Arbetspendling i storstadsregioner - en nulägesanalys PDF
Preview Arbetspendling i storstadsregioner - en nulägesanalys
Arbetspendling i storstadsregioner Rapport – en nulägesanalys 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner Rapport – en nulägesanalys 2011:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: [email protected] Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum: 2011-05-31 Förord Sveriges befolkning är starkt koncentrerad till ett antal regioner. Närmare hälften av befolkningen bor i en av de tre storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg. Detta är en konsekvens av decennier av ökad befolknings- koncentration och det finns ingen anledning att tro att denna trend, som överensstämmer med utvecklingen i övriga Europa, kommer att brytas. Produktivitet, produktionsvärden och innovationsgrad sammanhänger med regional storlek, samverkan i nätverk och rörlighet inom regionerna. Effektiva transportlösningar och infrastruktursatsningar utgör viktiga förutsättningar för effektiva och dynamiska regioner, men resenärernas överväganden och utvecklingen på andra områden i samhället har betydelse för utfallet av genomförda åtgärder i transportsystemet. Mot denna bakgrund har Trafikanalys arbetat med regeringens uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om hur arbetspendling ser ut i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med omland. Vår rapport baseras på en sammanställning och analys av befintliga underlag. Resultaten bekräftar bilden av att dessa tre regioner har likheter men även stora olikheter med avseende på förutsättningar, utmaningar, hot och möjligheter. Det finns ett antal frågeställningar som vi bedömer det intressant att överväga och/eller analysera vidare, på nationell och/eller regional/lokal nivå. Det har funnits ett stort externt intresse och engagemang för detta uppdrag och vi vill tacka alla aktörer som på olika sätt bistått oss i arbetet. Projektledare för rapporten har varit Krister Sandberg. Medverkande har varit Mats Wiklund och Christina Akbar. Stockholm i maj 2011 Brita Saxton Generaldirektör 3 Innehåll 1 Sammanfattning .......................................................................................... 7 1.1 Utbud, efterfrågan och trafikering ........................................................ 7 1.2 Resenärernas överväganden ............................................................. 11 1.3 Brister och kostnader ......................................................................... 14 2 Inledning ..................................................................................................... 17 2.1 Arbetspendling - en förutsättning för tillväxt ....................................... 17 2.2 Frågeställningar ................................................................................. 22 2.3 Metod och avgränsning ..................................................................... 23 2.4 Rapportens disposition ...................................................................... 29 3 Utbud och trafikering ................................................................................ 31 3.1 Övergripande pendlingsstatistik ......................................................... 31 3.2 Stockholmsregionen .......................................................................... 41 3.3 Göteborgsregionen ............................................................................ 51 3.4 Malmöregionen .................................................................................. 65 4 Arbetsplatsernas lokalisering .................................................................. 77 4.1 Stockholm .......................................................................................... 77 4.2 Göteborg ............................................................................................ 83 4.3 Malmö ................................................................................................ 87 5 Individernas och hushållens överväganden ........................................... 91 5.1 Vad orsakar skillnader i resmönster? ................................................. 91 5.2 Val av bosättning och arbetspendling .............................................. 104 5.3 Transportsystemets påverkan på bostad och arbete i ett systemperspektiv ............................................................................. 117 6 Brister, påverkan och möjliga åtgärder ................................................. 121 6.1 Trängsel och förseningsstatistik ....................................................... 121 6.2 Kapacitetsutnyttjande och tåglägen ................................................. 123 6.3 Stockholmsregionen ........................................................................ 125 6.4 Göteborgsregionen .......................................................................... 140 6.5 Malmöregionen ................................................................................ 150 5 7 Översiktlig kostnadsuppskattning ......................................................... 157 7.1 Skattningar av förseningarna ........................................................... 159 7.2 Värdering för förseningstid och utsläpp ........................................... 161 7.3 Samhällets förseningskostnader för pendlingen .............................. 164 8 Avslutande reflektioner ........................................................................... 169 8.1 Behov av förbättrade beslutsunderlag ............................................. 172 9 Litteraturförteckning ............................................................................... 175 Bilaga 1 Tågtrafikutbud ........................................................................... 181 Bilaga 2. Uppdragstext ............................................................................ 187 6 1 Sammanfattning Resor och transporter utgör samhällets underbyggnad, det är kittet som knyter samman samhällets olika delar genom att utnyttja både fysiska och sociala nätverk. Den fysiska infrastrukturen utgörs av länkar och noder i ett nätverkssystem för flöden av människor, varor och information, det vi i dagligt tal menar med vägar, järnvägar, busshållplatser, terminaler och så vidare. Den sociala infrastrukturen består exempelvis av formella och informella regler och lagar, värdegemenskap och kunskapsbas som också bestämmer hur samhället knyts samman. I den här rapporten presenteras en nulägesanalys av hur systemets olika delar ser ut och används av resenärer i Sveriges tre storstadsområden, samt till och från deras omland, med speciellt fokus på arbetspendling. Rapporten innehåller även en inventering av hushållens överväganden för rörlighet på arbets- och bostadsmarknaden. Nulägesanalysen har identifierat ett antal brister och uppskattat delar av kostnader för dessa. Slutligen diskuteras några förslag till åtgärder för att möjligheterna till arbetspendling i våra storstadsområden skulle kunna förbättras. 1.1 Utbud, efterfrågan och trafikering Trafiksystemet och hur det är utformat påverkar hur vi använder det, vilka färdsätt vi använder, hur ofta och hur långt vi reser. En stor andel av storstadsområdenas befolkning pendlar varje dag, se Tabell 3.1. För storstadsområdena är den allra största delen av pendling den som sker inom området. Bilden för Malmöregionen är något annorlunda med dels en större andel till/från området, dels genom pendlingen till/från Danmark. Den genomsnittliga reslängden är naturligt betydligt längre för pendlare till/från storstadsområdena än inom dessa, se Tabell 3.2. Inom de definierade storstads- områdena är medellängden per pendlingsresa lika stor i Göteborgsområdet som Stockholmsområdet medan reslängden är kortare i Malmöområdet. Även restider för pendlare från omlanden är betydligt längre än för pendlarna inom respektive storstadsområde, se Tabell 3.2. Den genomsnittliga reshastigheten för dessa är emellertid betydligt högre, i storleksordningen den dubbla. Restid per resa är ungefär densamma för män och kvinnor i alla de redovisade pendlingsrelationerna utom för pendlingen till/från Malmö där kvinnor har en betydligt längre genomsnittlig restid (män 45 minuter/resa och kvinnor 60 minuter/resa jämfört med medel på 52 minuter/resa). Enbart ca 15 % av arbetskraften i Sverige gör arbetsresor som överstiger en timme per dag, medan genomsnittlig restid för arbetsresor är 39 minuter per dag.1 I storstadsregionerna 1 (SIKA, 2007a) 7 har man längre pendlingstider än i övriga landet vilket syns i den genomsnittliga restiden per resa, se Tabell 3.2. Den största andelen av antal pendlingsresor utförs med bil, se Figur 1.1. Detta gäller även för resor inom storstadsområden, även om ca 20-30% av dessa resor företas till fots eller med cykel. Om man istället studerar färdmedels- fördelningen baserat på de personkilometer som arbetspendlingen ger upphov till, så ökar andelen för både bil och tåg medan andelen för gång och cykel naturligt sjunker, se Figur 1.2. Till/från Malmöområdet (Sverige) Till/från Göteborgsområdet Till/från Stockholmsområdet Inom Malmöområdet Inom Göteborgsområdet Inom Stockholmsområdet 0% 20% 40% 60% 80% 100% GC Buss Tåg Bil Annat Figur 1.1 Färdmedelsfördelning av antal arbetsresor i de studerade pendlingsområdena. Källor: (SIKA, 2007a) och SCB Till/från Malmöområdet (Sverige) Till/från Göteborgsområdet Till/från Stockholmsområdet Inom Malmöområdet Inom Göteborgsområdet Inom Stockholmsområdet 0% 20% 40% 60% 80% 100% GC Buss Tåg Bil Annat Figur 1.2 Färdmedelsfördelning av personkilometer för arbetsresor i de studerade pendlingsområdena. Källor: (SIKA, 2007a) och SCB Män står för en större andel av både antal och total reslängd jämfört med kvinnor och skillnaden är större för personkilometer är för antalet resor, se Tabell 3.3 samt Figur 3.4 och Figur 3.5. Denna skillnad beror på mäns längre resor, vilket 8
Description:The list of books you might like
