Allt mitt är ditt PDF
Preview Allt mitt är ditt
1 Bokförlaget Atlas är en del av Arenagruppen. Bokförlaget Atlas Drottninggatan 83 111 60 Stockholm www.arenagruppen.se Allt mitt är ditt © Johan Söderberg och Bokförlaget Atlas 2008 Erkännande – Dela lika Illustrationer: Johan Söderberg Omslag och grafisk form: Conny Lindström E-boksprodukion: Elib AB 2009 Isbn tryckt utgåva: 978-91-7389-163-9 Isbn e-bok: 978-91-7389-269-8 2 Innehåll Inledning 7 Kulturindustrin, upphovsrätten och språket 7 Immaterialrätt 21 Översikt över immaterialrätten 21 Filosofin bakom immaterialrätten 25 Immaterialrätten – historik 31 Den andra inhägnadsrörelsen 35 Immaterialrättens historiska roll i kunskaps- och teknologiutvecklingen 41 Den ekonomiska debatten kring icke-auktoriserad kopiering 44 Fildelningsdebatten och rättsväsendet 55 Summering 63 Fri teknologi 67 Inledning 67 Hackers – mjukvaran, persondatorn, datornätverket 69 Leken som rättesnöre 73 Hacking i arbetet 77 Monopol över kunskapen i dag 81 Den fria mjukvarurörelsen 83 3 Hacktivism, feministiska hackers och hacking i utvecklingsländerna 87 Två modeller för programmering 95 Exempel på fri mjukvara 97 Hur fri mjukvara fungerar 99 Kommers och fri mjukvara 102 Fri hårdvara 106 Fria nätverk 111 Summering 116 Fri kultur 119 Inledning 119 Definition av deltagarkultur 121 En historisk översikt över författarskapet 123 Framväxten av kollektiva skapandeformer 126 Deltagarkultur och moralpanik 129 Makt, monolog, kultur 133 Deltagarjournalistik 138 Wikipedia 144 Kvalitén på kollektivt skapande 149 Kommers och deltagarkultur 153 Summering 157 Vem betalar? 161 Inledning 161 Etablerade kulturarbetare och försörjning 163 Upphovsmannen och immaterialrätten 167 Alternativa licenser inom datavärlden – General Public License 177 Creative Commons 182 4 Fria licenser, fildelning och ekonomisk teori 184 Relation mellan producent och konsument av kultur 191 Alternativa kompensationssystem 195 Summering 200 Vad är vänster i immaterialrättsdebatten? 205 De två marknadsliberalismerna och fri information 205 Övervakning och inlåsning i informationssamhället 211 Vänster om immaterialrätten 216 Källor 223 5 6 Inledning Kulturindustrin, upphovsrätten och språket Temat för den här boken fångas väl av en kontrovers som uppstod för ett par år sedan kring rättigheterna till filosofen Theodor Ador- nos texter. Adorno var en av de tidigaste och skarpaste kritikerna av kulturindustrin. Med ordet kulturindustri avsåg han skiv- och filmindustrin men i dag skulle även spel- och internetbolagen kun- na räknas dit. Filosofens kritik av medierna är fortfarande relevant fastän han var verksam i 1930-talets Tyskland. Adorno försökte att jämka den marxistiska läran, som var framåtblickande och optimis- tisk om framtiden, med första världskrigets utbrott och fascismens framryckningar. Gruppen av intellektuella som var samlade kring Adorno kompletterade Karl Marxs ekonomiska kritik med Sig- mund Freuds psykoanalys och ett nyvaknat intresse för medieteori. Skolbildningen som de gav upphov till blev startpunkten för dagens forskning om massmediernas och populärkulturens roll i samhället. Theodor Adorno var starkt negativ till tendenserna som han tyckte sig se. Den standardisering och likriktning som kulturindustrin för- orsakar betraktade han som en stor fara för samhällsutvecklingen. I och med nazisternas maktövertag drevs Adorno på flykt och han levde under många år i exil i Kalifornien. Det angränsande Hol- lywood var lika mycket närvarande i hans författarskap som erfa- renheterna från hemlandet. Med egna ögon hade filosofen sett hur radion och biografen effektivt använts i den nationalsocialistiska propagandan. Han hade inte mycket större tilltro till det nya mediet som var på allas läppar, televisionen. Vid denna tid hoppades många 7 på att televisionen skulle kunna användas till att upplysa och dana medborgarna. Adorno fnös åt sådana idéer. Gissningsvis skulle han ha varit lika kallsinnad inför de optimistiska tongångar som i dag hörs när internet kommer på tal. Internet har välkomnats som lös- ningen på det demokratiska underskottet, som en räddningsplanka för glesbygden, som bärare av en ny ekonomi utan konjunkturned- gångar, och mycket annat. Även om lovsången har kommit av sig något sedan nittiotalet och slutet för dot.com-bubblan, står internet fortfarande i centrum av samhällets framtidsdrömmar. En idé som ännu hävdas med stor envishet är att internet kommer att luckra upp den passivisering som radion och tv:n har vant medborgarna vid. I traditionella medier sker kulturutbytet via en envägskanal mellan sändare och mottagare. Det enda betraktaren eller åhöraren behöver göra är att luta sig tillbaka och ta emot signalerna. Internet sägs vara annorlunda eftersom användaren måste söka aktivt efter informationen. Och förvisso är utbudet av information på internet långt ifrån så likriktat som i traditionella medier. Till exempel finns flera av Theodor Adornos skrifter tillgängliga på det elektroniska nätverket. Kanske skulle han ha gått med på att internet kan vara ett litet steg för att motverka standardiseringen och utarmningen av kulturflödena. Men denna möjlighet hos datornätverket är långt ifrån själv- skriven. Det blev Sebastian Luetgert varse om när hans webbsida textz.com hamnade i hetluften. På textz.com publicerades artiklar av Theodor Adorno och andra radikala samhällskritiker. Det fanns inga vinstintressen i verksamheten utan avsikten med projektet var att göra filosoferna mer tillgängliga för allmänheten. För den gär- ningen dömdes Sebastian Luetgert i december 2003 att betala flera tusen euro och hotades med fängelse. Han fick till och med gasen i sin lägenhet avstängd när han inte kunde betala böterna. Hamburgs stiftelse för främjande av vetenskap och kultur ägde rättigheterna till Theodor Adornos verk. Stiftelsen hade köpt rättigheterna från Adornos änka och nu anklagade de Luetgert för att ha stulit deras immateriella egendom. Sebastian Luetgert påpekade i ett öppet 8 brev att stiftelsens agerande var ett märklig sätt att främja kultur på. Textz.com hade publicerat skrifterna på internet för att öka filosofernas spridning. Vidare framhöll Luetgert att de lagar som stiftelsen åberopade i hög grad var skrivna på uppdrag av samma kulturindustri som Theodor Adorno hade kritiserat. Dessa lagar motiveras vanligen med en hänvisning till den enskilda artistens intressen. Men i detta fall blev det tydligt att lagarna inte alltid är till gagn för artisten. Rättigheterna som Adorno lämnade efter sig över sina verk skapade hinder för hans röst att nå ut. Ordföranden för stiftelsen, Jan Philipp Reemtsma, avsåg helt säkert inte att lägga munkavel på Theodor Adorno. En av de två texter av filosofen som Sebastian Luetgert hade lagt upp på webbsidan var ”Fascism och anti-semitisk propaganda”. Rimligen borde också Reemtsma ha varit angelägen om att denna artikel lästes av så många som möjligt, inte minst eftersom han tidigare hade stött utställningar om nazis- mens brott och av den anledningen blivit till måltavla för nynazister. För Jan Philipp Reemtsma handlade det om att få tillbaka de pengar som stiftelsen lagt på att införskaffa rättigheterna till filosofens ar- bete. Utan inkomster skulle inte stiftelsen kunna fortsätta med sin verksamhet och göra insatser för att främja vetenskap och kultur. Likafullt var konsekvensen av stiftelsens agerande mot textz.com att färre människor kunde ta del av Theodor Adornos analys av anti- semitisk propaganda. Det finns en lärdom i berättelsen ovan som löper som en röd tråd genom hela boken. Exemplet med textz.com visar på den konflikt som uppstår när språket privatiseras. Det som från ett håll ser ut som en kränkning av yttrandefriheten blir från ett annat perspek- tiv till skyddet av privategendomen. Därför är det otillräckligt att diskutera immaterialrätten som om det endast gällde en intresse- motsättning mellan musik- och filmbolag och deras konsumenter. Utformningen av immaterialrätten påverkar yttrandefriheten och har betydelse för samhällsutvecklingen i stort. Det blir tydligt de gånger som upphovsrättslagen uttryckligen används för att censu- rera litteratur och inte för att tjäna pengar på den. Ett kontroversiellt 9
The list of books you might like
