Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2001

11 Pages·2002·3.2 MB·

by  Svensson, I

Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i
Sverige 2001
INGVAR SVENSSON
Svensson, I.: Anmärliningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2001.
[Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 2001.] - Entomologisk
Tidskrift 123 (l-2): l-1 l. Lund, Sweden 2002. ISSN 0013-889x.
The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued
fbr the 29'h year. Like in the previous year lepidopterists experienced low or absent occur-
rence of many species in spite of mostly favourable weather. This was obvious especially
during a warm and dry period in July. A few immigrants arrived already in July and August,
but the great influx occurred after the middle of September with a maximum about the 22''d
continuing lar into October and probably in at least two waves. Nomopltila noctuella was
exceptionally abundant, but also Loxosteg,e sticticalis, Euchromius ocellea, Udea.ferruga-
lis and Palpittt vitrealis were seen in numbers probably not observed before. At least N.
noctuella and. E. ocellea reached the northemmost parts of Sweden but remarkably almost
no immigrants were seen in the south. Six species are recorded new to Sweden: Elachista
geminatella (Henich-Schäffer,1855), Scrobipalpa pauperella (Heinemann, l87O), Cnep-
hasia alticolana (Herrich-Schäffer, 1851), Selania leplnstrianrL (Curtis, 1831'), Thauma-
totibia leucotrera (Meyrick, 1913) and Phycitodes lacteella (Rothschild,l815). Elachista
regificella, Sircom, 1949 has been misidentified and the Swedish species is E. tengstromi
Kaila, Bengtsson, Suics & Junnilainen 2001. At present 1685 species of Microlepidoptera
are known from Sweden.
I. Svensson,Vivedalsvägen 10, Ösrersltiv, SE-291 91 Kristianstad, Sweden.
Inledning
Detta är den 29:e årsrapporlen om anmärknings- systematik och nomenklatur. Nu omnämnda arter
värda småfjärilsfynd i Sverige. Liksom f'örut be- uppdateras enligt nyare publikationer. Katalo-
handlas i ett särskilt avsnitt arter som är särskilt gens numrering används i avsnittet om nya land-
inlressanta och iöljs av elt avsnitl om immigra- skapsfynd. Auktorsnamnen utelämnas här.
tion. Förutom vetenskapliga namn används i Arets väder var i stort sett ganska normalt i
dessa avsnitt även svenska namn enligt Svensson hela landet. Det mest anmärkningsvärda undan-
& Palmqvist (1990). Berättelserna om de olika taget utgjordes av en lång varm och torr period i
arterna grundas på insamlarnas egna uppgifter. I juli, som dock inte var så extrem att fjärilspopu-
ett följande avsnitt förtecknas nya landskaps- lationerna kan antas hapåverkats negativt. I stora
fynd, inklusive sådana från de föregående avsnit- delar av landet bedöms dock fjärilförekomsten
ten. Insamlare anges här genom törkortningar av fjärilssamlarna som tbrtsatt fattig. Möjligen
enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978, 1991). In- har en del minerare återhämtat sig att döma av en
samlingsår anges endast för fynd före 2001. En ganska riklig förekomst av några guldmalars mi-
förteckning över insamlare följer dzirefter. nor under senhösten. Den förhållandevis varma
Rapporten bygger på senaste upplagan av fjä- hösten kan ha gynnat den stora mängden immi-
rilskatalogen (Svensson et al. 1994), med samma granter i mellersta och norra delen av landet.
Ingvar Svensson Ent. Tidskr. 123 (2002)
Det får betraktas som huvudsakligen slum- Lindö. Fjärilen ses sällan flygande och då på
pens verk att hela sex arter nu kan anmälas nya kvällen eller natten, men kan någon gång anträf-
för Sverige, nämligen Elachista geminatella fas sittande på myrstackar. Lättast konstateras
(Henich-Schäffer, I 855), S c robip alp a p aup e re I - den genom att sparka på myrstackarna, då den
/a (Heinemann, 1870), Cnephasia alticolana kommer fram och vimlar bland myrorna eller
(Henich-Schäffer, 1851), Selania leplastriana flyger några meter. fiiirilen liknar i färg och
(Curti s, 183 1 ), T haumat o t i b i a I e u c o t re t a (Mey - storlek myrornas ljusgula kokonger.
rick, 1913) och Phycitodes lacteella (Roth- Nemapogon woffiella (Karsholt & Nielsen),
schild, l8I5). Elachista regificeila Sircom, mörk svampmal. Mina fortsatta försök med fe-
1949 har varit felidentifierad och den svenska romonknappen för olvonglasvinge (Svensson
arltendr E. tengstromi Kaila, Bengtsson, Sulcs & 2001) visar att denna svampmal förekommer i
Junnilainen 2001. Antalet kända arter småfjziri- stort sett överallt i landet, fjällen kanske undan-
lar i Sverige uppgår till 1685. tagna. Den kommer dock inte till feromonet för-
Trots den ringa tillgången på djur har småfjä- rän det börjar skymma och inte heller om natten
rilssamlarna oförtmtet arbetat vidare med ut- är alltför kylig. I nordligaste Sverige flyger allt-
forskningen av den svenska faunan och inte så arten endast mitt i natten och ofta är tempera-
minst skyddet av hotade lokaler. Fridlysning är turen för låg.
förstås intet verkligt skydd utan vad som behövs Tineola bisselliella (Hummel), klädmal, har
är aktiva åtgärder, vilket vi kan bidra till genom en gång i tiden härjat bland yllekläder i gardero-
förslag till markägare och ansvariga myndighe- berna och är kanske alltjämt ett av många fruktat
ter. Hjåirlligt tack till alla medverkande för utför- skadedjur. Impregnering av yllevaror med in-
liga berättelser att välja mellan. Som vanligt bör sekthämmande medel sedan årtionden har bragt
rapporter för är 2002lämnas till mig omedelbart arten näst intill utrotningens gräns i landet. För
efter trettondagen nästan år för att hinna publi- fjärilsamlare iir det därför glädjande med varje
ceras löre högsäsongen. nutida fynd, exempelvis att Mats Lindeborg fått
ett exemplar i ljusfälIa i Sm: Kalmar 8.VIL
Tinea columburiella Wocke, duvbomal, har
Intressantare arter Christer Ågren kläckt från slagugglebo i Dr: By
Stigmella c entifoliella (Zeller), tvärbandad ro- 28.III. Det är tydligen mindre viktigt vilken få-
sendvzirgmal. Sedan föregående rapport (Svens- gel som håller till i boet utan viktigare att där
son 2001) har Bengt A. Bengtsson tidigt på året finns fjäder och dun för larverna. Från slagugg-
kläckt en större serie av arten från minor i en lebo utanför Luleå harjag en gång i tiden kläckt
nyponodling (Äosa sp.) vid Arontorp i Torslun- T. svenssoni Opheim, svalbomal. Hittills verkar
da på Öland. Även ett ex. från Glömminge, Yr inte de båda arterna ha anträffats inom samma
terröq kläcktes fram. Minan hittades på vresros trakt och ännu mindre i samma fågelbo. Gränsen
(Rosa rugosa) invid en mindre sandstrand. I går någonstans i norra Svealand. Slagugglebo-
september samlade Peter Koch-Schmidt minor i malen (Z bothniella Svensson) har visserligen i
Arontory. Forlfarande är inte klarlagt om de går Finland hittats i slagugglebo, men fjririlen har
att skilja från den annars i landet vanligaste ar- ofta tagits i bebodda trakter långt från slaguggle-
ten, S. anomalella. bon, så kanske t.o.m. svalbon kan komma i frå-
Myrme c oze la ochrac e e lla (Tengström), myr- ga.
stackmal, är inte alltför ovanlig i norra Sverige Caloptilia hemidactylella (D&S), gulfläckig
från Hiirjedalen och nonut. Därifrån ner till 1önnstyltmal. Jan-O1ov Björklund insamlade
Öland saknas märkligt nog uppgifter om arten 29.V[ kägelliknande bladrullar från lönnar
och även i de sydligaste landskapen har inte (Acer platanoides) ilmed Kolbäcksån i Semla
många sett den. Nu har Peter Koch-Schmidt ta- by i Fagersta, Västmanland. Rullarna satt gan-
git ett exemplar i Sm: Bäckebo, Millemåla ska glest och de flesta var redan tomma. Dock
15.VII och Christer Bergendorff har håvat arten kunde 4 genomskinliga kokonger, typiska för
ny för Blekinge på kvällen 9.VII i Lyckeby, släktet, hittas fastspunna efter några dagar. Den
2
Ent. Tidskr. 123 (2002) Småfjärilar i Sverige 2001
15.Vn kläcktes tre C. hemidactylella. De var långt irån värdväxten (Svensson 2000t. Nu har
vackert orangegula och mycket ollka C. semi- Bengt Å. Bengtsson funnit arten på en lokal med
fascia, som är den mer utbredda arten från sam- strandtåg (Juncus maritimus) i Sm: Kalmar, Svi-
ma växt i Sverige. Fyndet passar geografiskt in nö. En hane och 10 honor insamlades diir 19 och
på de tidigare svenska från Dalarna 1993 och 24.Y[.
Vzirmland 1996. I övriga Norden förekommer Cole ophora s cabrida Tol1, knytlingsäckmal.
arten utmed den södra kusten i Norge och i södra Ingemar Frycklund har numera konstaterat arten
Finland. De svenska fynden i västra Bergslagen på totalt fyra mindre områden på Marma skjut-
kan möjligen härledas till de gamla bruksor- fält i Uppland och tillsammans med Jan-Olov
terna, där lönn ofta odlats i all6er och som vård- Björklund och Göran Palmqvist även hittat ett
träd. 10-tal säckar l8.VI[ och senare. De 7,5-8,5 mm
Elachista geminatella (Herrich-Schäffer, långa säckarna (Fig. l) sitter på värdväxten
1855), med nu föreslaget svenskt namn tvilling- knytling (Herniaria glabra) eller ligger i sanden
fryleminerarmal. För några år sedan fann Ivars intill. Också fjärilen sitter giirna på den krypan-
Sulcs i Lettland små genitalieskillnader inom de växten eller på marken och lyfter säl1an högt,
den art som här i Norden på senare tid kallats E. när den skräms iväg på en kort flygtur. Den är
regificella. Detta har nu resulterat i en artikel i svår att få tag i med vanlig skraphåvning.
Entomologica Fennica (Kaila et al.2001), dar E. Monochroq inflexella Svensson, kalkhäll-
regificella tills vidare förvisas till England och dystermal, har hittills varit känd endast från ett
i
vårr vanliga art får det nya namnet E. tengstromi fåtal lokaler på Oland och Gotland Sverige
(Kaila, Bengtsson, Sulcs & Junnilainen, 2001), men har på senare år även belagts från .några
medan det gamla namnet E. geminatella visats platser i Litauen, ljeckien, Slovakien och Oster-
kunna användas för den nyupptäckta arten. Den- rike. I vårt land tillkommer nu ett fynd från fast-
na förekommer på öppna sand- och alvarmarker landet. Jan- Olov Björklund håvade vid ett be-
också i sydligaste Sverige. I Tyskland har arten sök på den mycket intressanta lokalen Eriksdal
kläckts från minor i bladen av storfryle (Luzula på Gräsö i Uppland i kvällssolen 3.VII en myck-
sylvatica), som dock inte växer på våra fyndlo- et mörk liten stävmal. Området är känt för sin
kaler. I stället förekommer endast knippfryle (L. kalkrika berggrund och intressanta flora och
campestris), som heir kan antas vara värdväxten, fauna. Landskapet är småmarmorerat med
läst inga minor kunnat upptäckas trots en del ef- blandskog, torra och fuktiga ytor samt strand-
tersök. Den gamla vanliga arten, E. tengstromi, ängar. Bl.a. växte mycket brudbröd (Filipendula
förekommer i skog och den vitaktiga minan på vulgaris), som M. inflexella antas leva på. Geni-
bladens översida hittas lätt i april-maj på vårfry- talundersökningen visade att det verkligen var
le (L. pilosa). Skillnaderna mellan de båda arter- en hona av inflexella som infångats. Som det
na rir så subtila, både utvändigt och i genita- svenska namnet påvisar åir fjiirilen endast fun-
lierna, att det hänvisas till originalartikeln för en nen på kalkrika varma lokaler.
säker bestämning, om inte fyndlokalen ger till- Scrobipalpa pauperella (Heinemann). Den
räcklig ledning. 16.VI besökte Jan-Olov Björklund, Ingemar
C ole o pho ra s pirae ella Rebel, spireasäckmal. Frycklund och Göran Palmqvist en kalkpåver-
På hemväg från Oland stannade Håkan Elmquist kad kraftledningsgata vid Alvkarleby, Västanån
och Göran Palmqvist till vid den kända lokalen i i nora Uppland. Lokalen är mycket rik med
Ög: Adelsnäs 9.IV och plockade ganska snart bl.a. stora bestånd av majviva (Primula farin-
fram ett 30-tal säckar av arten. Säckarna satt osa). Ingemar hade besökt lokalen någon vecka
uppe på grenar och stammar, gärna i förgrening- tidigare och sett några exemplar av dagfjzirilen
ar. Ett 20-tal fjärilar kläcktes inom några veckor Euphydryas aurinia. De hade förhoppningen att
inomhus. Kanske skall återstående säckar över- hitta några skojiga småfiärilar, men kvällen var
somra och ge fjiirilar först till våren. ganska kylig och det flög dåligt. I ett fuktigare
Coleophora maritimella Newman, strand- parti kunde dock Jan-Olov håva in en mal som
tågsäckmal, togs 1999 ny för landet på en lokal kom flygande på ca 1,5 m höjd. Den verkade
Ingvar Sven,sson Ent. Tidskr. 123 (2002)
Fig. L Den 7,5-8,5 mm långa sticken av Coleophora Fig. 2. Scrobipalpa pauperella (Heinemann), .före-
scabrida Toll, knytlingsäckmal. Larven har delvis sLagen det svenska natnnet krirrtistelsmå.ttävmal.
krupit wt ur säcken för att leta efier sin näringsväxt, Jan-Oktv BjörkLunds exemplttr från en kraftlednings-
knytling (Herniaria glabra). Frio: Ingemar Fryck, gara vid Viistanån i AlvkarLeby i Uppland 16.V1.2001 .
lund. Foto : Jan-O lov Biörklund.
The 7.5-8.5 mm case of Coleophora scabrida. The S.crobipalpa pauperella .from a ponter line street at
larva has partly le.ft the ca.\e to sectrch .for its .food- Alvkarleby in the province o.f Uppland 16.VL2001,
pl.ant, H erniaria glabra. new to Sweden.
vara en Scrobipalpa och eftersom där växte rik- Arc hip s op orana Linnaeus, tallsommarveck-
ligt med kärrtistel (Cirsium palustre') kom tan- lare. Christer Bergendorf har tagit en hona
karna att falla på S. pauperella. Vanlig tistel- mycket sent på hösten i Bl: Hällevik 12.X, troli-
småstävmal (5. nc uminat e ll a), lev er fiamför allt gen en andrageneration.
på åkertistel (.C. arvense)och någon sådan växte Cnephasia alticolana (Henich Schäffer). På
inte i kraftledningsgatan. Då de bägge fjärilarna senare år har arten tagits i Baltikum och Finland,
är mycket lika utvändigt gjordes genitalprepa- varför vi haft anledning att se efter den också i
rat, vilket visade att det verkligen rörde sig om Sverige. Elt kontrrstrikt exemplar irån Öl:
S. pauperella, ny för landet. Fjärilen avbildas på Möckelmossen 17.VI (Fig. 3), som liknade fjäri-
Fig. 2 och genitalierna exempelvis i Die Palpen- lar från Estland, gav mig anledning att titta när-
motten Mitteleuropas (under namnet S. klime-
scfti, Elsner et al. 1999). Efter detta uppdagande
kunde ytterligare ett exemplar plockas fram i
rnateriul I'rån 2000 hemma hos lngemar. Även
detta exemplar var håvat i Älr karleby: Rotskär
29.VI. Lokalerna ligger ca 8 km fiån varandra
och man kan anta att arten har en fast förekomst
i området. Nedre dalälvsområdet har visat sig
hysa många intressanta skalbaggar, men kanske
är fjiirilfaunan lika spännande. Arten är känd
från södra Finland och har eftersökts i östra
Sverige i några år. Som svenskt namn föreslår Fig. 3. Cnephasia alticolana (Herrich-Schäffer),
Jan-Olov kärrtistelsmåstävmal. .föresltrgen det svenska namnet alvargråvecklare.
tävSm ca r lo. bD ipe anlnpa a m s yaclinke et lllosk a(.lZae allret rp),å gfll aasc köarts hma våss -- FHo,'tnoa :1 1C h. 5r1is6te, rM Böet rkgeelnnrd,t.or.rsfef.tt på Ötartd t7.Vt.200 t.
stränder, som bäst fångas på natten med hjälp av
The Jbmale of Cnephasia alticolana .from Möckel-
p.annlampa, har Peter Koch-Schmidt insamlat i mossen in the province of Oland 17.V1.2001, four
Ol: Södviken 2l.V[. .females of -*hich are nort reported as new to Sweden.
4
Ent. Tidskr. 123 (2002) Småfjärilar i Sverige 2001
mare på mina djur i gruppen och jämföra med conTmunana har betydligt kortare sacculi och
liknande arter. Det fanns två liknande exemplar, smal rak aedeagus (Fig. 7). Bild 147 alticolana i
från Sk: Maglehem 23.YI.91 och Go: Hejnums Die Tortriciden Mitteleuropas (Razowski 2001)
hällar 29.VI.96. Alla visade sig vara honor och är typisk men kan förväxlas med assecland, som
överensstämde i genitalierna med en hona fiån även den brukar ha nästan lika långa sacculi men
Estland, Kogula (Fig. a). Genitalskillnaderna har böjd aedeagus. Bild 148 torde i stället vara
gentemot C. communanr"r (Fig. 5) är emellertid stephensiana. Larven är polyfag och skall leva
mycket små. Såvitt jag kan finna är den smala från juni övervintrande till april, men synes inte
genitalplattan och ostium svagare kitiniserade. ha anträffats i noma Europa. Vår nya art kan
Säkraste skillnaden verkar vara den mer kon- kanske kallas alvargråvecklare.
trastrika framvingeteckningen, vilket gör att fiä- Acleris fimbriana (Thunberg), odonvårveck-
rilen snarast förväxlas med C. stephensiana, lare, är en obegripligt sällan sedd afi, som borde
som dock brukar flyga först fram i juli. Göran förekomma på ella våra myrar norrul där odon
Palmqvist har hittat ytterligare en hona i sin (.Vaccinium uliginusuml växer. Carl-Ake Pet-
samling, från Sk: Sandhammaren 17.V1.79. Det lersson har tagit ett exemplar 3.X på Älganäs-
vore bra om någon hane kunde letas fram. Den mossen nära där han bor i Vr: Väse, Lövhöjden.
har betydligt mer lättidentifierade genitalier: Även den närstående lika variabla arten A. hy-
mycket långa sacculi och en tjock rak aedeagus emana (Haworth) på ljung (Calluna vulgaris)
med sågtandad flik i spetsen (Fig. 6), medan ses sällan.
I-.-
i---
.il-:'
I
,i
j
J
I
Fig. 1. Hongenitalier av Cnephasin alticolana. Den Fig. 5. HongenitaLier av Cnephasia communana.
smalt månskäreliknande genitalplattan med ostium Genitalplattan med ostum något starkare kitiniserade
svagt kitini,serade. än hos Jöregående art.
Female genitalia oJ Cnephasia alticolana. The Female genitalia of Cnephasia communana. The ge-
narrort genital plate, resembling a narroh) crescenl nitctl plate with ostium a little more pronounced than
moon, with the ostium -'eakly- sclerotiz,ed. in preceding species.
Ingvar Svensson Ent. Tidskr. 123 (2002)
Fig. 6. Hangenitalier av Cnephasia alticolana. Fig.7. Hangenitalier av Cnephasia communana.
Aedeagus tiock och rak, med tandadflik vid spetsen, Aedeagus smal och rak, med en eller flera tänder vid
sacculi mycket långa. spetsen, sacculi mestadels ganska korta.
Male genitalia of Cnephasin alticolana. Aedeagus Male genitalia of Cnephasia communana. Aedeagus
stout and straight, with serrate flap at tip, sacculi slender and straight, with one or more teeth close to
very long. the tip.
Eupoecilia sdnguis orb(tna (Herrich-Schäf- Eucosmu suomisna (Hoffmann), finsk gull-
fer), blodtoppblomvecklare, har vi varit oroliga risfrövecklare. I samband med genitalprepare-
för, eftersom den hos oss bara finns på Gotland ringar för den nordiska vecklarboken fann jag
och värdväxten, blodtopp (Sanguisorba ffici- två olika typer av hongenitalier för E. aspidisca-
nalis),verkar minska. Det är därför glädjande att na som vållade huvudbry. Bl.a. hade jagtagit2
Hakan Elmquist och Lars Imby hade en rejäl honor samtidigt i en vägkant i Nb: Kattilasaari
flygning till 2 lampor av 4 pä prästänget i Garda 6.VII.96 som visade dessa skillnader. När jag
8.VIL Senare när änget slagits, visade det sig att vid en lepidopterologträff i Kalkkimaa i norra
vid de två platserna fanns partier som slåtterma- Finland visade Marko Mutanen en obekant fjäril
skinen inte nått. Det skulle betyda att om slåttern som jag tagit i.en vägkant i Nb: Hanhinvittikko
varit 100 o/o effektiv, hade fjiirilen inte funnits på nordväst om Overtorneå och fick det tveklösa
lokalen. svaret suomiana, löstes problemet. De få exem-
Gypsonoma minutanq (Htibner), silverpop- plar av afien som jag tidigare sett, var betydligt
pelbladvecklare, har varit svensk medborgare mindre och brunare, förutom att alla var tagna
längre än vi anat. Jan Jonasson har upptäckt ett längs Östersjöns kust. Arten kan alltså nå nästan
exemplar i Göteborgs-mus6et etiketterat Run- samma storlek som aspidiscana, men har något
marö, leg. F. Nordström. Datum saknas, men rödare framvingar, mindre kontrastrik teckning
fjärilen måste vara tagen långt innan den påtraf- och endast två svarta streck i spegeln utan anty-
fades i Skåne 1979, sannolikt omkring 1950. dan till ett tredje streck. Efter detta konstateran-
Förekomsten sammanhänger nog med utbred- de hittade Bengt A. Bengtsson ett exemplar från
ningen i södra Finland. To: Masugnsbyn29.YI.99 i sin samling.
Eucosma scorzonerdns (Benander), svinrot- Selsnia leplastriana (Curtis). I sitt arbete
vecklare, återfann Göran Palmqvist 3.VI på med att ordna småfjärilarna på Göteborgs Natur-
samma lokal i Go: Ardre som han tog den året historiska Museum upptäckte Jan Jonasson en
innan (Svensson 2001). {ärilen flög över svin- hona av denna arl bland ett litet antal inte färdig-
rot (Scorzonera humilis), som redan Benander monterade fjärilar som överlåtits av Anders Le-
ansåg måste vara vzirdväxten, något som återstår win, ndr han inte längre kunde fortsätta sina in-
att belägga. Eftersom Göran bedömde våren 1-2 samlingar. En anteckning genom mus6ets perso-
veckor försenad, bör den normala flygtiden vara nal lyder: "Fyndort Anders Lewins adress i Le-
i slutet av maj och början av juni. rum". Datum saknas utom för en Agonopterix
6
Ent. Tidskr. 123 (2002) Småfiärilar i Sverige 2001
nervosct med handskriven liten lapp med texten mott, så vi får hoppas att arten uppfattats riktigt i
"inomhus 26.1 .1916" . Exemplaret har nu mon- Finland, där den första gången togs redan år
terats av Jan och försetts med etikett "Vg. Le- 1998 (Mutanen et al. 2001). Som svenskt namn
rum 19'76, A. Lewin". Eftersom arten söderut föreslås i samråd med Clas vitt blommott'
kan vara ett skadedjur på korsblommiga växter Agriphila geniculea (Haworth), knägräs-
(Brassicaceae), är det sannolikt att den kommit mott. Enstaka exemplar har rapporterats från
in med importerad kål och kläckts hos Anders' spridda platser de senaste åren. Nu senast har
Däremot blir den nog inte bofast hos oss, även Jesper Lind funnit ett i Sk: Hagestad 21.Vil.
om den är det i England. Den iir inte heller upp- Kanske håller arten på att få fotfäste längs våra
tagen ens som införd afi i våra grannländer. Ex- kuster. I Sandhammarsområdet har Clas Källan-
emplaret avbildas på Fig.S. Arten föreslås få det der och Nils Ryrholm funnit enstaka exemplar
svenska namnet kålvecklare. nästan varje år sedan mitten av 1990 talet. Det
Cydia cornucopiae (Tengström), aspskogs- ganska oansenliga mottet kan lätt förbises, fast
vecklare, finns det anledning att återkomma till, teckningen är omisskännlig.
eftersom Christer Agren efter ihärdigt arbete att Microstega hyalinalis (Hiibner), sidengult
skrapa aspstammar på den enda kända svenska ängsmott, har varit nästan försvunnet från
lokalen i Dr: Garpenberg, Rånkholmen lyckats svenska fastlandet under många år, även om
få fram ytterligare två hanar och två honor 3- stammen på Gotland varit ganska god hela ti-
11.VI.01, ett som han bedömer sent år. Fortfa- den. Det finns dock hopp att arten kan öka igen.
rande zir larvens levnadssätt obekant. Håkan Elmquist tog ett exemplar på Kjuge kull i
Thaumatotibia leucotretq (Meyrick) Arten Skåne 23.VII och Jesper Lind ett i Trosa i Söder-
som tidigare förts till släktet Cryptophlebia,hat manland 9.Vll. Även på Öland har tagits ett ex-
av Bert Gustafsson anmälts som funnen i Vr: emplar, i Arontorp 1 1.VII av Per-Eric Betzholz.
Karlstad 3.VII, kläckt från blodgrapefrukt av
okänt ursprung. Det var inte helt oväntat att den-
na importart skulle visa sig också hos oss, efter- Immigration
som den noterats från både Danmark och Fin- Ett immigrationsår i klass med 1995, dock inte
land. Hanen som avbildas på Fig. 9, har egen- längst söderut i landet. Denna gang blev det
domliga fjälltofsar på bakbenen. Som svenskt mellersta delen av landet som nåddes av den sto-
namn föreslås knätofsvecklare. ra svärmen med början 17.IX. Det verkar som
Phycitodes lacteella (Rothschild) är bofast mindre inflygningar kom senare, eller också har
närmast vid Medelhavet men det exemplar som en del fjärilar stannat kvar till in i oktober. Aven
nu anlänt till Sverige kom troligen från varma nordligaste delen av landet välsignades med ny-
länder i sydost, eftersom ett betydligt stör:re an- fynd, kanske mest beroende på att Markus Fran-
tal hamnade i Finland ävensom i Estland unge- z6n placerat ut ljusfällor i To: Keinovuopio och
fiir samtidigt. Efter att ha placerat ut alla till- Lu: Sitasjaure på höstsidan.
gängliga lampor och ljusfällor i sin trädgård i Hemvändande turister berättade om otroliga
Up: Uppsala, Husbyborg dagen efter att den sto- mängder nattflymott (Nomophila noctuella') i
ra immigrationen av flera olika arter började, sydöstra Europa, så trängseln blev kanske för
hittade Clas Källander denna hona (Fig. 10) i stor. I vart fall kom den arten att helt dominera
fällmaterialet från 18.IX. Det skulle naturligtvis inflygningen från 17.IX med maximum om-
vara trevligt om den lämnat avkomma efter sig, kritg22.IX. Detta.datum kom ett tiotal t.o.m till
men det är föga troligt att arlen kan klara sig i min lampa i Sk: Osterslöv, medan Bo Olson i
vårt klimat. Även om fjärilen påminner om de Balsby 5 km bort överhuvud inte fick någon i sin
andra arterna i sliiktet genom storlek och ving- ljusfälla. Jesper Lind noterade emellertid arten
form, bör den vara lätt att känna igen på den vita som relativt allmän även i sydligaste Skåne' En-
grundfärgen utan strödda mörka fjäIl men med dast något längre norrut, på Oland. uppträdde
tydliga svarla diskpunkter och punktlinjer. Den arten vid samma tid i betydligt större antal och
finns inte medtagen i vår vanliga litteratur över Per-Eric Betzholz iakttog där en ny inflygning
Ingvar Svenssot't Ent. Tidskr. 123 (2002)
Fsvigen.8s.k aS enluamninae tle kpllialvsetcrikalnaare .( CHuiritri .rd),e t. föernedsala sgveenn ,sdkeat gFie gn. d9e. tT s hvaeunmskaat ontaibminile lte ukcn ioittoref. stave (c Mkl aeyre r .i c kH )o, n.föe nre sh lcuLr
erem.plaret, .f unnet av Anders Lewin i Vg: Lerum I976 en svort tofs pft bukbenen, något som skymtar pci hö-
och fi)rmodligen importerat mecl nrigot s1ags ktil. ger .skla om bakkroppen på denntr hane.från Tuts-
Foto : Christe r Be rgendorff. nicL. Ett exemJtlar av denna ilnportart har kliiclct från
blodgrapeflukt i VärmLand, Karlstad 3.V11.2001.
The onLy Swedish specimen ot' Selania leplastriana, Foto ; ln.gva r Svenssotl.
colLected. by Anders Lewin ot Lerum in the province of
Viistergötlantl. 1976 tu'td probubly im;xtrted tvith some Thaumatotibia leucotreta. The male has a black huir
sort o.f ca.bbage. tufi on tlte hind legs, partly visible on the right sitle of
the crbdumen ,'f thi: spr'r'irrrt n .[rorn Turt:.,rrtitr. ( )nt'
spet:im.en of the intrriluced species hatched .from u
1-15.X. På Gotland hade Clas Källander och grape-.fruit at KctrLstad in the province of Värm.lctnd
Nils Ryrhohn mer än 1000 exemplar ansamlade 3.V11.2001.
i ljuställorna i Sundre vid vittjande 28-30.1X.
Clas hade totait rner än 400 exemplar på sina ett exemplar på Edskön, Gä och sii långt norrut
lampor i Up: Uppsala, Husbyborg l7-22.IX. som i An: Ramsele tog Peder och Ulla Britt An-
Frost 24-2-5.IX avlivade de tlesta och fjärilen vi- dr6n hand om 2 exemplar 3-24.IX. Arten nådde
sade sig därefter endast enstaka fram till 13.X. också så långt västerut som Bo: Uddevalla, där
Västerut avtog mängden djur snabbt. Nils Fors- Hans Petersson fick 3 exemplar 2l-23.IX, rap-
hed hade endast ett tiotal på ljus l7-25.IX i porter fiån mellanliggande platser onämnda.
Vg:Ljunghem, Hans Petersson totalt 20 exern- Aven vandrarängsmottet (Udea ferrugalis)
plar20-25.1X i Bo: Uddevalla, Jens Rydell 2 ex- kom tydligen från sydost och f-lest exemplar rap-
emplar i Vg: Ulricehamn 2l.IX och Christer porteras av Clas Källander och Nils Ryrholm,
Agren 2 exemplar i Dr: Krylbo 22-23.IX. Yad 375 stycken vid vittjningen av fällorna Go:
som hände i större delen av Norrland finns det Sundre 28-30.IX. Clas fick den också hemma i
inga uppgifter om. Men i Markus Franz6ns ljus- Uppsala med totalt 25 exemplar 2l.IX-2.X men
fälla i SitasjaLrre kom två exemplar 10-29.IX. också i Gä: Gävle med 3 exemplar l-22.lX.Per-
I betydligt mindre antal men ändå aktnings- Eric Betzholz, Håkan Elmquist, Lars lmby,
värda mängder uppträdde betmottet (Loxostege Mats Lindeborg och Göran Palmqvist rapporte-
sticticalis). Arten iir sannolikt bofast i landet, ral totalt omkring 100 exemplar lrån Öland. På
men detta år uppträdde den klart som immigrant fastlandet i Småland hade Mats endast en fjäril
till sammans med föregående. Per-Eric B etzholz från Kalmar 2.X och Peter Koch-Schmidt 9 ex-
noterar att den var långt ifrån lika vanlig på emplar i Nybro 22.1X-13.X. Göran konstaterade
Öland som noctuello från l7.IX- 9.X. I fdllorna ca l0 exemplar i Sö: Torö och St. Vika 16.IX-
på Gotland hade Clas Källander och Nils Ryr- 12.X. Det västligaste rapporterade fyndet iir fiån
holm l,l exemplar 22.Yll-25.Ylll men hela 101 Vg: Ulricehamn 16.X, leg. Jens Rydell.
exemplar vid nästa vittjning 28-30.IX. Hemma- lmmigrantgräsmottet (Euchromius ocellea)
vid i Husbyborg hade Clas de fijrsta 33 exempla- har också haft ett gott år. Clas Källander flck
ren I 7.IX och de följande dygnen gav ytterligare hela 26 exemplar i sin trädgård i Uppsala 18-
206 exemplar. Kusinen Karl Källander noterade 23.IX och vidare 3 exemplar i Gä: Cävle vid
8
Ent. Tidskr. 123 (2002)
,rffi"r',
En av våra ,n".u
^lrÅT*trtirt"
sydmott (Palpila vitrealis (Rossi), förut kallat
P. unionalis Hiibner), visade sig på tlera platser.
Clas Källander tog ett exemplar i Go: Sundre
2-5.V[ och tillsammans med Nils Ryrholm ett
exemplar i ljusfälla i Go: Hamra 22.YII-2 .YIII.
I samband med den stora invasionen fick Håkan
Elmquist ett exemplar hos Hans Karlsson i Öl:
Norra Möckleby 22.IX och Göran Palmqvist ett
exemplar i ljusfälla på Torö i Södermanland l6-
20.IX. På Oland trck Mats Lindeborg ett sent
F i g. l 0. P hy citode s lacte ella ( R o t h,s c hild ), .fö re s I a g en exemplar i Runsbäck 7.X och Per-Erik Betzholz
det svensktr namnet vitt blommott. Här det enda I l-16.X ett i Arontorp. Antalet i Sverige funna
svenska exempl.aret, en ltona, som ankinde till Up: exemplar har ökat från 8 till 14.
Uppsala, Husbyborg lB.lX.200I i sttmbttntl med tLrets Kålmalen (Plutella xylostella) är utan tvivel
stora immigr(ttion r.tch insamlades av Cl.as KaLl.andef
,s om riv en t a git .fot o t. bCålades eKnä lflaasnt dmeer dsbåogrg åarreet si flöanrsdteat eoxcehm implmarig ir aUnpt.:
The only Swedish specimen of Phycitodes lacteella, a Uppsala, Husbyborg 2l .lY, en vecka senare än
.female , which arrived at Uppsala, Husb,,-borg in the året innan. Den ökade sedan snabbt i antal till att
province of Uppland lB.lX.200l in connection with
the great immigration oJ the year ctnd wns coLlected vara allmän från 6.V. När han och Nils Ryrholm
by Clas Källander. besökte Tornedalen 4-11 .V[ var arten plågsamt
vanlig. (Själv hade jag sett talrika larver på olika
korsblomster omkring I VII). Arlen minskade
samma tid. Hans ljusfällor i Sundre på Gotland sedan i antal för att åter bli talrik under den stora
tillsammans med Nils Ryrholm gav märkligt immigrationen 18-23.IX. Årets sista xylostella
nog endast 2 exemplar 26.YIII-26.1X. Lika såg Clas vid Gä:Hammarby 20.X.
svagt utbyte gav Göran Palmqvists fällor i Sö: Om immigranten Phycitodes lacteella, se fö-
St. Vika l6.IX-12.X och Jan-Olov Björklund regående avsnitt.
fick endast ett ex. på lampa i Up: Sollentuna.
Kanske drog svärmen av denna art mer norrut,
eftersom Markus Franz6n flck tre exemplar i Nya landskapsfynd
Ijusfällor i Lu: Sitasjaure 10-29.IX och ett ex- 10. Eriocrania salopiella. Bo (PHNS).
emplar i To: Keinovuopio 8-26.IX. 30. Stigmella glutinosae. Vr (PENS).
Molnigt tistelkorgmott (Homoeosome nebu- 3J. S. ttnomaleLla.Yr (mina PENS).
lella) har synts enstaka efter invasionen 1999 62. S. continuella.Yr (PENS).
(Svensson 2000). Om arten etablerat sig i landet 82. S. roborella. Vr (mina, PENS).
är oklart, men den verkar ha fått en viss påspäd- 102. Ecroerlemia albfasciella. Dr (ÅCHS).
ning under årets invasion. Lars Imby och Hans 124. Nemophora minimella. Vs (BJOS, FYKS,
Karlsson l'ick vrr sitt exemplar i Öl: N. Möckle- PGAS).
by 22.1X, vidare Peter Koch-Schmidt ett exem- 135. Phylloporia bisftigella. Bo (PHNS).
plar i Sm: Nybro samma datum. Clas Källander 136. Incurvaria praelatella. Me (SVNS).
och Nils Ryrholm hade ett exemplar i ljusfälla i 144. Lampronia capitella. Bo (PHNS).
Go: Sundre 26.VIII-28.1X, Clas har dessutom 186. Myrmecozela ochraceella. Bl (BEFS).
tagit fjärilen i Up: Uppsala, I exemplar 19.1X 200. Nemapogonwoffiella. Bo, Nb (SVNS).
och 2 exemplar 21 .lX, samt ett exemplar i Gä: 206. l,l. .fungivorella. Ds (SVNS).
Sandviken Hammarby 22JX-19.X och två ex- 239. Caloptilia rufipennella. Bo (SVNS).
emplar i Gävle, Engesberg 22JX. Utanför denna 241. C. alchimiella. Go (EQTS).
invasion har Carl-Ake Pettersson fått fjärilen 245. C. semif'ascict. Vs (BJOS).
hemma i Vr: Väse, Lövhöjden 5, 20 och 26.VIII. 246a. C. hemiductylella. Vs (BJOS).
Ingvar Svensson Ent. Tidskr. 123 (2002)
256. Parornix anglicella. Vs (BJOS). 109. C. pappferella. Up (BJOS, FYKS).
266. Callisto colJbella. Vr (PENS). 126. C. tanaceti. Up (BJOS, FYKS, GNBS).
284. P hy lLo no ry cte r b rev i Line at e lla. Ha (BEFS). 133. C. adspersella. Vr (PENS).
315. P. sagitella. Vr (PENS). 745. Chrysoclista linneella. Ha (JOJS).
332. Bucculatrix demaryella. Me (SVNS). l5I. Blastodacna atra. Vr (PENS).
335. B. cidarelltt. Vs (BJOS). 7 55. Mompha langiella. Gä (KJCS).
337. Tinagma perdicelLum. Vs (BJOS). 151. M. Locupletella. Bo (PHNS).
344. Argyresthia bergiella. Vs (BJOS). 163. M. ochraceella. Sm (LTSS).
345. A. praecocella. Vr (PENS), Gä (KJCS). 8ll. Paltodora cytiselLa. Vs (BJOS), Vr
349. A. aurulentella. Vr (PENS). (PENS).
351. A. rrifasciata. Vg (GNBS). 825. Monochroa inflexella. Up (BJOS).
355. A. sorbiella. Bo (PHNS), Vs (BJOS). 852. Teleiodes vulgella. Vs (BJOS).
361. A. ,spinosella. Ha (JOJS). 872. Bryotropha ffinis. Vr (PENS).
361. A. albistria. Ds (PHNS). 888. Chionodes lucruella. Bo (PHNS), Vs
38J . Parasw ammerdamia albicapitella. Ha (BJOS).
(JOJS). 890. C. holosericella. Vs (BJOS).
397 . Prays ruficeps. Gä (KJCS). 892. C. continuella. Ds (PHNS). .
410. Ypsolopha nemorella. Vs (BJOS). 899. Filatima incomptella. Ol (BABS).
426. Acrolepiopsis a,ssectella. Yb (Sven Hell- 914. Gelechia sestertiella. Vr (PENS).
qvist'). 924. S c rob ip alp a acuminate lla. Y r (PENS ).
433. Leucoptera labumella. Og (SVNS). 924a. S. pnuperella. Up (BJOS, FYKS 00,
439. Lyonetia prunfoliella. Vr (PENS 00). PGAS).
446. G lyphipte rix fo rs t e re llct. Gä (KJCS). 932. S. obsoletella. Gä (KJCS).
458, Eraeretia ciniflonella. To (FAZS). 936. Caryocolum cassella. Vr (PENS).
509. Pseudatemelia elsae. Y s (BJOS). 946. C. marmorect. Vr (PENS).
514. Ethmia pusiella. Vr (PENS 92). 972. Syncopacma taeniolella. Vr (PENS).
524. Batia unitella. Vr (PENS). 974. Acanthophila latipennel/a. Nb (SVNS).
534. Oecophora bractella. Vr (PENS). 992. Brachmia dimidiella. Vr (PENS 00).
549. Perittia farinella. Vr (PENS). 996. B. Iutatella. Vr (PENS).
553a. Elachista geminatella. Sk (SVNS 87), Ha 1005. Pandemis corylana. Vr (PENS 96).
(BÅBS 96), Öl (KAOD 75), Go (svNS rcOl. P. cinnamomeana. Ds (BEFS 00).
17). 1021. Syndemis histrionana. Vs (BJOS).
558. E. poae.Yr (PENS). 1045. Cnephasia longana. Sm (LTSS).
565. E. elegans. Vs (BJOS). 1045a. C. alticolana. Sk (PGAS 79, SVNS 91),
568. E. bifascieLla. Sm (BÅBS). ör (svxs), Go (SVNS 96).
518. E. humilis. Ds (SVNS). 1088. Acleris hyemana. Bo (PHNS).
606. E. eleocharielLa. Vg @ÅBS). | 1 06. P halonidia cur"vistri gana. Yr (PENS).
617 . C oleopho ra lutip enne lla. Y r (PENS). I I28. Aethe s hartmanniana. Vr (PENS).
623. C. alnfoliae. Vr (PENS). 1134. Cochylidia rupicola. Ol (BABS).
626. C. trigeminella. Vr (PENS). 1138. C. moguntiana. Sm (LTSS).
631. C. idaeella. Vr (PENS). 1148. Falseuncaria ruJiciliana. Ga (KJCS).
648. C. orbitella. vr (PENS). 1 11 0. O Lethreutes tiedemanniana. Y s (BJOS).
652. C. albitarsella. Sm GÅBS). 1182. O. turJbsana. Ds (PHNS).
656. C. alcyonipennella. Bo (PHNS). II90. Hedya ochroleucana. Gä (KJCS).
681. C. vulnerariae. Vr (PENS). 1199. Apotomis inJida. Sm (OLBS).
690. C. solitariella. Öt G-rSs). 1210. A. sauciana. Bo (PHNS).
694. C. tamesis. Bo (BÅBS). 1220a. Lob e s ia virulenta. Ån (SVNS).
698b. C. maririmella. Sm GÅBS). 1240. Ancylis subarcuana. Vr (PENS 96).
108. C. atriplicis. Me (SVNS). 1244. A. tineana. Bo (PHNS).
10