Alternativa skadeorsaker och kasuella faktorer

66 Pages·2017·0.85 MB·Swedish

by  Daniel S.

Juridiska institutionen

Vårterminen 2017

Examensarbete i civilrätt, särskilt skadeståndsrätt
30 högskolepoäng

Alternativa skadeorsaker och

kasuella faktorer

En studie om svensk och tysk skadeståndsrätt

Alternative Causation and Non-Tortious Causes

A Study of Swedish and German Tort Law

Författare: Daniel Scharff
Handledare: Professor Håkan Andersson

Författare: Cassandra Lloyd Sjöblom
Handledare: Docent Erika P Björkdahl

Innehållsförteckning
Förkortningar ............................................................................................................. 1
1 Inledning ................................................................................................................. 3
1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 3
1.2 Syfte ................................................................................................................. 4
1.3 Metod och material............................................................................................ 5
1.4 Avgränsning...................................................................................................... 5
1.5 Disposition ........................................................................................................ 6
2 Den tyska skadeståndsrätten ..................................................................................... 6
2.1 Sammanfattning av den tyska skadeståndsrätten ................................................. 6
2.2 Något mer om § 823 Abs. 1 BGB ...................................................................... 7
2.3 Alternativ kausalitet enligt § 830 Abs. 1 S. 2 BGB ............................................. 9
2.3.1 Grundläggande om lagregeln ....................................................................... 9
2.3.2 Kasuella faktorer och § 830 Abs. 1 S. 2 BGB ............................................. 10
2.3.3 Tendenser i tysk rätt gällande alternativ kausalitet och kasuella faktorer...... 11
2.4 Föreslagna lösningar........................................................................................ 12
2.5 Ekonomiskt angreppssätt ................................................................................. 13
2.6 Bevisrättsligt angreppssätt ............................................................................... 14
2.6.1 Åberopsbördan.......................................................................................... 14
2.6.2 Bevisbörda ................................................................................................ 15
2.6.3 Bevisbördepunkt ....................................................................................... 15
2.6.4 Prima facie-bevis ...................................................................................... 16
2.6.5 Omvänd bevisbörda .................................................................................. 17
2.6.6 Kritik mot bevisrättsliga hjälpmedel .......................................................... 17
2.7 Franz Bydlinskis lära ....................................................................................... 19
2.7.1 Ersättning för möjligt orsakande ................................................................ 19
2.7.2 Kritik mot lärans analoga användning av en undantagsföreskrift ................. 21
2.7.3 Gewinnabwehr och inskränkande element .................................................. 23
2.7.4 Gränsdragningsproblem ............................................................................ 24
2.7.5 Vidareutveckling av läran .......................................................................... 25
2.8 Betingelseteoretiskt angreppssätt ..................................................................... 26
2.9 Överviktsprincipen och tysk rätt ...................................................................... 26
2.10 Praktiskt användningsområde......................................................................... 27
3 Den svenska skadeståndsrätten ............................................................................... 28
3.1 Konkurrerande skadeorsaker ............................................................................ 28
3.2 Kasuella konkurrerande skadeorsaker .............................................................. 29
3.2.1 Färdig skada och den normala bakgrunden ................................................. 29
3.3 Betingelseteoretiskt angreppssätt ..................................................................... 30
3.4 Bevisrättsligt angreppssätt ............................................................................... 34
3.4.1 Odelbar skada och sammanbunden enhet ................................................... 34
3.4.2 Omvänd bevisbörda .................................................................................. 36
3.4.3 Överviktsprincipen .................................................................................... 36
3.4.4 Klart mera sannolik ................................................................................... 39
3.4.5 Principer om distributiv bevisbrist ............................................................. 40
3.4.6 Principer om alternativ bevisbrist ............................................................... 42
3.5 Kort om ett culpabaserat angreppssätt .............................................................. 44
3.6 Jämkningsbaserat angreppssätt ......................................................................... 44
3.6.1 Fördelningsprincipen ................................................................................. 44
3.6.2 SkL och medvållande ................................................................................ 46
3.7 Anderssons metod för kausalitetsproblem......................................................... 47
3.7.1 Topisk argumentationsinventering ............................................................. 47
3.7.2 Metod vid kausalitetsproblem .................................................................... 48
4 Europeisk nivå....................................................................................................... 51
4.1 Draft Common Frame of Reference (DCFR) .................................................... 51
4.2 Principles of European Tort Law (PETL) ......................................................... 51
5 Diskussion ............................................................................................................ 52
Källförteckning ........................................................................................................ 57
Förkortningar
AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och
installationsentreprenader
Abs. Absatz (stycke)
AMG Gesetz über den Verkehr mit Arzneimitteln
BGB Bürgerliches Gesetzbuch
BGH Bundesgerichtshof
DCFR Draft Common Frame of Reference
HD Högsta domstolen
JA Juristische Arbeitsblätter
JBl Juristische Blätter
JP Juridisk Publikation
JuS Juristische Schulung
JW Juristische Wochenschrift
JZ JuristenZeitung
MünchKomm Münchener Kommentar
NJA Nytt Juridiskt Arkiv
NJW Neue Juristische Wochenschrift
OGH Oberste Gerichtshof
PETL Principles of European Tort Law
Prop. Proposition
RB Rättegångsbalken (1942:740)
Rn Randnummer
Rz Randziffer
RG Reichsgericht (högsta domstol i tyska riket mellan 1879 och 1945)
S. Satz (mening), används i samband med tyska lagregler
SkL Skadeståndslagen (1972:207)
SvJT Svensk Juristtidning
TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap
UmweltHG Umwelthaftungsgesetz
ZPO Deutsche Zivilprozessordnung
1
ZfRV Zeitschrift für Europarecht, Internationales Privatrecht und
Rechtsvergleichung
ÖBA Zeitschrift für das gesamte Bank- und Börsenwesen (Journal of
Banking and Financial Research)
ÖZPO Gesetz vom 1. August 1895 über das gerichtliche Verfahren in
bürgerlichen Rechtsstreitigkeiten (österreichische
Zivilprozessordnung)
2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Kausalitet är ett fundamentalt begrepp som är avgörande för tänkande och handlande
världen över. Kausalitet gör det möjligt att sätta olika fenomen i sammanhang och relation
till varandra. Det är inte överraskande att många rättsordningar förlitar sig på
orsakssamband för att binda samman en persons handlande med en därpå följande
omvärldshändelse. Trots det sagda finns betydande osäkerhet gällande innehållet i
kausalitetsbegreppet, civilrättsligt såväl som straffrättsligt.
I flerhetsdiskussionen, alltså diskussionen kring fall då mer än en orsak kan ha bidragit
till en skada, förefaller man i allt högre grad ha fokuserat på bevisreglernas inverkan.
Diskussionen kring den rent juridiska värderingen av orsakssambandet har fallit i viss
glömska.1 Det finns två huvudsakliga problem i flerhetsfallen, vilken
problemlösningsmetod som ska användas samt hur man ska avgränsa orsakssambandet.
Praxis och doktrin i såväl Tyskland som Sverige visar på den mångfald som finns i
flerhetsfallen och de olika principer som görs gällande i olika situationer. Enkla lösningar
lyser med sin frånvaro, särskilt när det gäller fall där casus är inblandat. Casus innebär att
en skada har orsakats av en faktor som ingen bär ansvar för, såsom en jordbävning eller
en sjukdom.
En del av de regler eller principer som omnämns i arbetet handlar om att sortera i
orsakssambandet, i svensk rätt till exempel gällande färdig skada eller odelbar skada.
Detta har sin grund i det föreliggande faktaunderlaget, men kan påverkas av den värdering
som görs vid den juridiska bedömningen. Bedömningen avgör vilken typsituation man
har att göra med samt vilken lösning som kan tänkas följa. Olika lösningar har föreslagits
av olika författare. Främst kan man förhålla sig till praxis, som dock saknar en röd tråd.
Det gäller särskilt det i uppsatsen aktuella fallet med alternativ kausalitet2 och casus.
Lösningarna kan dessutom variera över tid genom förändringar i praxis eller
samhällsvärderingar.3

1 Schultz, Kausalitet s 27 och 219.
2 I denna uppsats kommer alternativa skadeorsaker, alternativ kausalitet och konkurrerande skadeorsaker
användas synonymt.
3 Carlsson, Arbetsskada s 306.
3
I de fall som ligger i fokus för arbetet finns osäkerhet om huruvida den ena eller andra
faktorn i realiteten varit orsak till skadan; bevisbrist föreligger avseende det faktiska
orsakssambandet. Alternativa skadeorsaker handlar därför om alternativ bevisbrist i något
avseende. Viktigt att nämna är att det i dessa fall står i princip klart att respektive tänkbar
skadeorsak ensam skulle ha kunnat åstadkomma hela skadan.4 Centralt för
framställningen är också att en av de möjliga orsakerna kan ha varit kasuell. Det är det
som komplicerar saken och som gör ämnet så intressant.
För att göra det enklare för läsaren att förstå använder jag återkommande ett i
sammanhanget känt exempel. Exemplet kan på sätt och vis sägas vara kärnan i mitt arbete
och det problem jag utreder. Två bergsbestigare klättrar upp för ett berg. Två stenar ramlar
ned mot bergsbestigarna, den ena stenen har lossnat från berget av sig själv, den andra
har kastats eller sparkats ned av en vårdslös skadevållare. En bergsbestigare träffas i
huvudet och skadas av en sten. Det är i fallet omöjligt att utröna vilken sten som har
orsakat skadan.5
1.2 Syfte
I arbetet tar jag främst upp utomobligatoriskt skadeståndsansvar och personskador.
Samma principer kan dock diskuteras gällande inomobligatoriskt skadeståndsansvar samt
sakskador. Syftet är vidare att nå kunskap i hur problematiken kring alternativ
skadeorsaker med kasuella faktorer behandlas i tysk och svensk rätt. Då det inte finns
några entydiga svar blir konsekvensen att jag även kommer att analysera de teorier och
principer som kan användas för att lösa problemen.
En frågeställning som jag utgår ifrån är vilka metoder och principer som används i de
båda rättsordningarna vid alternativa skadeorsaker med kasuella faktorer. Dessutom ska
jag ta reda på vilka av dessa metoder och principer som tillerkänner den skadelidande
ersättning och vilka som inte gör det. Jag kommer även att utreda vilka argument som
ligger bakom slutsatserna att tillerkänna respektive inte tillerkänna den skadelidande
ersättning.

4 Carlsson, a a s 307.
5 Se exempelvis Heinrich, Haftung bei alternativer Kausalität mit Zufall s 53; Carlsson, a a s 331; Lødrup,
Lærebok i erstatningsrett s 328 och Nygaard, Skade og ansvar s 346. För en modifierad variant se Delgado,
Beyond Sindell: Relaxation of Cause-In-Fact Rules for Indeterminate Plaintiffs s 886.
4
1.3 Metod och material
Uppsatsen är författad på rättsdogmatiskt sätt, men har en komparativ karaktär. Den
rättsdogmatiska metoden utgår från befintliga rättskällor och befintlig doktrin, men vissa
resonemang de lege ferenda kan även tas upp. Rättsjämförande undersökningar med
andra länder kommer att göras, för att se vilka lösningar som tillämpas där. Analysen och
slutsatserna i denna uppsats får dessutom mer tyngd av ytterligare material från främst
tysk rätt. Rättsjämförande inslag ger också möjlighet att diskutera andra lösningar och
infallsvinklar på flerhetsproblematiken än de i Sverige oftast förekommande.
Jag har främst använt mig av doktrin på området, men i förekommande fall även lagtext,
förarbeten och rättsfall. Det finns inte särskilt många rättsfall där just kasuella faktorer är
i fokus, men rättsfall tas självfallet upp i arbetet när det är av relevans.
1.4 Avgränsning
Jag har valt att i möjligaste mån avgränsa arbetet till att behandla alternativ kausalitet,
med fokus på kasuella faktorer. I korthet berör jag även samverkande skadeorsaker och
andra koncept inom flerhetsproblematiken.
Förutom svensk rätt beaktas främst tysk rätt på området. För den intresserade har jag viss
relevant lagtext på tyska i fotnoterna. Jag tar även upp viss österrikisk rätt i form av både
rättsfall och doktrin. Österrike har haft en förhållandevis stor debatt kring alternativa
skadeorsaker, inte minst genom Franz Bydlinskis framstående insatser. Likaså har man
diskuterat lösningar med utgångspunkt i tysk rätt. Jag har även valt att ta upp ett förslag
till reglering på europeiskt nivå, men endast översiktligt. Övrig nordisk doktrin behandlas
i vissa fall, vilket hör till vanligheterna inom skadeståndsrätten.
Jag har valt att inte behandla teorier kring verlorene Heilungschancen (förlorade
läkningschanser)6 eller den empiriska orsaksmodellen (NESS-modellen)7, som också har
föreslagits vara lösningar på problematiken med alternativa skadeorsaker och kasuella
faktorer. Huvudorsaksläran är inte heller en del av framställningen.

6 En princip som används främst inom fransk rätt (perte d'une chance), men som även tas upp av tyska
författare.
7 Se exempelvis Schultz, SvJT 2011 s 475.
5
1.5 Disposition
Uppsatsen har delats in i två huvudsakliga delar. I den första delen diskuteras
problematiken kring alternativ kausalitet med utgångspunkt i tysk rätt, i den andra sker
samma sak med utgångspunkt i svensk rätt. Dessa två delar har jag vidare indelat i
underrubriker som utgår ifrån de olika teorier och principer som finns för problemet. Jag
har så långt möjligt försökt dela in olika ståndpunkter som finns i rätten under olika
principer och begreppspar för att få en översiktlig framställning. Analys och diskussion
sker fortlöpande i arbetet, men sammanfattas även i en avslutande diskussion.
2 Den tyska skadeståndsrätten8
2.1 Sammanfattning av den tyska skadeståndsrätten
De tyska skadeståndsrättsliga reglerna finns i BGB, som innehåller de centrala delarna av
den civilrättsliga lagstiftningen. För att det ska bli aktuellt med ett skadeståndsanspråk
krävs att det föreligger ett orsakssamband mellan ett ansvarsgrundande faktum och en
menlig följd. Även i Tyskland talar man om tillräcklig och nödvändig betingelse.9 Enligt
ekvivalensteorin, eller betingelseteorin som den även kallas, är alla betingelser likställda.
De betingelser som har bidragit till följden är orsak till den.
I BGB finns regler för allmänt ansvar, som kallas Deliktstatbestände och
specialregler, som kallas Einzeltatbestände, vilka är mer kasuistiska. De allmänna
ansvarsgrunderna i BGB är § 823 Abs. 1 (skydd mot rättsstridigt och skuldbemängt
orsakande av skada på vissa skyddade intressen), § 823 Abs. 2 (skydd mot överträdande
av författningsföreskrift till skydd för den skadelidande) samt § 826 (skydd mot uppsåtligt
skadetillfogande som strider mot goda seder). § 823 Abs. 1 riktar in sig på vissa skyddade
intressen som är liv, kropp, hälsa, frihet, egendom och annan rätt, dessa är skyddade så
kallade ”Rechtsgüter”.10 Liksom i svensk rätt finns inget ansvar för ren
förmögenhetsskada vid vårdslöshet eller uppsåt i tysk rätt, kränkningen av förmögenheten
måste istället härledas till en skada på annat Rechtsgut. Ett ytterligare krav för ansvar är
skuld, vilket i förarbetena anges som uppsåt och vårdslöshet. Vårdslöshet och uppsåt
definieras i § 276 BGB. Det har även i praxis utvecklats aktsamhetsstandarder,

8 Samtliga under avsnittet åberopade paragrafer avser lagregler i BGB, om inte annat anges.
9 Se avsnitt 3.3 för mer om betingelseteorin.
10 Se även Deutsch, Allgemeines Haftungsrecht s 11 f; Fikentscher, Schuldrecht s 720; Kötz & Wagner,
Deliktsrecht s 21 ff.
6