Att förstå barns tankar : metodik för barnintervjuer PDF
Preview Att förstå barns tankar : metodik för barnintervjuer
ELISABET DOVERBORG INGRID PRAMLING SAMUELSSON Att förstå barns tankar Metodik för barnintervjuer TREDJE UPPLAGAN LIBER ISBN 978-91-47-04968-4 © 2000, Elisabet Doverborg, Ingrid Pramling Samuelsson och Liber AB REDAKTÖR Ninni Ericsson OMSLAG OCH TYPOGRAFI Anna Hild OMSLAGSTECKNING Julia Lindgren 5 år Daghemmet Hackspettsgatan, Göteborg Tredje upplagan 7 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009 A KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för under- visningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts- organisationer och huvudman för utbildnings- anordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: [email protected] Innehåll Förord 5 Varför barnintervjuer? 8 En resa i barns tankevärld 9 Perspektiv på lärande 13 Betydelsen av vuxnas förståelse av barns tankevärld 16 Anpassa verksamheten till barnen 20 Det livslånga lärandet 22 Hur går man tillväga? 25 Praktiska arrangemang 25 Det sociala kontraktet 26 Intervjuer - enskilt eller i grupp? 29 Hur frågar man? 31 Ge barnen tid 32 Frågeteknik 32 Olika typer av frågor 33 Till sist 44 Hur tolkar man bamintervjuer? 46 Barnens olika svar 46 Barns kvalitativt olika sätt att tänka 48 Tolkning och analys 49 Tillförlitligheten 50 Hur utnyttjar man det man har fått veta? 55 Planering, dokumentation och utvärdering 55 Samverkan förskola och skola 58 Föräldrasamverkan 60 Pedagogens medvetenhet 61 Hur utnyttjas tiden? 62 Pedagogiska vinster 63 Intervjun - en del av vardagen 65 Temat »Biet« - barn intervjuer till grund för både planering, genomförande och utvärdering 68 Barnens »värld« 69 Bisamhällets uppbyggnad och funktion 72 Relationen bin - växter 76 Utvärdering 77 Barns och vuxnas värld 79 Barns spontana frågor 79 Pedagogens roll 81 Litteratur 87 4 Förord Mycket av det vi som författare av denna bok vet om barn har vi lärt oss av barn, genom våra erfarenheter från förskola, lärarut- bildning samt forskning. Intresset för barns tänkande väcktes redan under den tid vi ar- betade som förskollärare med barn i olika åldrar. Vi reflekterade ofta över vad barnen egentligen förstod av det vi arbetade med. Ibland tyckte vi att barnen hade missuppfattat vissa saker, eftersom de svarade och kommenterade på ett sätt som vi inte hade förvän- tat oss. Under de år vi arbetade som metodiklärare på förskollärar- och fritidspedagogutbildningen besökte vi hundratals förskolor och fritidshem samt en del grundskoleklasser. Trots att vi där inte fick samma djupa relation till barnen på det sätt som vi hade haft i våra egna barngrupper, så fick vi dock gång efter annan erfara hur pedagoger och barn hade uppfattat samma situation på helt olika sätt. Vi blev alltmer intresserade av och uppmärksamma på vad barn uttryckte med vad de sa. Detta gjorde att vi upptäckte att vi behövde fördjupade kunskaper, vilket ledde till att vi började på forskarutbildningen i pedagogik, där vi kom att inrikta vår forsk- ning mot barns tänkande om lärande och matematik. Det är nu 15 år sedan första upplagan av denna bok kom ut, som också var vår första gemensamma populärvetenskapliga bok. Vi har hunnit skriva flera böcker sedan dess och både utvecklats och lärt oss av alla års möten med barn och intresserade pedagoger. Samhället har förändrats. Vi har fått en nationell läroplan för för- skolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998a) och dessutom har Lpo 94 reviderats för att också gälla förskoleklassen och fri- tidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998b). Detta gör att denna bok känns än mer aktuell idag och därför har vi bestämt oss för att skriva om vissa delar och revidera referenser och begrepp, som vi använder något annorlunda idag än i mitten av 8o-talet, när boken skrevs. Om man är intresserad av barns tänkande, faller det sig natur- ligt att fråga dem hur de tänker om olika saker. Detta har innebu- rit att vi i vår forskning har intervjuat ett stort antal barn i åldrarna två till åtta år. Samtliga citat i denna bok är hämtade från dessa intervjuer. Vi tycker oss förstå en del om barns tänkande, vilket vi inte all- tid gjorde när vi arbetade som förskollärare, men som hade varit en värdefull kunskap att ha då. Vi vill därför utifrån våra erfarenheter och kunskaper försöka visa förskollärare, fritidspedagoger, barn- skötare, grundskollärare samt studenter på nödvändigheten och glädjen i att lära sig att intervjua och samtala med barn. För att underlätta läsningen kommer alla dessa att benämnas pedagoger. Bokens uppläggning är densamma som tidigare. I det första ka- pitlet beskrivs en syn på barns lärande och en argumentation för ett visst förhållningssätt till barn i pedagogiska sammanhang, där kunnandet av att genomföra och analysera intervjuer är en tillgång i arbetet med barn. De följande tre kapitlen kommer i huvudsak att handla om strukturerade samtal, intervjuteknik och analys av intervjuer med enskilda barn. Därpå tar vi upp tillämpningen av barnintervjuer i förhållande till pedagogens vardag. I dessa kapitel kommer vi att betrakta gruppsamtal som liktydigt med gruppin- tervju. Boken avslutas med en sammanfattande diskussion, där vi försöker se barnintervjuer ur ett vidare perspektiv. Eftersom vi vid dags datum skrivit ett stort antal böcker om barns lärande (se t.ex. Doverborg, Qvarsell & Pramling, 1987; Do- verborg 8c Pramling, 1995; Doverborg & Pramling Samuelsson, 1999; Pramling Samuelsson &c Mårdsjö, 1997; Pramling Samuels- son 8t Sheridan, 1999) så tänker vi här endast kort peka på några väsentliga punkter i vår syn på lärande. Vi vill framföra ett varmt tack till ett stort antal personer, som har läst vårt manuskript och givit oss värdefulla synpunkter under bokens tillblivelse. Speciellt vill vi tacka professor Ference Marton, 6 professor Claes-Göran Wenestam, metodiklärare Anita Eklöf, Margit Anevret och Anita Ståhlbäck, utbildningssekreterare Ag- neta Thorin, talpedagog Eva Delin, förskolechef Birgitta Sjöqvist, Lisbeth Ogren, Eva Josefsson, Nomi Mörtseli samt förskollärare Gunilla Bergqvist och Marie Tohrberg. Ett varmt tack också till Maj Asplund Carlsson, Karin Delin och Lisbetth Söderberg för deras hjälp med att utforma det slutliga manuskriptet. Sist men inte minst vill vi tacka alla de förskollärare som släppt in oss i sina barngrupper samt alla deras barn som så villigt har delat med sig av sina tankar. 7 Varför barnintervjuer? Syftet med denna bok är att bidraga med ett tillvägagångssätt för pedagoger att kunna förstå mer av »barns värld« för att därige- nom förhoppningsvis i nästa led utveckla sin pedagogiska verk- samhet. Intervjun ser vi som ett redskap för pedagogisk utveck- ling och för att utveckla barns förståelse för sin omvärld. En utgångspunkt för denna bok är att barns tänkande har bety- delse för vad de förstår och uppfattar. De erfarenheter och utma- ningar barn far i pedagogiska sammanhang medverkar till att på- verka deras tänkande. Det innebär att sammanhanget i vilket barns föreställningar skapas måste tas i beaktande för att man skall förstå deras tänkande. På detta sätt får man veta hur pedagogiska beting- elser påverkar barn, dvs. hur den pedagogiska verksamheten bidrar till att forma barns omvärldsuppfattning. Motiven för att göra intervjuer med sina barn och analysera dessa är med andra ord flera, dels att som pedagog bli bättre på att förstå barns tankevärld och därmed kunna skapa en bättre lärande- miljö, dels för att utvärdera sitt eget pedgogiska arbete. Vi kommer i denna bok att beskriva genomförande, analys och slutsats av intervjun, vilket vi tror kan vara den enskilda pedagogen till hjälp i hennes dagliga arbete. Att intervjuer har en plats i varje pedagogisk verksamhet kan motiveras av att intresset för kommu- nikation och samspel ökat betydligt under de senaste åren. Man kanske t.o.m. kan påstå att samspels- och kommunikationsforsk- ningen har bidragit till att vi fått en förändrad syn på lärandet i för- skolan och skolan (Hundeide, manus). Den typ av intervju som vi använder oss av är närmast ett sam- tal mellan barn och pedagog. Avsikten är att få barnet att dela med sig av sina tankar om ett visst innehåll och utveckla ett specifikt förhållningssätt till barns lärande. När vi använder oss av begrep- pet »innehåll« menar vi tema, ämne, situation, upplevelse, akti- vitet, begrepp, erfarenhet m.m., dvs. det som är i fokus för samta- let. Förfaringssättet har sin utgångspunkt i Piagets kliniska inter- vjumetodik (Piaget, 1975), där genomförandet av intervjuerna har en undersökande karaktär som liknar det man använder sig av i forskningssammanhang. Det som dock skiljer det beskrivna tillvä- gagångssättet med avseende på genomförande, analys och slutsat- ser, är att i forskning finns det ett krav på noggrannhet, systematik och kontroll, vilket pedagogen inte behöver ta hänsyn till i samma utsträckning. En resa i barns tankevärld Att barn tänker och uppfattar världen annorlunda än vuxna vet alla, men vad barns sätt att tänka har för konsekvenser i det dag- liga arbetet är kanske inte lika vanligt att man reflekterar över. Vi vill påstå, att har man en gång upptäckt hur världen ter sig ur barns perspektiv, är det svårt att låta bli att fascineras av det och att söka vidare i detta delvis outforskade landskap. Själva fascineras vi ständigt av barns sätt att skapa mening i till- varon. Låt oss beskriva Vilgots världsbild och genomskådande av en vuxens sätt att överlista honom. Han skulle fylla fyra år och skulle då fa. en cykel i födelsedagspresent. Men hur stor skulle cy- keln vara? Bäst att ta med honom till affären. Men helst skulle han inte förstå att det var en cykel till honom, som var i blickpunkten. Därför sa den vuxna att hon skulle köpa sig en cykel och undrade om han ville följa méd till affären. Han prövade glatt olika cyklar och den vuxna kommenterade att han kanske skulle fa en cykel till sommaren. De gick sedan därifrån utan fler kommentarer om cy- keln. Detta hände två dagar före hans fyraårsdag, som inträffade i början av februari. Tre timmar efter besöket i affären satt den vux- 9
The list of books you might like
