Ålands Sjöfart #1 / 2010

19 Pages·2010·3.11 MB·Swedish

Finnlines Nu är den äntligen här,
goes italian skatten alla vill ha
Sidan 22 Sidan 4
ålands sjöfart
& HANDEL
nr 1/2010
Sjöfartskluster
på Åland – myt
eller verklighet?
Varven vill ha mer
Sjöfartsmuseum
i världsklass
M/S Olivias
eskapader
Så blir 2010
Stadig kurs – framåt
ledare
Ta rygg på Färöarna
– och spring förbi!
 Finland har nu en konkurrenskraftig och ramavtalet, en möjlighet att göra något
tonnageskatt och ett nytt ramavtal mellan riktigt stort som ger ny energi och förstärk-
sjöfackförbunden och Rederierna i Finland rf, ning till det åländska maritima klustret. Om
som möjliggör internationella besättningar man lägger tankarna på ett separat åländskt
på lastfartyg. Det finska skeppsregistret ger skeppsregister tillfälligt åt sidan och istället
möjlighet att registrera fartyg i Helsingfors utnyttjar de möjligheter Åland redan har,
och i Mariehamn. Åland passeras dagligen kan nya fartyg registreras i Mariehamn inom
sjövägen av fartyg från flertalet av de större det finska systemet.
nordeuropeiska rederierna, på sina turer till Vilken flagga man väljer att sätta på
hamnar inom hela Östersjöområdet. Åland aktern är upp till ägaren, blå-vit eller blå-
är, fortfarande, ett känt begrepp inom sjö- gul-röd. Huvudsaken är att registreringen
fartskretsar. Ålands anseende är, fortfarande,
sker i Mariehamn, med alla spin-off effekter
högt avseende sjöfartskunnande. Med andra
det får. Åländska politiker bör nu studera det
ord. Åland står, fortfarande, högt i kurs som
färöiska registret, och sedan skapa ett som är
”sjöfartsnation”.
minst lika bra. Visserligen är detta scenario
På Färöarna pågår ett intensivt arbete med
förenklat, det kräver politiska initiativ och
att locka till sig nordeuropeiska redare till det
ambitioner samt en vilja att ge dispens från
egna skeppsregistret. Ett ihärdigt rykte säger
vissa näringsregler. Men det går. Om man
att Färöarna är förvånade över att Åland
vill.
inte har positionerat sig mer inom sjöfarten
Avseende den politiska viljan, ser det ut
idag. Men de är inte obegåvade färöingarna,
som om Ålands finans- och sjöfartsminister
utan de utnyttjar istället de tillfällen som
Mats Perämaa (Lib), med stöd från närings-
skapas när missnöjda redare söker ny hamn.
chefen Linnéa Johansson, har insett behovet
I Sverige uppger Håkan Friberg, vd på
av en stark sjöfartsnäring på Åland. De har
Sveriges Redareförening att ytterligare ett
initierat en ny utredning om det åländska
tio-tal svenska fartyg är på väg att flaggas ut,
maritima klustret, samt dess påverkan på den
som följd av den bristfälliga svenska sjöfarts-
åländska ekonomin. Utan att sia om utred-
politiken. Vart kommer de att ta vägen? Om
ningens resultat, kan vi säga att den åländska
vi ska ägna oss åt ren gissning så ligger nog
sjöfarten har enormt stor betydelse för den
Färöarna bra till. Vi kan ändå spekulera
åländska ekonomin – och att antalet verksam-
i var de helst skulle välja att flagga sina
ma inom klustret minskar. Därför krävs det
fartyg? Det geografiskt bättre belägna Åland,
stark politisk vilja för att få shippingsektorn
som språkligt och historiskt delar samma
att stanna kvar på Åland – och ännu starkare
plattform, och där kunskapen om shipping
vilja att få den att expandera på plats.
omfattar allt från bemanning, befraktning,
Ge shippingvärlden i Nordeuropa en tydlig
finansiering, bokning, tekniska innovativa
lösningar och besiktningar till försäkringar? Erica NormaN signal om att det ”nyattraktiva finska skepps-
Eller väljer man Färöarna, vars shipping- chEfrEdaktör registret” kommer att locka med Mariehamn
kompetens till stor del består av en stark vilja? som registreringsort.
Åland har nu, med den nya tonnageskatten Agera nu. Och agera snabbt. ■
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1
Ålands Sjöfart & Handel
Chefredaktör
Erica Norman
tel. [phone] Varvsbeställningar
[email protected]
sidan 7
Redaktionsadress
Ålands Sjöfart & Handel
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
[email protected]
Medarbetare i detta nummer
Lars-Erik Eriksson
Helena Forsgård
Erica Norman
John Pagni
Ann-Sofi Sund
Pärmbild
Foto: Erica Norman
Fotot föreställer statyn Mannen vid ratten
utanför Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn
Prenumeration/Fakturering
Birgitta Andersson
Alandia-Bolagen
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
tel. [phone]
[email protected]
eller [email protected]
Annonser
Ann-Sofi Sund
tel. [phone]
[email protected]
Tryckeri
Mariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036
Grafisk Design/Layout
Ledare ..............................................................................................1
Maridea Reklambyrå
Utgivare
Så fungerar den
Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.
Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical nya tonnageskatten ...................................................... 4
Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt
Ålands sektion av Kap Horn-föreningen.
Anonyma på land Köparnas marknad – varven
Förbundets styrelsemedlemmar
Ordförande: Dan Mikkola, –kända till havs ropar efter nybeställningar.....................................7
Leif Nordlund, Anders Nordlund,
Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén, sidan 11
Liten på land, stor på haven ................................ 11
Agneta Karlsson, Daniel Dahlén
Redaktionsråd
Ålands maritima ekonomi utreds ............... 13
Dan Mikkola
Erica Norman
Jörgen Pettersson Ålands Nautical Club skapade
Redaktionen ansvarar ej för insända, museet och äger byggnaden .............................14
ej beställda texter och bilder.
Anonyma insändare publiceras ej.
Eftertryck förbjudes. Sjöfolket lyfts fram
Allt skrivet material mottas elektroniskt.
i nya sjöfartsmuseet .................................................... 16
Ålands Kap Horn värnar
Nautical Club äger
det gamla och lockar de nya .............................20
Nr 2/2010 av museets byggnad
Ålands Sjöfart & Handel sidan 14 Finnlines ändrar kurs ................................................22
kommer den 13 april 2010
Från fritt fall till fri sikt .................................................25
Finland kan ge mer i sjöfartsfrågor ............26
På minnets redd ................................................................27
Handelsfartygens ballastvatten
– med miljön i fokus ......................................................30
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 3
geskatten om överlevnad. Vi måste konkur- förlust?
rera på lika villkor inom Europa, säger Hans – Samma tonnageskatt betalas oberoende av
Ahlström och understryker därmed skattens om rederiet går med förlust eller vinst.
betydelse. Passagerarrederiernas verksamhet passar
Det huvudsakliga syftet med skatten är att däremot inte det här skatteupplägget, eftersom
möjliggöra anskaffningen av nya fartyg och inkomsterna från försäljning av varor för för-
därmed förnya rederiernas flottor. sel iland inte omfattas av tonnageskattelagen.
– Tonnageskatten ska gynna tillväxten och Passagerarfärjors inkomster härrör sig mest
moderniseringen av tonnaget och trygga sjöfol- från taxfreeförsäljning som således beskattas
kets sysselsättning, förklarar Hans Ahlström. normalt även fortsättningsvis. Rederierna
Inom EU har tonnage-beskattningen blivit en i Finland har påpekat för den finska reger-
standard och norm för rederiernas beskatt- ingen att man bör skapa möjligheter även för
ning. dessa rederier att reservera medel för far-
tygsanskaffningar och miljöinvesteringar. En
Skapad för lastrederier utredning kring den här frågan kan tillsättas
Finland är helt beroende av sjötransporter. inom kort.
Ungefär 80 procent av Finlands utrikeshan-
del sker sjövägen. Utlandstrafiken i Finlands Mer planering
hamnar har ökat ständigt, men andelen av de Den nya skatten innebär även att rederierna
finska fartygen som bidrar till denna handel kommer att planera sin verksamhet på annat
– Tonnage-
Äntligen en skatt Hans Ahlström var tidigare har minskat. På 1990- skatten ska sätt än i dag, till exempel avseende fartygsköp
vd för Ålands rederifören- talet stod finländska fartyg för över och fartygsförsäljningar. Rederierna har också
gynna till-
ing, och är efter bildandet av 30 procent av exporten, medan motsvarande fyra år på sig att studera skattens konsekven-
Rederierna i Finland rf, vice andel år 2008 hade minskat till drygt växten och ser för det egna företaget innan man behöver
som alla vill ha
verkställande direktör på 20 procent. Samma utveckling visar ande- moderni- besluta sig för att delta eller inte.
RIF med ansvar för bland
len anställda inom sjöfartssektorn, under de seringen av – En del rederier kommer att gå med
annat skattefrågor. Ett av de
senaste fem åren har de personer som arbetar tonnaget och direkt, medan andra behöver se över sin verk-
tyngsta ärendena på hans
inom sjöfartssektorn minskat med cirka 1 400 samhet och utvärdera systemet utifrån sina
av Erica NormaN bord under lång tid har varit trygga sjö-
frågan om revidering av personer, för att idag sysselsätta ungefär 7 000 egna ekonomiska förutsättningar.
folkets syssel-
”Tonnageskatt! Tonnageskatt!” har likt ett mantra ekat genom tonnageskatten i Finland. personer. Så samtidigt som sjöfarten i Öst- Av rederiets totala tonnage ska 60 % vara
sättning
Ett arbete som har resul- ersjöområdet stadigt har ökat, har andelen under europeisk flagg varav 25 % segla under
Europas maritima kretsar i flera år. Det är paradoxalt att en skatt
terat i att tonnageskatt nu finländska fartyg och sjömän minskat. Den finländsk flagg. Enbart 40 % får således vara
kan vara efterlängtad, men tonnageskatten tillhör undantagen. införs i Finland.
finländska handelsflottans konkurrensförmåga registrerat under en tredjelandsflagga. För
Och sent omsider har Finlands regering beslutat att införa skat- foto: Erica NormaN har således stadigt försämrats. Genomsnitts- åländsk del innebär detta till exempel att
åldern för Finlands utrikesgående flotta har Lundqvistrederierna, som har hela sin flotta
ten, som inger sjöfartsnäringen hopp. Nu kan vi konkurrera på
stigit till nästan 20 år. Motsvarande ålder för registrerad på Bahamas inte kommer att
likvärdiga skattevillkor med andra europeiska rederier.
världshandelsflottan är omkring 12 år. kunna ta del av tonnage-skatten, såvida man
– Till stor del är den nya tonnageskatten inte flaggar tillbaka fartyg till Åland eller
skapad för lastrederierna. De konkurrerar på Finland.
 Det var grekerna som började, som så för tonnageskattelagens slutberedning och den internationella marknaden om transpor-
många gånger förr. I mitten av 80-talet, riksdagslobbying. Det är inte långt ifrån att terna och därför måste deras konkurrenskraft Nya tider
efter en tid av utflaggningar från Grekland, han utbrister ”Äntligen!” över att arbetet med förbättras, säger Hans Ahlström. EU har rekommenderat sina medlemsländer
skapade den grekiska regeringen tonnageskatt den nya skatten är klar. Det tog några år att Finns det några nackdelar med den att införa tonnageskatt. Om man jämför
i ett försök att få de grekiska redarna att be- övertala den finska regeringen att tonna- nya skatten? den tonnageskatt som Finland nu får med
hålla Grekland som flaggstat. Succén var ett geskatterevideringen är ett absolut måste om – Nej, i princip inte för lastrederierna vad EU-regelverket faktiskt tillåter, hur väl
faktum, och en efter en följde andra europe- den finländska flottan ska stå sig konkurrens- som går i utrikestrafik. Vi har fått bort de utnyttjar Finland möjligheterna? 
iska stater det grekiska exemplet. Med några mässig gentemot andra europeiska länder. uppenbara nackdelarna, till exempel stora – Den nu reviderade tonnageskattelagen är
undantag, vill säga. Som ett av de sista län- – Alla konkurrerande länder inom skattekonsekvenser ifall ett rederi vill lämna konkurrenskraftig i jämförelse med motsva-
derna att införa tonnageskatt har nu Finland Europa har tonnageskatt, Tyskland, skatteregimen. Men systemet är ganska kom- rande europeiska tonnageskatte-regimer.
antagit en reviderad tonnageskattelag som Danmark, Norge, Storbritannien, plicerat, så det kommer att medföra en egen Vad hade hänt om Finland inte hade
skapar nya förutsättningar för de finländska Holland, Frankrike, Spanien, Portugal - och byråkrati, med mer ingående och utförligare beslutat att införa tonnageskatten?
rederierna att utveckla verksamheten – och grekerna som införde den först. redovisning. Nya regler har alltid en inbyggd – Svaret på det är ju rent hypotetiskt. Men,
behålla flottan under finsk eller åländsk flagg. Kvar var nästan bara Finland och Sverige, av osäkerhet som man kan testa först när syste- man kan anta att Finland skulle ha förlo-
Hans Ahlström, vice verkställande direktör de länder man kan räkna till sjöfartsnationer. met tillämpas, säger Ahlström. rat jobben i sjöfartsindustrin och att många
på Rederierna i Finland rf, har ansvarat För de finländska rederierna handlar tonna- Vad händer om ett rederi går med rederier så småningom skulle ha flaggat ut.
4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5
Finland skulle då ha blivit helt beroende av
utländska operatörer, säger Hans Ahlström.
Nu har istället Finlands lastsjöfart fått ett
nytt, modernt bemanningsavtal som tillåter
blandbesättningar i utrikestrafik, och en Köparnas marknad
konkurrenskraftig tonnageskatt. Vem vet, det
finska systemet kanske nu visar sig vara så
bra, att sjöfarten i Finland går från att vara
en utrotningshotad näring till att locka hem – varven ropar efter nybeställningar
rederier som tidigare flaggat ut och attrahera
utländska rederier som vill segla under finsk
eller åländsk flagg? Framtiden lär visa. ■
av aNN-Sofi SuNd
Varven i världen genomgår ett stålbad. Rederierna sparar och
Den nya tonnageskatten i korthet
dockorna står tomma. För redaren kan det vara ett guldläge just nu.
Men det gäller att veta hur man skriver kontrakt, fällorna är många.
• Så beräknas tonnageskatten • Valmöjlighet inom koncern
Skatten beräknas som en schablon på fartygets Om en koncern driver både last- och passagerar-
tänkbara lastförmåga. Denna schablonberäkning trafik kan rederiet välja om man vill att hela eller
är likartad i alla europeiska länder som har infört delar av koncernen skall omfattas av tonnageskat- foto: royal caribbEaN cruiSES
tonnageskatt. ten.
Exempel: • Förlustavdrag
Ett fartyg som har en nettodräktighet (det vill Tidigare förluster som uppkommit inom den
säga den mängd man kan lasta) på 20 000 ton, inkomstbeskattade verksamheten, får dras av
beräknas enligt en schablonformel att i bästa mot andra inkomster än den tonnagebeskattade
fall gå med 203 euro i vinst per dag, vilket gör verksamheten.
74 095euro (203 euro x 365 dagar) per år i vinst. • Skatteskulden
Skatten på den beräknade vinsten blir sedan i Om rederiet har en skatteskuld från tiden innan
likhet med den nuvarande samfundsskatten 26 %. man gick med i tonnagebeskattningen, så kan
För ett fartyg med lastförmågan 20 000 ton blir den skatteskulden minskas i det fall rederiet gör
skatten således 19 264 euro per år, 0,26 x 74 095 fartygs- och miljöinvesteringar, genom avdrag på
= 19 264 euro. delar av anskaffningsvärdet av investeringarna.
Skatt skall således betalas samtliga av årets dagar, • Sanktioner
även dagar då fartyget inte är i drift. Om ett rederi går ur tonnageskattesystemet,
• Dividendbeskattning kommer ingen retroaktiv inkomstbeskattning att
Vinstutdelningen från ett företag som omfattas av påföras rederiet. Däremot får man inte gå med i
tonnageskatten skall inte räknas som beskattnings- tonnageskattesystemet igen förrän efter 10 år.
bar inkomst för mottagaren, utan vinsten skall • Ikraftträdande
beskattas som vanligt. Skatten träder i kraft så snart EU-kommissionen
• Tillämpningsområde godkänt den och kommer att gälla från och med år
Verksamheten skall även omfatta tjänster som har 2010.
nära anknytning till sjötransportverksamhet, till • Tidsram
exempel hamn- och transporttjänster. Bolag som är behöriga kan ansöka om att ingå i
• Flaggkrav tonnagebeskattningssystemet inom fyra år från det
Av rederiets samtliga fartyg skall 60 % vara EU- att lagen träder i kraft.
flaggade. Av de fartyg som rederiet äger, eller hyr,
måste 25 % vara under finländsk flagg.
• Hyresinkomster
Inkomster från ett uthyrt fartyg omfattas även av
tonnageskatten.
6 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 7
 Få redare beställer nya fartyg i dagens det är enda sättet att få felen korrigerade och las om avtalet hävs. Köparen bör kontrollera
läge och varvens orderböcker gapar tomma. fartyget i det skick som avtalet förutsätter. att den bank som utfärdar
Läget är gynnsamt för en poten-tiell bestäl- garantin är en solid bank, och också I dagens läge
lare. Dröjsmål granska garantitexten. när många
– Nu har köparen ett gott förhandlingsläge Försenad leverans – vi har sett rubrikerna – I dagens läge när många varv ligger illa
varv ligger
och man ska utnyttja det fullt ut. Varven har många gånger. Dröjsmål är enligt Ilkka till ekonomiskt, är bankgarantier och andra
illa till eko-
nog använt det i den andra riktningen i goda Kuusniemi den vanligaste orsaken till dispy- säkerheter något av det viktigaste i hela av-
nomiskt, är
tider, säger Ilkka Kuusniemi, jurist på Neptun ter, och utanför Östersjöområdet är förse- talspaketet, betonar Ilkka Kuusniemi.
Juridica i Esbo. ningar mer regel än undantag. Han anser bankgarantier
Marknaden må vara köparens, men det är att det ofta beror på att varvet har bristande Rätt lagval och andra
fortfarande varvens standardavtal som ligger organisation eller att fartyget I kontraktet bestäms vilket lands lag som säkerheter
till grund för de flesta nybyggnadskontrakt. är för komplicerat att bygga för dem. ska tillämpas på kontraktet. I regel är det något av det
Liksom fartygen specialanpassas, ska också – Man ska inte vara den första som bestäl- engelsk lag. Flytande kunskaper i engelska är
viktigaste i
kontraktet skräddarsys för att passa bestäl- ler en viss typ av fartyg från ett varv. Om de inte alltid tillräckligt, man ska tänka på att
hela avtals-
laren. Även om avtalsformuläret bär varvets aldrig har byggt den typen av fartyg, ska man engelsk rätt skiljer sig på många punkter från
paketet.
logotyp, kan kontraktet skrivas så att det blir kanske vända sig till ett annat varv. nordisk rätt.
fördelaktigt för köparen. Det gäller alltså för Om varvet inte levererar i tid, är de enligt – Även om man tror sig veta vad något
köparen att inte acceptera varvets standardav- kontraktet skyldiga att betala avtalsvite, ett betyder, kan det vara helt tvärtom i
tal rakt av, eller låta varvet diktera villkoren. på förhand överenskommet belopp som ska engelsk rätt. Det här gäller speciellt säker-
sättas så högt att det motsvarar skadan. För hetshandlingar, och man ska alltid checka med
Exakta siffror att slippa betala vite, åberopar varven ofta London att man har rätt ordalydelse.
Fartygets tekniska egenskaper är givetvis det force majeure. I stället för att dra rättstvister inför dom-
mest centrala i ett nybyggnadsprojekt. Bero- Som exempel på force majeure kan nämnas stol, hänvisar de flesta nybyggnadskontrakt
ende på fartygstyp är vissa egenskaper vikti- krig och extraordinära väderförhållanden eventuella tvister till skilje-
gare än andra. Ett fartyg som ska gå i trafik som tyfoner och orkaner, eller jordbävningar. domare i London. Skiljemannaförfarande är
med en tight tidtabell har små marginaler för De är oförutsedda händelser utanför varvets långt mer kostnadseffektivt än en
förseningar, och fartyget måste kunna hålla en kontroll, på engelska talar man om "Act of process i domstol, men även en skilje-
viss fart. God", och vid en sådan händelse kan varvet process i London kan bli dyr. I Oslo finns sak-
Ilkka Kuusniemi har arbetat med sjörätt friskriva sig från ansvar. kunskap och ett rättssystem som mot-svarar
i över trettio år, och sedan tjugo år tillbaka – Varven utanför Östersjön försöker smyga vårt, och Ilkka Kuusniemi 
hör nybyggnadsfrågor till hans specialkompe- in allt möjligt i force majeure- rekommenderar köparen att i stället försöka
tens. Han berättar att han sett alltför många klausulerna som inte hör hit, konstaterar få Oslo
kontrakt med fartygets tekniska egenskaper Ilkka Kuusniemi och rekommenderar köparen accepterat som jurisdiktion i skiljeklausulen.
angivna i ungefärliga siffror. att studera klausulen noggrant innan kon- – Det köparen aldrig ska acceptera, är ett
– Det ska vara tydligt skrivet i avtalet vilka traktet tecknas. skiljeför-farande i varvets hemland – det ska
Finsk varvsindustri har
krav man ställer på fartyget. De tekniska ex- Oberoende vilken händelse varvet hänvisar vara ett opartiskt land, poängterar han.
ett specialkunnande
perterna som skriver specifikationerna, sätter till, ska köparen alltid reagera om det under Ilkka Kuusniemi rekommenderar det
Oasis of the Seas byggdes specificerat. Det kräver att de olika arbets- inom byggnation av
gärna in "about" framför siffrorna och då är på STX-varvet i Åbo, ett grupperna inom ett projekt, tekniska experter byggnadsprocessen kommer ett meddelande norska standardavtalet för sina klienter, ett kryssningsfartyg,
till exempel den fart man kommit överens om varv som idag har stora från varvet som åberopar force majeure. avtal som utformats av Norges Rederiförbund bilfärjor och isbrytare.
och jurister, är samkörda när kontraktet
inte garanterad, förklarar han. problem. Ett nybygge förhandlas. tillsammans med varvsindustrins branschor- foto: StX EuropE
involverar tusentals Finansiella garantier
Strukturerat och tydligt personer hos varv, under- När förseningen överskridit ett visst antal
Övervakning på plats
Ett nybyggnadskontrakt med specifikationer leverantörer, klassällskap dagar som fastställs i kontraktet, under vilka
För att säkerställa att fartyget blir enligt
och rederi.
och ritningar kan omfatta flera hundra sidor. varvet måste betala vite, har köparen rätt att
beställningen har rederiet sina egna repre-
Med alla ändringar och tillägg kan det vara foto: royal caribbEaN cruiSES häva avtalet. Hävningsrätten gäller också när
sentanter på plats på varvet. De övervakar
svårt att greppa. Om kontraktet är svårläst garanterade egenskaper som fart, bränslekon-
arbetet under hela byggnads-tiden och genom-
ökar också riskerna för dispyter. sumtion och dödvikt avviker så pass mycket
för inspektioner och tester tillsammans med
– Man ska skriva avtalen på ett sådant sätt att de över- eller underskrider gränsen för
representanter för varv, klassifikationssäll-
att de som beställer fartygen förstår vad som avtalsvite. Då har köparen redan betalt en hel
skap och under-leverantörer.
står där, säger Ilkka Kuusniemi. del pengar till varvet, eftersom köpesumman
– Alla rättigheter som övervakningsteamet
Något redaren bör hålla i minnet är att betalas i rater vartefter byggnadsprocessen
har, ska vara inskrivna i avtalet. Om något
kontraktstexten alltid har prioritet framom de framskrider.
inte uppfyller de krav rederiet har ställt, ska
tekniska specifikationerna och övriga bilagor, En så kallad refund-garanti utställd av
de genast kräva omedelbar korrigering.
ifall det uppstår en dispyt. Själva kontraktet varvets bank fungerar som säkerhet för att de
Ilkka Kuusniemi anser att redaren inte
ska vara tillräckligt detaljerat och korrekt förskottsrater som redan är betalda, återbeta-
ska spara pengar på övervakning, eftersom
8 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 9
ganisation. Den internationella sjöfartsorganisationen bimco
introducerade för ett par år sedan ett nytt standardformulär,
NEwbuidlcoN. Ilkka Kuusniemi anser att det är ett bra
modellavtal, och att det framförallt fungerar som en utmärkt LITEN PÅ LAND,
minneslista över allt köparen behöver komma överens om
med varvet.
Än så länge har NEwbuidlcoN inte fått någon större
STOR PÅ HAVEN
spridning. En förklaring är få nybyggnadskontrakt tecknats
sedan det lanserades, en annan kan vara varvens ovilja att
acceptera något annat än deras egna avtal. ■
av hElENa forSgård
I kölvattnet efter tankerrederiet ATC:s konkurs uppstod ett
nytt shippingföretag på Åland – ASP Ship Management som huserar
i övre våningen på Dinos-huset vid Strandgatan i Mariehamn.
Fyra personer från ATC-tiden är kvar och många nya
har anställts. I dag har man över 140 personer på lönelistan.
Kan vi i framtiden konkurrera med andra europeiska
varvsnationer och jättar som Kina och Sydkorea?
foto: StX EuropE
 – Vi kör fartyg åt andra ägare men vi är – De som jobbar vid vårt
också delägare i några, säger vd Mikael Holm kontor i Mariehamn har
skiftande bakgrund, de är
som ständigt är på resande fot till kunder i
bland annat sjökaptener,
hela Europa.
ekonomer och tekniker, sä-
Kontrollera din miljöpåverkan ASP Ship Management skriker inte ut sin
ger Mikael Holm som är vd
existens för gemene man på Åland.
vid ASP Ship Management.
- det handlar om samarbete Endast en liten diskret skylt på gårdssidan vid foto: hElENa forSgård
Dinos-huset i centrala Mariehamn talar om
att kontoret finns här.
Bolaget äger hela huset och har inrett övre
Oron för den globala miljön blir i allt större grad en
våningen för eget bruk. I dag jobbar
fråga som även inverkar på sjöfarten. Erfarenheter från
maritim juridik och internationella föreskrifter har 10 personer vid kontoret, styrkan har vuxit i
tydligt visat att sjöfarten aktivt måste förbinda sig vid kort- sakta mak sedan starten 2003, och bolaget har
och långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen drygt 130 sjömän anställda, samtliga ålän-
i haven och till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, ningar och finländare.
egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster
– Vi funderar på att anställa fler. Det finns
gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan
en otrolig kompetensbredd inom shipping bland I dag finns ASP förutom i Mariehamn även
avancera med förtroende.
ålänningar som nu är i Oslo, Hamburg, Glasgow, San Remo och
Klassificering • Certificering • Lagstadgade tjänster • Maritim konsultering stationerade ute i världen och som kan tänka London och verksamheten inom Europa styrs
sig att komma hem om de får ett kvalificerat från kontoret i Mariehamn. I övriga värl-
jobb, säger vd Mikael Holm. den finns ASP i Odessa, Calcutta, Bombay,
Det Norske Veritas Oy/Ab Singapore, Manila och på flera håll i Austra-
Kägelhamnen 5, 02150 Esbo
Etablering i Europa lien.
Auragatan 18, 20100 Åbo
Norragatan 5, 22100 Mariehamn Han var tidigare teknisk inspektör vid – Vi kör båtar åt andra ägare, säger Mikael
Wolffskavägen 36, 65200 Vasa
tankerrederiet ATC och hade kontakter till Holm som en kort förklaring till bolagets
Alholmsvägen 72, 68600 Jakobstad
ASP-koncernen som har sitt huvudkontor i verksamhet.
Tel. 09 - 681 691
Australien. Efter ATC-konkursen började Då ingår allt från bemanning och be-frakt-
www.dnv.fi
www.dnv.com Holm förhandla med sina kontakter om en ning till översyn och underhåll av fartygen.
etablering i Europa och det gav resultat. Även andra tjänster inom 
10 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 11
Mariehamn, Calcutta, Ålands maritima ekonomi utreds på nytt
Odessa och Melbourne-
kartan visar att ASP
Ship Management finns
både i Europa, Asien av Erica NormaN
och Australien.
Finns det ett reellt sjöfartskluster på Åland, eller är det i dag enbart
ett talesätt? Om det finns ett livfullt kluster – vilka ingår i det och vad har
det för betydelse för den åländska ekonomin?
Ålands
maritima
kluster?
shipping erbjuds, till exempel övervakning av från en lyxjakt på 43 meter som kör charter
nybyggen. till stora bulkfartyg på 300 meter. En ny
– Banker brukar också kontakta oss och be ”kund i butiken” är ett norskt
oss kontrollera fartygsköpares kalkyler inför rederi med 102 fartyg.
 Frågorna om ett åländskt sjöfartskluster är många och Sjöklustrets betydelse
en eventuell kreditgivning. – Alla typer av fartyg är intressanta och
har aktualiserats i och med de senaste årens utflaggningar av Utredningen är omfattande, och några frågeställningar som
vi kan skaffa fram en full besättning till ett
Tjänar pengar fartyg på en vecka om det kniper. Men vi tonnage och bildande av företagsstrukturer över gränserna. skall besvaras är;
För redare finns det bara en sak som gör det har gärna en månads framförhållning, säger Ålands landskapsregering har därför initierat en studie • Vilka är drivkrafterna och aktörerna bakom de
intressant att låta ASP göra jobbet – att de Holm. kring det åländska maritima klustrets utveckling, status senaste decenniernas utveckling av den åländska
tjänar pengar på det. Än så länge ingår inga åländska rederier samt tänkbara utmaningar och möjligheter. Ålands statistik- rederinäringen?
– Vi erbjuder en inbesparing på dagskost- i ASP:s kundregister, det beror delvis på en och utredningsbyrå (ÅSUB) har, i konkurrens med andra, • Hur bidrar sjöfarten till den åländska ekonomin?
naderna på 10–12 procent. Om en redare medveten linje från ASP:s sida. fått uppdraget att utföra studien. • Vad har hänt med det maritima klustret under den
driver ett fartyg i dag för låt säga 5 000 euro – Tanken när vi startade var inte att Varför låter landskapsregeringen göra en utredning om senaste utflaggningsperioden?
ger det en inbesparing på minst 500 euro dag. konkurrera med befintliga rederier på Åland det maritima klustret på Åland? Frågan går till Linnéa • Hur ser klustrets interna dynamik ut i förhållande till
Det betyder att vi måste ha en otrolig kontroll utan att skaffa oss jobb utanför landskapet. Johansson, näringschef på Ålands landskaps-regering. externa faktorer såsom politiska beslut?
på kostnaderna – om vi sagt att det kostar – Landskapsregeringens målsättning är att åstadkomma • Vilka är de viktigaste utmaningarna - och vilka
2 832 euro per dag att driva ett fartyg så ska Siktar på semester en positiv utveckling av sjöfartsnäringen. Med kunskap om effekter på klustrets utveckling och roll i det åländska
det kosta det. Konkurrensen om kunderna är hård ”där näringens kommande utmaningar och möjligheter går det att samhället kan dessa få?
Att ASP kan göra jobbet billigare än rede- ute” – ASP Ship Management har en dryg utforma verkningsfulla insatser.
Ekonomisk simulering
rierna själva beror på hela koncernens storlek. handfull konkurrenter i samma storleksklass i
Ålands ekonomi ÅSUB skall även, med hjälp av en analysmodell, simulera
– I stället för att upphandla allt som behövs hela världen.
Åland är till stora delar uppbyggt kring en livfull maritim olika ekonomiska och strukturella utfall, till exempel hur
för driften till ett eller ett par fartyg, allt från – Vi måste erbjuda bra service, finnas nära
verksamhet, även med internationella mått mätt. I slutet utflaggningar eller förstärkning av klustret påverkar den
reservdelar till bunker, kan vi göra det för kunden och hålla det vi lovar. Det går inte
av 1990-talet utgjorde sjöfartssektorn det enskilt största åländska ekonomin och samhället.
hundratals båtar. Ett litet rederi har kanske heller att slarva med säkerheten eller under-
”sjöfartsklustret” i norra Östersjön, enligt en utredning. Det – Landskapsregeringen skall använda analysen som un-
en enda person specialiserad inom ett om- hållet för att spara eventuella slantar. Då är
maritima klustret på Åland var då unikt i tre avseenden. derlag för det sjöfartspolitiska arbetet och även ge en analys
råde, vi har en hel avdelning att tillgå. Vår man snabbt ute ur leken, säger Mikael Holm.
För det första var den totala betydelsen i den regionala eko- av det maritima klustrets roll i den åländska ekonomin och
inköpsorganisation som finns i Singapoore tar Han är nöjd med satsningen hittills.
nomin större än någon annanstans i Europa. För det andra kopplingar till omvärlden, säger Linnéa Johansson.
in offerter och ser till att den beställda varan – Det har gått bra och i sommar satsar vi
utgjorde rederier basen i klustret på ett helt annat sätt jäm- På Sjöfartens Dag den 15 april i vår, hålls ett
levereras till respektive fartyg. på att alla kontorsanställda ska få en riktig
– Om man ser på till exempel den semester! ■ fört med andra länder. Och för det tredje var verksamheten seminarium där några preliminära resultat från
starkt fokuserad på nytto- och nöjestrafik, som ju känneteck- utredningen kommer att redovisas. Arbetet ska vara klart i
norska marknaden har många mindre
nar färjenäringen i Östersjön. juni 2010. ■
rederier övergått till att anlita management-
Med andra ord – få företag stod för stora delar av klustret.
bolag i stället för att göra allt jobb själva,
Hur det ser ut i dag skall nu ÅSUB ta reda på och samtidigt
tillägger Holm.
ge en prognos för framtiden.
Många typer
En rad olika båttyper ingår i ASP:s flotta – Illustrationen ovan ger exempel på företag som ingår i det åländska maritima klustret.
12 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 13
 Ålands Sjöfart & Handel är officiellt Sålde till landskapet
språkrör för Ålands Nautical Club, Ända in på 1980-talet drevs museet av
Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands Ålands Nautical Club som finansierade verk-
sektion av Kap Horn-föreningen samheten med bland annat donationer och
Ålands Nautical Club
– tre sammanslutningar som vi presen-terar bidrag från både rederibolag och privatperso-

närmare i det här numret. ner. Uthyrningen av restaurangen i lokalen
1934 tog sjökapten Carl Holmqvist och tidigare även av fyra övernattningsrum
skapade museet och äger byggnaden initiativ till ett grundande möte för Ålands gav också intäkter.
Nautical Club som konstituerades året därpå, 1986 bildades Stiftelsen Ålands Sjöfarts-
1935. I den första styrelsen satt redare och museum som övertog en större del av musei-
kaptener och Holmqvist blev dess första samlingarna medan byggnaden blev kvar i
ordförande. klubbens ägo. I stiftelsen, som än i dag har
I de nuvarande stadgarna heter det att det ekonomiska ansvaret för museet, ingår
föreningen skall främja åländsk sjöfartsmu- representanter för Ålands landskapsregering
seal verksamhet med betoning på Stiftelsen och Ålands Nautical Club. Ordförande är Jan
Ålands Sjöfartsmuseum. Man ska verka för Limnell.
att sprida kännedom om och intresse för den
åländska sjöfarten, dess historia och betydelse. Glad över lösningen
Utbyggnaden och renoveringen av museet,
Ett eget museum som nu inletts, har varit den dominerande
I praktiken hade den nystiftade klubben ett frågan för Ålands Nautical Club under den
mål – att skapa ett sjöfartsmuseum på Åland. senaste tiden. Klubbens representanter har
Carl Holmqvist och flera med honom insåg att varit involverade i alla organ som handlagt
de seglande handels- projektet.
fartygens tid snart skulle vara över för gott. – Den befintliga byggnaden har ett stort
De var angelägna om att bevara denna epok kulturellt värde och det är viktigt att reno-
för eftervärlden och när fartyg förliste eller veringen och tillbyggnaden görs med omsorg
skrotades tog man tillvara föremål – stora och respekt. Och jag är mycket glad över den
som små. Det blev en hel del med tiden. lösning man nu valt, den är både otroligt
Men kriget kom emellan och planerna på spännande och hänsynsfull, säger Gun
ett sjöfartsmuseum lades i träda. Erikson-Hjerling.
– Min farfar, Gustaf Erikson, var en av Enligt ett avtal mellan landskapsreger-
de drivande krafterna bakom museet och ingen och Ålands Nautical Club står klub-
med hans hjälp kom bygget igång 1946, säger ben även i fortsättningen som ägare till den
Gun Erikson-Hjerling, i dag ord-förande för befintliga fastigheten medan nybygget ägs av
Ålands Nautical Club. landskapet.
Ålands sjöfartsmuseum ägs av Ålands Nautical Club. – Vi är så glada över att den kommande utbyggnaden
Åländska sjömän och redare bidrog ekono- – Och vi fortsätter att stöda museet på olika
görs med respekt för den befintliga byggnaden, säger Gun Erikson-Hjerling, ordförande för ÅNC.
miskt till bygget. Redarna bakom Redarnas sätt, säger Erikson-Hjerling.
foto: hElENa forgård
Ömsesidiga Försäkringsbolag beslöt att inte Ålands Nautical Club har i dag knappt
ta ut vinst under en viss tid. Istället lät det 300 medlemmar. Nya medlemmar är väl-
överskottet bilda en grundplåt till det nya komna även om Erikson-Hjerling medger att
av hElENa forSgård museet som stod klart 1949 och som öppnades man varit dålig på att marknadsföra sig utåt.
för allmänheten 1954. Medlemsavgiften är 20 euro för privatperso-
Ålands Nautical Club? Finns den föreningen kvar? Styrelsen för Ålands Nautical Club nöjde ner och 170 euro för företag.
– Visst, i allra högsta grad. Under den senaste tiden har vi varit sig inte med en befintlig lokal. De anlitade Klubben i samarbete med Ålands sjöfarts-
arkitekten Jonas Cedercreutz för att rita ett museum ger också årligen ut Sjö-historisk
fullt engagerade i renoveringen och utbyggnaden av Ålands
nytt och skräddarsytt museum där varje detalj tidskrift för Åland som delas ut till alla
sjöfartsmuseum, säger föreningens ordförande Gun Erikson- var noggrant planerad. medlemmar. ■
Hjerling. Klubben äger nämligen nuvarande museibyggnad – Jag ser därför även själva byggnaden som
ett minnesmärke över vad redare och sjömän
och även en del av museets samlingar.
lyckades åstadkomma genom stark beslut-
samhet, samarbete och ett gemensamt mål för
eftervärlden, fortsätter Erikson-Hjerling.
14 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 15
Sjöfolket lyfts fram
i nya sjöfartsmuseet
av hElENa forSgård
Grävskoporna mullrar intill sjöfartsmuseet – ett konkret bevis på att
den efterlängtade ombyggnaden nu är igång. När det nya
museet öppnas, möjligen under hösten 2011, får bland annat maskin-
sjöfarten som hittills varit undanskymd en egen avdelning.
– Vi ska också satsa på att lyfta fram människorna, det blir mer fokus på
dem som jobbat ombord, säger museets chef Hanna Hagmark-Cooper.
 En av Ålands främsta sevärdheter, Ålands sjöfarts- I dag har man utställningar på cirka 700 kvadrat och ett
museum, har nu stängts för allmänheten. Montrarna gapar kontor på 30 kvadrat där fyra personer haft arbetsplatser
tomma och på väggarna syns skruvhålen efter galjonsfigu- som tryckts in med skohorn.
rerna och tavlorna som tagits ner och packats in. – Förutom nya utställnings- och kontorsutrymmen får vi
Det har varit ett jättejobb, minst sagt, att tömma hela också ett ändamålsenligt bibliotek, ett auditorium, ett arkiv
museet och Hanna Hagmark-Cooper prisar alla de frivilliga, och en forskarsal, säger Hagmark-Cooper.
som ställt upp vid flera tillfällen, och lyft och burit och släpat
för kaffe och smörgås. De som ställt upp har en gemensam Nya utställningar
nämnare – de är intresserade av sjöfart och värnar om Museichefen säger att utbyggnaden är oerhört viktig om
museet. museet ska kunna leva upp till sin fulla potential. I dag är
– De frivilliga insatserna har varit väldigt värdefulla. Jag tiden efter 1940 styvmoderligt behandlad. Ålands sjöfartshis-
har ingen aning om hur vi skulle ha klarat av flyttningen på toria tycks ta slut efter eran med de stora segelfartygen. Efter
egen hand. Många av våra föremål är både stora och tunga, ombyggnaden ska bland annat maskinsjöfarten, dit även den
säger hon. moderna färjtrafiken hör, få en egen avdelning.
Under byggtiden förvaras det mesta av samlingarna i ett – Vi har bland annat två stora föremål som hör till ma-
lager i Jomala. skinsjöfarten som vi nu kan ta fram och visa.
Salongen från ss Dagmar som Agneta Lundqvist
Vann en tävling donerat till museet och en trippelexpansionsångmaskin, säger
Sjöfartsmuseet har länge bott trångt och en om- och utbygg- Hagmark-Cooper.
nad har diskuterats i närmare 40 år. Nu, efter många om Också sjösäkerheten med bland annat lots- och fyrväsendet,
och men, är den efterlängtade byggstarten ett faktum. Drygt sjöfarten under krigen och olyckorna får mer utrymme.
10 miljoner euro får projektet kosta, i den summan ingår
cirka 1 miljon för nya utställningar. Människan i fokus
Projektet förverkligas enligt en ritning av arkitekterna De nya utställningarna ska överlag fokusera mer på sjöfolket.
Johanna Vuorinen och Esa Kangas som valdes ut i en tävling Vad gjorde de ombord? Hur var deras jobb upplagt och vad
som arrangerades i början av 2000-talet. Den ursprung- gjorde de på sin eventuella fritid? 
liga ritningen har dock bantats en del för att rymmas in i – Vi har en grupp som arbetar med planeringen och utform-
kostnadsramarna. ningen. Vi ska också ta in en formgivare som hjälper oss.
Nu får museet nya utrymmen på 1 600 kvadrat. Ny teknik skall givetvis användas där det är lämpligt. Det
foto: hElENa forSgård
16 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 17