Alvin Plantinga och det logiska teodicéproblemet

29 Pages·2010·0.56 MB·Swedish

GÖTEBORS UNIVERSITET
Alvin Plantinga och det
logiska teodicéproblemet

Johannes Lorin 870215-5519
Fördjupningskurs, C-uppsats Praktisk Filosofi
VT:2010
Handledare: Caj Strandberg
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Syfte och sammanfattning .................................................................................................................. 4
Syfte ................................................................................................................................................. 4
Sammanfattning .............................................................................................................................. 4
Mackies ateistiska argument och en preliminär skiss över Plantingas lösning ....................................... 4
Plantingas argumentation ....................................................................................................................... 7
Gud aktualiserar omständigheter ................................................................................................... 7
Finns det världar som Gud inte skulle ha aktualiserat? .................................................................. 8
En värld med moralisk godhet utan moralisk ondska ..................................................................... 9
Transworld Depravity .................................................................................................................... 10
Naturkatastrofer ................................................................................................................................ 12
Sammanfattning av argumentet ....................................................................................................... 12
Kritik av Plantingas argument ............................................................................................................... 13
Adams och Tooleys kritik ....................................................................................................................... 14
Varför måste signifikativ moralisk frihet vara mellan moraliskt gott och moraliskt horribla
handlingar? ........................................................................................................................................ 16
Ytterligare en titt på Mackies kvasilogiska principer och Plantingas bemötande av dem ............ 18
Problemet med FWD som en generisk/global lösning ...................................................................... 20
Kan H vara berättigat utan vår vetskap - eller är det ok att Plantinga är tyst? ................................. 23
Vår epistemiska begränsning ........................................................................................................ 23
Ett sista problem: Hur bedömer Plantinga Gud som god? ................................................................ 25
Avslutande Sammanfattning ................................................................................................................. 27
Källförteckning ....................................................................................................................................... 27

2
Inledning
Teodicéproblemet är problemet med hur eller om existensen av en Gud med attributen allvis, allgod
och allsmäktig är förenlig med världens ondska, en viss mängd ondska eller ondska över huvettaget.
Problemet kan formuleras, och har formulerats på olika sätt. Det har bland annat formulerats som
goda bevis1 på ickeexistensen av en Gud2.
Det kan även formuleras som ett logiskt problem. En sådan formulering menar inte att ondskan är
goda bevis på ickeexistensen av Gud, utan att ondskan i världen utesluter existensen av honom. Om
Gud besitter attributen allgod, allvis och allsmäktig då är irrationellt och eller ologiskt att mena att
han existerar, för en sådan Gud skulle aldrig tillåta ondska och lidande. Detta sätt att lägga fram det
är givetvis ett starkare påstående än att ondska och lidande bara utgör goda bevis för ickeexistensen
av Gud.
Det kan även formuleras abstrakt och konkret. En abstrakt formulering tenderar att vara mer
svepande: ”Hur/varför kan Gud tillåta lidande i världen?”. En konkret är mer specifik och målar upp
en särskilt hemsk händelse för att utifrån den avgöra hur sannolikt det är att Gud existerar: ”hur kan
Gud tillåta att ett litet barn dödas brutalt?”
En som har menat att det är just ett logiskt problem är John Leslie Mackie. I sin numera klassiska
artikel Evil and Omnipotence skriver han:
“I think, however, that a more telling criticism can be made by way of the traditional problem of evil. Here it can be shown,
not that religious belief lack rational support, but that they are positively irrational, that the several parts of the essential
theological doctrine are inconsistent with one another, so that the theologian can maintain his position as a whole only by a
much more extreme rejection of reason than in the former case. He must now be prepared to believe, not merely what
cannot be proved, but what can be disproved from other beliefs that he holds.”3
Mackie argumenterar vidare att han anser att problemet inte kan lösas utan att man ger upp
allgodhet och/eller allsmäktighet.

1 För en sådan formulering av argumentet se exempelvis: Rowe, William The Problem of Evil and Some Varieties of
Atheism," American Philosophical Quarterly (1979),
2 I fortsättningen när jag skriver ”Gud” och inte explicit nämner allgod, allvis och allsmäktig så kommer jag
förutsätta de attributen.
3 Mackie J.L. Evil and Omnipotence, Mind, New Series, Vol. 64, No. 254. (Apr., 1955) Sid 200

3
Syfte och sammanfattning
Syfte
Jag kommer i min uppsats diskutera den amerikanske filosofen Alvin Plantingas lösning på det logiska
teodicéproblemet. Syftet med min uppsats är: dels att redogöra för Plantingas lösning på det logiska
teodicéproblemet, dels visa att fastän jag anser att han bevisar att Gud å ena sidan och ondskan å
andra sidan är logiskt förenliga så finns det stora luckor i hans argument. Dessa luckor uppenbarar sig
i att han inte lyckas visa att Gud inte skulle ha kunnat skapa en värld med mindre lidande med fria
människor och lika mycket eller fler goda omständigheter som den nu existerande världen. Detta gör
att vi inte kan kalla hans lösning för ett tillfredsställande svar på teodicéproblemet. I synnerhet
uppenbarar sig svagheten i argumentet angående distinktionen mellan konkret och abstrakt lidande.
Sammanfattning
Jag kommer komma fram till att Plantingas argument vilar på ett godtyckligt förutsatt värde av den,
för hans argument vitala, libertarianska friheten. Hur starkt man anser hans argument vara kommer
bero på värdet man sätter på friheten. Men Plantinga lyckas inte visa varför vi skall acceptera det
höga värdet på frihet. I synnerhet inte det höga värdet av frihet i relation till hemska instanser
lidande. Jag kommer även komma fram till att givet vissa hemska instanser lidande så kommer vi att
vara tvungna att acceptera en märklig syn på godhet där vissa individer blir ”offrade” för systemet för
att världen överlag ska bli så god som möjligt.
Mackies ateistiska argument och en preliminär skiss över Plantingas
lösning
J.L Mackie menade att 1 Gud är allgod och allsmäktig4 och 2 det finns ondska och lidande är två
logiskt oförenliga propositioner.
Den logiska motsättningen uppenbarar sig inte direkt, utan man behöver vad Mackie kallar för
kvasilogiska principer för att det ska bli uppenbart motsägande. Dessa kvasilogiska principer är att ett
gott objekt utplånar ondska så långt det förmår, och att det inte finns några gränser för vad ett
allsmäktigt väsen kan göra. Ur 1 och 2 tillsammans med dessa två principer följer det att ett
allsmäktigt väsen utplånar ondskan helt. Därav är det en logisk motsägelse mellan 1 och 2.
Vi skulle kunna formulera argumentet på följande sätt:
1. Gud är allgod, allvis och allsmäktig
a) En allgod varelse utplånar alltid ondska och lidande så långt den förmår
b) Det finns inga gränser för vad ett allsmäktigt väsen kan göra
2. Det finns ondska
Alltså:

4 Mackie verkar förutsätta att allsmäktighet innefattar allvishet. Gud måste ju såklart vara medveten om
ondskan för att kunna bekämpa den.

4
1´. Gud finns inte
Med dessa definitioner på allsmäktig och god så ter sig den logiska motsättningen tydligare.
Självfallet är det så att om man tar bort någon av premisserna så försvinner problemet. Således om
en teist inte tror att Gud i själva verket är allsmäktig, eller om Gud inte var allgod skulle inte
problemet kvarstå. Dock är dessa trossatser om Gud vanligt förekommande inom de flesta teistiska
trossystem och därav drabbar det många av dem.5
Men Mackie har rusat för fort fram, om vi får tro Alvin Plantinga iallafall. För det första, det följer inte
nödvändigtvis att ett gott väsen utplånar och/eller aldrig tillåter ondska och lidande. Det kan vara så
att Gud är berättigad att tillåta lidande p.g.a. att det finns vissa goda omständigheter han inte kan
aktualisera utan att tillåta lidande och ondska. Plantinga skriver att:
“the Free Will Defense can be looked upon as an effort to show that there may be a very different kind of good that God
can’t bring about without permitting evil. “6
Detta ”different kind of good” är eventuellt, enligt Plantinga moralisk frihet. Det är möjligt att ondska
och lidande är en följd av vår fria vilja. Och att vår fria vilja är så värdefull att den berättigar Gud att
tillåta den ondska som finns.
För det andra, Plantinga menar att det är möjligt att Gud är bunden av logikens lagar, så att han inte
kan aktualisera det som är logiskt omöjligt. Han kan inte aktualisera att jag är ett ensambarn med 10
syskon exempelvis. Vad som följer därur och är vitalt för Plantingas argument och lösning är att det
kan vara logiskt omöjligt för Gud att skapa en värld där människor både är fria och endast handlar
moraliskt rätt. Således kan ondskan i världen vara en följd av människors moraliskt fria onda
handlingar, vilket enligt Plantinga är logiskt förenligt med 1.
Sammanfattningsvis, Mackie menar att 1 och 2 är logiskt oförenliga, det menar inte Plantinga.
Mackie menar att det inte finns några gränser för vad ett allsmäktigt väsen kan göra. Plantinga menar
att en allsmäktig Gud kan vara bunden av logikens lagar. Mackie menar att ett gott väsen utplånar
ondska så långt det går. Plantinga menar att Gud kan vara berättigad genom en logiskt möjligt
proposition att tillåta ondska och lidande till den grad och i den mängd som den faktiska världen
innefattar.
Med det sagt kan vi preliminärt staka ut Plantingas lösning7.
1. Gud är allgod, allvis och allsmäktig
2. Det finns ondska och lidande

5 Pereboom Derk. Early Modern Philosophical Theology i The Blackwell Guide to Philosophy of Religion. Quinn L. Philip
(Editor) Taliaferro Charles (Editor) 2005. Sid 148
6
Plantinga Alvin. God, Freedom and Evil (Harper and Row 1974) Sid 29
7 Denna uppställning är min egen sammanfattning av Plantingas argument.

5
3. Det är möjligt att Gud trots att han är allsmäktig endast kan skapa det som är logiskt möjligt
4. Det är möjligt att det är logiskt omöjligt för en allgod, allvis och allsmäktig Gud att skapa fria
varelser utan att också tillåta moralisk ondska.
5. Det är möjligt att en allgod, allvis och allsmäktig Gud vill att det ska finnas och är berättigad
att skapa fria varelser

6. Det är möjligt att alla möjliga personer, om fria och existerande, skulle handla moraliskt fel
rörande åtminstone en moraliskt signifikativ handling.
7. Gud skapade moraliskt signifikativt fria8 människor
8. Dessa människor handlade moraliskt fel
Allt detta är i behov av ytterligare förklaringar men det kan tjäna som en grovskiss över lösningen
innan jag mer i detalj går in på Plantingas argumentation. Det kan dock vara bra att accentuera de
mest vitala delarna. För det första, argumentet är byggt kring en stark libertariansk frihet enligt vilken
Gud inte kan, som ett logiskt faktum, skapa fria människor samtidigt som han styr deras handlingar
så att de endast är goda. En annan viktigt aspekt är vad Plantinga kallar för Transworld Depravity (jag
har gett en preliminär definition av Transworld Depravity i proposition 6). En person lider av
TD(Transworld Depravity) om det är så att oavsett i vilken möjligt värld denna person existerar och är
fri så är det möjligt att personen alltid handlar moraliskt fel rörande åtminstone en moraliskt
signifikativ handling. Plantinga menar även att alla ”person essences”(möjliga personer) kan ha TD.
Om det är så, spelar det ingen roll vem Gud skapar eller i vilken värld, personen kommer alltid handla
moraliskt fel rörande åtminstone en moraliskt signifikativ handling.
Detta löser dock, om hans argumentation håller, endast den ondska och det lidande som är en följd
av moraliskt felaktiga handlingar begångna av människor. För att lösa problemet med det lidande
som är en följd av naturkatastrofer (jag låter naturkatastrofer innefatta olyckor och andra misstag
som resulterar i lidande, och inte bara jordbävningar etc.) menar Plantinga att:
8. Det är möjligt att Gud skapade ”Nonhuman spirits”
9. Det är möjligt att naturkatastrofer och andra olyckor är följden moraliskt felaktiga handlingar
begångna av ”nomhuman spirits”
Därav
10. Det finns lidande till följd av naturkatastrofer och andra olyckor

8 Att en person är moraliskt signifikativt fri innebär för Plantinga att: “a person is free with respect to a given action, then he
is free to perform that action and free to refrain from performing it; no casual antecedent conditions and/ or causal laws
determine that he will perform the action, or that he won´t. It is within his power, at the time in question, to take or
perform the action and within his power to refrain from it” tillsammans med att man är fri på detta sätt vid en viss tidpunkt
att begå eller inte begå en handling som vore fel att utföra och rätt att inte utföra eller tvärtom. Se Plantinga, Alvin. God,
Freedom and Evil (Harper and Row 1974 )Sid 29-30

6
Således är the ”Free Will Defense” komplett. Detta kanske verkar rörigt men håll till godo. När jag
diskuterar de olika delarna av argumentet kommer det, förhoppningsvis, klarna.
Plantingas argumentation
Plantinga vill med sitt ”Free Will Defense” hitta en logiskt möjlig proposition som länkar samman 1
med 2. Han söker en logiskt möjlig proposition som är logiskt förenlig med 1 och har 2 som logiskt
möjlig konsekvens. Denna proposition behöver inte vara sann eller ens sannolik, endast förenlig med
1 och 2. Plantinga menar att Gud inte är kapabel att skapa den goda omständigheten ”moralisk
godhet” utan tillåtandet av moralisk ondska, och genom det tillåtandet av lidande. Därav skapade
han moralisk godhet och tillät ondska, vilket enligt Plantinga är förenligt med 1.
Vi börjar med några inledande definitioner. FWD(Free Will Defense) vilar på en starkt libertarians
frihet. Denna frihet definierar Plantinga som:
“if a person is free with respect to a given action, then he is free to perform that action and free to refrain from performing
it; no casual antecedent conditions and/ or causal laws determine that he will perform the action, or that he won´t. It is
within his power, at the time in question, to take or perform the action and within his power to refrain from it. “9
Likaledes innefattar friheten i FWD, frihet rörande moraliskt signifikativa handlingar. Dessa är
handlingar som är rätt att utföra vid en viss tidpunkt och fel att inte begå, eller tvärtom. En person är
moraliskt fri vid en viss tidpunkt om personen är fri att begå eller inte begå en handling som är
moraliskt signifikativ för honom eller henne.
Gud aktualiserar omständigheter
Plantinga menar att det är möjligt att Gud inte kunde skapa vilken värld som helst. Att Gud är
allsmäktig innebär för Plantinga att inom ramarna för vad som är logiskt möjligt finns det inga
gränser för vad Gud kan göra. Men Gud kan inte bryta mot logikens lagar. Exempelvis kan han inte
skapa en värld där jag existerar och inte existerar samtidigt. Han kan inte skapa en värld där
ungkarlar är gifta eller där 5 + 5 inte är 10. Guds allsmäktighet har alltså logiska gränser.
Plantinga gör en distinktion mellan att skapa och aktualisera något. Gud aktualiserar omständigheter
men han skapar inte omständigheter. Exempelvis: ”Sokrates var en filosofi”. Är en omständighet.
Denna omständighet har inte Gud skapat. Vad Gud har gjort är att han har aktualiserat dessa, dvs.
frambringat den faktiska existensen och sanningen i ”Sokrates var en filosof”. Omständigheten och
möjligheten i ”Sokrates var en filosof” har alltid funnits men det var inte förrän Gud aktualiserade
”Sokrates var en filosof” som det i själva verket var sant att det fanns en filosof med det namnet.
Gud skapar inte utan frambringar den faktiska existensen av omständigheter. På så vis finns det
logiska gränser för vad Gud kan aktualisera. Han kan inte aktualisera en omständighet som är logiskt
omöjlig. Exempelvis ”5+5 är 11” eller ”jag är ett ensambarn med 10 syskon” eller” jag är längre än

9 Plantinga, Alvin. God, Freedom and Evil (Harper and Row 1974) Sid 29

7
mig själv”. Dessa är omständigheter som Gud inte kan aktualisera. Det är alltså möjligt enligt
Plantinga att en allsmäktig Gud är bunden till logikens lagar.
Gud kan aktualisera något starkt och svagt. Gud kan aktualisera ” det ligger en bok på bordet” dvs.
Gud kan göra det faktiskt sant att ” det ligger en bok på bordet”. Och Gud kan aktualisera svagt, göra
det möjligt att lägga boken på bordet. Gud kan starkt aktualisera möjligheten till mitt fria val, men
han kan inte starkt aktualisera mitt fria val. Han kan göra det faktiskt sant att jag väljer A eller B men
han kan inte göra det faktiskt sant att jag fritt väljer A eller B, för då vore jag inte fri utan tvingad av
Gud. Han kan starkt aktualisera att jag är fri att dricka cola till maten eller inte. Man han kan inte
starkt aktualisera att jag fritt kommer att dricka den eller inte. För att göra det skulle han vara
tvungen att beröva mig min frihet.
Finns det logiskt möjliga världar som Gud inte skulle kunna ha aktualiserat?
Eftersom Gud är bunden av logikens lagar då finns det omständigheter som är logiskt omöjliga för
Gud att aktualisera. Plantinga hävdar inte bara att Gud inte kan aktualisera det logiskt omöjliga utan
även det ännu starkare, nämligen att det kan finnas logiskt möjliga världar som Gud inte skulle kunna
aktualisera. Hans argumentation ser ut som följer.
Plantinga argumenterar utifrån möjliga världar. En möjlig värld är en maximal sammansättning av
koherenta omständigheter.
Plantinga menar att det är möjligt att Gud inte kunde skapa vilken logiskt möjlig värld som helst.
Vi tänker oss ett scenario.
Jag ska till Liseberg och är sen för att möta min vän där. Jag inser att jag antingen måste springa eller
cykla dit.
Då är det antingen sant eller falskt att jag kommer cykla dit eller inte. Det kan inte vara sant att jag
både cyklar och springer dit.
Vi tänker oss en möjlig värld V. I V har Gud aktualiserat att jag är fri att välja om jag ska cykla eller
springa.
Vi ponerar nu att jag väljer cykeln. Då är det sant att: ”jag väljer cykeln”. Och även sant att: ”om jag
var fri att välja så skulle jag ha cyklat till Liseberg”.
Vi tänker oss nu en möjlig värld V`. V` är helt lik V, jag är fri att välja osv., men i V` springer jag alltid
till Liseberg.
Men V är faktiskt sann, dvs. om jag vore fri att välja skulle jag ha valt cykeln.
Alltså är V´ en logiskt möjlig värld som Gud inte skulle kunna ha skapat för V´ innefattar att jag är fri
att välja och att jag alltid springer. Men vi har sett att om jag fritt väljer cykeln, då skulle Gud alltså
inte kunna aktualisera V´ för i V´ är jag både fri att välja och väljer att springa. Gud är beroende av
mitt fria val för att aktualisera V´. Det är en logisk omöjlighet för Gud att starkt aktualisera mitt fria
val, för då vore det inte fritt längre. Alltså är det omöjligt för Gud att aktualisera V´.

8
En värld med moralisk godhet utan moralisk ondska
Alltså är det möjligt att det finns logiskt möjliga världar som Gud inte kan aktualisera, enligt FWD.
Enligt FWD är det även så att det är möjligt att Gud inte kan aktualisera en värld med moralisk
godhet utan moralisk ondska.
“The heart of the Free Will Defense is the claim that it is possible that God could not have created a universe containing
moral good (or as much moral good as this world contains) without creating one that also contained evil. And if so, then it is
possible that God has a good reason for creating a world containing evil.”10
Plantinga tänker sig ett moraliskt relevant scenario.11
Curley, borgmästaren i Boston har blivit erbjuden en muta för att dra sig ur ett projekt. Han blir
erbjuden 35 000 dollar. Smedes, som erbjöd mutan, ägnar en sömnlös natt åt att fundera på om
Curley istället låtit sig säljas för 20 000 dollar.
Det är således antingen sant eller falskt att Curley hade låtit sig säljas för 20 000 dollar.
Vi tänker oss nu en möjlig värld V´´. I V´´ låter inte Curley sig säljas för 20 000 dollar. V´´ innehåller ett
maximalt världssegment S. Detta segment är vad som blir kvar av V´´ när Curley varken har tagit
emot mutan eller inte tagit emot den. S är helt likt V fram tills det är sant att Curley har tagit emot
mutan eller inte.
I V´´ tar Curley inte emot mutan. Världen V´´ innehåller det maximala världssegmentet S. S är sådant:
a) att S innefattar att Curley är fri att ta emot mutan och fri att inte göra det
b) S är en del av V men innefattar inte att Curley tar emot mutan eller inte tar emot den
Men vi ponerar nu att om S är sant, då kommer Curley ta emot mutan. Då är det sant att: ”om Curley
hade varit moraliskt fri att ta emot mutan eller inte för 20 000 dollar så skulle han ta emot mutan för
20 000 dollar”. Således hade det varit omöjligt för Gud att skapa V´´ för V´´ innefattar att Curley både
är fri att ta emot mutan och att Curley inte tar emot mutan. Men vi har sett att det är sant att Curley
tar emot mutan om han är fri att göra så. Därav är V´´ en logiskt möjlig värld som en allsmäktig Gud
inte kan aktualisera för att han är beroende av Curleys fria val för att aktualisera den.
Vi tänker oss istället en värld där Curley är fri och aldrig handlar fel. Plantinga skriver:
”Of course there are possible worlds in which he is significantly free (i.e. free with respect to a morally significant action)
and never does what is wrong. But the sad truth about Curley may be this. Consider W´, any of these worlds: in W´ Curley is
significantly free, so in W´ there are some actions that are morally significant for him and with respect to which he is free.
But at least one of these actions- call it A- has the following peculiar property. There is a maximal world segment S´ that
obtains in W´ and is such that (1) S ´includes Curley’s being free re A but neither that he is performing A nor his refraining

10 Plantinga, Alvin. God, Freedom and Evil (Harper and Row 1974) Sid 31
11 Plantinga, Alvin. God, Freedom and Evil (Harper and Row 1974) Sid 46-48

9
from A; (2) S´ is otherwise as much as possible like W´, and (3) if S´ had been actual, Curley would have gone wrong with
respect to A (notice that this third condition holds in fact, in the actual world, it does not hold in that world W´. “12
Av detta följer enligt Plantinga att Gud inte kunde ha aktualiserat W´, för i W´ skulle Curley inte
handla moraliskt dåligt, men vi har sett att det är möjligt att om Curley skulle varit fri rörande A så
skulle han handla moraliskt fel. Gud skulle då kunna aktualisera W´ endast genom att ta ifrån Curley
sin valfrihet. Men då skulle det inte vara W´ han aktualiserar för i W´ råder både att han är fri och att
han handlar rätt, vilket han inte gör om han är fri. Alltså kan inte Gud aktualisera W´.
Följaktligen, det är möjligt att om Gud hade aktualiserat att Curley hade varit fri gällande att ta emot
mutan så hade han tagit emot mutan, om så var fallet hade det varit omöjligt för Gud att både
aktualisera Curleys fria vilja och att han alltid handlar moraliskt rätt, alltså att han inte tar emot
mutan.
Men detta visar på sin höjd att Gud är inkapabel att aktualisera en värld där Curley är fri att ta emot
mutan men inte gör det. Det återstår ytterligare problem. Varför struntar inte bara Gud i att
aktualisera Curley och skapa andra bättre människor som alltid handlar rätt?
Denna tanke är bland annat elegant framförd av Mackie:
“If God has made men such that in their free choices they sometimes prefer what is good and sometimes prefer what is
evil, why could he not have made men such that they always chose the good? If there is no logical impossibility in a man’s
freely choosing the good on every occasion. God was not, then, faced with a choice between making innocent automata
and making beings who, in acting freely, would sometimes go wrong: there was open to him the obviously better possibility
of making beings who would act freely but always go right. Clearly, his failure to avail himself of this possibility, is
inconsistent with his being omnipotent and wholly good”13
För att förstå Plantingas argumentation här är det två saker som är viktiga Transworld depravity(TD),
och Person Essence.
Transworld Depravity
En person lider av TD om och endast om: för varje värld V där P existerar, är fri och alltid handlar rätt
finns det ett maximalt världssegment S som är sådant att
a. S innefattar att P är fri rörande en moraliskt signifikativ handling H
b. S innefattar varken att P handlar rätt rörande H eller fel rörande H
c. S är i övrigt lik V
d. om S vore faktiskt sann då skulle P handla fel rörande H

12 Plantinga, Alvin. God, Freedom and Evil (Harper and Row 1974) Sid 47
13 Mackie J.L. Evil and Omnipotence, Mind, New Series, Vol. 64, No. 254. (Apr., 1955) Sid 209

10