B i l d S n edan mer än 200 år har ”Bildning för alla!” i varit en pedagogisk utmaning. Devisen är n knuten till tankar om likvärdighet, delaktig- g Bildning het och allas rätt till utbildning i ett inkluderande f samhälle, men i boken betonas samtidigt de pedago- ö giska utmaningar som dessa intentioner för med sig. r I antologin tar 26 författare från de nordiska länderna a för alla! och Storbritannien upp aktuella frågor som på olika l l a sätt knyter an till uppgiften om hur utbildningssyste- ! met kan utvecklas i förhållande till elevers olikheter. I boken behandlas teman som varit centrala i forsk- T h En pedagogisk utmaning ningen hos professor Jerry Rosenqvist, som nu efter o m mer än fyra decennier av pedagogisk verksamhet går a i pension. Boken tillägnas honom. s B a r o w & D a n i e l Ö s T l u n D ( r KRISTIANSTAD e D . UNIVERSITY ) PRESS Thomas Barow & Daniel ÖsTlunD (reD.) Bildning för alla! © Högskolan Kristianstad och respektive författare, 2012 Projektredaktör: Göran Brante Omslag och form: Curt Lundberg Omslagsbild: ImageLibrary Foto s. 7: Lise-Lotte Malmgren ISBN 978-91-979422-3-2 Tryck: Högskolan Kristianstad, 2012 Bildning för alla! En pedagogisk utmaning Thomas Barow & Daniel Östlund (red.) Innehåll Förord 6 Bildning för alla! En bok tillägnad Jerry Rosenqvist 7 Thomas Barow & Daniel Östlund Författarpresentation 9 Pedagogiska grundproblem, teorier och metoder 15 Bildbar – men inte anställningsbar 17 inger Assarson Från en annan(s) utsiktsplats. Narrativt inriktade ansatser i specialpedagogisk forskning 27 lena lang, Birgitta lansheim & lisbeth Ohlsson The polyphonic classroom: Are we all special educators? 35 David Skidmore Att lyssna till barn. I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden 45 Kristina Szönyi Evidens og effekt i specialpædagogisk forskning. Metodologiske refleksioner over undersøgelser af inkluderende perspektiver 53 Kirsten Baltzer Internationella perspektiv på specialpedagogik 71 Specialundervisning i Danmark. Omfang og effekt 73 niels egelund Har vi ein skule for alle? 85 Peder haug Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland 95 Kristina Ström & Ulla lahtinen The inclusion challenge 109 Julie Allan innehåll • 5 Särskolans pedagogik och elever 121 Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder. Om kategoriseringens konsekvenser och kampen för inflytande 123 Magnus Tideman Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 135 elisabet frithiof Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret – vad är då frågan? 145 Daniel Östlund Integrering och inkludering 159 Inclusive education in Sweden – past, present and future issues 161 Kerstin göransson, Claes nilholm & gunnlaugur Magnússon Att diagnostisera till inkludering – en (upp)given fundering? 175 Peter Karlsudd ”Vad är det som ska åtgärdas egentligen?” Om dokumentation i specialpedagogiska praktiker inom förskolan 185 linda Palla Inkluderande verksamheter. Möjligheter och hinder i ett interaktionistiskt perspektiv 197 Siv fischbein Undervisningsdifferentiering … som den inkluderende skoles store udfordring 213 Susan Tetler Inkludering i svensk lärarutbildning 223 Bengt Persson & Thomas Barow Epilog 232 En utmanares insatser 235 ingemar emanuelsson Jerry Rosenqvist 243 Christer Ohlin 6 • BilDning fÖr AllA! Bildning för alla! En bok tillägnad Jerry Rosenqvist Thomas Barow & Daniel Östlund När Jerry Rosenqvist 1969 tog sin examen som folkskollärare hade nyligen omsorgslagen trätt i kraft – en viktig milstolpe på väg mot bildning för alla barn, ungdomar och vuxna. Trots att den allmänna undervisningsplikten introducerades 1842 i Sverige, hade fram till införande av 1967 års omsorgslag ett stort antal barn och ungdomar varit utestängda från skolan. De första insatserna för ”idiotiska” barn under 1800-talets andra hälft var knutna till Emanuella Carlbeck. Hon blev i början av 2000-talet namngivaren till en kom- mitté som enligt direktiv skulle utreda frågan om hur ”kontakterna och samverkan mellan elever med och utan utveck- lingsstörning skall öka”. Även om vi, jämfört med Carlbecks tid, nått stora framgångar, är ett särskiljande av vissa elever fortfarande vanligt. Flera forskare var delaktiga i Carl- beckkommitténs arbete och Jerry Rosenqvist bidrog bl.a. med en text om ”Integreringens praktik och teori”. I slutbetänkandet refereras hans grund- läggande tankegång om att en skola för alla kan ”bli till en särskilt väsent- Jerry Rosenqvist, 2009, efter ett föredrag lig miljö för utveckling av integration. vid Humboldt-Universität zu Berlin. Om segregering eller dess motsats, integration blir […] får det konsekven- ser även på andra områden i samhället.” Som semantiskt och historiskt intresserad forskare använder Jerry Rosenqvist termen ”integrering”, men är förstås medveten om begreppets denotation och konnotation. Redan i ett av hans första akademiska arbeten, 80-poängsarbetet från 1978, blir det semantiska intresset tydligt och det kan även utläsas i hans ovan nämnda bidrag. Carlbeckkommittén rekommenderade år 2004 med bas i nationell och inter- nationell forskning en närmare och fördjupad samverkan mellan grundskola och särskola. Som bekant, tog sig den nuvarande svenska utbildningsministern Björk- lund enligt en radiointervju 2007 friheten att ”kasta den förra regeringens utred- ning om särskolan, den så kallade Carlbeck-kommittén, i papperskorgen”. Med bas i den nyliberala utbildningspolitiken har grundsärskolan inklusive träningsskolan BilDning fÖr AllA! • 7 numera återigen en egen läroplan och står nu som segregerad institution och sär- skiljd skolform på ”säkra ben”, dvs. garanterad i skollagen. Något som präglat flera av Jerry Rosenqvists forskningsprojekt har varit en kritisk hållning till särskolan som fenomen och de kategoringseringprocesser som blir nödvändiga konsekvenser av ett utbildningssystem med olika skolformer. De senaste åren har hans synsätt och förståelseperspektiv synliggjorts mycket tydligt i arbetet med ”Den stora utmaningen” såväl som i forskningsprojektet ”Special- pedagogik i mångfaldens Sverige” vilka initierat till intressanta och utmanande diskussioner. Även om tonen gentemot särskolan som utbildingssammanhang ofta varit kritisk har ett humanistiskt elevperspektiv framträtt tydligt. Sambanden mellan skola, funktionsnedsättning och samhälle i övrigt är också synligt i hans undervisning. Exempelvis skrev en student om Jerry Rosenqvists for- mulering under en föreläsning, ”att det är samhället som är handikappat och inte de vi kallar ’handikappade’ som är det, var något jag tog fasta på och som jag anser sätter fingret på att vi måste kämpa för ett samhälle som är tillgängligt för alla”. När vår kollega och vän Jerry Rosenqvist nu går i pension kan vi vara optimis- tiska om att han också i framtiden kommer att begära ordet vid behov. Det går helt enkelt inte att föreställa sig att Jerry bara cyklar på Österlen och tar hand om sina katter – även om vi önskar honom en god hälsa och en underbar fritid med detta också! Bildning för alla – och i största möjligaste omfattning gemensam med andra – är i Sverige och internationellt fortfarande en pedagogisk utmaning. I Wilhelm von Humboldts anda har Jerry Rosenqvist genom sin forskning och undervis- ning antagit utmaningen och åtagit sig den uppgiften. Hans forskningsintressen återspeglas i föreliggande publikation där kollegor, vänner och f.d. doktorander bidrar med texter som förhoppningsvis kan vara stimulerande för framtida peda- gogiska och utbildningspolitiska diskussioner. Som redaktörer för boken tackar vi alla medverkande författare som inom kort tid inkom med sina manus. Ett stort tack också till den specialpedagogiska forsk- ningsmiljön vid Högskolan Kristianstad och Kristianstad University Press som gjort det möjligt att publicera boken i tryckt form och i en digital upplaga. Vi önskar dig, Jerry, trevlig läsning och många nya idéer för att fortsätta som en peda- gogisk utmanare! Mjöshult och Yngsjö den 27 januari 2012 Thomas Barow, Daniel Östlund 8 • BilDning fÖr AllA! författarpresentation Allan, Julie PhD, professor i pedagogik vid lärarutbildningen på University of Stirling och gästprofessor vid Högskolan i Borås. Nyligen publicerade titlar är “Rethin- king inclusive education: The philosophers of difference in practice” och “Doing inclusive education research” (tillsammans med Roger Slee). Assarson, inger Fil. dr, från 2007 universitetslektor i specialpedagogik med inriktning inklu- dering vid Stockholms universitet. Socionom och gymnasielärare med lång erfarenhet av socialt arbete och undervisning på gymnasienivå i såväl ung- domsskolan som kommunala vuxenskolan. Disputerade med en avhandling om pedagogers meningsskapande i den politiska visionen om en skola för alla. Baltzer, Kirsten PhD, lektor vid Institutet for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universi- tet (tidigare Danmarks Pædagogiske Universitetsskole) fram till 2006, däref- ter extern lektor och medarbetare i forskningsprogrammet “Social og Special- pædagogik i Inkluderende Perspektiv”. Undervisar på kandidatutbildningen i pedagogisk psykologi och i masterutbildningen i specialpedagogik. Barow, Thomas Fil. dr, universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot specialpe- dagogik vid Högskolan i Borås, under 2011 t.f. professor med inriktning mot inkludering och specialpedagogik vid universitetet Siegen, Tyskland. Dispu- terade med en avhandling på den svenska ”sinnesslövårdens” historia. Mång- årigt arbete som specialpedagog i tyska grund-, special- och särskolor. egelund, niels PhD och Dr. Pæd, professor i specialpedagogik vid Aarhus Universitet, lärare och mag.art. i psykologi. Fungerar fram till 2015 som direktör för Center for Strategisk Uddannelsesforskning. Disputerade med en avhandling om förut- sägelse av interventionsutfallet för barn med beteendesvårigheter. Har sedan 1976 forskat i specialpedagogik och pedagogisk psykologi vid Danmarks lärarhögskola och vid Danmarks pedagogiska universitet, som 2007 blev sam- manslaget med Aarhus Universitet. emanuelsson, ingemar Fil. dr, professor emeritus i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Tidi- gare speciallärare och disputerade i Stockholm år 1974 på avhandlingen ”Utbildningshandikapp i långtidsperspektiv”, ett tema som på sätt och vis präglat en lång rad longitudinella studier sedan dess. fÖrfATTAre • 9
Description: