Barns tankar om livet Sven G Hartman Natur och Kultur Barns tankar om livet © 1986, Sven G Hartman och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm e-boksredaktör: Kerstin Öström e-boksproduktion: eLib AB, 2003 ISBN 91-27-09217-8 www.nok.se [email protected] Innehåll Förord Utgångspunkter Till att börja med Synen på barnet inom äldre barnpsykologi Forskningssammanhanget Tre projekt och deras bakgrund Undersökningsmaterial Metoder Materialbearbetning Vad funderar barn på? Inledning Små barns perspektiv Utdrag ur några intervjuer Käk och tennisdojor. Ur en intervju med en femårig pojke Syskon och kompisar. Ur en intervju med en sexårig flicka Språk och familjebråk. Ur en intervju med en sexårig flicka När man är liten och världen är stor. Ur en intervju med en åttaårig pojke Översikt över de yngre barnens perspektivval Lärarerfarenheter av livsfrågor i barngrupp 9 – 12-åringarnas perspektiv Fyra frågare på mellanstadiet. Texter och kommentarer En sönderslagen ruta och hot om krig Liten och ensam En familjeflicka En konsument Helhetsbilden Översikt över 9 -12-åringarnas perspektivval Tio år senare: Andra barn, samma typ av frågor Översiktlig bild av perspektivvalet Vanliga motiv i barnens funderingar De oftast återkommande motiven Ensamhet Liten och rädd Mobbning Mycket att göra Osämja Rättvisa Glädje Livet Krig Döden Framtiden Funderingarnas grogrund Behovet att uttrycka vad man tänker Variationer i svarsmönstret Social bakgrund Åldersskillnader Könsskillnader Olika förhållningssätt till livsfrågor På väg mot en personlig livsåskådning Vad är en personlig livsåskådning? Livsfrågor och en personlig livsåskådning Faktorer av betydelse för livsfrågorna och den personliga livsåskådningen Personlig egenart och erfarenhet Utvecklingsnivå Tankestil Kunskaper Medvetenhet Integrering Tolerans och vilja att ompröva Familjebild Socialt nätverk Massmedia Konsumtionsmönster Skolan Kyrkor och ideella organisationer Produktionsförhållanden Barns samhällssyn Barns människosyn Barnatro Trosbegreppet Gudsbilden Tron i praktiken I stället för sammanfattning Det pedagogiska sammanhanget Historiska rötter Den progressiva traditionen Människosyn och skola Läroplansutveckling Arbetsplanering Svårigheter För svårt för vem? Får man påverka? Noter Litteratur Tabellbilaga Register Förord Först några ord för den som söker en läsanvisning i förordet. Min strävan har varit att skriva så att också den som inte är insatt i forskningsfrågor ska kunna läsa boken med behåll- ning. Samtidigt har jag försökt följa gängse vetenskapliga krav på att redovisa grunden för våra resultat och slutsatser. Det finns några tabeller som sammanfattar resultaten av olika materialbearbetningar. Det finns också en rad noter där jag hänvisar till annan forskning eller anger citerade källor. Jag hoppas att dessa inslag i texten inte ska tynga fram- ställningen för den som vill läsa snabbt och översiktligt. Boken har tre delar. Den första delen omfattar avsnitt där jag redogör för de utgångspunkter vi haft för vårt arbete. Jag tror att det första kapitlet kan vara av särskilt intresse, eftersom det, säger en hel del om vårt sätt att se på vårt ämne och vår forskning. Övriga avsnitt i denna del tar mer fasta på de forskningsmässiga förutsättningarna för våra undersökningar. I andra kapitlet behandlas den äldre barn- psykologins syn på barn. Därefter presenteras projekt- sammanhanget, undersökningsmaterialen, metoderna och materialbearbetningen som ligger till grund för framställ- ningen i boken. I den andra delen behandlas de resultat vi kommit fram till i vår forskning. Det gemensamma temat är Vad funderar barn på? Först presenteras de yngre barnens perspektiv på tillvaron, därefter mellanstadiebarnens. I det sjätte kapitlet beskrivs de vanligaste motiven i barns funderingar med hjälp av ett stort antal exempel. Därefter sägs något om frågornas grogrund och om variationen i svarsmönstret. I det nionde kapitlet beskrivs hur barnens frågor kan leda vidare till tankesystem av livsåskådningsmässig art och vice versa. Det material som presenteras i bokens andra del är omfattande och kan bli svåröverskådligt för den som bara önskar en snabbskiss av området. Snabbläsaren rekom- menderas i första hand att bläddra fram till det sjätte kapitlet. Den tredje delen innehåller en samling marginal- anteckningar i anslutning till bokens huvudtema. De behandlar huvudsakligen en del pedagogiska förutsättningar när det gäller undervisning på livsfrågeområdet. Undervis- ningsmetodiska frågor berörs endast i förbigående. Tyngd- punkten ligger på generella problem med anknytning till skolan. Också en del förskolefrågor berörs. Så något om de människor och institutioner som finns bakom denna bok. Det har varit naturligt för mig att skriva långa partier i viform, eftersom det är många som på olika sätt varit med i arbetet, även om jag i slutvarvet blev ensam om att försöka skriva boken som ett slags översiktlig sammanfattning. Forskningsmaterialet har samlats in inom ramen för tre på varandra följande forskningsprojekt – UMRe, BaLi och UBOL. De två första finansierades av skolöverstyrelsen, det tredje av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet. En lång rad medarbetare och studerande har inom ramen för dessa tre projekt bidragit till att ge underlag för det här arbetet. Ingrid Ståhl har under många år arbetat med intervju- utskrifter, tabellredigering och rapportutskrifter. Sten Pettersson har ända från början fungerat som min med- författare eller som kritisk lektor. Denna gång har han tagit på sig den senare uppgiften. Jan Odencrants har gjort större delen av det kodningsarbete som ligger bakom tabellerna i den här boken. De resonemang som vi förde i samband med utarbetandet av våra kategoriseringsscheman har betytt mycket för bokens innehåll. Ytterligare några projektmedarbetare bör nämnas. Elisabeth Carlsson, Gunilla Dahlberg och Marianne Lidefeldt medverkade som intervjuare i BaLi-projektet. Gordon Westling och Siw Vinestrand svarade för metodikdelen i UMRe- respektive BaLi-projektet. Ulla Eklund, Ulla Ekström, Inger Green, Ingrid Rydefalk och Ingeborg Sjöberg har i samband med studier i pedagogik gjort specialarbeten som ingått i projektarbetet. De har därigenom tvingats ha mig både som lärare, hand- ledare och projektledare, vilket inte kan ha varit så lätt. Alla dessa personer är jag tack skyldig. Det gäller också mina kolleger vid institutionen för pedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Det är vid den institutionen som arbetet har utförts. Det finns alltså många medarbetare bakom den här boken, för att inte tala om de tusentals ungar som försett oss med vårt arbetsmaterial. Själva framställningen i boken ansvarar jag emellertid själv för. Skrivarbetet började först