Barnboken i samhället

192 Pages·2013·4.337 MB·Swedish

by  Kåreland, Lena

Barnboken i samhället
LENA KÅRELAND
Andra upplagan
~ studentlitteratur
CK)
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering,
utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk
enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal
tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman
för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För
information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens
huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av
allmän åklagare och dömas till böter eller fangelse i upp
till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till
upphovsman/rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller
papper och tryckprocess.
Art.nr 33157
ISBN 978-91-44-08445-9
Upplaga 2:3
© Författaren och studentlitteratur 2013
www.studentlitteratur.se
studentlitteratur AB, Lund
Omslagslayout Werner Schmidt
Omslagsbild: Lena Malmström Paulsson
Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014
INNEHÅLL
Inledning 7
KAPITEL 1 Barnet, barndomen och barnboksmarknaden 11
Vad är en barnbok? 12
Maktspelet mellan barn och vuxna 14
Hur länge är man barn? 16
Det onda och det goda barnet 18
Barnbokens olika tilltal 20
Kravpedagogik kontra behovspedagogik 21
Barndomen som dröm och utopi 24
Det kompetenta barnet 25
Föräldrar som sviker 27
Begreppet ungdom 28
Barnboken och andra medier 30
En ökad barnboksutgivning 32
Gamla och nya barnboksförlag 34
Några barnboksdebatter 37
KAPITEL 2 Barnbokens genrer och trender 43
Samspelet mellan barn-och vuxenlitteraturen 44
Barnbokens framväxt 46
skolplikten ökar behovet av barnböcker 48
sagan som barnläsning 51
C FÖRFATTAREN OCH STUDENTLJTTERATUR 3
INNEHÅLL
Svenskt åt svenska barn 55
Barnbokens normbrott 1945 57
I samarbete med barnen 59
Den politiska barnboken 6o
Ungdomsboken 62
Ett nytt berättande 65
Fantasy 67
Bilderboken 69
KAPITEL 3 Barns och ungas läs-och medievanor 73
Bokläsning ifrågasatt 73
Så läste barn förr 75
Barnens egen kultur 79
Poesiskrivande i samarbete med barn 81
Läsfrämjande insatser 82
statistik om barns läsvanor 84
Bokjuryn visar barnens smak 87
Läsutveckling och läsarroller 89
Läsaren som medskapare 91
Merlievanor bland barn och unga 93
Tv-tittandets skadliga påverkan? 96
"Läsning" av datorspel 98
Ungdomars mångkulturella fritidsaktiviteter 101
Blivande lärares läsvanor 102
Några bästsäljare 105
KAPITEL 4 Skönlitteraturen i skola och i forskning 109
De "rätta" värderingarna 110
Litteraturundervisningen förändras 113
Det mångfasetterade svenskämnet 114
Olika konstruktioner av svenskämnet 116
Inblick i klassrumspraktiken 119
Var finns skönlitteraturen? 122
Vad säger styrdokumenten? 124
4 C FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
INNEHÅLL
skillnader mellan olika stadier i skolan 127
Genusaspekter på skönlitteraturen i skolan 128
ll).te bara skönlitterära böcker 130
KAPITEL s Barnboken i det mångkulturella samhället 133
Mångkultur och mångkulturalism 134
Mångkultur i skolan och svenska som andra språk 138
Vad är typiskt svenskt? 142
Kulturmöten 143
Några lärares syn på det mångkulturella 145
Ett gemensamt kulturarv, finns det? 147
Kulturmöten i barnlitteraturen 148
Invandrarmotiv och mångkultur i barnlitteraturen 150
Globalisering på gott och ont 154
KAPITEL 6 Barnboken-estetisk upplevelse eller pedagogiskt
redskap? 157
Den uppfostrande barnboken 157
Konstuppfostran 159
En naivistisk estetik 160
Hur busig får en kattflicka vara? 163
Genus och konst 164
KAPITEL 7 Varför läsa böcker? Sammanfattande resonemang 167
Blir man bättre av att läsa böcker? 168
Litteraturen som dynamit 170
Många former av berättande 172
Litteraturförteckning 175
Person-och sakregister 185
C FÖRFATTAREN OCH sTUDENTLITTERATUR 5

INLEDNING
Denna bok handlar om barnlitteraturen i dagens samhälle. Ja g diskuterar ofta
litteraturen i ett skol perspektiv, men syftet med boken är också att behandla
barnbokens betydelse i barns och ungas liv. Vad kan läsning av traditionella,
tryckta böcker, s. k. typografiska texter, ge i jämförelse med andra medier
som barn numera har omkring sig? Hur hotad är bokens ställning i dag, när
många rapporter tyder på att intresset för läsning minskat betydligt? För att
kunna besvara dessa och liknande frågor ses barnboken i ett brett perspektiv.
En översikt över dagens barnboksutgivning ges i syfte att behandla de
trender som kan urskiljas och vad som styr utgivningen. Vidare ges det
exempel på hur barnboken via förlagen når ut tillläsarna i hemmen och i
skolan. Inte bara produktionsledet utan också konsumtionsledet studeras.
Ett läsarperspektiv anläggs i syfte att undersöka hur barnboken brukas av
barn och unga. I vilken utsträckning läser de och vad läser de? Hur fungerar
barnboken i olika miljöer och sammanhang? Vilken är dess roll i dagens
mångkulturella samhälle? Hur förhåller sig läsarnas egna val till de val som
görs av skola, bibliotek och kritiker? Till skillnad från litteraturen för vuxna
behöver barnlitteraturen ett mellanled mellan producent, d.v.s. författare,
och mottagare, d.v.s. de läsande barnen. Till detta mellanled hör viktiga
förmedlare som lärare, bibliotekarier, barnbokskritiker och föräldrar. Vilka
bedömningsgrunder utgår personal i förskola och skola ifrån, när de ska välja
böcker för barn? Hur används litteraturen där?
Bokens framställning är i första hand inriktad på nutida förhållanden,
och följaktligen diskuteras barnboken även i relation till merlieutvecklingen
och till det förhållandet att boken numera endast är ett bland flera medier som
förmedlar fiktiva berättelser. Berättelsen kan ikläda sig många skepnader.
Men dagens situation kan inte förstås utan att den i någon mån sätts in i sitt
C> FORFATTAREN OCH sTUDENTLITTERATUR 7
INLEDNING
historiska sammanhang. Därför görs vissa tillbakablickar för att följa utveck
lingslinjer och trender. I denna bok ingår dock inte någon barnbokshistorisk
framställning där författare och böcker presenteras kronologiskt. Inte heller
görs någon systematisk genomgång av viktigare barnlitterära författarskap.
De titlar, författare och konstnärer som tas upp är valda för att belysa de
resonemang som förs. De fungerar alltså främst som exempel, vilket är viktigt
att understryka. Många andra aktörer inom barnboksområdet kunde ha
nämnts, men jag har avsiktligt inte velat tynga framställningen med alltför
många namn och boktitlar.
Bokens första kapitel ägnas barnboksmarknaden. Inledningsvis disku
teras där barnlitteraturen i förhållande till vuxenlitteraturen. Frågan vad
som utmärker en barnbok relateras till synen på barnet och barndomen.
Beroende på samhällets uppfattning om barn har barnböckerna ändrat
inriktning under olika perioder. Detsamma gäller begreppet ungdom och
ungdomslitteratur. I kapitlet tas även upp viktiga institutioner för barnboken,
exempelvis förlag och bibliotek samt kritik och debatt. Barnbokens genrer
och trender är ämnet för kapitel2. Där ges en kortfattad historik över barn
litteraturens utveckling. Tonvikten ligger dock på barnlitteraturen under
1900-talet. I kapitel3 handlar det om barns och ungas läs-och medievanor.
Här ges exempel på vad barn läste förr, på deras tillgång tilllitteratur och
på vuxenvärldens syn på barns behov av böcker. Barns eget kulturskapande
exemplifieras och barns läsvanor liksom olika läsfrämjande åtgärder pre
senteras. Även Bokjuryns läsfrämjande betydelse tas upp. Likaså behandlas
barns övriga medievanor såsom tv-tittande och datorspelande. Kapitel
4, om skönlitteraturen i skola och forskning, ger en bild av den livaktiga
forskningen om litteraturens plats i svenskämnet, alltifrån förskolan till
gymnasiet. Hur har litteraturundervisningen förändrats över tid och hur
har svenskämnet utformats? Utifrån aktuell forskning ges exempel på hur
det praktiskt kan gå till i klassrummen under svensklektionerna. I kapitel 5
studeras hur det mångkulturella samhället inverkat på barnlitteraturen och
på svenskämnet i skolan. Exempel ges på lärares syn på mångkulturalism
samt på hur kulturmöten skildras i barnlitteraturen. I kapitel6 ställs frågan
om barnboken som litteratur eller pedagogiskt redskap. Barnboken har alltid
befunnit sig i spänningsfältet mellan pedagogik och estetik, något som blir
av betydelse även för hur barnboken har bedömts och fortfarande bedöms.
Måste den ha ett budskap som står i samklang med de "rätta" värderingarna?
8 C FÖRFATTAREN OCH sTUDENTLITTERATUR
INLEDNING
I vad mån får den vara enbart konst? Diskussionen förs utifrån några olika
debatter i ämnet. Frågan om skönlitteraturens och då särskilt barnbokens
betydelse i ett vidare samhällsperspektiv ställs i ett sammanfattande sjunde
kapitel med rubriken Varför läsa böcker?
Några påpekanden som kan underlätta läsningen av de kapitel som följer:
Termen barnlitteratur omfattar i min framställning också ungdomsböcker.
Således behandlas i de följande kapitlen böcker både för yngre barn och för
tonåringar. De bokkategorier som diskuteras kan följaktligen vara allt från
bilderböcker för små barn till så kallade kapitelböcker för mellanåldern och
ungdomsromaner. I de kapitel som handlar om skolan och skolans roll som
litteraturförmedlare står högstadiet och gymnasiet, d.v.s. äldre barns och
ungdomars läsning i centrum. Men också litteraturen i förskolan berörs.
Det bör vidare framhållas att perspektivet breddas i de avsnitt som tar upp
skolan. Diskussionen av läsningen i skolan gäller således inte bara barn
litteratur utan också skönlitteratur för vuxna. I linje med användningen av
termen barnlitteratur innefattar jag när jag talar om barn inte sällan även
ungdomar. Termen läsning används inte i första hand för att beteckna en
färdighet, förmågan att tekniskt kunna avkoda en text. Läsning i denna bok
handlar framförallt om upplevelse av en litterär text.
Detta arbete vänder sig i första hand till blivande lärare på olika sta
dier men också till verksamma lärare och bibliotekarier samt till alla dem
som intresserar sig för barnlitteratur och barns läsning i en mångkulturell
medievärld. I denna reviderade utgåva har de avsnitt som rör boken i skolan
anpassats efter de nya läroplanerna. Nyare forskning om läsning i skolan
har integrerats, olika läsfrämjande insatser har tagits upp och nya trender i
barnbokens utveckling har beaktats.
Uppsala i oktober 2012
Lena Kåreland
C FORFATTAREN OCH sTUDENTLITTERATUR 9