11.7 Vad är klimat och vad är väder?

209 Pages·2013·1.55 MB·Swedish

1
Innehåll
Förord           7
1.  Att se och tolka         8 
  1.  Kossan på ängen         9
  2.  Matematikern och kossan       9
  3.  Biologen och kossan        10
  4.  Klimatologen och kossan       10
2.  Alarmisternas budskap       12
  1.  Att bränna kol         13
  2.  Fossila bränslen och biobränslen      13
  3.  Utsläppen av fossil koldioxid      14
  4.  Atmosfärens koldioxidhalt under 1900-talet    15
  5.  Jordens medeltemperatur under 1900-talet    16
  6.  Strålningsbalans         17
  7.  Växthuseffekten         18
  8.  Koldioxidens växthuseffekt       18
  9.  Klimatologer slår larm        19
  10. Klimatfrågan politiseras       20
  11.  FN:s klimatpanel (IPCC) blir alarmistisk    21
  12.  Rio-deklarationens försiktighetsprincip     22
  13.  Ingen rädder för vargen här       23
3.  Katastrofscenarierna        25
  1.  Varningsrop eller skräckpropaganda?     26
  2.  Värmeböljor och hälsoeffekter      26
  3.  Ökenutbredning         28
  4.  Tropiska sjukdomar        29
  5.  Utrotning av växter och djur       30
  6.  Översvämningar         32
  7.  Stormar och orkaner        33
  8.  Extremt väder         34
  9.  Smältande glaciärer        35
  10.  Himalaya och vattenförsörjningen      36
  11.  Smältande polarisar        38
  12.  Dränkta korallöar        38
  13.  Stigande hav         39
  14.  Att väga ont mot gott        41
2
4.  Hockeyklubban         43
  1.  Den medeltida värmeperioden      44
  2.  Manns hockeyklubba        45
  3.  Hockeyklubban knäcks       46
  4.  Försök att reparera hockeyklubban     47
5.  Jordens temperaturhistoria       50
  1.  Från varm forntid till istidsåldern      51
  2.  Istidsåldern         52
  3.  Det holocena optimet        53
  4.  Är 1900-talets uppvärmning unikt snabb?    55
  5.  När påbörjades 1900-talets uppvärmning?    56
6.  Naturliga orsaker till globala temperaturändringar  58
  1.  Milankovichcykler        59
  2.  Solens aktivitet         60
  3.  Solaktiviteten under 1900-talet      61
  4.  Solaktivitetens långsiktiga trend under 1900-talet   63
  5.  Kosmisk strålning        65
  6.  Sol- och jordmagnetism       67
  7.  Oceanernas temperaturoscillationer     68
  8.  Analytiskt påvisade temperaturoscillationer    69
  9.  Samband mellan temperatur och koldioxidutsläpp   71
  10.  Termisk avgasning        72
7.  Kolcykeln          74
  1.  Siple/Mauna Loa-värdena       75
  2.  Kolcykelschemat i stort       76
  3.  IPCC:s koldioxidbudget       77
  4.  Bombprovskurvan        79
  5.  Koldioxidens atmosfäriska uppehållstid     80
  6.  Koldioxidupptagets jämviktslägen      81
  7.  Vad resterar av utsläppen av fossil koldioxid sedan 1750?  82
  8.  Vad resterar av alla antropogena koldioxidutsläpp?   83
8.  Alarmisternas syn på koldioxidupptaget    85
  1.  Vetenskapliga modeller       86
  2.  Kolcykelmodeller        86
  3.  Bernmodellen         87
  4.  Bernmodellen är gravt missvisande     88
  5.  IPCC:s bedömning av Bernmodellen     90
  6.  Hur har IPCC resonerat?       91
  7.  Koldioxidens långsamma spridning till havsdjupen   92
  8.  Klimatmodellernas koldioxidhalter     93
  9.  Vad Bernmodellen med säkerhet visar     94
3
9.  Den felande koldioxidkällan      96
  1.  Vulkanism          97
  2.  Termisk avgasning enligt iskärneanalyser    97
  3.  Hur tät är is?         98
  4.  Förväntningar som felkälla       99
  5.  Siplevärdenas tillkomst       100
  6.  Koldioxidens bandyklubba       101
  7.  Botaniker knäcker bandyklubban      103
  8.  Kemiskt bestämda koldioxidhalter före 1960    104
  9.  De årliga oscillationerna av luftens koldioxidhalt   106
  10.  Temperaturens effekt på luftens koldioxidhalt    108
  11.  Budget för ökningen av atmosfärens koldioxidhalt   109
  12.  Oceanernas upptag av koldioxid      110
  13.  Budget för utsläppen av antropogen koldioxid    111
  14.  Mätningar av C13-halter        112
  15.  Sammanfattning av kolcykelkontroversen    114
10.  Att spå klimat         116
  1.  Att spå väder         117
  2.  Felkällor i vädermodeller       117
  3.  Klimatmodeller         119
  4.  Kan klimatmodeller spå väder?      120
  5.  Kan klimatmodeller återge historiska temperaturer?   122
  6.  Växthuseffekten         123
  7.  Le Chateliers princip        124
  8.  Empiriska studier av klimatkänsligheten     125
  9.  Klimatmodellerna och temperatureffekter    126
11.  Klimatmodellernas prognoser      128
  1.  Deskriptiva modeller        129
  2.  Växthuseffektens fingeravtryck       130
  3.  2000-talets globala temperaturer      132
  4.  Alarmisternas syn på 2000-talets temperaturer    133
  5.  Klimatmodellernas prognosförmåga     134
  6. Vi har hört den förut        135
  7.  Vad är klimat och vad är väder?      136
  8. Prognoser baserade på solaktiviteten     137
12.  Skeenden på lång sikt        139
  1.  Varför är luftens koldioxidhalt så låg?     140
  2.  Hur jordatmosfären fick sitt syre      141
  3.  Kol/syrecykeln         142
  4.  Fotosyntesens kompensationspunkt     143
  5.  Vådan av att fossilisera kolföreningar     144
  6.  Livet under istidsåldern       145
  7.  Kan vi undkomma en ny istid?      146
  8.  Hur mycket fossil koldioxid kan ackumuleras i luften?  147
  9.  Fossila bränslen är biobränslen      148
4
13.  Att beräkna globala temperaturer     150
  1.  Metoder för beräkning av globala temperaturer   151
  2.  Millenniebuggen        152
  3.  Mätstationers antal och urval      153
  4.  Tätortseffekten (urban heat islands)     155
  5.  Korrektionsprogram        156
  6.  Offentlighetsprincipen        156
  7.  Climategate         157
  8.  Nya Zeelands artificiella uppvärmning     159
  9.  Kritik av alarmisternas temperaturberäkningar    160
  10. Hur alarmisterna svarat på kritiken      161
  11.  Konsekvenser av skeptikernas kritik     162
14.  IPCC som bedömningsinstans      164
  1.  Miljörörelsen och IPCC       165
  2.  Att låta hypotes föregå observationer     165
  3.  IPCC:s organisation och arbetssätt      166
  4.  Hide the decline (dölj nedgången)      167
  5.  Vad döljandet av nedgången dolde      168
  6.  Peer-review         169
  7.  Himalayagate (Glaciergate)       170
  8.  Africagate          172
  9.  IPCC:s bedömning av temperaturutvecklingen    173
  10.  IPCC:s bedömning av koldioxidens uppehållstid   174
  11.  IPCC:s bedömning av växthuseffekten     175
  12.  Alarmisterna har målat in sig i ett hörn     176
15.  IPCC som agitatorisk instans      178
  1.  IPCC:s dolda syften        179
  2.  En märkbar politisk påverkan      180
  3. Den överväldigande majoriteten forskare    182
  4.  Judithgate          183
  5. Vilkas allmänna mening uttrycker IPCC?    184
  6. Klimatologi är tvärvetenskap      185
  7.  Att klä sig i lånta fjädrar       186
  8.  De skrämmande extremvädren      187
  9.  Försiktighetsprincipen        188
  10.  Modellernas fiktiva värld       190
  11. Klimatmodellerna är prognostiskt otillförlitliga   191
  12. Alarmismen bygger helt på klimatmodeller    192
  13.  Är debatten över?        193
16.  Kritiken av IPCC         195
  1.  IPCC:s ensidiga uppfattning av sitt uppdrag    196
  2.  IPCC, Greenpeace och Världsnaturfonden    197
  3.  Granskningen av IPCC       198
  4.  Behövs IPCC?         200
5
17.  Slutord           202

1.  En svensk tiger         203
  2.  Stockholmsinitiativet        203
  3.  Behovet av information       204
  4.  Besinna bombprovskurvan       205
  5.  Kunskap är makt, men vad är rätt kunskap?    206
  6.  Människan spår, men Gud rår      208
Appendix

209
6
Förord
De senaste åren har massmedia så gott som dagligen matat oss med det alarmerande budskapet att
det pågår en global klimatförändring som kan få katastrofala effekter. Vi har fått höra att en över-
väldigande majoritet av världens klimatforskare är överens om vad denna klimatförändring orsakas
av och kommer att leda till: Jorden värms upp på grund av våra utsläpp av växthusgaser i allmänhet
och koldioxid i synnerhet. Om vi inte drastiskt minskar utsläppen av koldioxid kommer världen
framgent att drabbas av naturkatastrofer av allehanda slag.
Men det har också framgått att hypotesen om en katastrofal människoframkallad global uppvärm-
ning rönt stark kritik på vetenskapliga grunder. Skeptiska invändningar har inte bara förts fram
bland klimatologerna själva, utan även av geologer, kemister, fysiker, astronomer, statistiker och
matematiker. Mitt eget intresse för denna vetenskapliga kontrovers väcktes på allvar när jag insåg
att framförd kritik var berättigad beträffande problemområden som jag själv specialiserat mig på
som forskare. Då beslöt jag mig för att bilda mig en egen uppfattning om klimatfrågan i dess helhet
och omsider även för att presentera vad jag kommit fram till i bokform.
Huvudsyftet med denna bok är att förse den som vill sätta sig in i klimatfrågan med grund-
läggande information om de klimatologiska observationer och problem som diskuteras, vari
de vetenskapliga kontroverserna består, samt hur jag som forskare resonerat i mina försök att
ta ställning till kontroverserna.
Min intention har varit att det inte ska krävas mer än vanlig allmänbildning för att hänga med i
framställningen. Om du följt klimatdebatten under längre tid, känner du därför troligen redan till
mycket av det som sägs i boken. Likväl är jag förvissad om att även välinformerade läsare kommer
att få ta del av åtskilliga resonemang och synpunkter som ger dem något nytt att tänka på.
Bokens titel var till en början försedd med ett frågetecken. Det strök jag när jag under resans gång
blev övertygad om att det nuvarande vetenskapliga kunskapsläget inte ger någon anledning till oro
för att våra utsläpp av växthusgaser håller på att framkalla en katastrofal klimatförändring. Man ska
inte skrika "Vargen kommer" så snart man ser ett fyrbent djur.
Men framför allt syftar bokens titel på den falskhet med vilken prominenta klimatalarmister
presenterat sitt budskap för beslutsfattare och folk i allmänhet. Jag kommer att ge flera exempel på
vad jag betraktar som vilseledande alarmistisk klimatinformation, och i många fall som avsiktligt
vilseledande i politiskt syfte. Man ska definitivt inte skrika "Vargen kommer" när man inte ser något
alls, utan bara vill avskräcka folk från att vistas utomhus.
"Tro dem som söker sanningen, misstro dem som funnit den" skrev novellisten André Gide.
Min bok ger inte så många definitiva svar på de delfrågor som tas upp, men du får veta en hel del
om svarsalternativen och hur jag ser på dem. Min förhoppning är att det ska hjälpa dig i ditt eget
sökande efter sanningen.
Tack Lars Olof, Göran, Jan, Stig, Gert, Ulf, Michael och Katarina för att ni lagt ner tid och omsorg
på att granska bokmanuset. Era kommentarer har varit synnerligen värdefulla.
Malmö 1 maj 2013
Gösta Pettersson
7
Kapitel 1
Att se och tolka
Om svenska kor och hur forskare arbetar
8
1.1  Kossan på ängen
En matematiker, en biolog och en klimatolog på förstagångsbesök i Sverige åkte taxi från Sturups
flygplats mot Lund. Någon kilometer från flygfältet passerade bilen en äng där en ko av svensk
låglandsras gick och betade. "Titta", sa klimatologen, "De svenska korna är svartvita". Biologen
uttryckte sig mera försiktigt: "Den svenska ko som vi har sett är svartvit". Försiktigast var dock
matematikern, som endast tyckte sig kunna dra slutsatsen: "Den svenska ko som vi har sett är
svartvit på den sida som vi har sett".
Det finns mer än en sida av det mesta här i världen. Hållbarheten av de slutsatser vi drar från det vi
ser beror i hög grad på hur allsidigt vi förmår att analysera våra observationer. Vår allsidighet, i sin
tur, påverkas av faktorer som utbildning, erfarenheter, kynne, behov, livsåskådning, med mera.
Kommer därtill att vi alla har en tendens att bara se det vi vill se och att blunda för det vi inte vill
se.
Denna bok handlar om olika sätt att se på de vetenskapliga problem och mätdata som har anknyt-
ning till klimatfrågan. Det är därför en av vetenskapsföreträdarna i anekdoten ovan har gjorts till
klimatolog. Att klimatologen fått stå för den första och uppenbart förhastade slutsatsen är en elakhet
från min sida.
Bild 1. Ko av svensk låglandsras

1.2

Matematikern och kossan
Matematiker världen över älskar att berätta lokala varianter av anekdoten om kossan för att belysa
hur strikt man tänker inom matematiken. Vanligt folk tar för givet att en ko är likartat tecknad på
båda sidorna. Men en matematiker tar ingenting för givet med mindre än att det uttryckligen är
angivet som en förutsättning.
Matematik är en så kallad exakt vetenskap. Man startar med att ange vilka förutsättningar som
gäller. Sedan utreder man med strikt logisk bevisföring vilka slutsatser som kan dras under dessa
förutsättningar. En matematiker lägger alltid fram oantastliga bevis för sina påståenden.
9
1.3

Biologen och kossan
Endast ett fåtal vetenskapliga ämnesområden (matematik och logik med avläggare) kan ståta med
att vara exakta. Övriga vetenskaper brukar betecknas som empiriska. Det betyder att de är baserade
på erfarenheter nådda genom observationer. När anekdotens biolog ser den svartvita kossan utanför
Sturup inser han att denna enstaka observation inte bevisar att alla svenska kor är svartvita. Men det
står honom fritt att hypotetiskt anta att så är fallet. Sedan kan han eller andra testa denna hypotes
genom att fara runt i Sverige och granska kornas utseende. Så länge man bara träffar på svartvita
kor är hypotesen hållbar. Men träffar man på en rödhjälmig ko, tvingas man förkasta hypotesen och
har utvidgat sina kunskaper om svenska kors utseende.
Att arbeta efter sådana riktlinjer har visat sig vara mycket framgångsrikt inom empirisk vetenskap i
allmänhet och naturvetenskap i synnerhet. Man studerar hur verkligheten ser ut och lägger fram en
hypotetisk förklaring till de observationer man gjort. För att vara vetenskapligt fruktbar måste den
framlagda hypotesen vara falsifierbar, dvs. leda till förutsägelser vars riktighet kan testas.
Inom naturvetenskaplig forskning testas hypoteser normalt genom experiment. Visar dessa att
hypotesen lett till korrekta förutsägelser, så har forskarnas samhälleliga uppdragsgivare skäl att vara
nöjda. Samhället månar nämligen om att kunskapsläget ska vara så gott att vi kan avge korrekta
förutsägelser: Bygg bron på det här sättet, så kommer den att hålla för tung trafik.
Som vetenskapsman har man större anledning att glädjas när experimentet visar att en hypotes lett
till felaktiga förutsägelser. Då måste man ersätta den gamla hypotesen med en förbättrad version
som förmår förklara såväl tidigare observationer som de nya man gjort. Kunskapsläget har förbätt-
rats, och man har gjort ett vetenskapligt framsteg.
I den folkliga klimatdebatten framförs ofta argumentet att den ena eller andra sidan inte har lagt
fram några bevis för sina påståenden. Sådan argumentering röjer bristande insikt om det normala
arbetssättet inom empirisk forskning. Man kan aldrig bevisa att en hypotes är sann. Man kan bara
bevisa att en hypotes är falsk. Ibland hamnar forskare i situationen att det finns mer än en hållbar
hypotetisk förklaring till det man observerat. Då är det bara att gilla läget och inse att ytterligare
forskning behövs för att kunskapsläget ska klarna. Hållbara hypoteser förblir hållbara till dess de
falsifierats.
1.4

Klimatologen och kossan
Jordens klimat bestäms av en mångfald faktorer i ett komplext samspel som är synnerligen svårt att
utreda. Möjligheterna att genomföra klargörande experiment är dessutom långt mera begränsade
inom klimatologin än inom typiskt experimentella ämnesområden som fysik och kemi. Därför är
det regel snarare än undantag att klimatologiska observationer kan hypotetiskt förklaras på mer än
ett sätt.
I sådana kontroversiella fall bestämmer sig forskare vanligen för vilken hypotes de finner trovärdi-
gast och därför lämnar sitt stöd till i debatten. Hur stort stöd en viss hypotes når bland forskare inom
fältet kan ha betydelse för enskilda forskares planering av sin verksamhet, men är i övrigt av ringa
vetenskapligt intresse. Det vetenskapliga kunskapsläget avgörs nämligen helt av vilka hypoteser
som kunnat förkastas och vilka som fortfarande är hållbara.
10