Ålands Sjöfart #2 / 2009

25 Pages·2010·4.04 MB·Swedish

Kevin Borg till Den belgiska
Sjöfartens Dag flottan ökar
2 april rekordartat
Sidan 40 Sidan 32
ålands sjöfart
& HANDEL
nr 2/2009
Sjöfarten ser framåt
Ålands Sjöfart & Handel
Chefredaktör
Erica Norman (vik.)
tel. [phone]
[email protected]
Redaktionsadress
Ålands Sjöfart & Handel
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
[email protected]
Medarbetare i detta nummer
Lars-Erik Eriksson
Helena Forsgård
Rolf P. Nilsson
Jörgen Pettersson
Pär-Henrik Sjöström
Ann-Sofi Sund
Pärmbild
Foto: Jacob Saurén
Från vänster i bild; Nils-Erik Eklund,
Dan Mikkola, Anders Nordlund, Olof Widén,
Erica Norman, Agneta Karlsson, Jan Limnell,
Åländsk försäkringsaktör tar
Roger Jansson, Ben Lundqvist och
Daniel Dahlén.
marknad kring Östersjön
Prenumeration/Fakturering
Birgitta Andersson sidan 20
Alandia-bolagen
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
tel. [phone]
[email protected]
eller [email protected]
Ålands Sjöfart & Handel nr 2/2009
Annonser
Ann-Sofi Sund
Inhemsk marknad
tel. [phone]
[email protected] stöder skeppshandeln Ledaren .........................................................................................2
Tryckeri sidan 18
Dags att jobba
Ålandstryckeriet, ISSN 0357-3036
för ett åländskt kluster ............................................... 4
Grafisk Design/Layout
Maridea Reklambyrå
Finsk sisu ................................................................................ 10
Utgivare
Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.
Dansk dejlighet tar över ........................................... 12
Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical
Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt
Ålands sektion av Kap Horn-föreningen. Den svenska tigern snubblar ............................. 16
Förbundets styrelsemedlemmar
Ordförande: Dan Mikkola, Inhemsk marknad
Leif Nordlund, Anders Nordlund, Dags att jobba för ett stöder skeppshandeln ...............................................18
Hanna Hagmark-Cooper, Sven-Erik Johansson,
Agneta Karlsson, Daniel Dahlén åländskt kluster
Åländsk försäkringsaktör
sidan 4
Redaktionsråd
tar marknad kring Östersjön .......................... 20
René Engman, Hanna Hagmark-Cooper,
Kimo Kostiainen, Jan Limnell, Dan Mikkola,
Erica Norman, Olof Widén Mindre tid ger större problem ......................... 23
Redaktionen ansvarar ej för insända,
Redare & sjöman ..............................................................24
ej beställda texter och bilder.
Anonyma insändare publiceras ej.
Eftertryck förbjudes. Star Cruises höjer ribban ..................................... 28
Allt skrivet material emottages elektroniskt.
Belgisk succé ....................................................................... 32
In memoriam –
Karl-Johan Hagman .................................................... 35
Nr 3/2009 av
Ålands Sjöfart & Handel, M/S Aurella ........................................................................... 36
med fokus på miljö,
utkommer den 18 maj 2009 Kevin Borg på Sjöfartens Dag ............................40
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1
Sjöfartens Dag
– alla dagar
  Nu ser vi framåt – i alla avseenden. fråga våra inhemska talare hur det kom-
Årets första nummer, jubileumsnumret, mer sig att både Belgien och Danmark har
gav en historisk exposé över 70 år med introducerat tonnageskatt med starkt bi-
åländsk sjöfart, speglat genom Ålands Sjö- fall från både näringen och politiker. Våra
fart & Handel. Nu, i jubileumsårets andra politiker tycks leva kvar i tron att vi kan
nummer, presenterar vi en tidning med ny konkurrera på gamla meriter. Vem vet,
logotyp och mer läsarvänlig layout. Det det kanske blir intressanta diskussioner?
redaktionella innehållet bjuder allt från Frågan om ett åländskt maritimt kluster
intressanta diskussioner mellan ledande har aktualiserats flera gånger under de se-
företrädare för den åländska sjöfarten till naste åren. Vad är egentligen ett kluster?
goda exempel på hur man i andra länder Vad har man för nytta av ett kluster och
har lyckats skapa framgång för sjöfarten finns ett sådant på Åland? För att försöka
genom medvetna strategier och nödvän- reda ut dessa begrepp samlade Ålands
diga skattelösningar. Sjöfart & Handel ledande företrädare för
Sjöfartens Dag arrangeras årligen sedan den åländska maritima näringen till ett
2001 i regi av Förbundet för främjandet samtal, där vi diskuterade dessa frågor.
av Ålands sjöfart. Evenemanget har lockat Diskussionen var givande, men inte all-
fler och fler besökare varje år. Sjöfartens tid enig. Den stora frågan är hur man hit-
Dag år 2009 kommer garanterat inte att tar och definierar de minsta gemensamma
vara ett undantag. Programmet är om- nämnarna mellan passagerarfartygen och
växlande och vänder sig både till redan lastfartygen? Sjön självklart, kan man ju
frälsta sjöfarare och till den kommande lite ironiskt säga. Men frågan är mer kom-
generationen sjöfolk. Årskurserna sex och plicerad än så. Passagerarrederierna, rent
nio i de åländska skolorna inbjuds för att generellt vill integrera den landbaserade
representera framtidens sjöfarare. turismen i ett åländskt maritimt kluster,
I samband med Sjöfartens Dag, har medan lastfarten har föga att vinna på att
Ålands Sjöfart & Handel för första gången föra turister till Åland.
initierat ett seminarium om den nord- Förenklat sett är det traditionen, kom-
iska sjöfartspolitiken. Detta arrangeras petensen och möjlighet till intern konkur-
tillsammans med Ålands Landskapsreger- rens som måste vara basen för ett åländskt
ing och Shipgaz, Skandinaviens största kluster. Men hur man sedan omsätter det
sjöfartstidning. Vi är mycket stolta över att i praktiken och vilka mål som skall sättas
ha skapat ett program som lockar förelä- för framtiden är andra frågor. Det är i
sare från både våra nordiska grannländer, varje fall hög tid att aktualisera och kon-
EU-kommissionen och från Belgien. Vi kretisera diskussionen kring detta.
vill verkligen rekommendera våra läsare Men först. Ha en trevlig Sjöfartens
Erica Norman att komma och lyssna på seminariet den 2 Dag. Nu och alla dagar. ■
Chefredaktör april i Alandica Kongress och passa på att
2 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
DAGS ATT jobbA FöR eTT
ÅLänDSkT kLUSTeR
Ordet ”kluster” har under de senaste åren använts allt oftare
som benämning på en samling företag som arbetar i samma
bransch. Ålands Sjöfart & Handel samlade företrädare
för sjöfartsnäringen på Åland och ställde frågan
–finns det ett maritimt kluster på Åland?
av Erica Norman
foto: Jacob Saurén
FAKTA  Huvudsyftet med ett kluster är att ingredienser för att skapa det. Det finns
skapa mervärden för de inblandade, att företag, kultur och så vidare, men det
Deltagare i seminariet hitta gemensamma nämnare som kan föra finns inget organiserat kluster. Jag anser
om ett åländskt utvecklingen framåt. att det befintliga klustret skall organisera
maritimt kluster
För att diskutera sjöfartsklustrets sig, växa och så småningom omfatta en
Agneta karlsson
existens på Åland, bjöd Ålands Sjöfart & större del av Östersjöområdet.
Ekon.dr. och vd Aicis
Handel till en diskussion under ledning Nils Erik Eklund: Ett kluster kan ju
ben Lundqvist
Vd Lundqvistrederierna av ekon.dr. Agneta Karlsson. Ben Lund- existera på grund av en stark tradition och
olof Widén qvist, Olof Widén, Roger Jansson, Anders verksamhet. Det viktiga är att det finns
Direktör Rederierna Nordlund, Jan Limnell, Daniel Dahlén, rederier som idkar sjöfart. De är grunden
i Finland
Dan Mikkola och Nils-Erik Eklund ut- för klustret. Även om antalet rederier på
Roger jansson
Ledamot Ålands Lagting bytte tankar, idéer och ställde åsikter mot Åland har minskat så är traditionen stark
Anders nordlund varandra. och kompetensen finns här. Det ömse-
Vd Rederi AB Lillgaard Några gemensamma nämnare kunde sidiga beroendet till samhälle och övrigt
jan Limnell urskiljas, och den grundläggande viljan näringsliv finns också. Ett kluster finns,
Direktör Alandia Marine
att ha ett maritimt kluster på Åland i en även fast den organiserade formen – hur
Daniel Dahlén
Vd Ålands Handels- organiserad form är också tydlig. man nu definierar det – ännu saknas.
kammare Därmed har det åländska klustret inte den
Med målmedvetna steg, anländer Dan Mikkola Agneta Karlsson: Samspelet mellan kraft och samordning, som skulle göra oss
Vd Godby Shipping
Ben Lundqvist till samtalet om ett olika aktörer har sedan 1800-talets slut till en stark spelare som kan påverka för-
nils-erik eklund
åländskt sjöfartskluster. Ben Lund- stärkt varumärket åländsk shipping. utsättningarna. Man ska komma ihåg att
Vd Viking Line AB
qvist är vd för det framgångsrika, Men frågan är ändå – finns det ett sjöfarten är en verksamhet som är utsatt
erica norman
tillika anrika tanker rederiet,
Chefredaktör Ålands åländskt sjöfartskluster i dag? för en internationell och global konkur-
av Erica Norman Lundqvistrederierna.
Sjöfart & Handel Roger Jansson: Inte i dess rätta be- rens. Därför bör alla krafter enas kring de
märkelse. Men däremot finns nästan alla centrala frågorna som handlar om 
4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5
Jan Limnell, direktör på
Alandia Marine, anser att
nyttan med ett åländskt
sjöfartskluster är att få
kompetensen att stanna på
Åland. Det är speciellt viktigt
för Alandia Marine som växer
och behöver mer kompetent
personal.
Anders Nordlund (till vänster i bild), VD på Rederi AB Lillgaard, talar tydligt när han säger att den finländska sjöfartspolitiken har låtit
konkurrerande länder ta stora marknadsandelar. Olof Widén (till höger i bild), direktör på Rederierna i Finland, poängterar vikten av
att ha en drivande kraft i ett maritimt kluster, där rederierna och fartygen alltid utgör kärnan.
Vikinglinjen som fyller 50 år i
år, har lyckats expandera och
etablera sig som Östersjöns
utveckling, finansiering och utbildning. och det finns även alla beståndsdelar till
ledande rederi, med basen
Olof Widén: Det icke-organiserade ett sjöfartskluster på Åland. Det är väl
stadigt förankrad i den
åländska sjöfartstraditionen. klustret existerar men det organiserade närmast frågan om hur stor organisations-
Traditionen och kompe- klustret behöver alltid en motor, en cen- grad man kräver för att få kalla det ett
tensen är avgörande för ett tral figur. Vi har alltid utgått från att det kluster på riktigt.
kluster, menar VD Nils-Erik är rederiet och fartygen som skall vara i Olof Widén: Det finns ingen möjlighet
Eklund.
centrum. att ha ett komplett kluster på Åland i dag.
Ben Lundqvist: Vi är delaktiga i Vi har en rederiverksamhet med finansie-
klustret, men ganska begränsat. Jag ring och försäkring. Men varvsindustrin
tror att det har mycket att göra med en saknas och container- och omlastnings-
historisk belastning avseende samarbete hamnar. Ser vi på offentlig sektor, så har
med facken. Jag tror att det börjar ändra vi ingen sjöfartsbehörighet på Åland utan
lite igen och för första gången på långa den ligger i Finlands riksdag. Men vi
tider har vi nu utsatta vakanser på arbets- har behörighet i utbildningen, vilket är
förmedlingen. Det är inte för att vi har viktigt.
dålig tillgång på andra ställen utan mer
för att det börjar bli vettigt att rekrytera Agneta Karlsson: Vilka aktörer ingår?
här igen. Roger Jansson: Det är näringen
Anders Nordlund: Vi på Lillgaard som ska stå i spetsen för att en sådan
är utan tvekan en del av sjöfartsklustret. här verksamhet skall fungera. Därför är
När det gäller klustret som fenomen så är alltid rederierna först, sedan finans- och
en väsentlig del i det att ha förståelse för försäkringsbolag och hamnar, sjöfack,
sjöfarten i samhället. utbildning och alla serviceföretag. Sedan
Dan Mikkola: Självklart är vi på påstår jag att landturismens företag ska
Godby Shipping också en del av klustret, inkluderas i detta maritima kluster. 
6 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 7
] ]
Anders Nordlund, vd Rederi AB Lillgaard samtalar med
Godby Shippings vd, Dan Mikkola. Båda redarna säger med emfas
att de tillhör det åländska maritima klustret.
och Holland, har gått till våra tidigare kan vi skapa ett nytt forum där man ser Roger Jansson har som
största kunder och sopat mattan med allt på de dimensioner som bygger upp en politiker länge engagerat sig
i sjöfartsfrågor.Här försöker
vad finsk sjöfart heter. De har haft ett plattform med Åland som bas. Från den
han övertala de deltagande
politiskt beslut i ryggen som har gett dem kan man bedriva verksamhet i en interna-
representanterna från last-
verktygen att bjuda bättre alternativ än tionell konkurrens. Avsaknaden av Ålands
och tankrederierna om
För passagerarsjöfarten är det a och o när Agneta Karlsson: Vilken nämnare kan vad vi kan göra. Redarförening kan göra det lättare att varför den landbaserade
vi talar om Åland. i så fall omfattas av samtliga aktörer Jan Limnell: När man kommer till den komma in på sådana frågor som alla kan turistnäringen bör ingå i ett
inom klustret? frågan att det inte finns någon kompetens samlas kring. åländskt maritimt kluster.
Agneta Karlsson: Upplever du att land- Nils-Erik Eklund: Kompetensen, helt lokalt börjar man ju gå utomlands för att Roger Jansson: Inom Ålands Han- Agneta Karlsson, modera-
turismen identifierar sig med sjöfarts- klart. söka den. Det är ju det vi ser också – att vi delskammare har man tidvis exkluderat tor för seminariet, tillika vd
klustret? Ben Lundqvist: Ja, jag säger detsamma behöver söka utanför Åland för att hämta sjöfarten. Nu talar vi om ett kluster som på AICIS, reflekterar över de
olika infallsvinklarna.
Roger Jansson: Nej, landturismen – den största nyttan för oss skulle vara att kompetensen. De personerna flyttar inte inkluderar många av handelskammarens
anser inte det generellt, inte heller kom- vi hade konkurrens på hemmaplan. Jag hit, utan vi måste flytta dit och etablera medlemmar – finns det fortfarande en
munerna, med några undantag. saknar det. Mina konkurrenter är så långt kontor där de finns. diskussion inom handelskammaren där
borta att jag inte har något utbyte med Ben Lundqvist: Hur stor nackdel är man inte ser handelns starka bindning till
Agneta Karlsson: Det organiserade dem. det i klusterhänseende att vi inte har en sjöfarten?
klustret – är det en förutsättning för redarförening för Åland längre? Daniel Dahlén: Min personliga reflek-
att näringen ska ha politisk tyngd? Agneta Karlsson: Vad händer med Roger Jansson: Jag tror det var nöd- tion är att det snarare är tvärtom i dag.
Roger Jansson: Det är en viktig kunskapsspridningen i dag? vändigt att man gjorde detta ur intres- Det har funnits en skiljelinje ute i samhäl-
förutsättning med kluster för att få kraft Ben Lundqvist: Jag tror inte att någon sebevakningssynpunkt mot det offentliga. let baserad på land eller sjöbaserad näring,
Daniel Dahlén, vd på bakom sina ord och för att kunna visa hur är intresserad av att ta tillvara Lundqvist- Men man har tappat det man tidigare men man ser mer och mer förståelse för
Ålands Handelskammare bred sjöfarten är och hur det påverkar rederiernas kunskap och kompetens. hade inom Ålands Redarförening – ett sjöfartens inverkan på hela näringslivet.
lyssnar intensivt på delta- samhället som helhet. Om man visar att mer allmänt resonemang om hur man Erica Norman: Sjöfarten har varit FAKTA
garnas olika åsikter kring många företag mer eller mindre är bero- Agneta Karlsson: Sist och slutligen ska utveckla näringen och hur man ska extremt dålig på att berätta vad den har
ett åländskt sjöfartskluster.
ende av att sjöfarten finns kvar på Åland, handlar det om att balansera ekono- samarbeta med andra näringar. Kluster- betytt för det åländska samhället. Vi kluster definierat enligt
skulle både finansieringen underlättas och misk nytta. När upphör den ekonomis- samarbetet är därför ett tomt område nu, skulle inte ha haft den utvecklingen inom Wikipedia
den politiska betydelsen öka. ka nyttan? När placerar ni era huvud- som borde aktualiseras igen. försäkring och finans om inte sjöfarten Ett kluster är en geogra-
fiskt avgränsad miljö,
Ben Lundqvist: Jag har ju lite svårt att kontor i London eller Stockholm? Nils-Erik Eklund: Redarföreningen funnits. Det är nog tid att hitta de gemen-
inom vars ”gränser” företag
se att last- och tankfartygen ska ha någon Anders Nordlund: Det handlar om arbetar med arbetsmarknadsfrågor, säker- samma nämnarna för att föra ut klustrets inom liknande branscher,
glädje av att delta i ett kluster av land- konkurrensförutsättningar. Vårt problem het och beskattning. Det är frågor som betydelse. ■ under konkurrens och
samverkan, producerar en
baserad karaktär som ska locka fler är att vi till alla delar inte kan verka i egentligen inte är centrala för klustret ”speciell” slutprodukt.
passagerare till passagerarfärjorna. Hur konkurrens med de vi har omkring oss. som sådant. Om vi exkluderar de frågor
ska det bli intressant för oss? Faktum är att kontinenten, Tyskland  som splittrar det gemensamma intresset
8 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 9
] ]
av Jörgen Pettersson
FinSk
SiSu
Thomas Franck är chef för Bores satsning på lastfartyg.
Han är också mannen som enat den hittills rätt
Nu skall alla rederier i Finland tala med en gemensam och tydlig röst –
splittrade finländska sjöfarten. under ledning av Rederierna i Finlands ordförande, Thomas Franck.
foto: Ålandstidningen/Sebba Södergård
 Ordförande för Rederierna i Finland är Thomas Thomas Franck är övertygad om att det är rätt väg att vill helst inte vara utan kontakt med hem och familj, Det gäller att smida snabbt och bygga nya strukturer.
Franck, Helsingfors, en frispråkig kemist som sedan gå. säger Thomas Franck. Timingen är optimal för att trimma argumenten. Nästa
drygt två år tillbaka är chef för Bores snabbt växande – Till exempel har alla tre organisationer hittills ofta En lösning är därför kommunikationer. Bredband avtalsrörelse sker inte förrän 2010. Nu gäller det att
lastfartygsverksamhet. arbetat med samma frågor i samma kommittéer men till båtarna och dator i hytterna finns på den ständiga snabbt hitta allas nya roller.
Han har under många år arbetat i nom Rettigkoncer- ibland på olika sätt. Det har skapat förvirring och splitt- önskelistan. Thomas Franck må vara ny i stolen, men han har
nen, som äger Bore. På kort tid har Bore köpt upp såväl ring, säger han. ändå några klara målsättningar för det nya förbundet.
Engship som Bror Husell Chartering och skapat ett Ett annat skäl till att det nu är rätt läge att samla sina Trovärdighet – Man ska inte bara skylla på staten att sjöfarten vack-
rederi med 22 fartyg i drift och två nybyggen i beställ- styrkor är konkurrensen från utlandet. Förr täljde pas- För Rederierna i Finland gäller också att bli kvitt gnäll- lar. Det är också rederiernas sak att bidra, problemen
ning. sagerarrederierna guld i taxfreebutikerna. I dag räcker stämpeln som sjöfarten behäftats med. En bransch som kan till exempel finnas i landstrukturen. Rederierna
Bolagsstrukturen är ett kapitel för sig. Något huvud- det inte längre till. Pressen från omvärlden gör att i alltför stor grad skyller på alla andra förlorar till sist ska göra arbetsplatsen till sjöss så attraktiv som möjligt,
kontor finns inte, verksamheten leds från Helsingfors, vinsterna krymper. I dag har alla det lika dåligt. trovärdighet. Det kan vara ett av skälen till att mindre säger han.
Mariehamn, Åbo och Rotterdam. För att lyckas med det än 30 procent av fartygstrafiken på Finland i dag sker Det kan ske genom att jobba hårdare i samarbete
krävs logistik i högre skolan och mycket ny teknik. Lönefrågan under finländsk flagg. med sjöskolorna i Raumo, Åbo, Kotka och Mariehamn.
– Till exempel scannas alla fakturor in i Mariehamn Till sjöss råder fortfarande stor skillnad i löner mellan Thomas Franck nämner som exempel på ett bra före- Han har ett konkret mål: att finländska fartyg inom en
och skickas för attestering till ansvariga chefer runtom, olika befattningar och mellan olika fartygstyper. Gene- byggande arbete Norge, Sverige och Danmark. inte alltför avlägsen framtid ska stå för 40 procent av
förklarar Thomas Franck. rellt sett tjänar folk på färjor bättre än folk på lastfartyg. – De har satsat hårt på att göra ungdomarna mer sjötransporterna till och från Finland. Då skulle han bli
– Men så är också jobben olika. Det är en helt annan intresserade av livet till sjöss, mycket mer än vi gjort i ”ganska nöjd”.
Enighet sak att transportera människor än gods, säger Thomas Finland, säger han. Ännu gladare skulle han bli om man också kunde
Thomas Franck är också mannen som ska försöka få alla Franck. Fast inte överallt. Franck tycker Förbundet för främ- komma överens om den hittills från fackligt håll hårt
finländska rederier att prata med en röst istället för tre. Grundlönerna är inte väldigt olika, det är tilläggen jandet av Ålands sjöfart är en annan förebild när det kritiserade regeln om blandbesättning ombord.
Det är långt ifrån någon självklarhet. som skapar skillnaderna. Det är också en gammal fråga gäller att jobba med just ungdomar. Han nämner också – Facken är misstänksamma mot den, men erfaren-
De finländska redarna har av hävd varit uppdelade om det inte vore bättre med någon form av enhetslön Sjöfartens Dag som ett projekt som tydligare knuffar heterna visar faktiskt att det fungerar riktigt bra, säger
i två läger, Finlands rederiförening och Ålands redar- ombord. fram shippingen. De sammanlagt tio anställda i Rederi- Thomas Franck.
förening. Där har passagerarsjöfarten varit klart tyngst – Det har diskuterats fortlöpande och vi ska se över erna i Finland ska nu på olika sätt samordna resurserna. Det är dock inte bara att gå in och styra och ställa i
vilket skapade slitningar med lastrederierna. möjligheterna igen, säger Thomas Franck. Det är på tiden. Till exempel har de tre förbunden hit- en så reglerad och internationell näring som sjöfarten.
1987 startade småtonnaget sin egen förening för att Alla sätt för att göra sjöyrket mer attraktivt behövs. tills varit med i 138 (!) olika kommittéer. Det säger sig Finland är en liten spelare på en stor plan och reglerna
kunna skriva sina egna avtal. Då blev det plötsligt tre Det råder skriande brist på kompetent personal, särskilt självt att det blir lättare att göra det arbetet med en stark landsöverskridande. ■
olika läger med egna agendor. i maskin. Rederierna rycker i folk långt innan de lämnat röst istället för tre svaga.
Så var det fram till i fjol våras. Då bestämde sig de skolbänken. För att råda bot på problemet krävs mer än – Då kan man också på ett tydligare sätt vara med
tre rederiorganisationerna för att lägga gammalt groll ett vackert leende. och verkligen påverka vad som händer, säger Thomas
åt sidan och tillsammans arbeta framåt. Resultatet blev – Vi ägnar mycket kraft åt att krympa avståndet Franck.
Rederierna i Finland r.f. mellan hemmet och fartyget. Dagens människor  Den nye finländske redarbasen vilar inte på hanen.
10 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 11
av Ann-Sofi Sund
DanSk Dejlighet

tar ÖVer
Danmark har en tydlig vision: landet ska vara Europas
ledande sjöfartsnation år 2015. Med en modern handelsflotta och
en betydande satsning på rekrytering håller Danmark stadig kurs
genom finans- och manskapskriser.
]
 Efter valet år 2005 beslöt den danska nella fartygsregistret (DIS) som infördes ]

regeringen välja ut ett antal framgångs- 1988 gav danska redare en möjlighet att
rika sektorer för att genom ytterligare begränsa sina manskapskostnader till en
Handlingsplanen
satsningar stärka Danmarks varumärke. internationellt konkurrensmässig nivå.
”Danmark som
Sjöfarten hade redan då nått en stark eko- Tonnageskatten infördes 2002. En viktig
europas ledande
nomisk tillväxt genom köp av utländska justering genomfördes 2007 då vinster
rederier, utveckling av pooler och en ökad från försäljning av tonnagebeskattade sjöfartsnation” togs
befraktning. Rederinäringen och den fartyg började beskattas inom ramen för fram i samarbete
kringliggande industrin, Det Blå Dan- tonnageskatteordningen. mellan regeringen
mark, fick en tydlig strategi för att göra Enligt Jan Fritz Hansen, vice vd för
och representanter
dansk sjöfart ännu starkare. Danmarks Rederiforening, var justeringen
för sjöfartsklustret
Handlingsplanen ”Danmark som av tonnageskatten den mest betydelsefulla
Europas ledande sjöfartsnation” togs åtgärden i handlingsplanen. Ändringen
fram i samarbete mellan regeringen och gjorde det danska systemet mer attraktivt.
representanter för sjöfartsklustret. Den – Vi ska öka det danska tonnaget med
presenterades i mars 2006 och innehöll ett 50 procent på fem år om förslaget om
sextiotal åtgärder fördelade på sju insats- reavinstskatt genomförs, sade vi i januari
områden, bland annat ökad rekrytering, 2007. På två år har vi ökat med 20 procent A.P. Möller – Maersk Group
konkurrenskraftig rederibeskattning, och vi räknar med att nå de resterande 30 köpte 1999 det ameri-
en effektivare administration och färre procenten de närmaste åren, trots finans- kanska rederiet Sea-Land.
danska särregler. Idag har de flesta åtgär- krisen. Det var startskottet till fler
danska köp av utländska
der genomförts. Ett förslag om ett arbetsmarknads-
rederier. Sedan millennie-
bidrag på inkomst intjänad på fartyg
skiftet har den danska
Succéhistoria registrerade i DIS lades nyligen fram av
handelsflottan fördubblats
Redan innan handlingsplanen lades fram, skattekommissionen. Förslaget drogs
från 6.872 DWT till idag
var de två viktigaste ramvillkoren för snabbt tillbaka, när politikerna förstod att 12.361 DWT.
dansk sjöfart på plats. Det internatio- det hade försämrat 
A.P. Möller – Maersk
12 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 13
konkurrenskraften för dansk sjöfart. Locka ungdomar
Sjöfartens behov av konkurrenskraftiga Danmark har satsat stort på sin rekryte-
villkor är enligt Jan Fritz Hansen väl ringskampanj för att locka ungdomar till
förankrat i politiken. branschen. Bara i fjol investerade man 13
– Vi har kunnat visa på ökat tonnage, miljoner danska kronor i kampanjen, som
ökad sysselsättning och ökade intäkter redan gett fler sökande till sjöutbildning-
Posten Åland
som en konsekvens av goda konkurrens- arna. Genom annonskampanjer, mässor
villkor. Det finns ingen politiker som vill och via internet har karriärmöjligheterna
förstöra en succéhistoria. inom sjöfartsklustret gjorts synliga. På stadig kurs
För att nå ut med budskapet, bör man
– din logistikpartner
Utvecklingsfinansiering förstå hur man kommunicerar med
Ett av de områden man inom rederiför- ungdomar. Det anser projektledare Paula
eningen fokuserar på i dag är utveck- Larrain, som tidigare varit nyhetsankare i
lingsfinansiering, där man försöker få in dansk tv.
nya investerare i sjöfarten, speciellt till – Dagens ungdomar rör sig på många
de mindre och medelstora rederierna. olika mediaplattformar och de lyssnar
Jan Fritz Hansen, vice vd på
Tanken är att grunda ett finansieringsin- inte till auktoriteter, utan till andra unga
Danmarks Rederiforening:
stitut som kan förmedla kontakten mellan människor.
– Våra redare har sagt till oss
att regeringens ambition att utvecklingsdugliga rederiprojekt och På hemsidan worldcareers.dk finns en
göra Danmark till Europas investerare, som kanske inte är så vana att karriärkompass där de unga själva kan
ledande sjöfartsnation är investera i sjöfart. testa vilka yrkesalternativ som är lämpliga
anspråkslös - inom tio år är – Vi har initierat en ”wise man panel” baserat på deras utbildning, intressen och Lotsverket
vi kanske världens ledande med kända shippingnamn som ska fung- målsättningar. Dessutom finns det länkar Folkskolegränd 3
sjöfartsnation. era som en form av kontrollfunktion och till unga inom branschen, som de kan www.posten.ax PB 520, 00101 Helsingfors,
Finland
foto: Danmarks Redarforening sålla fram solida projekt. Vi hoppas att de kontakta på Facebook. www.fi nnpilot.fi
kan locka till sig kapital. – Vi har utvecklat vår hemsida till en
Finanskris och lågkonjunktur slår kommunikationsplats mellan ungdomar.
också mot Danmark, men den danska De är viktigt att de kan se sig själva i yr-
rederinäringen har en stark framtidstro. kesrollen, förklarar Paula Larrain.
– Våra medlemsrederier är väl rustade Senaste år utvecklade man en jobbpor-
Ask DNV about …
för den utmaning de står inför, säger Jan tal, där sjöfartsklustret kan utannonsera
Fritz Hansen. lediga jobb. Competence Management & Quality of Maritime Training
Danska rederier kontrollerar idag cirka – Jobbportalen når kanske inte den rätta
sju procent av världstonnaget. Visionen är målgruppen, men ungdomarna ser att det
att bli Europas ledande sjöfartsnation rent finns många olika jobbmöjligheter, säger DNV SeaSkill – are your
ekonomiskt, men handlingsplanen sätter Paula Larrain. ■ seafarers and superintendents
också fokus på kvalitet, en säker och
fit for purpose?
miljövänlig flotta med kompetent
manskap ombord.
 Is your competence management system
improving crew performance?
 Are you turning competence requirements into
tangible business results?
 Do you spend money on underperforming
Ungdomarna i Danmark training?
har fått bättre kunskap om
karriärmöjligheter inom sjöfarts-
klustret tack vare omfattande For more information see
annonskampanjer i media. www.seaskill.com
Den danska rekryterings-
kampanjen har satsat stort på
att nå ut till de unga genom
moderna grepp på webben.
annons: Danmarks Redarforeningen Det Norske Veritas Oy/Ab
Keilasatama 5, 02150 Espoo
Aurakatu 18, 20100 Turku
www.dnv.fi
14 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 15
av Rolf P. Nilsson
Den SVenSka
tigern Snubblar
”Sverige är ett av världens mest exportberoende länder”.
Det budskapet lämnade finansminister Anders Borg i samband med
en presentation av ett åtgärdspaket för att hantera den kris vi nu är mitt i.
Det uttalandet kan kompletteras med att Sverige också är ett mycket
importberoende land. Industrin behöver råvaror för sin produktion
och en befolkning på runt nio miljoner svenskar med en levnadsstandard
som ligger i världstopp kräver sin konsumtion.
Foto: Göteborgs Hamn
 Vad Anders Borg inte sa, eller inte marginaliserad, och det gäller inrikes När det gäller näringsvillkoren har I såväl Danmark som i Norge har man När staden Göteborg
visste, är att Sverige därmed också är ett transporter. politiken de senaste tre decennierna varit på politiskt plan utvecklat ambitiösa stra- grundades 1621 var vat-
] tentransporter nästan det
av världens mest sjöfartsberoende länder. Mot den bakgrunden är dagens svenska helt defensiv. Målet har varit att bevara en tegier för sina sjöfartsnäringars framtid. I
] enda sättet att frakta de
Räknat på antalet människor i världen, sjöfartspolitik ganska obegriplig. svenskflaggad handelsflotta och behålla Sverige finns ett utkast till en handlings-
svenska klassiska export-
fraktas runt 1 100 kilo gods per person till när det gäller Sjöfart måste ur politisk synvinkel ses de jobbtillfällen som funnits genom olika plan för den svenska sjöfarten, men den är varorna, järn och timmer ut
sjöss mellan länder varje år, motsvarande närings- ur två perspektiv – som transportslag och varianter av stöd till personalkostnader. rejält försenad eftersom Finansdeparte- ur landet. Hamnar var väl-
kring 80 procent av världsvaruhandeln. som näring. Offensiva åtgärder för att få en för Sverige mentet dragit tonnageskatten i långbänk. digt viktiga för svensk eko-
villkoren har
Sett per svensk hanteras mer än 20 gånger I det första fallet kan Sverige skriva upp så grundläggande betydelsefull näring att Sverige är redan nu ansvarigt för nomi och Göteborg hade
politiken de
så mycket i de svenska hamnarna, vilket en åtgärd på pluskontot, den miljödiff- växa har helt lyst med sin frånvaro. Det sjöfartsfrågorna inom EU och tar över ett perfekt läge för sjötran-
också är dubbelt så mycket som i till senaste tre erentierade farledsavgiften som tillsam- bästa exemplet på detta är att Sverige som ordförandeklubban vid halvårsskiftet. Att sporter, med sin placering i
Göta Älvs mynning. Idag är
exempel öriket Storbritanniens hamnar. decennierna mans med miljöincitament i hamnavgif- i princip enda sjöfartsnation inom EU ett land utan vare sig handlingsplan eller
Göteborgs Hamn Nordens
Sjövägen är också den viktigaste resvä- varit helt ter inneburit att Sverige är det land som fortfarande saknar ett tonnageskattesys- tonnageskatt skall leda det fortsatta ut-
största containerterminal
gen ut i världen för oss. Med över 30 mil- defensiv trafikeras av flest katalysatorutrustade tem. Oavsett färg på regering har denna vecklingsarbetet för sjöfarten känns som och svensk ekonomi är
joner passagerare per år är färjenäringen fartyg. På minussidan finns att kravet fråga alltid fastnat i finansdepartementet om Danmark fick ta ansvaret för bilindu- fortfarande helt beroende
till och från Sverige nästan dubbelt så stor på sjöfartens egenfinansiering av sina trots att såväl näringsdepartement som en strin eller Finland för vinproduktionen. ■ av sjötransporter - även fast
som flyget. infrastrukturkostnader innebär en uppen- enig riksdag vill ha tonnageskatten införd sjöfartspolitiken antyder
Inom ett område – viktigt inte minst ur bar konkurrensnackdel mot landburna så snart som möjligt. annat.
miljösynpunkt – är sjöfarten dock trafikslag. 
16 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 17