Bland filifjonkor och hemuler - Malmö högskola

35 Pages·2013·0.33 MB·Swedish

Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Bland filifjonkor och hemuler
Mumindalen ur ett genusperspektiv

Among fillyjonks and hemuls
Moomin valley in a gender perspective

Camilla Ekstrand
Pauline Persson

Lärarexamen 210hp ExamHinaantodrl:e dFaarnen: yA Jnognes dhoatntdirl edare
Barndoms- och ungdomsvetenskap
2013-11-08 Handledare: Mia Karlsson
Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete. Alla uppsatsens delar har vi skrivit fram
gemensamt. Det enda vi delade upp mellan oss var genomläsningen av litteraturen till
vårt bakgrundskapitel. Vi vill också tacka vår handledare Mia Karlsson för goda råd och
uppmuntran.

Malmö 2013
Camilla Ekstrand och Pauline Persson

2
Sammanfattning
I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett
genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser
om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970,
trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek.
Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och
personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer
beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att
omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som
tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig
själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt
understryks deras normativa beteende i en annan.

Nyckelord: barnlitteratur, genus, könsroller, mumin,

3
4
Innehåll

1 Inledning .................................................................................................................................... 7
2 Syfte och frågeställning .............................................................................................................. 9
3 Bakgrund .................................................................................................................................. 10
3.1 Barnbokens historia ........................................................................................................... 10
3.2 Barnbokens betydelse för barns subjektskapande ............................................................. 11
3.3 Genus och kön ................................................................................................................... 12
3.4 Bilden av manligt och kvinnligt ........................................................................................ 12
4 Metod ....................................................................................................................................... 14
4.1 Kvalitativ textanalys .......................................................................................................... 14
4.2 Urval .................................................................................................................................. 15
4.3 Genomförande ................................................................................................................... 16
5 Resultat och analys ................................................................................................................... 17
5.1 Karaktärsgenomgång ......................................................................................................... 17
5.1.1 Muminmamman ......................................................................................................... 17
5.1.2 Muminpappan............................................................................................................. 19
5.1.3 Mumintrollet............................................................................................................... 21
5.1.4 Snorkfröken ................................................................................................................ 22
5.1.5 Snusmumriken ............................................................................................................ 23
5.1.6 Filifjonkan .................................................................................................................. 24
5.1.7 Hemulen ..................................................................................................................... 26
5.2 Analys ............................................................................................................................... 27
6 Diskussion ................................................................................................................................ 32
7 Litteratur ................................................................................................................................... 34

5
6
1 Inledning
Redan från födseln fostras vi olika och tillskrivs olika egenskaper och färdigheter
beroende på vilket kön vi föds med (Sandquist 1998). Sandquist hänvisar till den tyska
psykologen Ursula Scheu, som har sammanställt forskning om småbarnsuppfostran och
kommit fram till att i det västerländska samhället finns stora skillnader i behandlingen
av flickor och pojkar. En viktig skillnad som hon märkte var att pojkar fick sina behov
tillfredställda snabbare än flickor. Flickorna fick lära sig anpassning och att underordna
sig. Barn lär sig tidigt vad som är manliga respektive kvinnliga egenskaper och att
värdera det manliga högre än det kvinnliga. Könen hålls isär och flickor som vill leka
med svärd och pojkar som vill leka med dockor anses inte som riktiga flickor respektive
pojkar. I bilderböcker framställs oftast pojkar som aktiva medan flickor framställs som
passiva, söta och rara. De spännande äventyren förbehålls pojkarna. De vuxna framställs
också med stereotypiska könsmönster i bilderböcker. Kvinnan avbildas oftast i hemmet
och tillsammans med barnen, medan mannen har ett liv utanför hemmet och sällan
deltar i hushållsarbetet. Oftast är huvudpersonen i en bilderbok av manligt kön medan
det kvinnliga könet förekommer i periferin i form av bifigurer. Sandquist hänvisar än en
gång till Scheu, som menar att flickor i bilderböcker framställs som mindre värda,
ointressanta och gör mindre spännande saker i jämförelse med pojkar.
Även Davies (2003) menar att uppdelningen av manligt och kvinnligt är något som är
ständigt närvarande i berättelser skrivna för barn och genom sagorna lär sig barn att se
sig själva och andra som en del av berättelsen. Genom barnböckerna förses barnen med
förebilder som hjälper dem att tolka och förstå sin egen position i samhället.
Barnlitteratur har använts och används fortfarande i stor utsträckning i undervisande och
socialiserande syfte (Nikolajeva 2004). Barnlitteraturen avspeglar direkt eller indirekt
vår verklighet, förmedlar ideologiska budskap och har stora möjligheter att påverka vår
fantasi (a.a.).
Efter andra världskrigets slut, i den rådande högkonjunkturen, inrättade förlagen
speciella barnboksavdelningar och den moderna svenska barnbokens genombrott brukar
förläggas till 1945 (Kåreland 2001). Detta år fick Astrid Lindgren sitt genombrott med
Pippi Långstrump, Lennart Hellsing debuterade och Tove Jansson publicerade den
första boken om Mumin. Nämnda böcker bidrog till en förändring i språk, stil, ämnesval
och barnsyn i den litteratur som har barn som sin främsta målgrupp (a.a.).
7
I både Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket
2011) och Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (Skolverket 2010) understryks
de respektive verksamheternas ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utveckla och pröva sina förmågor och
intressen utan att könstillhörigheten utgör en begränsning. Som blivande lärare, i
förskola respektive grundskolans tidigare år, med intresse för språk och litteratur är
barnbokens innehåll och funktion något som kommer att spela en stor roll i vårt
kommande yrkesliv. I ljuset av den ovan nämnda forskningen och läroplanernas
beskrivning av vårt uppdrag har vi i vår uppsats därför valt att undersöka vilka
könsroller som tydliggörs i en liten del av barnlitteraturen.

8
2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka strukturer som tydliggörs i Tove
Janssons berättelser Trollkarlens hatt (1948), Farlig midsommar (1954) och Sent i
november (1970) utifrån ett genusperspektiv. Vår huvudsakliga forskningsfråga rör hur
kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs i de ovan nämnda böckerna vilket
undersöks utifrån följande frågeställningar:

· Vilka yttre attribut har de olika karaktärerna?
· Vilka inre egenskaper tillskrivs de olika karaktärerna?

9
3 Bakgrund
I detta kapitel beskrivs delar av barnbokens tillblivande och historiska utveckling.
Kapitlets andra del redogör för barnlitteraturens betydelse för barns subjektskapande.
Den tredje delen presenterar och förklarar begreppet genus och följs av det fjärde och
avslutande avsnittet som beskriver vilka attribut och egenskaper som ofta definierar
kvinnlighet eller manlighet.

3.1 Barnbokens historia
Den första barnlitteraturen i Sverige utgavs 1591 och var en religiös uppfostringsskrift
för unga flickor (Kåreland 2001). Att fostra barn till goda kristna var barnbokens
huvudsakliga syfte fram till mitten av 1700-talet då kunskap och förnuft värdesattes.
Under 1800-talet värdesattes böcker som kunde hjälpa till att utveckla barns fantasi och
känslor. Samtidigt började böcker skrivas med inriktning på ålder och kön.
Pojkböckerna tilläts att domineras av äventyr och medan de böcker som riktade sig till
flickor beskrivs som uppfostringslitteratur. I slutet av 1800-talet skedde en stor
förändring tack vare Sveriges Allmänna Folkskollärarförening och Svensk
Läraretidnings Förlags AB som ville sprida barnlitteraturen även till de lägre
samhällsklasserna, nya barnboksförlag startades och barnböcker såldes till ett lågt pris.
Denna blomstringstid tog dock slut vid första världskriget och det var inte förrän efter
andra världskriget slut som samhället återigen började satsa på barnboken. Den svenska
barnboken blomstrade och en starkt bidragande orsak var den antiauktoritära
pedagogiken som växte fram. Genom stora satsningar på de växande barnkullarna ökade
åter efterfrågan på barnböcker och nya författare tillkom, exempelvis Astrid Lindgren,
Lennart Hellsing och Tove Jansson. Efter andra världskrigets slut inrättades också
särskilda barnboksavdelningar av förlagen och den moderna svenska barnbokens
genombrott brukar förläggas till 1945. Under detta år publicerades böcker som bidrog
till att den svenska barnlitteraturen förmedlade en ny barnsyn samtidigt som språk, stil
och ämnesval i den litteratur vars främsta målgrupp består av barn förändrades. 1945
var också året då Tove Janssons första bok om Mumintrollet publicerades (a.a.).

10