87)(cid:141)(cid:86)(cid:3)(cid:77)(cid:88)(cid:86)(cid:87)(cid:15)(cid:3)(cid:68)(cid:3)(cid:80)(cid:82)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:71)(cid:76)(cid:73)(cid:73)(cid:72)(cid:85)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:3)(cid:70)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:15)(cid:3)
(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:72)(cid:3)(cid:83)(cid:72)(cid:82)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:180)

-­   En  studie  om  förändring  av  musikaliska  förhållningssätt    
genom  mötet  med  Sverige    

Jonas  Ålander  

Uppsats  VT  2012     Handledare:  Christer  Bouij  
Masterprogrammet  i  musik,  magisteruppsats    
________________________________________________________________  
Uppsatser  på  avancerad  nivå  vid  Musikhögskolan,  Örebro  universitet
SAMMANFATTNING  

Författare:   Jonas  Ålander  
Titel:     (cid:179)(cid:69)(cid:88)(cid:87)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:44)(cid:3)(cid:85)(cid:72)(cid:68)(cid:79)(cid:76)(cid:93)(cid:72)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:76)(cid:87)(cid:141)(cid:86)(cid:3)(cid:77)(cid:88)(cid:86)(cid:87)(cid:15)(cid:3)(cid:68)(cid:3)(cid:80)(cid:82)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:71)(cid:76)(cid:73)(cid:73)(cid:72)(cid:85)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:3)(cid:70)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:15)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:72)(cid:3)(cid:83)(cid:72)(cid:82)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:180)(cid:3)-­  En  stu-­
die  om  förändring  av  musikaliska  förhållningssätt  genom  mötet  med  Sverige  
Title:   (cid:179)(cid:69)(cid:88)(cid:87)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:44)(cid:3)(cid:85)(cid:72)(cid:68)(cid:79)(cid:76)(cid:93)(cid:72)(cid:3)(cid:87)(cid:75)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:76)(cid:87)(cid:141)(cid:86)(cid:3)(cid:77)(cid:88)(cid:86)(cid:87)(cid:15)(cid:3)(cid:68)(cid:3)(cid:80)(cid:82)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:71)(cid:76)(cid:73)(cid:73)(cid:72)(cid:85)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:3)(cid:70)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:15)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:72)(cid:3)(cid:83)(cid:72)(cid:82)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:180)(cid:3)-­  A  study  
of  change  in  musical  approach  by  meeting  with  Sweden  

Detta  är  en  musiketnologisk  studie  med  syftet  att  ta  reda  på  hur  och  varför  människors  för-­
hållningssätt  till  musik  kan  förändras  vid  det  jag  valt  att  kalla  (cid:180)kontextbyten(cid:180).  Kontextbyte  
avser  när  en  person  flyttar  från  t.ex.  Frankrike  till  Sverige.  Empirin  bygger  på  fyra  kvalitativa  
intervjuer  med  personer  som  är  uppväxta  i  Sovjetunionen/Ukraina,  Mandinka/Senegal,  Japan  
och  Jamaica  och  nu  bosatta  i  Sverige.  De  är  alla  på  något  sätt  musicerande.    
    För  att  uppfylla  syftet  undersöks  informanternas  förhållningssätt  till  musik  i  deras  respek-­
tive  hemland  och  Sverige.  Dessa  jämförs  med  varandra  och  utifrån  ett  kulturanalytiskt  per-­
spektiv  för  att  upptäcka  eventuella  förändringar  sedan  de  anlänt  till  Sverige.    
    Metoden  för  insamlandet  av  empirin  är  kvalitativ  intervju.  De  teoretiska  perspektiven  är  
kulturanalys  och  delar  av  Pierre  Bourdieus  begreppsapparat.    
    Resultatet  visar  inledningsvis  att  informanterna  har  relativt  liknande  bakgrunder.  Några  
teman  som  framkommer  är  t.ex.  att  föräldrar  varit  inblandade  i  musikintresset,  disciplin  kring  
musiken,  musikgenrer  används  som  distinktion  och  att  musik  kan  utövas  seriöst  eller  oseriöst.
  I  Sverige  synliggörs  både  individuella  och  gemensamma  förändringar.  Två  huvudteman  
uppstår  där  de  två  männen  är  negativa  och  de  två  kvinnorna  är  positiva  till  upplevelsen  av  den  
svenska  musikkulturen.  Detta  visar  förändrade  förhållningssätt.    
    Bourdieus  begrepp  appliceras  sedan  på  resultatet  för  att  förklara  de  förändrade  förhåll-­
ningssätten  till  musik.    

Sökord:  Musiketnologi,  Kultur,  Kulturmöten,  Musikkultur,  Mandinka,  Reggae,  Jazz,  Ukraina
Tack  Astrid    
Christer  Famata  Jakob  Johanna  Leif    
Lotta  Mikael  Rita  Sofia  &  Staffan
INNEHÅLL  

Inledning  .....................................................................................................................................  1  
Problemområde  ..........................................................................................................................  2  
Definitioner  ........................................................................................................................  2  
Syfte  ...........................................................................................................................................  3  
Frågeställning  .............................................................................................................................  3  
Bakgrund  ....................................................................................................................................  4  
Teoretiska  utgångspunkter  .....................................................................................................  4  
Musiketnologi  .....................................................................................................................  4  
Analytiska  perspektiv  .........................................................................................................  4  
Kultur  .....................................................................................................................................  6  
Att  definiera  kultur  .............................................................................................................  6  
Etnicitet,  identitet,  nationalitet  och  kultur  ..........................................................................  7  
Förflyttningar  .....................................................................................................................  9  
Musik  och  samhälle  ..............................................................................................................  10  
Sovjetunionen/Ukraina  .....................................................................................................  10  
Mandinka  ..........................................................................................................................  11  
Japan  .................................................................................................................................  12  
Jamaica  .............................................................................................................................  13  
Metod  .......................................................................................................................................  15  
Empiriska  utgångspunkter  ....................................................................................................  15  
Kvalitativ  intervju  ............................................................................................................  15  
Etik  ...................................................................................................................................  16  
Urval  .................................................................................................................................  16  
Intervjuernas  genomförande  .............................................................................................  16  
Informanterna  .......................................................................................................................  17  
Nadiya  ..............................................................................................................................  17  
Demba  ..............................................................................................................................  17  
Yasuko  ..............................................................................................................................  17  
Marcus  ..............................................................................................................................  18  
Analytiska  utgångspunkter  ...................................................................................................  19  
Kulturanalys  .....................................................................................................................  19  
Att  analysera  .....................................................................................................................  20
Bourdieu  ...............................................................................................................................  24  
Fält  ....................................................................................................................................  24  
Kapital  ..............................................................................................................................  25  
Habitus  .............................................................................................................................  25  
Fältslag  .............................................................................................................................  26  
Positioneringen  .................................................................................................................  26  
Bourdieu  idag  ...................................................................................................................  27  
Forskarens  roll  ......................................................................................................................  28  
Resultat  .....................................................................................................................................  29  
Resultatpresentation  .............................................................................................................  29  
Nadiya  ..............................................................................................................................  29  
Demba  ..............................................................................................................................  35  
Yasuko  ..............................................................................................................................  40  
Marcus  ..............................................................................................................................  44  
Resultatanalys  .......................................................................................................................  50  
Analysens  tematik  ............................................................................................................  50  
Del  I  -­  Tidiga  erfarenheter  ................................................................................................  52  
Del  II  -­  Förändringar  ........................................................................................................  56  
Del  III  -­  Symbolskiften  och  kulturdefinitioner  ................................................................  59  
Avslutande  sammanfattning  .............................................................................................  61  
Diskussion  ................................................................................................................................  62  
Förändrad  musik  ...............................................................................................................  62  
Frihet  och  musik  ...............................................................................................................  64  
Det  svenska  musikfältet  ...................................................................................................  65  
Genus  ................................................................................................................................  65  
Orsaker  .............................................................................................................................  66  
Avslutande  reflektioner  ........................................................................................................  66  
Vidare  forskning  ...............................................................................................................  67  
Litteraturförteckning  ................................................................................................................  68  
Elektroniska  källor  ...............................................................................................................  70  
Intervjuer  ..............................................................................................................................  70  
(cid:37)(cid:76)(cid:79)(cid:68)(cid:74)(cid:68)(cid:3)(cid:20)(cid:15)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:73)(cid:82)(cid:85)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:81)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:180)(cid:73)(cid:108)(cid:79)(cid:87)(cid:85)(cid:72)(cid:86)(cid:82)(cid:85)(cid:180)  ........................................................................................  71
INLEDNING  
(cid:180)Musik(cid:180)  och  (cid:180)kultur(cid:180)  är  två  mycket  intressanta  ord  som  ofta  är  nära  sammankopplade.  Jag  är  
mycket  nyfiken  på  vad  som  händer  när  dessa  ord  möts.  De  kan  mötas  på  olika  sätt,  lingvistiskt  
som  musikkultur  eller  kanske  kulturell  musik.  Bakom  orden  finns  det  människor,  och  när  de  
möts  händer  något.  Speciellt  om  de  umgås  med  olika  sorters  musik  och  om  de  kommer  från  
olika  platser,  miljöer.  (cid:39)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:79)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:82)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:82)(cid:79)(cid:76)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:180)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:85)(cid:180)(cid:17)        
    När  jag  i  perioder  varit  bosatt  på  en  liten  ö  i  sydöstra  Karibien  har  jag  varit  i  minoritet  och  
(cid:71)(cid:110)(cid:3)(cid:82)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:87)(cid:85)(cid:68)(cid:78)(cid:87)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:3)(cid:78)(cid:82)(cid:80)(cid:80)(cid:68)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:180)(cid:68)(cid:81)(cid:81)(cid:68)(cid:81)(cid:3)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:45)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:75)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:86)(cid:110)(cid:3)(cid:79)(cid:92)(cid:86)(cid:86)(cid:81)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:83)(cid:110)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:180)annan  musik(cid:180),  
tänkt  och  tyckt  annorlunda  om  musik.  Jag  hade  ett  annat  förhållningssätt  till  musik.  Detta  
upptäckte  jag  inte  genast,  utan  det  har  varit  en  längre  process.  Egentligen  upptäckte  jag  nog  
inte  hur  jag  hade  förändrats  förrän  jag  kom  hem  till  Sverige.  Plötsligt  hade  mina  värderingar  
förflyttats  på  något  konstigt  sätt.  Det  upptäckte  jag  efter  en  tid  under  samtal  med  vänner  och  i  
spelsituationer.  Det  hela  mynnade  ut  i  min  kandidatuppsats  (Ålander,  2011).  Det  är  en  musik-­
etnologisk  studie  i  musikpedagogik  baserad  på  en  fältstudie  i  landet  jag  bodde,  St.  Vincent  
och  Grenadinerna.  Jag  undersökte  deras  kultur  och  deras  förhållningssätt  till  musik.  Det  var  
något  jag  inte  förstod  (cid:88)(cid:87)(cid:76)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:80)(cid:76)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:180)(cid:86)(cid:89)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:83)(cid:72)(cid:85)(cid:86)(cid:83)(cid:72)(cid:78)(cid:87)(cid:76)(cid:89).      
    Studien  fördjupade  mitt  intresse  för  musikforskning  och  för  (cid:180)(cid:75)(cid:88)(cid:85)(cid:3)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:3)(cid:73)(cid:88)(cid:81)(cid:74)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:85)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:43)(cid:124)(cid:86)(cid:87)(cid:72)(cid:81)(cid:3)
2011  deltog  jag  i  en  internationell  kurs  för  masterstudenter  som  ordnades  av  Nordplus.  Där  
(cid:77)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:74)(cid:77)(cid:82)(cid:85)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:83)(cid:85)(cid:72)(cid:86)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81)(cid:3)(cid:68)(cid:89)(cid:3)(cid:81)(cid:110)(cid:74)(cid:82)(cid:87)(cid:3)(cid:77)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:79)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:180)(cid:48)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:70)(cid:68)(cid:79)(cid:3)(cid:38)(cid:85)(cid:72)(cid:82)(cid:79)(cid:76)(cid:93)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:54)(cid:92)(cid:73)(cid:87)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:71)(cid:3)(cid:83)(cid:85)(cid:72)(cid:86)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:68)t-­
ionen  var  att  diskutera  innehållet  i  denna  studie.  Presentationen  handlade  om  kulturmöten,  
men  kanske  främst  om  kulturblandningar.      
    I  denna  studie  vill  jag  undersöka  de  processer  jag  själv  upplevde  i  samband  med  min  tid  på  
St.  Vincent.  Men  istället  för  att  besöka  olika  platser  undrar  jag  hur  människor  som  kommer  
till  Sverige  upplever  musikkulturen  här.  Jag  undrar  om  deras  värderingar  och  förhållningssätt  
förändras  så  som  jag  upplevde  att  mina  gjorde.  Vissa  stunder  kände  jag  mig  mer  hemma  i  
Karibien  än  i  Sverige,  andra  stunder  förstod  jag  i(cid:81)(cid:74)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:17)(cid:3)(cid:57)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:86)(cid:110)(cid:3)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:79)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:180)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:78)(cid:85)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:68)(cid:85)(cid:180)(cid:34)  
  Jag  har  träffat  fyra  personer  med  ursprung  i  olika  delar  av  världen,  Ukraina,  Senegal,  Japan  
och  Jamaica.  De  är  alla  nu  bosatta  i  Sverige.  Vi  har  talat  om  livet  och  musiken  på  de  olika  
platserna.  Jag  undersöker  hur  och  varför  deras  förhållningssätt  till  musik  förändrats  sedan  de  
anlände  till  Sverige.    

1
PROBLEMOMRÅDE  
Denna  studie  undersöker  hur  och  (cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:80)(cid:108)(cid:81)(cid:81)(cid:76)(cid:86)(cid:78)(cid:82)(cid:85)(cid:3)(cid:75)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:79)(cid:108)(cid:87)(cid:87)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:89)(cid:110)(cid:85)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:180)(cid:83)(cid:68)(cid:86)(cid:86)(cid:68)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:180)(cid:3)(cid:76)(cid:3)
ett  för  dem  nytt  samhälle.  Det  centrala  är  musiken  och  förhållningssättet  till  den.  Vad  är  det  
som  sker  när  en  människa  möter  ett  nytt  samhälle  med  andra  attityder  och  värderingar  kring  
musik  än  det  den  är  van  vid?    
    Exempel:  Tänk  dig  att  du  föds  i  ett  land  där  du  möter  musik  som  du  blir  intresserad  av.  Du  
utvecklar  dina  värderingar  och  din  attityd  till  musik.  Du  växer  upp  och  blir  aktivt  musice-­
rande.  Vid  ett  tillfälle  lämnar  du  ditt  hemland  och  flyttar  till  ett  annat  land,  i  detta  fall  Sverige.  
Där  möter  du  musik  och  samhälle.  Du  upplever  en  skillnad  i  förhållningssättet  till  musik.  Det  
är  en  annan  attityd  till  musiken,  och  kanske  livet,  än  den  du  (cid:180)lärt(cid:180)  dig  och  genomlevt  i  ditt  
hemland.  I  efterhand  börjar  du  fundera  på  hur  du  beter  dig  och  vilken  attityd  du  nu  har.  Är  det  
den  samma  som  i  ditt  hemland?  Eller  har  den  förändrats,  försvenskats?  Beror  detta  på  att  du  
bytt  levnadsplats?  Hur  har  det  skett?    
    Människor  från  olika  platser  och  kulturer  möts  ideligen.  Ibland  uppstår  frågor  eller  pro-­
blematik  då  någons  (cid:69)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:72)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:87)(cid:72)(cid:3)(cid:180)(cid:83)(cid:68)(cid:86)(cid:86)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:180)  med  hur  majoriteten  beter  sig.  Denne  person  
(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:74)(cid:85)(cid:88)(cid:83)(cid:83)(cid:3)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:79)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:82)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:71)(cid:110)(cid:3)(cid:180)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:180)  eller  (cid:180)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:180)(cid:17)  I  denna  studie  är  det,  som  i  exemplet,  (cid:180)den  
andres(cid:180)  perspektiv  som  undersöks(cid:17)(cid:3)(cid:44)(cid:86)(cid:87)(cid:108)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:86)(cid:124)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:180)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:180)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:180)(cid:3)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:76)(cid:81)(cid:81)(cid:86)(cid:3)
(cid:180)(cid:71)(cid:72)(cid:180)(cid:3)(cid:85)(cid:72)(cid:71)(cid:68)(cid:81)(cid:3)(cid:75)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:69)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:3)(cid:180)(cid:82)(cid:86)(cid:86)(cid:180)  (andra).  Hur  upplev(cid:86)(cid:3)(cid:54)(cid:89)(cid:72)(cid:85)(cid:76)(cid:74)(cid:72)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:180)(cid:86)(cid:89)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:81)(cid:34)(cid:3)
Vad  är  det  för  processer  som  ligger  (dolda?)  bakom  förändrade  attityder  och  värderingar?  Vad  
är  det  vi  (cid:180)(cid:86)(cid:89)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:85)(cid:180)(cid:3)inte  ser?  Genom  att  då  undersöka  hur  det  svenska  samhället  upplevs  ge-­
nom  erfarenheter  från  personer  med  icke  svensk  kulturell  bakgrund,  kan  möjligen  dessa  pro-­
cesser  komma  i  dagen.  Då  kan  också  de  andras  (cid:180)konstiga(cid:180)  beteenden  kanske  förstås  och  av-­
dramatiseras  eller  utvecklas.      
    Här  är  det  värt  att  nämna  två  studier  med  angränsande  problemområden.  Den  ena  är  Owe  
Ronströms  avhandling  Att  gestalta  ett  ursprung  (1992)  som  handlar  om  hur  personer  från  före  
detta  Jugoslaven  använder  dans  och  musik  i  Stockholm  för  att  bevara  sin  identitet.    
  Den  andra  studien  är  Krister  Malms  avhandling  Fyra  musikkulturer  (1981)  där  han  genom  
jämförande  fältarbeten  undersöker  hur  musikkulturerna  i  Tanzania,  Tunisien,  Trinidad  och  
Sverige  utvecklats.  Föreliggande  studie  är  någonting  mittemellan  dessa  avhandlingar.    
    Målgruppen  för  denna  studie  är  stor.  De  som  arbetar  med  människor  från  (cid:180)andra(cid:180)  kulturer  
kan  ha  intresse  för  studien.  Det  kan  vara  t.ex.  pedagogiskt  inriktade  arbeten,  musikbranschen,  
politiskt  arbete  och  forskarsamhället.    

Definitioner    
Med   förhållningssätt   (cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:68)(cid:85)(cid:3) (cid:77)(cid:68)(cid:74)(cid:3) (cid:79)(cid:76)(cid:78)(cid:87)(cid:3) (cid:49)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81)(cid:68)(cid:79)(cid:72)(cid:81)(cid:70)(cid:92)(cid:78)(cid:79)(cid:82)(cid:83)(cid:72)(cid:71)(cid:76)(cid:81)(cid:3) (cid:180)(cid:88)(cid:87)(cid:87)(cid:85)(cid:92)(cid:70)(cid:78)(cid:3) (cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3) (cid:89)(cid:76)(cid:86)(cid:86)(cid:3) (cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:108)(cid:79)(cid:79)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:180)(cid:3)
(ne.se,  2012).  När  en  förändring  av  ett  förhållningssätt  sker  är  det  inställningen  som  föränd-­
ras.  Det  kan  visas  genom  uttrycken.    
Med  kontext  (cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:77)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:180)(cid:86)(cid:82)(cid:70)(cid:76)(cid:68)(cid:79)(cid:87)(cid:3)och  kulturellt  sammanhang(cid:180).  I  studien  använder  jag  också  
orden  ursprungskontext  och  kontextbyte.    
Ursprungskontext  används  som  beskrivning  av  den  sociala  och  kulturella  (cid:180)plats(cid:180)  någon  växt  
upp  på  och  som  ibland  kallas  t.ex.  land,  samhälle  eller  folkgrupp.    
Kontextbyte  avser  en  betydande  förflyttning.  I  studien  syftar  det  på  informanternas  flytt  från  
sina  ursprungskontexter  till  kontexten  Sverige.  

2
SYFTE  
Syftet  med  studien  är  att  ta  reda  på  hur  och  varför  människors  förhållningssätt  till  musik  kan  
förändras  vid  kontextbyten.  

FRÅGESTÄLLNING    
För  att  uppfylla  syftet  använder  jag  följande  frågeställningar:  
1.   Vilka  skillnader  och  likheter  framträder  i  informanternas  förhållningssätt  till  musik  i  
deras  ursprungskontexter?      

2.   Vilka  förändringar  av  informanternas  förhållningssätt  till  musik  framträder  sedan  de  
flyttat?    

Första  frågeställningen  handlar  om  att  ta  reda  på  om  informanterna  bär  med  sig  liknande  eller  
olika  förhållningssätt  till  musik.  Informanternas  erfarenheter  av  aktiviteter  innehållande  musik  
i  respektive  ursprungskontex  jämförs,  för  att  upptäcka  likheter  och  skillnader  i  deras  förhåll-­
ningssätt  till  musik.  Deras  bakgrund  är  viktig  att  undersöka  och  hjälper  i  diskussionen  till  att  
förklara  förändringar  av  förhållningssättet  till  musiken.  Denna  fråga  besvara  främst  i  resultat-­
presentationens  första  analysdel.  
Den  andra  frågeställningen  ställs  för  att  ta  reda  på  vilka  förändringar  i  förhållningssättet  till  
musik  informanternas  berättelser  visar  sedan  de  kommit  till  Sverige.  Informanternas  berättel-­
ser  jämförs  och  då  framkommer,  både  individuella  och  gemensamma,  förändringar  i  deras  
förhållningssätt  till  musik.  Denna  fråga  besvaras  främst  i  resultatpresentationens  andra  ana-­
lysdel.  

3
BAKGRUND  
I  denna  del  redogörs  för  de  teoretiska  perspektiv  som  används  i  studien.  Kulturbegreppet  dis-­
kuteras  och  beskrivningar  ges  av  de  samhällen  som  informanterna  berättar  om.  

Teoretiska  utgångspunkter  
Musiketnologi  
Denna  studie  kan  betraktas  som  en  musiketnologisk  studie.  Musiketnologi  kan  beskrivas  som  
(cid:180)en  vetenskap  som  handlar  om  att  studera  musikuttryck  i  olika  kulturer,  men  också  kulturut-­
tryck  i  musi(cid:78)(cid:72)(cid:81)(cid:180)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:81)ar  Dan  Lundberg  och  Gunnar  Ternhag  2002  (s  9).  Författarna  är  sedan  
mycket  snabba  med  att  påpeka  att  denna  definition  inte  accepteras  av  alla  musiketnologer.  
Vetenskapsdisciplinens  innehåll  är  idag  brokigt  och  många  olika  grenar  har  vuxit  fram.  Lund-­
berg  och  Ternhag  (2002)  menar  att  definitionen  ovan  möjligen  kan  gälla  som  en  kortfattad  
beskrivning  av  musiketnologins  kärna.      
    Musiketnologen  Bruno  Nettl  (2005)  diskuterar  musiketnologins  utveckling  och  anser  likt  
Lundberg  och  Ternhag  (2002)  att  någon  enhetlig  definition  av  musiketnologi  inom  disciplinen  
inte  finns.  Däremot  anser  Nettl  (2005)  att  de  som  kallar  sig  musiketnologer  ändå  är  relativt  
överrens  om  vad  de  gör:  musiketnologer  är  främst  intresserade  av  musik  som  en  komponent  
av  kultur.    
    Musiketnologiska  tankar  kan  spåras  till  renässansen  då  européerna  började  genomföra  
(cid:79)(cid:108)(cid:81)(cid:74)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:85)(cid:72)(cid:86)(cid:82)(cid:85)(cid:17)(cid:3)(cid:180)(cid:36)(cid:81)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:78)(cid:88)(cid:79)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:180)(cid:88)(cid:83)(cid:83)(cid:87)(cid:108)(cid:70)(cid:78)(cid:87)(cid:72)(cid:86)(cid:180)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:87)(cid:85)(cid:72)(cid:86)(cid:86)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:79)(cid:72)(cid:89)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:86)(cid:108)(cid:87)(cid:87)(cid:15)(cid:3)(cid:86)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:82)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:76)n-­
kluderade  musik  och  dans,  växte.  Under  1700-­(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:69)(cid:79)(cid:72)(cid:89)(cid:3)(cid:180)(cid:73)(cid:82)(cid:79)(cid:78)(cid:180)(cid:3)(cid:72)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:74)(cid:85)(cid:72)(cid:83)(cid:83)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:110)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)
närboende  folkets  kultur  började  studeras.  Johan  Gottfried  von  Herder  var  en  tysk  filosof  och  
författare  och  är  en  av  de  mest  inflytelserika  idébildarna  inom  musiketnologin.  Han  ägnade  
sig  på  1770-­talet  åt  att  samla  in  folkets  visor.  Det  ledde  senare  till  att  många  länder  inrättade  
statliga  folkmusikarkiv  (Lundberg  &  Ternhag  2002).    
    Begreppet  musiketnologi  har  sitt  ursprung  i  boken  Ethnomusicology  som  skrevs  1959  av  
holländaren  Jaap  Kunst.  Efter  andra  världskriget  förändrades  musiketnologin  från  att  vara  
systematiserande  till  att  vara  problematiserande.  En  annan  förändring  var  att  det  dominerande  
(cid:86)(cid:83)(cid:85)(cid:110)(cid:78)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:86)(cid:78)(cid:76)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:87)(cid:92)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:87)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:74)(cid:72)(cid:79)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:17)(cid:3)(cid:41)(cid:82)(cid:85)(cid:86)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:180)(cid:73)(cid:79)(cid:92)(cid:87)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:180)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:86)(cid:110)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:55)(cid:92)(cid:86)(cid:78)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:3)(cid:87)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:3)(cid:56)(cid:54)(cid:36)(cid:17)(cid:3)
Många  av  dem  som  byggde  upp  forskningen  var  judar  som  flyttat  till  en  säkrare  tillvaro  sedan  
nazisterna  tagit  över  i  Tyskland  (Lundberg  &  Ternhag  2002).    
    Under  1950-­(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:88)(cid:83)(cid:83)(cid:73)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:72)(cid:87)(cid:81)(cid:82)(cid:79)(cid:82)(cid:74)(cid:76)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:86)(cid:87)(cid:88)(cid:71)(cid:76)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:86)(cid:87)(cid:88)(cid:71)(cid:76)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:180)(cid:83)(cid:85)(cid:76)(cid:80)(cid:76)(cid:87)(cid:76)(cid:89)(cid:180)(cid:15)(cid:3)(cid:180)(cid:73)(cid:82)(cid:85)n-­
(cid:87)(cid:76)(cid:71)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:180)(cid:73)(cid:82)(cid:79)(cid:78)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:56)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:20)(cid:28)(cid:25)(cid:19)-­talet  förändrades  det  till  att  handla  om  t.ex.  indonesisk  
gamelanmusik  eller  -­(cid:78)(cid:88)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:83)(cid:3)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:86)(cid:83)(cid:72)(cid:79)(cid:68)(cid:3)(cid:72)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:180)(cid:88)(cid:71)(cid:71)(cid:68)(cid:180)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:85)(cid:88)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:17)(cid:3)(cid:56)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:20)(cid:28)(cid:26)(cid:19)-­talet  kunde  ett  sam-­
(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:3)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:72)(cid:87)(cid:81)(cid:82)(cid:79)(cid:82)(cid:74)(cid:76)(cid:3)(cid:82)(cid:73)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:81)(cid:72)(cid:75)(cid:110)(cid:79)(cid:79)(cid:68)(cid:3)(cid:82)(cid:85)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:180)(cid:72)(cid:87)(cid:81)(cid:76)(cid:86)(cid:78)(cid:180)(cid:3)(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:87)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:71)(cid:3)(cid:180)(cid:72)(cid:87)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:56)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:3)
1980-­  och  1990-­talet  talade  man  istället  om  (cid:180)(cid:89)(cid:108)(cid:85)(cid:79)(cid:71)(cid:86)(cid:80)(cid:88)(cid:86)(cid:76)(cid:78)(cid:180)(cid:17)(cid:3)(cid:54)(cid:110)(cid:3)(cid:69)eskriver  Nettl  (2005)  den  mo-­
derna  musiketnologins  utveckling.      
    Med  detta  som  bakgrund  betraktar  jag  denna  studie  som  musiketnologisk.  Jag  studerar  med  
musik  i  centrum  fyra  olika  kulturers  möte  med  en  femte.    

Analytiska  perspektiv  
Jag  använder  två  vetenskapliga  perspektiv  i  studien.  Det  ena  är  kulturanalys  och  det  andra  är  
sociologen  Pierre  Bourdieus  fältanalys.  Jag  motiverar  valet  av  att  använda  två  perspektiv  med  
att  det  ger  olika  vinklingar.  Empirin  blir  på  detta  sätt  belyst  från  två  vetenskapsgrenar,  det  
etnologiska  och  det  sociologiska.  Musik,  vad  det  nu  är,  står  i  centrum.      
    Valet  av  teorier  baserar  jag  på  tidigare  forskning  och  eget  intresse.  Bourdieu  har  använts  
4
vid  en  mängd  tidigare  studier  av  musik  och  samhälle  (exempel  ges  i  avsnittet  om  Bourdieu).  
Kulturanalys  väljer  jag  att  använda  eftersom  jag  anser  att  den  ger  ett  intressant  perspektiv  på  
musik  och  aktiviteter  som  inkluderar  musik.  Här  är  också  kulturdefinitioner  mycket  viktiga.  
Kulturanalysen  har  likt  Bourdieu  används  vid  tidigare  musikforskning,  t.ex.  i  Karin  Strinn-­
holm  Lagergrens  avhandling  Ordet  blev  till  sång  (2009).  Avhandlingen  har  varit  en  inspirat-­
ionskälla  till  denna  studie.      
    Kulturanalysen  använder  jag  som  ett  (cid:180)filter(cid:180)  för  att  försöka  synliggöra  värderingar  och  
förhållningssätt  till  musik.  Genom  att  spegla  empirin  i  två  kulturanalytiska  perspektiv  hoppas  
jag  upptäcka  förändringar  hos  informanterna.  Kulturanalysen  handlar  om  individerna.    
  Bourdieus  teorier  placerar  informanterna  i  en  konkret  samhällelig  situation.  Jag  använder  
teorierna  som  inspiration  för  att  söka  efter  förklaringar  av  det  som  framkommer  i  kulturana-­
lysen.      
    Genom  att  föra  samman  dessa  perspektiv  hoppas  jag  kunna  uppfylla  studiens  syfte.  Jag  har  
inte  för  avsikt  att  ställa  perspektiven  mot  varandra  och  göra  någon  sorts  jämförelse.  Det  hand-­
lar  om  att  se  empirin  på  olika  sätt.    
    Risken  med  att  använda  två  teoretiska  perspektiv  är  att  empirin  blir  svårtolkad  och  att  jag  
(cid:180)(cid:71)(cid:85)(cid:88)(cid:81)(cid:78)(cid:81)(cid:68)(cid:85)(cid:180)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:71)(cid:68)(cid:87)(cid:68)(cid:17)(cid:3)(cid:41)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:86)(cid:124)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:88)(cid:81)(cid:71)(cid:89)(cid:76)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:74)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:77)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:87)(cid:72)(cid:80)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:68)(cid:89)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:68)(cid:81)(cid:68)(cid:79)(cid:92)(cid:86)(cid:72)(cid:81)(cid:17)(cid:3)  

5