Ålands Sjöfart #6 / 2008

27 Pages·2010·4.82 MB·English

Nr 6/2008
12 DECEMBER 08 – 19 FEBRUARI 09
Jämställdhet till sjöss
– vision eller verklighet?
Åländska
övervakar
bygget av
fartyg
Att våga
välja en
kvinna
som chef
WISTA
utbildar
kvinnor till
styrelser
16–18
Ålands Sjöfart & Handel
nr 6/2008
Vägvalet – att välja en kvinna som chef ............................. sid 4
Kvinna och kapten – Karin Stahre-Janson ......................... sid 8
Nu laddar
WISTA visar vägen ................................................................. sid 11
Rederiernas sjöpersonalchefer:
Könsrollerna ombord har delvis luckrats upp ............... sid 12
vi om!
34–35 Lobbare på förbundsnivå ......................................................sid 14
Åländska övervakar världens
största kryssningsfartyg .................................................... sid 16
”Flickorna” ombord siktar vidare
mot befälsstudier ................................................................. sid 20 Årets sista Ålands Sjöfart & Handel Ser man på tillgänglig statistik, redovisad från I Sverige har kommunikationsminister Åsa
presenterar en exposé över mångfalden av yr- finska Sjöfartsverket, ser det dystert ut. Av Torstensson gett det svenska Sjöfartsverket i
Vi testas och måste visa vad vi klarar av ........................ sid 22
kesval som det maritima klustret bjuder. Varvs- 2 960 däcksanställda, år 2007, är 186 perso- uppdrag att komma med förslag på hur rekry-
Ett skepp kommer lastat ..................................................... sid 24 agent, kapten, jurist, maskinchef, personal- ner kvinnor, varav 43 kvinnliga befäl och 143 teringsproblemen till sjöss kan få en långsiktig
chef och marknadsförare med mera. Yrkena manskap. Det procentuella antalet blir så lösning. I direktiven påpekas speciellt att ar-
En ny redargeneration tar plats ........................................ sid 26 är många och kräver kompetent personal. Vi ringa att det inte ens är värt att nämnas. Siff- betsgruppen skall komma med förslag på hur
ger några exempel, men självklart finns många rorna på maskinsidan ger bara anledning att andelen kvinnor kan öka inom sjöfarten. Det
Varvsagent på skärgårdsö .................................................. sid 29
yrkeskategorier som vi inte har fått plats med. dra ytterligare en djup suck – 21 kvinnor och skall bli mycket intressant att ta del av detta
Varumärkesstrateg i rederinäringen ............................... sid 30 1 566 män. Åtta kvinnliga befäl och 13 i man- arbete som skall delredovisas i april år 2009.
Den uppmärksamme läsaren kommer dock
skap. Det är inte några roliga siffror att redo-
Rederijurist på statligt affärsverk ................................... sid 34 snabbt att inse att det här numret inte är helt Men sjöfart bedrivs inte enbart till sjöss, utan
visa. Man kan visserligen lätta upp statistiken
vanligt. Istället för att merparten av artiklarna även den landbaserade verksamheten be-
Sjömanshustrun, en del av har män som den normala utgångspunkten, är något med att inkludera restauranganställd höver utöka sin andel kvinnor i styrelser och
ekonomipersonal, där det traditionellt finns
den åländska identiteten .................................................... sid 34 det kvinnor som får porträttera de olika profes- ledningsgrupper. Statistiken över fördelningen
många kvinnor. Men faktum kvarstår. På be-
42–43 sionerna inom sjöfartens breda område. Så av kvinnor och män i ledande befattningar är
Kvinnliga redare i åländsk sjöfartshistoria ................... sid 36 fäls- och manskapsnivå lyser kvinnorna med
känsliga läsare, som anser att kvinnor inte i princip obefintlig, både på den finländ-
sin frånvaro. Är detta verkligen år 2008 vi lever
Finland och Åland behöver all sin sjöfart ....................... sid 39 riktigt hör hemma till sjöss, bör nog sluta läsa ska och på den svenska sidan. Även
i, eller finns det någon form av dinosauriemen-
här. För er andra erbjuder vi ett spännande här vill Ålands Sjöfart & Handel
Bernt Bergman på Rederierna i Finland talitet kvar i sjöfartsnäringen? Eller ligger felet
och fullständigt unikt nummer! uppmana Rederierna i Finland och
hos kvinnorna som ännu inte på egen hand
rapporterar från ICS ............................................................. sid 40 Sveriges Redarförening att inhäm-
Skämt åsido. Är det ännu en vision eller redan har upptäckt sjöfarten som arbetsplats?
ta och sammanställa statistik.
Nordsjö hamn invigd med pompa och storm .................. sid 42 verklighet att kvinnor lika självklart som män
Till alla som verkligen vill åstadkomma föränd-
söker sig till det maritima klustret? Svaret är Och med detta sätter vi punkt för
Lokalt producerat och tillagat ombord ........................... sid 44 ring rekommenderar jag att läsa artikeln med
nog en salig blandning och bör sökas i invanda år 2008. Nästa år firar vi 70 år,
Lotta Snickare. Som en av Sveriges främsta
Gustaf Eriksons sista ångfartyg ....................................... sid 46 mönster och traditioner samt svårigheten i att bland annat med ny layout och
jämställdhetsexperter öppnar hon många
lära gamla hundar sitta. Den hemmavarande ett stort jubileumsnummer som
ögon, klargör vilka mekanismer som ligger
sjömanshustrun var tidigare en lika viktig del kommer att distribueras till alla
bakom vårt beteende och pekar på nyckelfak-
för att sjöfarten skulle fungera, som männen hushåll och företag på Åland.
torer som kan åstadkomma utveckling.
var grundläggande för arbetet till sjöss. Idag
Men först tar vi jul och
ser det annorlunda ut, där en pappa som väl- För att skapa denna förändring måste man ha laddar om inför nästa år!
jer att stanna hemma med barn är lika accep- tålamod, redovisa fakta och med en dåres en-
terad i ett modernt samhälle som att en kvinna vishet lyfta frågorna. Gång på gång. Det är inte
gör yrkeskarriär. Men invanda mönster hänger omöjligt. Det är bara svårt.
44–45 Ålands Sjöfart & Handel gärna kvar om man inte aktivt bestämmer sig Erica Norman
Därför skickar Ålands Sjöfart & Handel en upp- Chefredaktör
för förändring och utveckling.
önskar sina läsare en maning till Rederierna i Finland, som i sin nya [email protected]
I Ålands Sjöfart & Handel, nr. 4/2008, säger verksamhetsplan berättar att man avser satsa
Henrik Lagerberg på Sjömansunionen att det på rekrytering och miljö som prioriterade om-
God Jul & handlar om den grundläggande attityden och råden. Satsa även på att – långsiktigt – rekry-
frågan är om man ser på kvinnan som ett pro- tera kvinnor. Genom att sprida fakta, ta fram
blem eller en resurs? Han tillägger att denna positiva exempel, arbeta i och tillsammans
Gott Nytt År!
attityd verkar sitta väldigt djupt. Dessvärre med skolor och utbildningssäten samt till och
ligger det nog mycket sanning i Henrik Lager- med genom att rikta utbildningsinsatser direkt
bergs konstaterade. till kvinnor, kan man – om man vill – åstad-
komma förändring.
n
o
kss
Eri
niel
Da
o:
ot
F
Vägvalet – att välja kvinna på en toppost granskas mycket att man inte stöttar varandra. smidigt hittills. Hur ska det nu gå med
hårdare. Hon får bli representant för hela Utöver dessa synsätt finns också golfen och bastukvällarna?
sin grupp, inte bara för sig som individ. avundsjukan. Lotta Snickare förklarar: – Kvinnan å sin sida är så oerhört inrik-
Om hon misslyckas har hela kvinnosläk- – Många tror att det bara finns plats tad på att prestera att hon kanske glöm-
tet misslyckats. för en kvinna i till exempel en styrelse. mer att hon måste lära känna gruppen.
en kvinna som chef Idag jobbar alla toppchefer nästan dyg- När den blir tillsatt kan andra kvinnor Män tänker mycket på grupplojalitet.
net runt och de har fullständig markser- tänka att tåget har gått för deras del och – Det finns många små koder som båda
vice hemma och sekreterare på jobbet. de blir avundsjuka. könen måste lära sig. Spänningen mellan
– Jag tror att den här normen för topp- formella och informella strukturer, det är
chefers liv är livsfarlig. Företagen skulle sånt man lär sig genom erfarenhet.
må mycket bättre om chefen inte jobbade
Större vinster
dygnet runt utan även hann med privat- ”I vår bild av hur en chef
Text & foto: Charlotte Mäkelä En forskarrapport från företagsekono-
ska vara ingår manlighet. miska institutionen vid Uppsala universi-
– Frågar man chefer säger de flesta Det spelar ingen roll att tet 2007 visade att fler kvinnor i styrelsen
skapade större vinster för bolagen.
att de vill ha fler kvinnor på le- forskning visar att
Även Lotta Snickare betonar att före-
dande poster. Men de gör inget
kvinnor och män utför tag som har en ledning med olika erfa-
för att förverkliga det. ”Man borde ändra renheter fattar de bästa besluten, är mer
chefskap på samma
effektiva och mer lönsamma.
strukturerna.
Det hävdar forskaren Lotta Snickare, väl- sätt när det gäller – Dessutom har företagen kunder av
känd ledarutvecklare, författare och jäm- Bäst vore att bara båda könen. Det är ytterligare ett argu-
förberedelse, utförande,
ställdhetsföreläsare i Sverige. ment varför det behövs en jämn repre-
anställa utifrån
Kvinnan är mjuk, förklarande, följ- uppföljning m.m. sentation i företagsledningarna. För även
sam… Mannen är beslutsam, tydlig, individ och kompetens” om män och kvinnor är ganska lika så har
Enda skillnaden är att
handfast. Och chef. vi levt olika liv och har med oss olika er-
En chef ska vara drivande och peka kvinnor är aningen bättre farenheter, något som ett företag har stor
med hela handen. Om en kvinna har de nytta av när viktiga beslut ska fattas.
på att kommunicera
egenskaperna upplevs hon ofta som buff-
lig och manhaftig. med medarbetarna” Till sist: Hur jämställt är det hem-
ma hos Lotta Snickare?
Så ser ofta våra schablonbilder av man-
– Min man och jag ägnar lika många
ligt och kvinnligt ut, vi har präglats att
timmar åt hemarbete, så där är det jäm-
tycka så. Schablonerna ställer till pro-
ställt. Men sedan är det jag som köper
blem i samhället, inte minst vid rekry-
Kvotering jul- och födelsedagspresenter, har koll på
teringen till ledande poster. Det hävdar
I Norge kvoterar man in kvinnor på le- barnens kläder och sånt medan min man
forskaren Lotta Snickare.
dande poster i näringslivet. Lotta Snick- snickrar på huset. Där har vi fortfarande
– Man borde ändra strukturerna. Bäst
are är för kvotering. ganska cementerade roller.
vore att bara anställa utifrån individ och
– Absolut! Det blir alltid så fruktans-
kompetens, utan att vara färgad av upp- Hur jämställt är Norden på en ska-
värt mycket diskussion om kvotering när
fattningen om manligt och kvinnligt. la 1 till 10, där 10 är maximal jäm-
det gäller kvinnor. Men vi kvoterar ju re-
Det skulle leda till att fler kvinnor kom ställdhet?
dan på alla möjliga håll.
till ledande poster i näringslivet, säger – 6. Det finns fortfarande mycket att
Politiska partiers representation, skär-
hon. göra. Men jag är hoppfull! Kunskap och
gårdens representation, olika branschers
– Men företagen måste vilja bryta de att vi är medvetna om vad vi gör måste
representation för att bara ta några ex-
invanda strukturerna. genomsyra allt!
Det handlar ofta om ett vägval. Företagen måste vilja bryta de invanda strukturerna empel.
Lotta Snickare har sitt arbetsrum på
och familjeliv, säger Lotta Snickare.
vid rekrytering. Bäst vore att bara anställa utifrån individ och kompetens, utan att – Här ifrågasätts aldrig om kvotering
Centrum för bank och finans vid Kung-
liga tekniska högskolan (KTH) i Stock- vara färgad av uppfattningen om manligt och kvinnligt. Det skulle leda till att fler Kvinnor som når ledande poster vill är rätt. Men så snart det gäller kvinnor
holm. Hon doktorerar på chefers yrkes- kvinnor kom till ledande poster i näringslivet, säger forskaren Lotta Snickare. ibland inte bidra till att andra kvin- blir det plötsligt en massa argument mot
Kort om Lotta Snickare
kunnande och hoppas kunna lägga fram nor kommer framåt i karriären. Vil- kvotering. Vi får inte glömma att även
sin avhandling om ett år. ka mekanismer ligger bakom det be- om man kvoterar gäller ju fortfarande att Ålder: 48 år
Jämställdheten har alltid varit central teendet? man väljer personer på basen av kompe- Arbete: Doktorand vid KTH, där
i hennes arbeten. Hon har bland annat – Det finns olika teorier. En är det man tens och individ. hon forskar om chefers yrkeskun-
skrivit två uppmärksammade böcker i ler förberedelse, utförande, uppföljning hand om familjen. kallar för ”gate-keeper”. Kvinnan får vara Några kvinnor har lyckats ta sig till nande. Tjänstledig från jobbet som
ämnet tillsammans med författaren Li- m.m. Enda skillnaden är att kvinnor är - att kvinnor inte har kompetensen. med i killgänget trots att hon är kvinna. ledande befattningar. Hur har de bu- chef för Swedbanks ledarutveck-
za Marklund. aningen bättre på att kommunicera med – Forskning visar dock att kvinnor Men bara hon. Om fler kvinnor kommer rit sig åt? lingsavdelning. Författare till två
in puttas hon ut. Därför kan hon inte visa böcker, båda skrivna tillsammans
Chef och manlighet medarbetarna. visst har kompetens, att de vill bli chefer – De har förmodligen varit mer kom-
lojalitet mot andra kvinnor. med författaren Liza Marklund:
– Men förväntningarna är ändå att och att många inte tycker att till exem- petenta än sina manliga medspelare. Ib-
Sjöfartsbranschen är av tradition mans- – En annan förklaring är olika sätt att ”Härifrån till jämstställdheten”
chefer är män. Vi duktighetsstämplar de pel småbarn är något hinder för det, sä- land har de kanske också fått genuskun-
dominerad, men även stora delar av det förhålla sig till ojämställdheten. Kvinnan (1998) och ”Det finns en särskild
personer som är lika de som har makten ger Lotta Snickare. skap och därmed lärt sig att se och be-
övriga privata näringslivet har mest män kan välja att förneka att det finns ojäm- plats i helvetet för kvinnor som inte
idag, säger Lotta Snickare. möta ojämlikhet.
på toppnivåer. Varför är det så? Men ibland händer det väl att kvin- ställdhet, eller att erkänna den och tycka hjälper varandra” (2005).
Vanliga argument från män mot att ta
– I vår bild av hur en chef ska vara in- nor tackar nej till chefsposter? att den är korrekt, eller att se den och ar- Vad händer när en kvinna har kom- Familj: Tre barn och man.
in kvinnor på ledande poster är:
går manlighet. Det spelar ingen roll att – Ja, visst händer det. Det är jobbigt beta för en förändring. Många väljer det mit in i ledningen i en mansdomine- Bosatt: Mälarhöjden
- att kvinnor inte vill offra så mycket
forskning visar att kvinnor och män ut- att vara i minoritet på en position. En första synsättet, vilket också kan bidra till rad grupp? Kämpar för: En jämställd värld.
tid på jobbet eftersom de vill/måste ta
för chefskap på samma sätt när det gäl- – Männen kan tänka: Allt har gått så Undviker: Dumhet
4 Ålands sjöfart & Handel 6/2008
Carola Maxenius-Mickelsson vid Hög-
Lotta Snickares Åland med i nordiskt skolan på Åland är programledare för
både sjöfartsprogrammet och maskin-
projekt om könsfördelning teknikprogrammet. ”Vid all rekrytering
råd…
framhåller vi att yrkena passar mycket
bra för kvinnor” säger hon.
Kunskap är A och O för om vi ska få en förändring och öka kvinnors
andel på ledande poster inom näringslivet. Det säger Vivan Nikula,
chef för jämställdhetsfrågor inom Ålands landskapsregering. sa yrken passar mycket bra för kvinnor,
…TiLL FöreTAgSLedNiNgAr berättar Carola Maxenius-Mickelsson,
det här bör företagens styrelser och Ett av landskapsregeringens fokus inom jämställdhetsområdet är information, som är programledare för båda utbild-
ledningsgrupper tänka på när det gäl- utbildning och kompetensutveckling i genus- och jämställdhetsfrågor för olika ningsprogrammen.
ler kvinnlig representation: målgrupper. Just nu deltar Åland i ett nordiskt projekt ”Kön och makt i Norden” Hon är själv utbildad sjökapten och kan
• Vidga sökområdet utanför det vanliga där man bl.a. ur ett strukturellt perspektiv ska utreda orsaker och förklaringar på så vis även fungera lite som förebild
nätverket, där det oftast finns mest till den existerande könsfördelningen och vilka åtgärder som har vidtagits för för andra kvinnor att välja ett yrke inom
män. Då kommer ni att hitta kvinnor att makt och inflytande ska fördelas jämnare mellan könen. sjöfartssektorn.
Carola Maxenius-Mickelsson blev utex-
som har samma typ av kompetens som
Åsa Torstensson, infrastrukturminister i Sverige, tillsatte nyligen en ex-
aminerad sjökapten för 20 år sedan och
männen i dagens ledningsskikt. Om ni
pertgrupp där hon särskilt betonar vikten av att få in fler kvinnor i sjö-
var då den tredje kvinnliga sjökaptenen
vill ha kvinnor med chefserfarenhet,
fartssektorn. gör Ålands landskapsregering något liknande?
Högst ett par nya sjökaptener per år på Åland.
sök i den offentliga sektorn, där finns
– Behovs- och resursplanen talar om satsningar på sjöfarten. Och så har man
flera kvinnliga chefer. jämställdhet som ska genomsyra allt arbete, svarar Vivan Nikula. På Åland finns Vad skulle kunna få fler kvinnor att
• Vidga kompetenskraven. Världen för- inget krav på att det ska vara en viss procent kvinnor i företags styrelser. Norge söka sig till sjöfartssektorn?
ändras snabbt. Se efter vad företaget har dock en sådan kvotering. Högskolan på Åland utbildar leda- Maskinteknikprogrammet har 66 stude- – Det är svårt att svara på. Att jobba till
verkligen behöver för kompetens re inom sjöfartssektorn, bland an- rande, varav tre är kvinnor (4,5 procent), sjöss är ju inte bara ett arbete utan ett sätt
idag. Företagens ledning nat sjökaptener och maskinbefäl. vilket är ungefär lika stor andel som för att leva som både kvinnor och män kan
• Frigör er från föreställningen om hur Vivan Nikula visar statistik över den privata sektorns ledning 2003 jämfört med tio år sedan. tycka är svårt att förena med familj och
kvinnor är. Forskning har visat att om 2008. Materialet bygger på de 20 största företagen på Åland enligt anställda. Det är ingen direkt rusning av kvinnliga I genomsnitt kan man säga att högst ett övrigt privatliv.
kvinnor och män säger exakt samma Styrelsemedlemmar: studerande till utbildningarna. I dags- par kvinnor utexamineras till sjökapte- – För min egen del fungerade det bra när
sak tolkas det ändå olika på grund 2003 (aug): 82 % män, 18 % kvinnor läget har sjöfartsprogrammet 111 stu- ner per år. jag var till sjöss. Men rent generellt an-
av våra schablonbilder om manligt och 2008 (feb): Oförändrat derande, varav 13 är kvinnor (11,7 pro- gör högskolan något för att locka fler ser jag att förbättrad kommunal dag- och
kvinnligt. Företagens vd: cent), vilket är något fler jämfört med för kvinnliga sökande? nattvård av barn kan vara ett sätt att få
2003 (aug): 100 % män tio år sedan. – Vi framhåller vid all rekrytering att des- fler kvinnor att söka sig till sjöfarten.
… TiLL KViNNor
2008 (feb): 90 % män, 10 % kvinnor
det här bör kvinnor tänka på för att
nå ledande poster: Antalet anställda inom de 20 företagen utgör cirka 58 procent av alla anställda
• Våga använda era privata nätverk prof- inom den privata sektorn på Åland.
fessionellt.
Hur ska man få fler kvinnor i ledande ställning?
• Skaffa er genuskunskap, så att ni kan
– Det finns en fara i att det sitter så få kvinnor i valberedningarna. Det får ef-
se ojämställdheten och är beredda när
fekter längs hela kedjan. Om man inte kan identifiera kompetenser utanför det
ni bemöts utifrån den.
egna nätverket riskerar det att påverka lönsamheten.
• Ha integritet. Tydliggör för er själva
Vivan Nikula talar för en satsning på genus- och jämställdhetskunskap hos led-
vart ni vill och hur mycket ni är bered-
ning och personal med fokus på vinster och lönsamhet.
da att ge för att komma dit. Det hand-
– För det är faktiskt ekonomiskt lönsamt att satsa på mångfald istället för en-
lar inte om att bli som männen, utan
fald. Det gäller att synliggöra, säger Vivan Nikula, att karriärplanera, satsa på
att stå för sina åsikter och våga välja.
de kvinnor som redan finns i verksamheten och att ha en klar målsättning för
hur mycket andelen kvinnor ska växa inom låt säga sju år.
Endast svag ökning av kvinnor i åländska rederitoppen
Det finns i dagsläget ingen exakt Om man ser på andelen kvinnor på vd- derierna i Finland.
sammanställd statistik över eller vice vd-poster är andelen betydligt Sammanfattningsvis kan man säga att un-
lägre: Endast män på vd-posterna samt der de senaste åren har andelen kvinnor
antalet kvinnliga styrelseledamö-
en kvinnlig vice vd. ökat lite på ledande poster inom åländsk
ter i de åländska rederierna. En
När det gäller posten som personalchef shipping, men någon dramatisk ökning
grov uppskattning visar dock att i inom de åländska rederierna är dock handlar det inte om.
de stora åländska rederierna är två kvinnorna starkt representerade. Här har
av sex styrelseledamöter kvinnor, det skett en markant ökning under de se-
naste tio åren, enligt uppgifter från Re-
alltså cirka en tredjedel.
6 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 7
n
bea
b
Cari
oyal Från jungman
R
O: Ålands Sjöfart & Handel presenterar stolt:
T
O
F
till kapten
världens första kvinnliga kapten
på ett stort kryssningsfartyg,
Från skolfartyg
Karin Stahre-Janson
till kryssningsfartyg
Det är en viss glamour över kon- att hon ville bli befäl, och har gått från kanske först inser. För det första är ”las-
ceptet kryssningsfartyg. Lägg till styrman via staff-captain till att nu ha ten” levande – den talar och har synpunk-
fullt ansvar för samtliga passagerare och ter och den ringer självmant till bryggan
Karibiska övärldens turkosblåa
850 personer i besättningen. Enligt de- och berättar att toaletten i hytten måste
vatten, ljumma vindar, service
finitionen på hur man bedömer ett före- repareras. För det andra kräver den upp-
dygnet runt och cocktails med den tags storlek, går gränsvärdet för ett större märksamhet och närvaro på middagar
manlige kaptenen innan midda- företag på 50 anställda. På ett last- eller och cocktailpartyn. I det fallet är last i
gen, så är bilden klar. Fast ändå tankfartyg är man mellan 10-20 perso- form av olja eller papper betydligt lättare
ner i besättningen, vilket gör skillnaden att ha att göra med.
inte riktigt... I det här fallet, på
mycket stor mellan olika branscher in- – På sjöbefälsskolan får du inte lära dig
Monarch of the Seas, är kaptenen
om den maritima näringen. Med andra att hålla tal, vara trevlig mot gästerna och
en kvinna. I dagsläget den första
ord kan man likställa Karin som VD för konversera på cocktailpartyn, men det är
och troligtvis enda kvinnan som är ett mycket stort företag, där ledaregen- något som man lär sig, säger Karin med
skeppare på ett större kryssnings- skaper är avgörande för framgång inom ett skratt.
fartyg, med kapacitet att ta 2 600 yrket. Förutom interna ledarskapskurser Det är således självklart att man som
inom rederiet, har Karin ingen utbild- person måste vara socialt begåvad och ha
passagerare.
ning i det faktiska ledarskapet. Och frå- lätt att umgås med olika typer av män-
niskor för att passa som kapten på ett
– Jag tror det finns någon kvinna som är
kryssningsfartyg. Oberoende om man är
befäl på ett litet kryssningsfartyg, men
”På sjöbefälsskolan får du kvinna eller man är den sociala kompe-
i den här storleksklassen och inom ett
tensen ett viktigt inslag.
stort kryssningsrederi är jag den enda inte lära dig att hålla tal,
kvinnan, berättar Karin Stahre-Janson vara trevlig mot gästerna Att vara kvinna och kapten
per telefon från Cape Canaveral i Florida, När Karin arbetade på last- och tankfar-
där Monarch of the Seas ligger i hamn för och konversera på cocktail- tyg hände det – speciellt i Arabvärlden
att välkomna nya passagerare. partyn, men det är något och Sydamerika – att hamnpersonal au-
Karin Stahre-Janson fick sitt kaptens- tomatiskt vände sig till mannen som var
som man lär sig, säger
brev 1995 efter studier på Chalmers i med i sällskapet när lasten skulle klareras
Göteborg, och mönstrade därefter på Karin med ett skratt” och pappren skrivas under. Det spelade
olika tank- och lastfartyg. I takt med att ingen roll att Karin var klädd i styrmans-
de europeiska besättningarna minskade uniform och jungman i smutsig overall,
och de blev färre och färre personer om- det var mannen som var fokus. Redan
bord, beslutade sig Karin för att pröva på gan hur man förbereder sig känns där- då fick Karin lära sig att vara tydlig i sin
kryssningsfartyg. Det här beslutet sam- för naturlig. roll.
manföll med att rederiet Royal Carib- – Jag hade egentligen ingen aning om – Det var bara att le och samtidigt po-
bean sökte befäl, där man speciellt upp- vad jag gav mig in i när jag först började ängtera att det faktiskt är jag som är chef,
manade kvinnor att söka. Och på den i kryssningsbranschen och det tog någ- och innerst inne känna att det egentligen
Från Bohuslän till Karibien vägen är det. ra turer innan jag började förstå hur det är dem det är synd om. Men det här har
VD för ett stort företag fungerade. Det gäller att pröva sig fram också ändrats genom åren och det är lät-
men jag hade arbetat ombord i flera be- tare idag. Ett kryssningsfartyg är mera
Karin Stahre-Jansons yrkesval lades däre-
fattningar innan jag blev kapten – så på likt ett hierarkiskt samhälle, där folk inte
mot redan under skoltiden, då hon seg-
det sättet kände jag mej väl förberedd för bryr sig så mycket om man är kvinna eller
lade på skolfartyg i den bohuslänska skär-
vad som väntade, berättar Karin. man. Utan det är befattningen som är av-
gården. Sjömännens historier fascinera-
Skillnaden mellan kryssningsbran- görande. Man respekterar helt enkelt vad
de henne och hon började arbeta som
schen och lastfartyg är större än man chefen bestämmer, menar Karin.
jungman på skolloven. Hon insåg tidigt
Monarch of the Seas ligger på redden utanför en karibisk ö.
8 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 9
På Monarch of the Seas händer det där- skaperna, och den kvinnliga listen, men Flexibilitet är ett annat honnörsord när WISTA byrån Aminoff&Weissenberg.
emot ofta att personalen visar att de är det är inget man ska spela på om man vill man arbetar på ett kryssningsfartyg. I I Finland, i motsats till Sverige finns
stolta över att de har en kvinna som kap- bli respekterad, säger Karin Stahre-Jan- princip kan vad som helst hända under däremot inget krav på att man ska sitta
ten. son med humor. en vanlig arbetsdag, från att passagerarna på management nivå.
– Många i personalen är stolta och En egenskap, som räknas till de typiskt byts ut, personal anställs och avskedas, – Vi är så pass små i Finland, så vi har
tycker det är lite häftigt och säger att det kvinnliga, är simultankapacitet och där- akuta sjukdomsfall, hälsovårdsmyndig- ansett att det är viktigare att få alla med,
är vi som har den kvinnliga kaptenen. med förmågan att hålla många bollar i heter gör inspektioner, fasta och plane- även unga kvinnor. Och man vet ju aldrig
Och även gäster uppmärksammar det luften. Den egenskapen, framhåller Ka- rade möten med andra chefer ombord, om eller när de når en ledande post inom
och vill ta en bild av mej. Några säger rin, kan man ha glädje av varje dag i detta välkomstträff med nya passagerare till att näringen. Vi vill att nätverksbyggandet
att de vill visa sina döttrar, eller kvinn- yrke där ingen är den andra lik, men där man får bevittna en uppskjutning av en visar vägen ska fungera från allra första början, po-
liga elever i en klass hemma att man kan allt ändå händer på en gång. rymdfarkost från Cape Canaveral på 30 ängterar von Weissenberg.
bli vad man vill, och göra vad man vill mils avstånd.
Skillnad i ledarskap Ålänningar är välkomna
och framhåller mig som ett föredöme, – Egentligen vet man bara två saker
Från den övriga besättningen får Karin Både den svenska och finska delen av
berättar Karin. när dagen börjar, säger Karin, det är var
ofta höra att det märks när hon är om- WISTA ser gärna att även åländska kvin-
Och hur det känns det att vara en fö- man är och vart man ska. Allt annat kan
bord, för det blir en ”mjukare stämning” nor inom shipping kommer med.
regångare och ”role-model” för andra ändras. Och i värsta fall kan även desti-
bland besättningen. Egentligen tror Ka- – Språket kan ha betydelse, men vi har
kvinnor? nationen ändras, fastslår hon efter att ha
rin inte att hon har ett mjukare ledarskap, Woman´s International Shipping chef för kommunikations- och närings- även svenskspråkiga medlemmar. Hittills
– Jag kan bara göra mitt bästa, stå för funderat lite.
eftersom hon är mycket strikt när det gäl- & Trading Association, WISTA politiska frågor på bransch- och arbets- har föreläsningarna varit på finska och
mina beslut och föregå med gott exem- Vid samtalet med Karin framgår att
pel. Men jag har inte fått den här befatt- ler regler och förordningar. Men skillna- diplomatisk talang kombinerat med för- är en global förening för kvinnor givarorganisationen TransportGruppen engelska, men det finns inget hinder för
den ligger kanske i att hon bryr sig mer där även sjöfart och hamnar ingår. att de hålls på svenska, menar Ulla von
ningen genom att lägga huvudet på sned måga att lösa konflikter är nödvändigt i som arbetar inom den maritima
om att få konsensus i sina beslut, och att – Jag ansvarar för att utveckla strate- Weissenberg.
och blinka med ögonfransarna, utan jag hon tar mer hänsyn till olika personers det dagliga arbetet ombord. Besättning- sektorn. Den startade i London gier för att öka kunskapen om transport- En av fördelarna med WISTA menar
har fått visa vad jag kan! Sedan ska man en består av 60–65 olika nationaliteter,
infallsvinklar. 1974 och har idag drygt 1000 sektorn bland politiker och allmänhet, både Maria Nygren och Ulla von Weis-
väl inte helt negligera de kvinnliga egen- något som kan skapa problem men som
medlemmar i 22 länder. Sverige berättar Maria. senberg, är att man får en helhetsbild av
också ger mycket positiv återkoppling.
– Det är extra kul med alla olika na- och Finland är två av dessa. WISTA Sverige satsar på styrelser näringen, och förmånen att se vad män-
niskor egentligen gör. Man får bra kon-
bbean tkioomnamlieter taetrt, hväi nvdeta ,a eldllerirg h purre pceisr svoande rs orme- Den svenska avdelningen av Wista tillhör Dnaernie srv, esntuskdai efböeresnökin goecnh amrröatnegne rsaorm se mallia- takter och man vågar ställa frågor, även
Cari agerar inför olika moment. Det blir helt en av de största nationella WISTA-fören- syftar till att öka kunskapen om bran- så kallade ”dumma frågor”.
OTO: Royal Mastmera Knöavrrienr aSrt aMhroen-aJarnchso onf eKSneaakrsei nlit n Santladanhri rghe -omJnao nlnäsoomnton pnaårt , CMavaosplneua tCracrah nM oavfa esttrheaerl iFnnoögrra eirnnnioanm gme enbd ei ss lSiunvtaes rfdaigrtyetag äntr d1 öe2 p0pp omesneit difolöenrm kim vdiaenrn-. sntciäohtnveeenlr,lk as mapmaerltal apsnjläy dloverklgtlaaangrtai sraanttatio . snDkeaenpn a a irnerttaetn rbgneraa-- dföur–k ä tirKg dvai epntå nh o”änrr eäettrwt okbrarknai snfkoger” u isnmotm ef ö amrl laättnidt, hdljiääkrla--
F the Seas medan Staff på väg mot Bahamas. maritima världen, och nyvalda ordföran- rar en konferens varje höst, som berör pa varandra, avslutar Ulla von Weissen-
Captain John Harestad I den efterföljande e-mail korrespon- de Maria Nygren berättar att intresset för aktuella ämnen inom shipping. berg.
från Canada tittar på. densen jag har med Karin, fångas jag av föreningen har ökat de senaste åren. Svenska WISTAs nästa stora projekt är Erica Norman
hennes signatur som sammanfattar he- att utbilda kvinnor för en position inom [email protected]
la samtalet och kanske även ligger till bolagsstyrelser i klustret. Utbildningen
grund för hennes framgång – kommer att pågå under 2009, och mål-
”Svenska WISTAs nästa
”Attitude is everything... Pick a good sättningen är att tre av de kvinnor som pen
one”. stora projekt är att utbilda har gått utbildningen skall ha erbjudits up
gr
Erica Norman kvinnor för en position en plats i en bolagsstyrelse under våren port
[email protected] 2010. ns
inom bolagsstyrelser i – På det här sättet hoppas vi dra till oss O: Tra
uppmärksamhet i debatten kring kvin- T
Fakta Monarch of the Seas: klustret” O
nor och styrelseposter och samtidigt ge F
Längd: 268 m, bredd: 32 m, våra medlemmar ett mervärde, säger Ma-
byggd: 1991, passagerantal: ria Nygren.
2600, hytter: 1193.
– Våra medlemmar är kvinnor som alla WISTA i Finland ökar
ex. på faciliteter ombord: res-
har en beslutsfattande position inom Wista Finland har cirka 45 medlemmar
tauranger, disco, teater, salsabar
näringen, från exempelvis försäkrings- från olika områden inom sjöfart och han-
med dansgolv, caffe/glassbar, gym
sidan, mäklare, hamnar och rederier. del: försäkringsbolag, rederier, besikt-
och skönhetssalong, klättervägg,
Men vi skulle gärna vilja ha med fler ningsbyråer, befraktningsmäklare, advo-
konferensrum, affärer, pooler, ja-
kvinnor som arbetar ombord på fartyg katbyråer och statliga organ. Den finska
cuzzi, cocktailbar med 360 gra-
i ledande befattningar, säger Maria Ny- föreningen har även varit värd för den in-
ders utsikt, bibliotek och Internet-
gren, till vardags vice VD på Transport- ternationella konferensen, i Helsingfors
cafe. Faciliteter för besättning: 2
Gruppen i Sverige. år 1997. Men nu satsar man på att utöka
matsalar, gym, spelrum, internet-
Maria Nygren har en gedigen erfaren- medlemmarna.
cafe, bibliotek, affär och bar.
het från transportsektorn, där hon bland – Wista Finland har blivit mer aktiv
Seniorbefälen arbetar i intervaller
annat har varit chef för branschorgani- under de senaste 4–5 åren och vi satsar
10 veckor ombord-10 veckor hem-
sationen Svenska Hamnar och represen- nu på att synas i högre grad, berättar Ulla
ma. Resterande besättning arbe-
terat Sverige i den europeiska samman- von Weissenberg som är presstalesperson
tar från 3,5 månad till 6 månader
slutningen av hamnar i 14 år. Idag är hon för finska Wista tillika delägare i advokat-
med 1–2 månaders ledighet bero-
ende på befattning.
Maria Nygren, ordförande i
svenska WISTA startar en
styrelseutbildning för kvinnor.
10 Ålands sjöfart & Handel 6/2008
Rederiernas sjöpersonalchefer: luckring av könsrollerna. Killar som förr uppenbarligen valt andra alternativ efter lediga och det kan i praktiken betyda att
tackade bestämt nej till ett jobb i kafete- att de fått barn. de jobbar en vecka och är tre veckor ledi-
riakassan säger i dag allt oftare ja, män –Vi har få anställda som har barn un- ga. Även andra varianter har förekommit
har också blivit vanligare inom städning- der tio år, konstaterare Lena Marcus. men med motsvarande andel jobb i för-
en. Däremot är det fortfarande nästan Ekvationen små barn + sjöjobb blir hållande till ledig tid. Möjligheten kan
Könsrollerna ombord
uteslutande killar som jobbar som lager- svårare att lösa i en familj där båda för- utnyttjas tills barnet gått ut det andra
biträden. äldrarna jobbar till sjöss. året i grundskolan.
– Allt kan inte heller relateras till kön. –Det tycks fungera bättre när mannen Det är tidvis ett knepigt pussel för re-
En person som är 1,50 lång har svårt att jobbar till sjöss och kvinnan är hemma deriet för att få systemet att gå ihop. Det
har delvis luckrats upp klara hyttstädning och en svag och klen än tvärtom, konstaterar Marcus. bästa är givetvis om det råkar finns två
kille kan inte jobba i lagret där det är fy- anställda som har samma uppgifter om-
siskt tungt, säger Lena Marcus. bord och som vill vara partiellt vårdledi-
När det gäller chefsjobb på ekonomi- ”För 15 år sedan hörde ga samtidigt. En partiellt vårdledig kan
sidan – jobb som exempelvis intendent, även dela på ett jobb med en deltidspen-
jag aldrig någon man
purser och restaurang- och butikschefer sionär.
– är kvinnorna relativt väl representerade tacka nej till ett jobb – Vi gör vårt bästa för att få det att
vid de båda rederierna. löpa och ingen ska behöva gå ner i be-
för att han ska ta hand
fattning eller bromsas i sin karriär för att
Engagerade pappor
om sina barn” man vill vara partiellt vårdledig. Däre-
Att kombinera sjömansliv och familje- mot kan det hända att man måste byta
” Det finns inga liv har sina sidor och Lena Marcus har vakt och även fartyg, säger de ansvariga
märkt en förändring. vid Ving Line.
hinder i dag för
–För 15 år sedan hörde jag aldrig nå- Partiellt vårdlediga
kvinnor att göra en gon man tacka nej till ett jobb för att han Systemet är uppskattat.
Ombordanställda har samma rättighet
ska ta hand om sina barn. I dag är fler – Det är ett sätt att hålla sin yrkeskun-
karriär till sjöss, till föräldraledighet och även till partiell
pappor mer delaktiga i barnens uppfost- skap aktuell samtidigt som man får mer
vårdledighet som anställda i land. Sedan
inte heller på drifts- ran och många vill gärna jobba kortare tid hemma för sina barn.
systemet med partiell vårdledighet togs
sidan där de kvinnor arbetspass närmare hemmen. i bruk har Viking Line haft 62 personer
Däremot är det inte många kvinnor bland de sjöanställda som utnyttjat möj- Helena Forsgård
vi haft upplevts
som återvänt till sina jobb inom rederi- ligheten – av dem nio pappor. [email protected]
som duktiga och et efter avslutad föräldraledighet, de har Just nu är 27 anställda partiellt vård-
ambitiösa,
säger Mikaela”
Lena Marcus Mikaela Björkholm
Eckerö linjen Viking Linjen
Fler kvinnor på däck och fler cent för att få mer tid för våra barn, säger person, inte till kön.
män i städning och kafeteriakas- Lena Marcus om bytet av jobb. – Det finns inga hinder i dag för kvin-
Rederi Ab Eckerö med tre fartyg i tra- nor att göra en karriär till sjöss, inte hel-
sor. Det har skett en förskjutning
fik har som mest under sommarmånader- ler på driftssidan där de kvinnor vi haft
i könsrollerna ombord på passage-
na cirka 550 personer på lönelistorna och upplevts som duktiga och ambitiösa, sä-
rarfartygen men fortfarande finns ”taget ur rockärmen” är 65 procent av de ger Mikaela Björkholm.
områden där männen dominerar kvinnor. Från och med 2008 ingår Birka
Fler på däck
nästan till 100 procent – maskin Paradise och Birka Cargo med sina fartyg
Det börjar komma in fler kvinnor på
också i Rederi Ab Eckerös flotta.
och lager.
däck – Viking Line har i dag en handfull
Bra med blandat kvinnliga styrmän men ingen befälhava-
Mikaela Björkholm är sjöpersonalchef Det är knappast någon överraskning att re än så länge. Också Rederi Ab Eckerö
vid Viking Line som har cirka 2.000 an- kvinnorna är i majoritet på ekonomisidan har haft kvinnliga styrmän.
ställda på sina fartyg. En kartläggning men i minoritet på driftssidan. Enligt Vi- – Det krävs mycket erfarenhet innan
från 2006 visade att 44 procent av rede- king Lines kartläggning var 61 procent man kan söka en befattning som befäl-
riets anställda var kvinnor. av ekonomimanskapet kvinnor mot 5 havare och jag tror att vi måste vänta än-
Lena Marcus har varit sjöpersonalchef procent på däck och i maskin. nu många år innan vi ser om de kvin-
vid Rederi Ab Eckerö i tio år och har ar- Björkholm och Marcus har samma syn nor som nu utbildar sig till sjökaptener
betat totalt 15 år vid personalavdelning- på kvinnor till sjöss: kommer så långt i sin yrkeskarriär, säger
en men har nu lämnat rederiet för att bli – Gärna fler, det är bra för arbetskli- Lena Marcus.
kursplanerare för fortbildningskurser för mat med blandade grupper och det gäl- På maskinsidan är det däremot fort-
sjöfart vid Högskolan på Åland. ler i och för sig inte bara kön utan även farande mycket ont om kvinnor, nästan
– Ett sätt för mig att satsa på livskvali- ålder. Men i första hand ser vi till kom- lika med noll.
tet och gå ner till en arbetstid på 100 pro- petens och erfarenhet när vi rekryterar en På ekonomisidan märks en viss upp-
sjöfarthandel175x125.indd 1 24.4.2008 12:03:57
12 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 13
n
ma
or
N Gard Coral 252x82mm:Gard Coral 252x82mm 14/11/08 10:
Erica 90x265mm 22.2.2007 10:46 Page 1
O:
T Lobbare på förbundsnivå
O
F
Sedan årsskiftet är Sjöassura- Mikaela Dahlman-Tamm är förbundsju- Positiv särbehandling
dörernas Förening en del av rist på Sveriges Försäkringsförbund, som På VD-posten för Sveriges Försäkrings-
är branschorganisation för försäkrings- förbund sitter en kvinna, Christina Lin-
Sveriges Försäkringsförbund.
bolag verksamma i Sverige. Förutom re- denius, och i försäkringsbranschen finns
Mikaela Dahlman-Tamm fort-
na försäkringsfrågor, ansvar hon för ut- många kvinnor. Mikaela Dahlman-
sätter att driva medlemsbola- bildning och seminarier, omvärldsbevak- Tamm säger att hon aldrig under sin yr-
gens intressen precis som tidi- ning och information till medlemsbola- keskarriär har känt sig negativt särbe-
gare, men med en större orga- gen. Förbundet följer utvecklingen inom handlad på grund av kön.
nisation i ryggen. andra marknader och branschorganisa- – Det är nästan så att man har en för-
tioner inom sjö- och transportförsäk- del av att vara tjej och många är nyfikna
ring, och rapporterar bland annat isför- på en, när de hör att man är ålänning.
hållanden under issäsongen. Som åländsk tjej har jag nog snarare fått
KANNAD
Försäkringsförbundet fungerar som en positiv särbehandling, säger hon.
remissinstans i ärenden som berör sjö-
– nya nödbojar
och transportförsäkringar och sjöfarten
generellt. Lobbying gentemot riksdag, för sjöfarten
regering och myndigheter är en annan ”När man diskuterar
viktig del av verksamheten. skador och arbetar med
– Vi ser till att vi syns och hörs och lyf- GMDSS-godkända
kaskoförsäkringsvillkor,
ter fram våra medlemmars behov, säger
Nya modeller
Dahlman-Tamm. då bör man veta vad till
Med eller utan
Invit till Åland exempel en vevaxel är och
inbyggd GPS
Åländska Mikaela Dahlman-Tamm har
hur allting sitter ihop”
en juristexamen från Stockholms univer- Strålnings-
sitet och har byggt på sin utbildning med säkra bat-
sjörättskursen vid Nordisk Institutt for terier
Sjørett i Oslo och Lloyd’s och Galbraith’s
Hur man kan attrahera fler kvinnor
kurser i England. Alandiabolagen, där Fem års
till sjöfartsbranschen är en svår fråga.
hon jobbade ett par år på den marina garanti
Men Mikaela Dahlman-Tamm är aldrig
avdelningen, gav en bra grund i försäk-
svarslös.
ringskunskap. Och under sin tid på Alan-
– Vi måste kanske omvälva hela bran-
dia Tanker Company lärde hon sig myck-
schen och göra den mer intressant, säger
et om den operativa sidan av rederiverk-
hon och föreslår en tankesmedja.
samheten, något som hon har haft stor
För rederierna gäller det också att be-
nytta av i sitt nuvarande jobb.
hålla de kvinnor som jobbar ombord och
– När man diskuterar skador och ar- Dahlman-Tamm nämner att man kun- Long term
betar med försäkringsvillkor, då bör man
de titta på hur man lägger arbetssche-
veta vad till exempel en vevaxel är och hur
man för att mammor ska kunna jobba
allting sitter ihop. commitment that
till sjöss. Kontorstjänst på det egna re-
Försäkringsförbundet är representerat
derikontoret är ett alternativ när barnen
i olika organ och Dahlman har idag ett
är små. sets us apart
flertal styrelseuppdrag. Hon är ordföran-
– Kontakterna inom rederierna är
de för SAGIT (Säkring av gods i trafik),
många och man kan försöka arrangera Alarm via Cospas-Sarsat -satelliter
som är ett expertforum med målsättning
ett landjobb. Du kanske kan jobba på ett Snabbt igenkännande av fartyget We are owned by the industry for the industry,
att utveckla säkrare godstransporter in-
besiktningsbolag eller någon annanstans
om sjö- och landtransporter. Hon sitter GPS underlättar lokaliseringen av and are long term partners to our clients. With first
en tid och sedan gå till sjöss igen.
även i styrelserna för Sjöfartsforum och den nödställda farkosten class financial security and the widest product range
Tempot är högt på Försäkringsför-
för Sveriges sjörättsförening . available, you can rely on us to help you manage
bundets kansli på Karlavägen i Stock-
I år valdes Mikaela Dahlman-Tamm in your risks.
holm. Veckan har varit hektisk och mo-
i styrelsen för WISTA Sverige.
biltelefonen ringer ett par gånger under
– Jag rekommenderar tjejerna från
intervjun, men Mikaela Dahlman-Tamm
Åland att bli medlemmar i WISTA, det
verkar inte vara stressad för det.
är ett fantastiskt nätverk.
– Man ska omge sig med bra männis-
kor så blir livet lättare, säger hon. Ärtholmskajen 13, 00150 Helsingfors
Tel. [phone] Fax [phone]
Ann-Sofi Sund e-mail [email protected] www.telemar.fi Find out more visit our website on www.gard.no
Lobbying gentemot regering och riksdag [email protected]
är en del av förbundsjuristens vardag.
Mikaela Dahlman-Tamm framför
riksdagshuset i Stockholm.
Ålands sjöfart & Handel 6/2008 15
ne
Li
uise
Cr
n
bea
b
Cari I början av november anlände Jo- verka hur de utformas. Jag har varit på att finnas ombord: till exempel sviter i två
O: Royal sbeefifänle t Lilli nSdTbXlo Emu rsoopme -fvöarrsvtae td iä Åckbso- flhseuefirran s eaf akLretirny ogdc bhil o dtmient.g h fäurn gbeorlaagr,e ftö, rskål ajraagr Jvoe-t vsooåcmnhi n8rg öoarc rs,h i geen nk oazmnetpfiipnteeulaeitnrelairgr eit apmkået dellräancn,k de1nä6c .bk a5r
FOT för att övervaka bygget av världens Skorstenarna går att köra upp och ner
största kryssningsfartyg. Entusias- Lättmanövrerad cirka sju meter, för att undvika att rö-
men över att få följa byggnadspro- Det är ett fascinerande fartyg som tar ken faller ner på däck. Konstruktionen
form inne på varvsområdet och Josefine
cessen och kunna påverka utform- underlättar också för fartyget att kom-
Lindblom är själv både stolt och impone-
ma under broar, till exempel vid Stora
ningen av de tekniska systemen på
rad när hon berättar om allt som kommer
Bält. Fartyget får ett framdrivningssys-
bryggan är stor.
tem med tre azipodar på 20 megawatt
vardera i aktern och fyra bogpropellrar
Josefine Lindblom är förste styrman på
”Jag lär mig otroligt på 5 megawatt styck.
Royal Caribbean Cruise Lines M/S Oa-
– Du kan göra precis vad du vill med
sis of the Seas. Än så länge är fartyget mycket här och får en
de här fartygen. När du lärt dig systemet
inte mycket mer än ett skrov, men i bör- djupare kunskap om med azipodar, för det går inte att jämfö-
jan av december 2009 ska hon levereras.
ra med ett konventionellt system, är de
fartyget. När vi kommer
Besättningen kommer att uppgå till cirka
otroliga att manövrera, berättar Lind-
2 200 personer och Lindblom anlände till utrustningen och alla blom.
som nummer tre till varvet. När vi träf-
system på bryggan, Bryggan på däck 12 blir som på de ti-
fas på rederiets platskontor i Åbo har hon
digare kryssningsfartygen med en cock-
drygt tre veckor bakom sig på sitt nya får jag en chans att på-
pit i center och varsin full station på
jobb.
verka hur de utformas” bryggvingarna. Bryggan får större skär-
Josefine Lindbloms arbete består till
mar för navigation, och brandsystem och
stor del av inspektioner, som hon gör till-
övriga säkerhetssystem uppdateras. Nytt
sammans med en förman från varvet och
på det här fartyget är ett safety center
representanter från underleverantörer.
Klassificeringssällskapet DNV inspekte-
rar material och konstruktioner som ska
d
klassas. Lindbloms uppgift är att kon- n
u
S
trollera att konstruktioner och system fi
o
S
kommer att fungera rent praktiskt och n-
n
att arbetet är väl gjort. O: A
– Tillsvidare är det mest själva stålkon- T
O
struktionen och målning som besiktigas. F
Igår var jag och inspekterade oljeboxar
till vinscharna och övervakade ett lyft-
test, berättar hon.
När hon väl får sätta sig vid skrivbor-
det är det dags att bygga upp databasen
för underhållssystemet AMOS. Allt från
M/S Oasis of the Seas, världens största kryssningsfartyg, ska vara klar för leverans i december 2009. reservdelar till säkerhetsdetaljer, som
märkning av branddörrar och livbåtar,
ska registreras. Det sker ändringar hela
tiden, så det gäller att vara fokuserad.
– Jag lär mig otroligt mycket här och
får en djupare kunskap om fartyget. När
vi kommer till utrustningen och alla sys-
Åländska övervakar
tem på bryggan, får jag en chans att på-
världens största
kryssningsfartyg
Cykeln kommer väl till hands för
Josefine Lindblom när hon tar sig
mellan RCCL:s platskontor och
nybygget inne på STX Europe-varvet
(tidigare Aker Yards) i Åbo.
16 Ålands sjöfart & Handel 6/2008
LA621 Alands Sjofort_Detail 18/10/08 06:21 Page 1
som övervakar säkerheten kring alarm Efter att ha jobbat på olika passagerar- som gör grovjobbet.
som inte är direkt kritiska, såsom hissar fartyg och lastfartyg kom Josefine Lind- Idag kan mycket övervakas från kon-
och frysrum. blom till Royal Caribbean Cruise Line. trollrummet, men när någonting inte DETAIL – FOR US IT’S NATURAL
Hon tror inte att kvinnor idag har någon fungerar måste det åtgärdas på plats. Det
tanke på att de inte skulle kunna arbeta gäller även på ett kryssningsfartyg.
ombord på ett fartyg. – Förut hade vi vita uniformsbyxor
”Idag ser Josefine Lind- – På ett av de första kryssningsfar- och jag fick byta byxor varje dag. Jag var
tygen jag var på, var vi fem kvinnor på skitig innan dagen var slut, förklarar för-
blom ingen orsak varför
bryggan. Det där med att man är tjej har ste styrman Josefine Lindblom med ett
inte fler kvinnor skulle ingen betydelse, anser hon. Det är klart nöjt leende och ser inte ut att ångra sitt
att det kan var lite annorlunda ombord yrkesval.
söka sig till
på ett lastfartyg, som inte har haft kvin-
Ann-Sofi Sund
sjöutbildningar” nor i besättningen på länge. Men kom- [email protected]
mer du som ny, ska du alltid testas.
Idag ser Josefine Lindblom ingen or-
sak varför inte fler kvinnor skulle söka
Kön spelar ingen roll sig till sjöutbildningar. På maskinsidan
Det var under en sommar i informationen är det svårt att rekrytera folk, men hon
på Ålandsfärjan som Josefine Lindblom anser att könet inte spelar någon roll där
bestämde sig – hon skulle upp på bryg- heller.
gan. Samma höst satte hon sig på skol- – Det är samma attityd bland killar OUR ATTENTION TO DETAIL IS YOUR SOLUTION
bänken i sjömansskolan i Mariehamn. som bland tjejer, man ska inte skita ner TO COMPLEX ENVIRONMENTAL ISSUES.
Sina styrmanspapper fick hon 1994 och sig längre. Dagens ungdomar vill sitta vid
fem år senare hade hon sin sjökaptens- datorn och det är svårt att få tag i dem
examen.
Fakta om oasis of the Seas
• 220 000 bruttoton
www.lr.org/marine
• 360 m lång
• 47 m bred
Christmas tree worm, Caribbean Sea. The detailed spirals are the ocean worm’s highly-developed respiratory structures.
• 16 däck
Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group. Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.
• 2700 hytter
• 5400 passagerare
M/S Oasis of the Seas utrustas med fyra bogpropellrar på 5 megawatt styck.
ne
Li
uise
Cr
n
bea
b
Cari
oyal
R
O:
T
O
F
18 Ålands sjöfart & Handel 6/2008 19