Ammunition & Ballistik

26 Pages·2017·0.31 MB·Swedish

Jakt, Ammunition & Ballistik

Ammunition och ballistik

Johan Larsson. 2006
Innehållsförteckning

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 1
BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 2
KULAMMUNITIONEN....................................................................................................................................... 3
TÄNDHATTEN ...................................................................................................................................................... 3
HYLSAN .............................................................................................................................................................. 3
KRUTET ............................................................................................................................................................... 4
KULAN ................................................................................................................................................................ 4
HAGELAMMUNITIONEN ................................................................................................................................. 6
HYLSAN .............................................................................................................................................................. 6
FÖRLADDNINGEN ................................................................................................................................................ 6
HAGEL ................................................................................................................................................................ 7
Generellt ........................................................................................................................................................ 7
Laddningsvikt ................................................................................................................................................ 8
Blyhagel ......................................................................................................................................................... 8
Stålhagel ........................................................................................................................................................ 9
Bismuthhagel ................................................................................................................................................. 9
Tungsten Matrix hagel ................................................................................................................................. 10
HeviShot™ hagel ......................................................................................................................................... 11
KALIBERN ......................................................................................................................................................... 12
KULVAPEN ........................................................................................................................................................ 12
HAGELVAPEN .................................................................................................................................................... 13
VAPNET .............................................................................................................................................................. 13
KULVAPEN ........................................................................................................................................................ 14
Cylinderrepeterstudsare .............................................................................................................................. 14
Bygelrepeterstudsare ................................................................................................................................... 14
Halvautomatstudsare ................................................................................................................................... 15
Dubbelstudsare ............................................................................................................................................ 16
KOMBINATIONSVAPEN ...................................................................................................................................... 16
HAGELVAPEN .................................................................................................................................................. 17
Dubbelpipiga hagelvapen ............................................................................................................................ 17
Halvautomatiska hagelvapen....................................................................................................................... 17
SAMSPELET MELLAN KULA OCH KALIBER .......................................................................................... 17
HUR AMMUNITION DÖDAR ......................................................................................................................... 19
KULSKOTTET .................................................................................................................................................... 19
HAGELSKOTTET ................................................................................................................................................ 20
Övrigt om jakt med hagel ............................................................................................................................ 21
Att tänka på vid hageljakt ............................................................................................................................ 22
SLUTORD ........................................................................................................................................................... 23
BILAGA: ANTAL HAGEL .................................................................................................................................. I
Inledning
Från det tillfälle när pilbågar började användas så har ballistik varit en avgörande faktor för att
kunna träffa och döda. Även ammunitionen var av stor betydelse då pilarna ej kunde vara
krokiga eller asymmetriska. Detta föll sig troligtvis ganska naturligt för dem som började
använda detta vapen. När sedan vapen med krut som drivladdning började användas så blev
detta ändå tydligare. De första krutvapnen var av typen mynningsladdare. Detta innebar att
alla som hanterade dessa vapen kunde kalla sig handladdare. Då patronladdade vapen fick sitt
intåg så försvann den annars så naturliga handladdningen. För att göra ammunition då krävde
komponenter som ej gemene man hade tillgång till. Alla dessa krutladdade vapen hade en
slätborrad pipa vilket innebär att kulorna ej roterade. Detta gav att vapnen hade mycket dålig
precision, då även den minsta ojämnhet på kulan gjorde att kulbanan blev ojämn. Ganska
snart så började vapnen att tillverkas med räfflade pipor. Detta förbättrade precisionen
oerhört. Idag så experimenteras det ganska mycket med räfflingen, bland annat Marlin har en
egen teknik vad gäller räfflingen. Denna teknik innebär att istället för att som normalt ha 4 – 6
räfflor så har dessa vapen ca 20 mikroräfflor vilka inte går lika djupt i kulan. Detta skall enligt
Marlin ge ökad precision på alla kalibrar fast särskilt de grövre och långsammare, som
exempel kan nämnas .444 Marlin. Annars så brukar det i regel vara så att klenare kalibrar
(7,62 och under) ha 4 – 5 räfflor. De grövre kalibrarna särskilt då magnumkalibrarna har 6
räfflor.

Ballistiken har en stark koppling till hur väl en pipa är räfflad, en normal räffelstigning ligger
på 1:12 (ett varv på 12 tum). De kalibrar som är avsedda för precision har oftast 1:10 eller 1:8
vilket ger att kulan i dessa vapen roterar mycket fortare. Vanliga kulor klarar oftast inte denna
räffelstigning utan havererar. Detsamma gäller kulor som är avsedda för stigning 1:8 eller
1:10 om dessa skjuts i normala vapen. En kalibers räffelstigning beskrivs av diverse
standardiseringsorganisationer, de allra flesta tillverkare följer dessa då de annars kan ha
problem med att få vapnen sålda i framförallt USA.

Idag så finns det strikta regler gällande olika kultypers användningsområden. Dessa innebär i
korthet att vid jakt på djur i klass 1 eller 2 så skall en expanderande kultyp användas. Detta för
att djur av denna storlek kräver att mycket energi överlämnas från kulan till djuret vid träff.
Vid handladdning så krävs det oftast en djupare förståelse för ballistik och ammunition, detta
för att kunna experimentera med egna laddningar. Att experimentera fram egna laddningar är
oftast ett krav för att kunna göra ammunition som går bäst i ett specifikt vapen. Men för att
dessa experiment ska bli bra så är det viktigt att följa givna gränser för mängden krut.
1
Bakgrund
Anledningen till att detta ämne behöver beskrivas är det faktum att ingen bra bok finns i
ämnet. Syftet är att knyta samman begreppen: vapen, ammunition och ballistik till en helhet
som behövs för att kunna tillämpa varje enskild enhet för sig. Alla dessa hänger samman på
ungefär samma sätt med undantag för handladdningen vilken inte är en sammanhängande
vetenskap utan en vetenskap som använder samtliga av de andra. Att handladdning tas med är
för att kunna knyta ihop begreppen till ett förståeligt användningsområde, även fast varje
person med intresse för jakt och vapen borde se det som en självklarhet att kunna grunderna i
samtliga av dessa vetenskaper. Detta för att kunna göra korrekta bedömningar av kalibrar och
skottets verkan. Allt för lite energi läggs på att lära ut dessa kunskaper till vapenägare och
skyttar. Den grupp som absolut borde ha kunskap om dessa ämnen är jägarna där det är viktigt
att förstå varför en kula reagerar som den gör vid viss påverkan. Det bör även nämnas att
kulans reaktion på påverkningar på intet sätt är linjär som vore naturligt att tro. Det är istället
så att kulan har mer en kaosartad karaktär. Ballistik är mycket viktigt i de fall en strävan finns
efter maximal precision. Ballistik är dock inget medel utan istället mer ett matematiskt system
som kan generera vissa data. Man skiljer på Innerballistik (vad som händer innan kulan
lämnar pipan), ytterballistik (Vad som händer med kulan i luften), och efterballistik (vad som
händer med kulan vid träff).

Ammunitionen är en viktig framgångsfaktor vid jakt, detta är i många fall bortglömt då de
flesta jägare fastnar för en kaliber och en kultyp som de tycker fungerar. Tyvärr är inte ett
sådant beteende att eftersträva då intresset för nya alternativ försvinner. Både kalibern och
kulans utformning är viktiga, men det viktigaste är balansen mellan dessa, samt vilket syfte
som skottet skall användas till.

Vapnet som används är inte heller det irrelevant utan den största framgångsfaktorn för att ett
skott skall kunna avfyras. Vapnet och ammunitionen hänger starkt tillsammans och relationen
mellan dessa bör vara väl balanserad. Handladdning är ett sätt att framställa ammunition på
egen hand. Det går många rykten om att handladdad ammunition skall vara sämre än
fabriksladdad, vilken kan vara sant om den som har laddat ammunitionen inte haft tillräckliga
kunskaper om ballistik och vapen. Men om ammunition handladdas på rätt sätt så är det
mycket troligt att den ammunitionen blir bättre än fabriksladdad på alla sätt. Framförallt vad
gäller precision för ett specifikt vapen. Vad gäller vapnets utformning är det viktigaste att det
passar dig och att du har förtroende för det.

Som ni kanske förstår så är inte detta ämne inte helt trivialt. Det är därför denna text har
skrivits, för att ge intresserade en inblick i hur relationen mellan ammunition, ballistik, vapen
och handladdning fungerar.
2
Kulammunitionen
För att få en helhetsbild så är det viktigt att först och främst förstå komponenterna. Här
beskrivs ammunition avsedd för kulvapen. Mycket här går dock att applicera på
hagelammunition. Valda delar av hagelammunition kommer att beskrivas separat.
Tändhatten
Tändhatten är den komponent som är nyckeln till att dagens ammunition fungerar. Ett anslag
på tändhatten sker av vapnets hane. Detta slag ger tillräckligt med energi för att tändhattens
tändsats skall explodera. Tändhatten är därför mycket explosiv. Tändhattarna delas ofta upp
efter hur mycket tändsats den har samt vilken kvalité som tändhatten har. Denna indelning ser
ut på följande sätt, där uppradningen kommer att börja med den med minst tändsats och gå
uppåt: liten pistol, liten pistol magnum, stor pistol, stor pistol magnum, liten gevär, liten gevär
magnum, stor gevär, stor gevär magnum.

Därefter så finns även tillägget: ”Match” på samtliga av dessa vilket innebär en större jämnhet
i tändsatsen. Var och en av dessa har sitt eget användningsområde som hörs på namnet.
Tillägget ”Magnum” innebär att tändsatsen brinner med en kraftigare flamma under en längre
tid. Detta har en viss inverkan på gastrycket vilket kommer att diskuteras senare.
Magnumtändhattar är utformade på detta sätt i och med att magnumkrut är mer svårantändligt
och brinner under en längre tid. Tändhattens inverkan på precisionen är minimal om inte
syftet är extrem precision. Det viktiga är att valet av tändhatt faller på en tändhatt som
fungerar väl med ammunitionens övriga komponenter, vilket ofta stämmer överens med
namnet på tändhattstypen.
Hylsan
Hylsans kvalité kan till viss del inverka på precisionen. Med kvalité så menas materialet av
vilket hylsan är gjord, hur den är härdad, samt hur tjocka hylsans väggar är. Hylsans material
är i de flesta fall mässing vilken härdas i diverse steg som här är irrelevanta. Hylsan skall
dock ha den egenskapen att vid antändningen av krutet så skall hylsan expandera till
patronlägets storlek och därefter så skall den återgå till sin ursprungliga storlek Det är detta
som härdningen syftar till. Om denna expansion sker olika fort från hylsa till hylsa så inverkar
det negativt på precisionen. Det bör beaktas att om väggarna på hylsan skiljer sig i tjocklek så
blir krutets komprimering olika. Detta gäller även om kulan har bucklor eller motsvarande.
Om krutet komprimeras hårdare genom att hylsans volym minskar så kommer ammunitionen
att bete sig på ett annat sätt. Det mest troliga är att kulan kommer att få en högre
utgångshastighet. Vilket kan sägas vara försumbart vid vanligt skytte på normala håll då
skillnaden inte blir mer än någon centimeter. Dock bör det nämnas att samma laddningsvikt i
en hylsa med tjocka väggar ger ett betydligt högre gastryck än i en hylsa med tunna väggar.
En tumregel kan vara att en hylsa som väger ett gram mer än en annan hylsa ska ha 0,1 grain
mindre laddvikt. Vid handladdning så bör hylsorna sorteras efter fabrikat och antalet
omladdningar, Anledningen är att olika fabrikat har olika härdning och hylstjocklek, samt att
omladdade skott får tunnare väggar efter varje omladdning. Det är viktigt att vid
handladdning använda hylsor av god kvalité och samma fabrikat. Det bör även eftersträvas att
använda hylsor som har använts lika många gånger.
3
Krutet
Krutet är en mycket avancerad komponent. Det finns ett hundratal olika krut som har olika
prestanda och användningsområden. Krutet kan också ha olika form beroende på
användningsområden. Det vanligaste krutet till gevärskalibrar är så kallat stavkrut vilket helt
enligt namnet har stavformade krutkorn med ett hål i sig. För gevärskrut eftersträvas
progressiva krut, alltså krutkorn som brinner fortare ju längre tiden går. En typ av krut som
knappt används är elliptiskt krut som har elliptiskt formade krutkorn, detta krut är mycket
snabbrinnande och ger ett högt gastryck. För hagelammunition används bladkrut vilket har
platta och tunna krutkorn, denna typ av krut brinner mycket fort och lämpar sig nästan enbart
till hagelammunition. Blandkrut är degressivt, alltså det tappar i brinnhastighet ju längre tiden
går. Inriktningen kommer här att ligga på stavkrut eftersom detta är vanligast. Detta krut
framställs till största del av nitrocellulosa. Krutets snabbhet beror oftast inte på
sammansättningen utan istället på krutets storlek, vissa variationer av sammansättningen kan
dock existera, till största del är förändring till för att hålla nere gastrycket för snabba krut.
Som jag tidigare nämnde så beror krutets snabbhet på hur stora krutkornen är, vilket är ganska
logiskt. Vem har inte märkt skillnaden i värme mellan att elda stora respektive små vedträ.
Detsamma gäller för krutet. Mindre krutkorn ger som effekt att krutet brinner fortare.
Kulan
De första kulorna var runda och var gjutna av solitt bly. Problemet med dessa var flera, då
framförallt att det var svårt med den tidens teknik att framställa helt runda kulor. Ett annat
problem var då att vapnen hade slätborrade pipor. Precisionen var med andra ord inget att
skryta med.

Dagens kulor har en strömlinjeformas kropp som syftar till att minska luftmotståndet till ett
minimum. I vissa fall är det dock omöjligt att göra kulorna så bra som det teoretiskt skulle gå
då vissa vapen laddas i rörmagasin, vilket sätter krav på att kulan måste ha en platt nos.
Kulornas förmåga att bibehålla hastighet beräknas med en så kallad Ballistisk Koefficient
vilken kommer att behandlas senare. Det sägs att kulor med en mindre hålspets innehar den
största potentialen till att ge god precision, detta kommer sig utav det faktum att i hålspetsen
så ansamlas en mindre mängd luft som bidrar till att luftströmmen på kulan blir mer optimal.
För att kulan ska få maximalt grepp mot räfflorna i pipan så bör kulans diameter skall vara
mellan pipans kalibermått och pipans bottenmått, helst så nära bottenmåttet som möjligt utan
att det uppstår risker för pipsprängning. Kalibermåttet är pipans diameter mätt mellan två
räfflor (bommar) vilket är pipans kaliber. Bottenmåttet är pipans diameter mätt vid sidan av
bommarna i pipan, med andra ord pipans maximala diameter. Kulans mantel är idag oftast av
en koppar tombak blandning, men det förekommer mantlar av nickel eller kopparplätterat stål.

4
I Dagsläget finns en uppsjö av olika kulor och kultyper. Dessa kan dock sorteras efter vissa
gemensamma nämnare:

Blyspets. Enkla kulor i en kopparmantel med en liten mängd bly exponerad i spetsen. Är
direkt olämpliga till jakt med kalibrar som uppfyller klass 1. Exempel på sådan kula är Norma
Alaska

Interbond kulor. Blyspetskulor som har en mekanisk låsning som minskar risken att
blykärnan släpper från manteln. Ett exempel på en sådan kula är Hornady SP.

Kulor med två blykärnor. Dessa kulor har två separerade blykärnor. Den främsta kärnan
görs mjuk föra att få en god expansion. Den bakre kärnan har som syfte att bibehålla kulans
vikt, även om den främre kärnan separeras från manteln, Dessa kulor har oftast en restvikt på
60 – 70 procent. Ett exempel på en sådan kula är Nosler Partition.

Bondade kulor. Dessa kulor går igenom en kemisk process där manteln och blykärna löds
ihop. Denna process gör det omöjligt för manteln och blykärnan att separera. Dessa kulor har
oftast en mycket hög restvikt som brukar ligga mellan 96 – 100 procent. Ett exempel på en
sådan kula är Norma Oryx.

Helmantlade kulor. Dessa kulor har inget bly exponerat i toppen på kulan utan blyet i dessa
kulor fylls på bakifrån. Vid extrema belastningar så kan dessa kulor göra en så kallad ”bottom
out” vilken innebär att blyet i kulan pressas ut genom öppningen i botten. Detta kan liknas vid
en kaviar tub effekt. Jaktmatch kulor är ett av de otaliga exempel som finns för denna kultyp.

Totalmantlade kulor. Dessa kulor har inget exponerat bly någonstans. Manteln i dessa kulor
läggs oftast på genom en elektrolytisk process. På vissa kulor har problemet lösts på så sätt att
hålet som finns för påfyllnad av bly har täckts av en liten platta som svetsas fast. Remington
är en av tillverkarna som tillhandahåller dessa kulor.

Solida kulor. Dessa kulor består för det mesta av koppar och är helt solida. Kulorna används
nästan enbart till större afrikanskt vilt, där kravet på kulan är extremt högt. Barnes Solid är ett
exempel på en sådan kula.

Expanderande kopparkulor. Dessa kulor arbetar med principen av att lufttrycket inuti en
hålspets komprimeras vid träffen i något hårdare än luft. Detta tryck gör sedan att hålspetsens
väggar fläks upp på ett eller annat sätt. Problem som ofta uppstår med kopparkulor är att
flikarna kan brista och orsaka splitter. Samt att dessa kulor generellt kräver större hastighet
vid träff för att expandera. Dessa kulor har även nackdelen att koppar är lättare än bly vilket
således ger att kulan måste vara längre för att uppnå samma kulvikt. Detta ger ett högre
gastryck, samt att kulan i vapen som inte är avsedda för långa kulor har en förmåga att bli
ostabil och välta.
5
Hagelammunitionen
I detta stycke kommer det som är specifikt för hagelammunition att beskrivas.
Hylsan
Hylsan för hagelammunition var i början gjord av mässing, vilket blev för dyrt och papper
började användas istället. Fast nu på senare tid så är ofta hylsan utav plast istället. Hylsan på
en modern hagelpatron består av plast eller papper som hålls samman av en mässingsfot, som
kallas culot. Culoten består oftast av mässing och kan sägas vara grunden i en patron. Culoten
har som uppgift att stadga upp hylsan, fördela trycket från det brinnande krutet, samt att den
har en plats för tändhatten. Vid svagt laddad ammunition så behövs det en ganska liten culot,
ca 10mm. Men för starkare laddningen som har högre tryck, så kan det behövs upp till 25mm
höga culoter. När papper används som hylsmaterial så vaxas detta för att kunna motstå fukt.
Men vaxet slits ganska lätt bort och vatten kan tränga in och få hylsan att expandera. Det kan
till och med gå så illa att en patron kan svälla så pass att den fastnar i patronläget på vapnet.
Papper har den fördelen att det är miljövänligt. Vissa personer anser att patroner med
pappershylsor känns mer klassiskt. Huvuddelen av den ammunition som tillverkas idag har
plast som hylsmaterial. Plast har ingen egentlig nackdel förutom det att den inte bryts ner i
naturen, vilket gör det mycket viktigt att ta hand om sina avskjutna hylsor. Hagelpatroner har
en förslutning i form av en krympning. Förr i tiden så var det vanligaste sättet att rullkrympa
patronerna. Man gjorde helt enkelt så att ett papperslock lades på haglen, och därefter så
rullades kanterna ner mot locket och på så sätt blev hagelpatronen försluten. Dessa patroner
ser betydligt längre ut an de moderna, men det beror på att inte lika mycket av hylsan gick åt
för att krympa. Moderna patroner har en stjärnkrympning vilket innebär att hylsans kanter
viks ner mot mitten och formar en stjärna. Därefter brukar ett tunt lager vax läggas på
krympningen för att få denna vattentät.
Förladdningen
Förladdningen är en stötdämpare och tätare mellan krut och hagel. Den kan även fungera som
ett skydd för haglen när dessa pressas genom pipan. Det finns två egentliga huvudgrupper av
förladdningar: Fiberförladdningar och plastförladdningar. Fiberförladdningar består oftast av
flera lager av fibermaterial. I botten så brukar det ligga en skiva av kork, därefter så brukar det
vara något slags cellulosa eller konstfibermaterial, korkskivan brukar vara ca 1mm tjock och
de övriga lagren av fiber brukar vara 1/10 – 1/4 millimeter tjocka. Fiberförladdningar ger
inget skydd för haglen när dessa far genom pipan, men har fördelen att vara naturvänliga. Det
finns undantag när det gäller detta, då vissa fiberförladdningar har en skål av fibermaterial
som haglen ligger i. En patron med fiberförladdning brukar sprida finfördelat papper efter
patronen har avlossats.

Plastförladdningar har en skål som haglen ligger i, samt att botten är formad för att verka
stötdämpande. Skålen består av fyra väggar som efter skott vecklar upp sig och stoppar
plastförladdningen så att haglen kan fortsätta ostörda. Plastförladdningen har fördelen att den
skyddar haglen mot deformation i pipan. Då plast inte är snabbt nedbrytbart i naturen, så är
det inte helt miljövänligt. Nya förladdningar består dock till stor del av kolsyreplast som bryts
ner förhållandevis fort. Tyvärr kan det se lite skräpigt ut efter att många skott med
plastförladdningar har avlossats. Gemensamt för alla förladdningar är de ska ge haglen en så
mjuk start som möjligt, genom att verka stötdämpande. Samt att de ska täta mot pipan så att
maximal utgångshastighet ges. Man kan ha som regel att Fiberförladdningar finns i
papphylsor och plastförladdningar finns i plasthylsor, men självklart finns det undantag.
6
Hagel
Hagel kan vara gjorda av flera olika material och blandningar, här ska jag försöka reda ut vad
som särskiljer de olika materialen. Sen är det även viktigt att veta vad haglens storlek har för
inverkan, samt vad laddningsvikten innebär.
Generellt
Alla hageltyper består av metall eller en metallegering. För att beskriva tillverkningsprocessen
så enkelt som mojligt så kan man säga att det används för det mesta en så kallad droppteknik,
som innebär att droppar med en viss storlek droppas från hög höjd ner i ett bad av vanligtvis
vatten eller liknande. Haglen stelnar då i luften och får en rund form.

Hagel finns i ett flertal olika storlekar. De som får användas för jakt i Sverige har så kallade
US-nummer som går från 1 och nedåt. För varje ökning av numret så minskar storleken med
0,25mm i diameter. USnr 1 är 4mm i diameter och är den grövsta hagelstorleken som får
användas för jakt i Sverige. USnr 2 är då följaktligen 3,75mm i diameter. Någon lägsta gräns
för hagelstorlek vid jakt finns inte, det finns heller ingen lag som säger vilken storlek man ska
ha på varje djur. Naturvårdsverket har dock gjort en rekommendationslista för vilka hagel
man bör använda. Lite förenklat ser den ut såhär:

USnr
Vilt 8 7 6 5 4 3 2 1
Morkulla, Bekasin X X X
Rapphöna Duva X X
Fasan Orre Tjäder X X X X
Sjöfågel X X X
Gås X X X
Kanin X X X
Hare X X X
Grävling Räv Rådjur X X X

Denna tabell kan ge en bra ledning i vilka hagelstorlekar man ska använda till olika djur. Men
i slutändan så är det ändå det sunda förnuftet som måste användas. Är det vinter så har djuren
tjockare päls så innebär det att lite grövre hagel ska användas. Denna tabell visar egentligen
vilka min och maxvärden som finns. Men sen bör man ju betänka att en duva dör utav en
USnr 1 patron, medan ett rådjur kan skadeskjutas med en USnr 8 patron. Man kan inte alltid
räkna med att man får perfekta bredsidor och perfekta håll varje gång. Det bör även nämnas
att denna tabell är för blyhagel. Vid jakt med stålhagel så får man öka grovleken med ca 3
storlekar. Vid jakt med tungsten eller Bismuth hagel så kan man i princip ta samma storlek
som för blyhagel. Blyhagel kan även ha pläteringar av koppar eller nickel för att minska
risken för att de ska deformeras i pipan.
7
Laddningsvikt
Hagelammunition kan ha mycket olika laddningsvikter, laddningsvikten säger hur mycket
hagel som finns i patronen. Laddningsvikten har en direkt inverkan mot rekylen då en tung
laddning kräver mer krut att få iväg. De tyngre laddningarna (42 gram och uppåt) har oftast en
lägre utgångshastighet, denna skillnad kan vara upp till 10 %. Normal utgångshastighet för en
hagelpatron är cirka 400 m/s. Typiska laddningsvikter för hagelammunition avsedd för jakt är
30 gram till 42 gram. Flera omständigheter styr valet av laddvikt. Är patronen avsedd för jakt
där många skott kan komma att avlossas samma dag så bör en patron med lägre laddvikt
väljas för att undvika en ömmande axel. En viktig sak att betänka är även att om patronen har
grova hagel så minskar antalet hagel drastiskt, vid dessa patroner så bör en högre
laddningsvikt väljas för att öka antalet hagel. Naturvårdsverkat har tagit fram
rekommendationer för detta: För USnr 8 – 4 så är laddningsvikter upp till 36 gram fullt
tillräckliga. För hagelpatroner med USnr 4 – 1 så bör laddningsvikten vara 36 gram eller mer.
För att göra en jämförelse så finns det ungefär samma mängd hagel i en patron USnr 6 med 30
grams laddning som i en patron med USnr 2 med 52 grams laddning. Slutsatsen av detta är att
dessa patroner har samma täckning, men patronen med högre laddningsvikt har betydligt mer
rekyl.
Blyhagel
Blyhagel är det material som är vanligast bland hagelpatroner. Anledningarna till detta är
många. Bly är relativt billigt, det är lätt att hantera, det har en hög densitet, det oxiderar inte,
samt att det är tillräckligt mjukt för att inte skada vapnen. Bly har även fördelen att det är
mjukt nog att inte skada tänderna om man råkar bita i ett hagel. Blyhagel har även en mycket
låg risk för rikoschetter. De nackdelar som finns med bly är bland annat att det lätt kan
deformera i pipan och få hagel som avviker från svärmen. Vissa politiker hävdar att blyhagel
är farligt för miljön. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för detta än så länge. Blyhagel
kan vara farligt om fåglar äter haglen, och därför har jakt med blyhagel i våtmarker förbjudits.
Bly är annars det idag mest optimala ämnet för hageltillverkning.

Fördelar:
+ Segt och tungt material
+ Kan användas i alla vapen
+ Billigt
+ Få rikoschetter
Nackdelar:
- Kan vara giftigt för djur med muskelmage att förtära.
8