Afrika har ordet PDF
Preview Afrika har ordet
AFRIKA/ HAR/ORDET: AFRIKA/ HAR/ORDET: AFRIKA/ HAR/ORDET: INLEDNING Vid en uppsluppen middag i Göteborg för någ- Det har varit några intensiva år i den lilla ra år seda n föddes idén om Afrika som tema projektgrupp som bildades. Projektledare har för bokmässan. Runt bordet satt bland annat Clara Dery varit. Hon har hittat pengar och bokmässans Gunilla Sandin, förläggarna Eva fungerat som spindeln i nätet. I gruppen har Bonnier och Per Gedin. Jag hade samma år jag själv och Anita Theorell ingått. Anita har tillträtt som chef för Nordiska Afrikainstitu- arrangerat seminarier och skrivit texten i den tet i Uppsala. Kulturtemat låg nära till hands. här boken. Min kollega från Nordiska Afrika- Institutet har i över ett decennium drivit ett institutet Susanne Linderos har bidragit med forskningsprogram med inriktning på kul- sin långa erfarenhet av mässor och har med turens roll i det moderna Afrika. Flera afri- säker hand arbetat med monterprogram och kanska författare har gästat institutet som en organiserat författarnas logistik. Patrik Lind- del i programmet. Den här forskningen byg- gren har ansvaratför marknadsföring och ger i sin tur på en tradition som går tillbaka mediakontakter i nära samordning med Bok- till Per Wästbergs tidiga kontakter med den mässan. Global Reporting har byggt vår mon- afrikanska litteraturen. Hans antologi ”Afrika ter och layoutat allt skrivet material. berättar” kom ut redan 1961. Där presenteras Henning Mankell har givit moraliskt stöd mer än 50 afrikanska författare. Denna pion- och skrivit en inledande text för den här boken. järsinsats, som senare följdes av ”The Writer Veronique Tadjo har bidragit med en översikt in Modern Africa” 1969, inspirerade många av trender på den afrikanska litterära scenen. andra svenska författare. Vi har fått pengar från Sida, Kulturrådet, En idé är en idé. Den måste ta konkreta Svenska Akademien och Helge Ax:son John- former för att bli något mer. Jag bad därför sons Stiftelse. Anita Theorell, tidigare kulturchef på Sida, att Jag tackar alla dessa och andra, inte minst utveckla tankarna kring ett Afrikatema. Med Anna Falk och Bokmässan, som gjort pro- hennes förslag i handen kontaktade jag Bok- grammet möjligt. mässan. Gissa om glädjen var stor när beske- Vi hoppas att ni får både nytta och nöje av det kom att de ville satsa på Afrika 2010. Där- boken, seminarierna och programmet i Afrika efter följde intensiva kontakter med svenska 2010 montern. förlag, tidskrifter, kulturinstitutioner, Svenska Afrika har ordet! Institutet, Kulturrådet, Sida, Sveriges För- fattarförbund, Svenska Akademien och afri- Carin Norberg kanska företrädare i Sverige (ambassadörer Direktör/Nordiska Afrikainstitutet och diasporan). Under våren 2008 kunde vi © Nordiska Afrikainstitutet och författarna, 2010, 2. upplagan dra en lättnadens suck. Jo, det var ett hållbart Författarpresentationer: Anita Theorell i samarbete med Barn Afrika 2010 projekt. Det fanns ett stort intresse. Det skulle Grafisk form och produktion: Global Reporting AB finnas böcker/översättningar. Vi skulle kunna Utgiven i samband med Bokmässan 2010 räkna med finansiering. Valet av året 2010 be- Projekt Afrika 2010: Clara Déry, Susanne Linderos, Patrik Lindgren, Carin Norberg, Anita Theorell stämdes av att intresset för Afrika redan skulle Tryck: åtta.45, Solna, 2010 vara väckt genom världscupen i fotboll i Syd- ISBN: 978-91-7106-673-2 afrika. Ja, så började vårt arbete. 3 AFRIKA/ HAR/ORDET: INNEHÅLLS- FÖRTECKNING _____ ____ _____ ____ 7 Henning Mankell/Har/ordet 54 Fatou keïta _____ ____ _____ ____ 9 Veronique tadjo/Har/ordet 55 joHn kilaka _____ ____ _____ ____ 13 FöFattarna: 56 eliesHi leMa _____ ____ _____ ____ 15 CHris abani 57 alain MabanCkou _____ ____ _____ ____ 16 lubna al-Hussein 58 sindiwe Magona _____ ____ _____ ____ 17 MesHaCk asare 59 koPano Matlwa _____ ____ _____ ____ 18 seFi atta 60 desbele MeHari _____ ____ _____ ____ 19 edeM awuMey 61 Maaza Mengiste _____ ____ _____ ____ 20 gabeba baderoon 63 deon Meyer _____ ____ _____ ____ 21 yaba badoe 64 bienVenu sena Mongabe _____ ____ _____ ____ 23 doreen baingana 65 geoFFrey Musonda _____ ____ _____ ____ 24 biyi bandele 66 waMbui Mwangi _____ ____ _____ ____ 25 lesley beake 67 doMinique MwankuMi _____ ____ _____ ____ 26 siHeM bensedrine 68 eyouM n’gangue _____ ____ _____ ____ 27 Maïssa bey 69 Cletus nelson nwadike _____ ____ _____ ____ 29 Paulina CHiziane 71 MoniCa araC de nyenko _____ ____ _____ ____ 30 Mia Couto 72 tolu ogunlesi _____ ____ _____ ____ 31 bernadette sanou dao 73 ondjaki _____ ____ _____ ____ 32 lassana igo diarra 74 sHailja Patel _____ ____ _____ ____ 33 ousMane diarra 75 wuMi raji _____ ____ _____ ____ 34 boubaCar boris dioP 76 lesego raMPolokeng _____ ____ _____ ____ 35 unity dow 77 irene sabatini _____ ____ _____ ____ 37 nawal el saadawi 79 isMail serageldin _____ ____ _____ ____ 38 CHristian ePanya 80 steeVe sassene _____ ____ ____ ____ 39 nuruddin FaraH 81 jonatHan sHaPiro _____ ____ _____ ____ 40 Petina graPPaH 82 PatriCia sCHonstein _____ ____ _____ ____ 41 nadine gordiMer 83 Veronique tadjo _____ ____ _____ ____ 42 Miguel gullander 84 MPHo tutu _____ ____ _____ ____ 43 Piet grobler 85 ngugi wa tHiong’o _____ ____ _____ ____ 45 Helon Habila 86 binyaVanga wainaina _____ ____ _____ ____ 46 jay Heale 87 senayit worku _____ ____ _____ ____ 47 ayaan Hirsi ali 89 Förlagen: _____ ____ _____ ____ 48 CHenjerai HoVe 96 taCk! _____ ____ 49 PHilo ikonya _____ ____ 50 brian jaMes _____ ____ 51 taHar ben jelloun _____ ____ 53 billy kaHora 4 5 HENNING/ MANKELL/ HAR/ORDET: Jag skriver den här texten i samband med årets bokmässa som har temat ”Afrika”. Jag har hört sägas att några har invänt mot att hela Afrika får en enda bokmässa medan andra, betydligt mindre enskilda länder, fått hela bokmässor sig tillägnade. Den diskussionen är meningslös. Under förutsättning att man inte låt- sas att Afrika är en enhet, utan använder mässdagarna till att poängtera den afrikanska mångfalden kan jag inte se något negativt i detta. Tvärtom. Det är sen länge Afrikas tur. Jag är glad över det som nu sker här i Göteborg. I samband med detta måste dock vissa saker sägas. Framförallt måste talas om den sjukdom som fortfarande härjar över världen, den som kal- las analfabetism. Det är naturligtvis en skam som berör oss alla att vi ännu idag, 2010, tillåter miljontals barn att gå ut i livet, utan tillgång till de fun- damentala livsredskap som heter läsning och skrivning. Det som gör det skamliga än värre är givetvis att vi kunde ha löst detta problem redan igår om vi verkligen hade velat det. Vi har resurserna, vi har logistiken. Men de politiker som har ansvaret låter det ske i ett tempo som är onödigt, skamligt långsamt. Miljontals barn kommer aldrig att få en rimlig chans. Utan att kunna läsa och skriva är man i ett desperat underläge. I en värld där bok- stäverna hoppar befinner man sig längst ner på botten, fast i ett träsk man knappast tar sig bort ifrån. För en del år sen frågade jag några gatupojkar i Maputo, Moçambiques huvudstad, vad dom drömde om, mest av allt. Jag inbillade mig att deras svar skulle komma att bli: en mor, ett hem, ett tak, mat, skola, kläder. Men deras svar var ett annat: Jag önskar mig ett id-kort, sa en av pojkarna, José, en tolvåring. Jag vill ha ett papper som berättar att jag är jag och ingen annan, att jag inte är ut- bytbar. Jag vill ha ett id-kort och jag vill kunna läsa mitt eget namn. Han ville läsa sitt eget namn. Vad han sammanfattade för mig i dessa korta ord var kopplingen mellan värdigheten och förmågan att kunna läsa och skriva. Tydligare än så kan det knappast sägas. Med dom orden kan man då också påstå att den enda riktigt viktiga bo- ken på den afrikanska kontinenten idag är ABC-boken. Men riktigt sant är det förstås inte. Samtidigt som man kämpar för att utrota analfabetismen måste vi uppmuntra och understödja produktionen av afrikansk litteratur och tillgången till översatt litteratur. Allt detta måste gå parallellt. Om vi är alldeles tysta och sluter ögonen, när vi står nånstans på den afrikanska jorden, kommer vi att höra ett svagt raspande och klickande. Det är inga djur som rör sig runt våra fötter. Utan människor som skriver, med penna, på dator, gamla skrivmaskiner. Vi närmar oss en tidpunkt när den afrikanska litteraturen kommer att explodera ut över världen. Nu när 7 VéRONIQUE/ TADJO/ HAR/ORDET: den koloniala och apartheidska tiden äntligen är över är det den afrikans- De flesta samtida frankofona afrikanska författare har sina rötter i den ka litteraturen som kommer att tvinga oss att på nytt omdefiniera vad det svarta rörelse, Négritude, som utvecklades under 30-talet av Léopold Sédar innebär att vara människa, och berätta för oss om hur vår värld egentligen Senghor från Senegal och Aimé Césaire från Martinique. Dessa två stora ser ut. poeter sökte en gemensam identitet för alla svarta, både från den afrikanska Förvisso har redan många afrikanska författare nått ut över jorden och kontinenten och från diasporan i Amerika och Karibien. Litteraturen blev hyllats som dom bör. Men den massiva explosionen, dammarna som bryts ett kulturellt uttryck för kampen mot det franska kolonialväldet och för att ner och låter det stora litterära vattnet strömma fritt har ännu knappast in- motverka förtryckets främmande inflytande. I det engelskspråkiga Afrika träffat. försökte författare som Chinua Achebe och senare Wole Soyinka att ut- Bokmässan i Göteborg detta år bör bli en mötesplats för just detta: kamp trycka sin vision av kontinenten och dess mångfald så som den trädde fram mot analfabetism och ett välkomnande av den stora afrikanska litteratur efter det traumatiska mötet med väst. som nu börjar välla fram över världen. Men sedan dess har 1960-talets politiska frigörelse uppnåtts över hela Afri- Henning Mankell ka och många förändringar skett. Som en följd därav har den afrikanska litteraturen, som är kontinentens spegel, utvecklats enormt. Den har nu PS. Kunde det inte vara en idé att lägga några öres skatt på varje bok som många fler infallsvinklar och nya riktningar i vilka dagens författare ger säljs i världen och låta dessa pengar gå till att en gång för alla utrota analfa- uttryck åt tidens behov och angelägna frågor. Under 1980-talet omdefi- betismen… nierades det litterära landskapet genom framväxten av litteratur skriven av kvinnor. I sitt författarskap, bröt kvinnor totalt med sina föregångare, vars maskulina normer hade institutionaliserats av kritiker och studier av kanoniska texter. Genom form och innehåll, hade kvinnor som Mariama Bâ, Aminata Sow Fall, Ama Ata Aidoo, Flora Mwapa, Buchi Emecheta och senare Yvonne Vera, Calixthe Beyala och Fatou Diome skapat en ny syn på det patriarkala samhället – ett samhälle som är ett arv från å ena sidan koloniseringen och å andra sidan från olika former av nationalism som uppkommit ur kampen för självständighet. Under den perioden rådde ett katastrofalt tillstånd i Afrika, men de kvinnliga författarna skapade nya vägar och föreslog nya sätt att möta krisen på. Sedan slutet av 1990-talet har en fjärde generation författare kommit upp på scenen. Det koloniala temat verkar vara mindre aktuellt hos denna ge- neration, men de pågående kriserna på kontinenten har tvingat dem att gå tillbaka till historien. Dessutom har globaliseringen, allt fler kontakter mel- lan Afrika, Europa och USA samt migrationsfrågor, gjort att de ämnen afri- kanska författare sysselsätter sig med har förändrats. Även om en hel del författare av skilda åldrar korsar tids- och temagränser, så har denna nya generation en gemensam vilja; att skapa en litteratur som är mer intim och mindre uppenbart uttrycker ett politiskt ställningstagande. Denna nya generation som intar en allt synligare plats i västvärldens bok- bransch talar om mångkulturella samhällen och samexistens. Deras skrifter 8 9 har utvidgat begrepp som nationella gränser, kultur och identitet. Eftersom förändring. Här handlar uttrycket ”nya röster” (“new voices”) inte så myck- många av dessa unga författare bosatt sig i nya moderna urbana metropoler et om den unga generationen, utan om hur berättelsen om dagens Sydaf- som Paris, London och New York, har deras röster blivit alltmer kosmopo- rika berättas. Lokala litterära priser som Sunday Times Alan Platon Award litiska och deras verk har visat att de kan generera kommersiell framgång för facklitteratur och Fiction Prize gör mycket för att påverka nya trender. i väst. Författarna har också vunnit prestigefyllda litterära priser i Frank- Internationellt var JM Coetze den första författaren som vunnit Booker- rike och Storbritannien, Renaudot 2000: Ahmadou Kourouma, 2006: Alain priset två gånger. Den afrikanska litteraturen utvecklas snabbt. Det är svårt Mabanckou, 2008: Tierno Monénembo och Goncourt 2009: Marie Ndiaye att säga vilka nya riktningar som den kommer att ta i de olika språkom- eller Orange Prize 2007: Chimamanda Ngozi Adichie, 2010: Irene Sabatini. rådena. En sak är dock säker: afrikansk litteratur är idag väl etablerad, fler- Deras berättelser publiceras av inflytelserika litterära tidskrifter som Granta, dimensionell, nyskapande och den har utvecklats ur sin egen tradition. New Yorker och La Nouvelle Revue Française. Véronique Tadjo Vidare har dessa nya författare för att stärka räckvidden i produktionen til- låtit sig att ge sig ut i tidigare i Afrika okända litterära genrer som till ex- empel deckare och reseberättelse. Ungdomslitteraturen har också en större plats än tidigare. Denna genre är mycket starkare på den afrikanska konti- nenten för den är förmodligen den enda som verkligen möter den växande skaran unga läsare. Afrikanska förlag har förstått att de kan utveckla denna tidigare outforskade marknad, en marknad som kan bli kommersiellt livs- kraftig om den anpassas till de lokala förutsättningarna i form av kulturella referenser, originalitet och betalningsförmåga. Dessvärre förmår inte kontinentens förlagsverksamhet tillfredsställa den afrikanska läsekretsens behov, vilket gör det svårt för nya röster att träda fram. Lyckligtvis fortsätter författare att ge ut böcker i Afrika, trots stora svårigheter. De arbetar under mycket svårartade villkor, men deras pro- duktion är äkta och skulle vara tio gånger större om förhållandena var mer gynnsam och regeringarnas nationella handlingsprogram för litteratur var mer effektiva. Hur många manuskript ser aldrig dagens ljus? Hur många unga författare ger upp på grund av bristen på möjligheten att bli publice- rade? De historier som trots allt berättas, berättar om det dagliga livet på kontinenten, om förhoppningar och besvikelser för den unga generatio- nen. Till exempel så publiceras författarna Maurice Bandama och Venance Konan, båda från Elfenbenskusten, lokalt och åtnjuter en stor läsarskara. Litterära priser skapas också: Wole Soyinka litteraturpris (Nigeria) eller ”Le Prix Ivoire pour la Littérature” (Elfenbenskusten). I Nigeria är Farafina Books ett oberoende förlag för skön- och populärlitteratur som vida sprids genom att ta fram spännande texter och nytryck av romaner av kända afri- kanska författare. I Sydafrika, efter en postapartheidstiltje som berott på att politiken dominerat litteraturen under åren av förtryck, börjar nu nya röster att växa fram. De berättar om ett samhälle och ett land i fullständig 10 11 FÖRFATTARNA: 13 CHRIS/ ABANI NIGERIA PRoSA hris Abani föddes 1966 i Afikpo, i södra Nigeria. Som 16-åring fick han sin första roman publicerad, Masters of the Board, redan då starkt kritisk mot landets regim. Under 1980-talet fängsla- des han flera gånger på grund av sitt skrivande. Tidvis hamnade han i isoleringscell men lyck- ades 1991 fly till England. I slutet av 90-talet flyttade han till Los Angeles. Nu är han lärare vid University of California Riverside där han undervisar i Creative Writing (Litterär ge- staltning). Han driver också ett förlag, Black Goat Press. Abani har ofta definierats som den fängs- lade författaren med hemska upplevelser. Det vänder han sig emot och säger ”Det är inte det enda jag är … det skapade de frågor jag stäl- ler till livet och mig själv. Och jag tror att en av dessa frågor alltid förblir: Är försoning en möjlighet?” Foto: CARLoS PUMA Han har gett ut fyra diktsamlingar: Hands Washing Water, Kalakuta Republic, Dapnhe’s Lot och Dog Woman – och fem romaner: Masters of the Board, Becoming Abigail, The Virgine of Flames, Graceland och Song for Night. Tre av hans romaner har kommit ut på Celanders förlag i översättning av Roy Isaks- son: Abigails liv (2006), Graceland (2008) och Nattens sång (2010). Chris Abani har fått många priser och ut- märkelser bl.a. PEN USA Freedom-to-Write- Prize 2001, Prince Claus Award, 2001, PEN Hemingway Book Prize och 2008 The PEN Beyond the Margins Award för Nattens sång. 14 15 LUBNA/ MESHACK/ AL-HUSSEIN ASARE SUDAN GHANA PRoSA BARNLitteRAtUR ubna al-Hussein föddes 1973 i en socialt traditionell sudanesisk miljö. Hon var en välkänd journalist i Sudan tills trycket från censuren tvingade henne att sluta skriva. Sommaren 2009 greps Lubna och tio andra kvinnor av polisen på en restaurang i Khartoum. Deras ”brott” – de var klädda i byxor. Den sudanesiska lagen bestraf- far detta ”sedlighetsbrott” med fyrtio pisk- rapp och böter. Bara under 2008 greps 43000 kvinnor anklagade för att ha brutit mot para- graf 152 om sedlighet i brottsbalken. R Lubna bestämde sig för att göra uppror i alla dessa kvinnors namn och driva sin sak in- för hela världen. Hon har skrivit boken 40 pisk- rapp för ett par byxor, ett personligt vittnesmål om ”brottet” mot bakgrund av historien om sitt hemland som dignar under en dubbel börda – sharialagarna och landets traditioner. Hennes modiga och öppna agerande har uppmärk- sammats av Internationella PEN-klubben och medier världen över. I augusti 2010 gavs boken ut på svenska av Sekwa förlag i Camilla Nilssons översättning. Foto: iBRAHiM AHMeD Foto: PRivAt eshack Asare, född 1945, är en populär och välkänd barn- boksförfattare, också utanför Ghanas gränser. Han började skriva och illustrera barnböcker när han var lärare i Kumasi, Ghanas näst största stad. Senare studerade han pedagogik vid University of Wisconsin. I sina böcker kombinerar han sitt konstnärliga skapande med kunskaper i pedagogik och socialantropologi. Han har tilldelats Noma Award för boken The Brassman’s Secret. Andra prisade böcker är Sosu’s Call, The Magic Goat och Noma’s Sand. 16 17
The list of books you might like
